Vansinne att satsa på en ny dyr motorled

Vi skriver om Tvärförbindelse Södertörn idag, en ny klimatfientlig och dyr motorväg i Stockholm. Den tänker vi stoppa. Istället vill vi lägga pengarna på kollektivtrafiken, bl a en helt ny språväg på Södertörn. Läs mer hos ETC eller nedan.

Vansinne att satsa på en ny dyr motorled
ETC, 2021-12-09
Den 30 november ­presenterade Trafikverket sitt förslag till nationell plan för transportinfrastruktur 2022–2033. Förslaget innebär att den kontroversiella motorleden Tvärförbindelse Södertörn nu får full finansiering och bygget kan påbörjas så tidigt som om ett år. För oss i Vänsterpartiet är denna prioritering helt oacceptabel i det klimatnödläge som vi befinner oss i.
Det är uppenbart att Trafikverkets förslag misslyckas med att väva in klimathänsyn i infrastruktur­planeringen. Trafikverket talar med kluven tunga när man påstår att infrastrukturinvesteringarna bara har en försumbar effekt på klimatutsläppen, medan myndigheten i sin egen analys av Tvärförbindelsens effekter anger att den kommer att öka utsläppen.

Myndighetens bristande klimatinsikt har fått stark kritik från trafikforskare som betonar den styrande effekten som infrastrukturinvesteringar har: om man bygger vägar ökar biltrafiken, om man däremot ökar järnvägskapaciteten får man mer tågtrafik som följd.

Trafikverkets planering baseras på prognoser som visar på ökade transporter. Vänsterpartiet vill istället se en målstyrd planering som utgår från det faktum att vi snabbt behöver få ner våra utsläpp för att ha en chans att klara Parisavtalets mål. Vårt nationella mål för transportsektorn, en utsläppsminskning på 70 procent till 2030, blir ouppnåeligt med de nuvarande prioriteringarna som gynnar ökad biltrafik.

Tvärförbindelsens prislapp bedöms att bli nästan 16 miljarder kronor. Samtidigt anger Trafik­verket att de har fått så små anslag för underhåll att det befintliga vägnätets och järnvägens funktionalitet inte kan behållas. Detta är en felprioritering. För att ställa om transportsektorn behöver vi helt enkelt tänka om och tänka rätt – slopa alla klimatskadliga projekt och ersätta dem med satsningar på järnväg, kollektivtrafik och cykling istället.

Det är inte bara miljörörelsen som har kritiserat Tvärförbindelsen. Även den statliga myndigheten Naturvårdsverket har beskrivit projektet som olämpligt och oförenligt med klimat- och miljö­målen. Förespråkarna av Tvärförbindelse Södertörn hävdar att motorleden behövs för att transportera godset till och från den nya hamnen Norvik i Nynäshamn. Hamnen riskerar att göra trafik­situationen på Södertörn ohållbar i och med godset förväntas gå med lastbilar på Södertörns vägar.

Vänsterpartiet vill naturligtvis också ha en bra trafiksituation på Södertörn, och därför behöver transporteffektiva och klimat­vänliga lösningar främjas. Därför vill vi bygga dubbelspår hela vägen till Nynäshamn, vilket gynnar både gods- och pendeltågstrafiken. Stockholms Hamnar har redan försett Norvik med en spårförbindelse. Vi vill också skapa förutsättningar för regional sjöfart i hela Mälardalen för att få godset hela vägen fram till mottagarna. För persontrafiken vill vi bygga ut den kommande Spårväg Syd från Flemings­berg till Haninge. Det finns hållbara alternativ att välja.

Trafikverket planerar utefter de direktiv som de får från regeringen, och byggandet av Tvä­rförbindelsen är ett politiskt beslut. Vi kan inte bygga vår framtid med gårdagens lösningar. Regeringen behöver vara modig och börja prioritera klimatet istället för bilprojekt som är förlegade redan innan de börjar byggas.

Jens Holm (V) ordförande i riksdagens trafikutskott

Anna Sehlin (V) oppositionsregionråd i Region Stockholm

Rikard Hjort Warlenius (V) vice ordförande i trafiknämnden i Stockholms stad

Mats Einarsson (V) gruppledare i Botkyrka

Åsa Bååth (V) gruppledare i Haninge

Nujin Alacabek (V) oppositionsråd i Huddinge

Bernt Månsson (V) gruppledare i Nynäshamn

Infrastrukturplan inom klimatets ram

Trafikverket har idag presenterat sitt förslag till nationell infrastrukturplan, de sammanlagda investeringarna på 800 miljarder kronor för 2022-2033. Det handlar om investeringar i järnväg, väg, cykelvägar och upprustning av befintlig infrastruktur. Det här är statens största investeringsprogram för det kommande decenniet. Nu går förslaget på remiss. Sedan är det upp till regeringen att fatta det slutgiltiga beslutet om infraplanen, någon gång innan riksdagens sommaruppehåll 2022.

