Trafikverket har idag presenterat sitt förslag till nationell infrastrukturplan, de sammanlagda investeringarna på 800 miljarder kronor för 2022-2033. Det handlar om investeringar i järnväg, väg, cykelvägar och upprustning av befintlig infrastruktur. Det här är statens största investeringsprogram för det kommande decenniet. Nu går förslaget på remiss. Sedan är det upp till regeringen att fatta det slutgiltiga beslutet om infraplanen, någon gång innan riksdagens sommaruppehåll 2022.
Några positiva saker:
1. Trafikverket föreslår en separat Norrlandssatsning i synnerhet på järnvägsutbyggnad i Norrland, bl a med upprustning av Malmbanan och dubbelspår Luleå-Boden. Den satsningen vill Trafikverket göra genom upplånade medel. Mycket intressant. Om de kan ha en lånefinansierad lösning för detta borde de ha föreslagit detsamma för de nya stambanorna för höghastighetståg (se nedan).
2. Nationell finansiering av cykelinfrastruktur på 1,7 miljarder kronor. Bra med statliga pengar, men det borde ha varit mer.
3. Trafikverket pekar ut förbättrade tågförbindelser till Oslo från såväl Stockholm som Göteborg som en s k brist och något som man vill utreda. Det här är förhoppningsvis första steget mot att förverkliga Oslo-Stockholm 2.55 (att resan ska göras på den tiden) samt ny järnväg även från Göteborg till den norska huvudstaden. Liknande utredningsarbete har inletts i Norge.
4. Att arbetet med Norrbotniabanan ska skyndas på, i linje med tidigare regeringsbeslut. Men tyvärr är finansieringen otillräcklig.
5. Att höghastighetsbanorna ska byggas och att Trafikverket tror att det går att pressa kostnaderna.
Några negativa saker:
1. Att Trafikverket inte lyfter ut höghastighetsbanorna som ett separat lånefinansierat projekt. Det skulle frigöra pengar till andra viktiga projekt samt säkerställa ett snabbare färdigställande av de nya stambanorna, som då skulle kunna vara klara vid 2030-talets början. Att Trafikverket endast anslår 104 miljarder kronor för innevarande planperiod (fram till 2033) antyder en långsam och osäker utbyggnad. Varför inte en lånefinansiering i stil med Norrlandssatsningen? Om det går där måste det också gå med höghastighetsbanorna.
2. Att Trafikverket föreslår att 16 miljarder kronor ska läggas på Tvärförbindelse Södertörn, en två mil lång ny motorväg söder om Stockholm och som kommer att generera ny trafik och ökade utsläpp (enligt Naturvårdsverket).
3. Att Trafikverket förslår en mängd andra motorvägsinvesteringar som kommer leda till ökad trafik och utsläpp, ex vis E22 i Skåne och Blekinge.
4. Att en mängd viktiga järnvägsprojekt blir kraftigt försenade eller inte av överhuvudtaget. Jag tänker ex vis på fyrspåret Stockholm-Uppsala, fyrspår Alingsås-Göteborg, dubbelspåret längs Norrlandskusten från Gävle till Sundsvall och Härnösand, Norrbotniabanan som blir försenad, inget om Göteborg-Oslo, en utredning om Oslo-Stockholm, men inga konkreta pengar och för litet till att rusta upp såväl Västra- som södra stambanan.
7. Att järnväg riskerar att förfalla för att Trafikverket inte föreslår tillräckliga resurser till underhåll. Jag tänker på våra regionala järnvägar, Inlandsbanan inkluderad.
6. Att tågoperatörerna inte får något statligt bidrag för att anpassa sig till det nya europeiska signalsystemet ERTMS.
7. Att Trafikverket själva säger att svenska vägar kommer försämras under planperioden och att de inte kommer att rusta upp de regionala järnvägarna (som de kallar för lågtrafikerade). I grunden är det regeringens fel, som har anslagit för lite pengar, men Trafikverket hade också kunna prioritera annorlunda genom att ta bort dyra motorvägsprojekt (se ovan).
Jag kan sammanfatta min kritik som för litet för sent och ibland till fel ändamål. De ekonomiska ramarna var givna av riksdag och regering, så de kan inte Trafikverket lastas för. När det beslutet var uppe i riksdagen föreslog vi i Vänsterpartiet 170 miljarder kronor extra, främst till järnvägssatsningar och cykelinfrastruktur. Vi föreslog också en lånefinansiering av höghastighetsbanorna, vilket i sig skulle frigöra drygt 70 miljarder kronor (nu 104 miljarder med Trafikverkets förslag). Men Trafikverket har haft ett brett mandat att fördela pengarna inom den givna ramen samt föreslå lånefinansiering där det passar. Där finns det en stor förbättringspotential. Vi ska göra vad vi kan för att få en bättre infrastrukturplan. En infrastrukturplan som inom ramen för våra klimatmål.
Jag kommenterar bl a i Göteborgs-Posten.