Klimat- och miljöminister Åsa Romson har svarat på min fråga om ratificering av det s k Nagoyaprotokollet. Glädjande nog lovar hon att protokollet ska ratificeras, d v s införas i svensk lag, under 2015. Detta borde ha skett mycket tidigare, men bättre sent än aldrig. Med en ratificering kommer utvecklingsländerna att få bättre skydd för sina biologiska resurser och kunna få ersättning för användandet av dessa. Nedan min fråga i sin helhet och ministerns svar (Romsons svar finns ännu inte på riksdagen.se).
Fråga 2014/15:42 Ratificering av Nagoyaprotokollet
av Jens Holm (V) till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)
På FN:s toppmöte om miljö och hållbar utveckling i Rio de Janeiro i Brasilien år 1992 enades världens länder om FN-konventionen om biologisk mångfald, det vill säga Convention on Biological Diversity (CBD). Konventionens övergripande mål handlar om att verka för en global samordning för bevarande av biologisk mångfald, ett hållbart nyttjande av naturresurser samt att skapa en jämlik och rättvis fördelning av tillgången till och nyttan med genetiska resurser.
Vid partsmötet i Nagoya år 2010 (COP 10) antogs den så kallade Nagoyaplanen där världens länder ställer sig bakom ambitiösa mål för att rädda den biologiska mångfalden till år 2020. Kopplat till detta finns också ett omfattande åtgärdspaket. I Nagoya kom man även överens om det så kallade Nagoyaprotokollet, som sätter internationella regler för hur genetiska resurser ska få samlas in och hur vinster från nyttjandet ska fördelas. Inte minst för utvecklingsländerna är det viktigt att protokollet omsätts i handling så att länderna kan få bättre kontroll över de genetiska resurser de förfogar över.
Nu har det gått mer än fyra år sedan toppmötet i Nagoya. Än så länge har Sverige inte ratificerat Nagoyaprotokollet. En mängd andra länder har däremot gjort det, bland annat vårt grannland Norge.
I våras införde EU en förordning om ingående av Nagoyaprotokollet. Sveriges tidigare miljöminister har i svaret på min skriftliga fråga 2013/14:618 konstaterat att dåvarande regering analyserade frågan om ratificering av Nagoyaprotokollet och EU-förordningen kring detta.
Med anledning av detta vill jag fråga klimat- och miljöminister Åsa Romson:
När avser klimat- och miljöministern att lägga fram ett förslag till riksdagen om ratificering av Nagoyaprotokollet?
Svar på fråga 2014/15:42 av Jens Holm (V) Ratificiering av Nagoyaprotokollet
Jens Holm har frågat mig när jag avser att lägga fram ett förslag till riksdagen om ratificering av Nagoyaprotokollet.
Nagoyaprotokollet om tillträde till och rättvis fördelning av vinster från nyttjande av genetiska resurser antogs vid det tionde partsmötet för konventionen för biologisk mångfald i Nagoya 2010. Vid samma möte antogs den Strategiska planen för biologisk mångfald med de 20 s.k. Aichi¬målen. Ett av Aichimålen anger att protokollet ska vara i kraft och tillämpas i överensstämmelse med nationell lagstiftning senast 2015.
Inom EU genomförs Nagoyaprotokollet till stor del med Europaparla-mentets och rådets förordning (EU) nr 511/2014 av den 16 april 2014. EU-förordningen som är direkt tillämplig genomför främst den del av Nagoyaprotokollet som rör åtgärder för användarnas efterlevnad. Förordningen innebär i huvudsak att den som använder en genetisk resurs eller en s.k. traditionell kunskap som rör en genetisk resurs måste visa tillbörlig aktsamhet i fråga om att följa de eventuella regler om tillträde som gäller i det land varifrån resursen eller kunskapen hämtas och visa tillbörlig aktsamhet i fråga om fördelning av den nytta som användningen av resursen eller kunskapen medför. Syftet med förordningen är att uppnå största möjliga harmonisering inom EU och därmed förenkla för användare som kan tänkas använda genetiska resurser i unionen.
Förordningen trädde i kraft den 12 oktober i år men väsentliga delar av förordningen börjar inte gälla förrän den 12 oktober 2015.
Medlemsstaterna är skyldiga att se till att förordningen genomförs på rätt sätt, bl.a. genom att införa sanktioner för användare som inte uppfyller förordningens krav och genomföra nödvändiga kontroller av användarnas efterlevnad samt ge råd och stöd till användarna.
Regeringskansliet analyserar för närvarande hur EU-förordningen ska kompletteras i svensk rätt och om ytterligare lagstiftning behövs nationellt med anledning av Nagoyaprotokollet. Arbetet är långt framskridet och en departementspromemoria med förslag till lagändringar med anledning av Nagoyaprotokollet och EU-förordningen kommer att skickas ut på remiss inom kort. Min ambition är att Sverige ska ratificera protokollet under 2015 i enlighet med målsättningen från Nagoya.
Jag avser att återkomma till frågan om ratificering i samband med att regeringen lämnar förslag om nödvändiga lagändringar för att genomföra protokollet.
Stockholm den 12 november 2014
Åsa Romson