Några positiva saker:
1. Trafikverket föreslår en separat Norrlandssatsning i synnerhet på järnvägsutbyggnad i Norrland, bl a med upprustning av Malmbanan och dubbelspår Luleå-Boden. Den satsningen vill Trafikverket göra genom upplånade medel. Mycket intressant. Om de kan ha en lånefinansierad lösning för detta borde de ha föreslagit detsamma för de nya stambanorna för höghastighetståg (se nedan).
2. Nationell finansiering av cykelinfrastruktur på 1,7 miljarder kronor. Bra med statliga pengar, men det borde ha varit mer.
3. Trafikverket pekar ut förbättrade tågförbindelser till Oslo från såväl Stockholm som Göteborg som en s k brist och något som man vill utreda. Det här är förhoppningsvis första steget mot att förverkliga Oslo-Stockholm 2.55 (att resan ska göras på den tiden) samt ny järnväg även från Göteborg till den norska huvudstaden. Liknande utredningsarbete har inletts i Norge.
4. Att arbetet med Norrbotniabanan ska skyndas på, i linje med tidigare regeringsbeslut. Men tyvärr är finansieringen otillräcklig.
5. Att höghastighetsbanorna ska byggas och att Trafikverket tror att det går att pressa kostnaderna.

Några negativa saker:
1. Att Trafikverket inte lyfter ut höghastighetsbanorna som ett separat lånefinansierat projekt. Det skulle frigöra pengar till andra viktiga projekt samt säkerställa ett snabbare färdigställande av de nya stambanorna, som då skulle kunna vara klara vid 2030-talets början. Att Trafikverket endast anslår 104 miljarder kronor för innevarande planperiod (fram till 2033) antyder en långsam och osäker utbyggnad. Varför inte en lånefinansiering i stil med Norrlandssatsningen? Om det går där måste det också gå med höghastighetsbanorna.
2. Att Trafikverket föreslår att 16 miljarder kronor ska läggas på Tvärförbindelse Södertörn, en två mil lång ny motorväg söder om Stockholm och som kommer att generera ny trafik och ökade utsläpp (enligt Naturvårdsverket).
3. Att Trafikverket förslår en mängd andra motorvägsinvesteringar som kommer leda till ökad trafik och utsläpp, ex vis E22 i Skåne och Blekinge.
4. Att en mängd viktiga järnvägsprojekt blir kraftigt försenade eller inte av överhuvudtaget. Jag tänker ex vis på fyrspåret Stockholm-Uppsala, fyrspår Alingsås-Göteborg, dubbelspåret längs Norrlandskusten från Gävle till Sundsvall och Härnösand, Norrbotniabanan som blir försenad, inget om Göteborg-Oslo, en utredning om Oslo-Stockholm, men inga konkreta pengar och för litet till att rusta upp såväl Västra- som södra stambanan.
7. Att järnväg riskerar att förfalla för att Trafikverket inte föreslår tillräckliga resurser till underhåll. Jag tänker på våra regionala järnvägar, Inlandsbanan inkluderad.
6. Att tågoperatörerna inte får något statligt bidrag för att anpassa sig till det nya europeiska signalsystemet ERTMS.
7. Att Trafikverket själva säger att svenska vägar kommer försämras under planperioden och att de inte kommer att rusta upp de regionala järnvägarna (som de kallar för lågtrafikerade). I grunden är det regeringens fel, som har anslagit för lite pengar, men Trafikverket hade också kunna prioritera annorlunda genom att ta bort dyra motorvägsprojekt (se ovan).

Jag kan sammanfatta min kritik som för litet för sent och ibland till fel ändamål. De ekonomiska ramarna var givna av riksdag och regering, så de kan inte Trafikverket lastas för. När det beslutet var uppe i riksdagen föreslog vi i Vänsterpartiet 170 miljarder kronor extra, främst till järnvägssatsningar och cykelinfrastruktur. Vi föreslog också en lånefinansiering av höghastighetsbanorna, vilket i sig skulle frigöra drygt 70 miljarder kronor (nu 104 miljarder med Trafikverkets förslag). Men Trafikverket har haft ett brett mandat att fördela pengarna inom den givna ramen samt föreslå lånefinansiering där det passar. Där finns det en stor förbättringspotential. Vi ska göra vad vi kan för att få en bättre infrastrukturplan. En infrastrukturplan som inom ramen för våra klimatmål.

Jag kommenterar bl a i Göteborgs-Posten.