Jag har just läst ut boken Jordens herrar av Pelle Strindlund. Utan tvekan Strindlunds mest genomarbetade och bästa bok. Jag skrev en recension som kommer i Vänsterpress inom kort. Läs den gärna redan nu. Och köp boken!
Hoppfullt om djurens frigörelse
Hur kommer vi i framtiden se tillbaka på vår behandling av djuren? Kommer vi att tycka att nutida företeelser med storskaliga slakterier, långa djurtransporter eller uppfödning på kala betonggolv utan möjlighet till utomhusvistelse känns civiliserade? Nej, troligen inte. I södra USA fanns det i början av 1800-talet människor som ställde sig liknande frågor, men då om slaveriet: Vad har vi för rätt att behandla andra människor så här?
Utgångspunkten för Pelle Strindlunds ”Jordens herrar – slaveri, djurförtryck och våldets försvarare” är just jämförelsen mellan slaveriet och djurförtrycket. Strindlund menar att så länge det är accepterat att förtrycka djur ”kommer det alltid att vara möjligt att applicera denna ”djuriskhet” på människor som man vill skada”. Ett exempel på detta kan vara hur soldater inför krig får lära sig att bli okänslig inför människor genom brutal träning på djur.
Jag tolkar slutsatsen i Jordens herrars som positiv. Vi går trots allt mot ett samhälle som blir mer och mer upplyst. Tidigare seklers motståndsmänniskor och reformister lyckades avskaffa sin tids stora förtryck, slaveriet. Även om Strindlund fäster stor vikt vid slaveri och djurförtryck som delar av ekonomiska system tillskriver han den enskilda individen en viktig roll. Enskilda människor kan påverka historiens lopp genom att argumentera för sin sak och organisera sig med andra. För en vänsterpolitiker kan det vara bra att bli påmind om detta; allt är inte bara stora system.
Ett samhälle där vi inte längre behandlar djur med brutalitet är också, enligt Pelle Strindlund, ett bättre samhälle för oss alla. Han uttrycker det elegant i bokens slutord: ”Genom att döda medkänslan med djuren dödar vi något hos oss själva. Att välja medlidandet är en annan väg. Det kan rädda andra, men även läka oss själva” (s 251). Ett hoppfullt budskap.
Jordens herrar är välskriven, välunderbyggd och övertygande. Boken är fri från både moraliserande överord som alltför avskräckande interiörer från den industriella uppfödningen. Jordens herrar utgör en imponerande översikt över polemiken kring slaveriets avskaffande och dagens djurrättsliga debatt. Jordens herrar rekommenderas till alla som vill vara med där en av 2000-talets stora rättighetsstrider utspelar sig. Boken har stor potential att bli ett av framtidens banbrytande verk för större frihet för djuren.
Jens Holm
Pelle Strindlund
Jordens herrar – slaveri, djurförtryck och våldets försvarare
Karneval förlag, 2011
Kommentarer
2 svar till ”Jordens herrar”
Hej och tack för ditt arbete och engagemang för djuren! Fler politiker som du skulle göra världen till en mycket bättre plats.
Jag är lite nyfiken på en sak. Du länkar till DNs recension av Jordens herrar i dit inlägg. Där skriver recensenten:
”Men även Pelle Strindlund måste döda något för att kunna äta. Ett veganjordbruk utan domesticerade djur är en fossildriven monokultur som utplånar både arter och livsmiljöer. Eftersom en stor del av jordytan inte lämpar sig för jordbruk råkar gräsätande betesdjur, som inte konkurrerar med människor om samma slags föda, ofta vara den mest effektiva och miljömässigt skonsamma formen av matproduktion.”
Har du någon gång hört liknande argument för konsumtion av animalier? Att det finns mark som endast lämpar sig för uppfödning av djur och inte duger till att odla vegetabilisk föda på? I mina öron låter det befängt men jag har ingenting att stödja min tveksamhet på. Sen finns det ju en självklart invändning mot det absurda i att anklaga vegetabilisk föda för att vara fossildriven då animalska livsmedel kräver enorma mängder olja för att produceras.
Så, jag undrade bara om du kanske hade läst om detta med markanvändning någonstans och kunde dela med dig?
Hälsningar,
Björn Due
Linköping
Hej Björn
Ursäkta sent svar.
Instämmer i att det är helt befängt att kritisera vegetabilierna för fossildriften när exakt samma argument kan användas på köttindustrin som konsumerar nästan hälften av världens vegetabilier och desstuom i sig står för stora utsläpp.
Det kan ifs stämma att vissa marker lämpar sig bättre för djurhållning än för odling, men jag håller inte med om att det skulle vara ”en stor del av jordytan”.
mvh jens