Idag har vi överläggning i Miljö- och jordbruksutskottet med miljöminister Lena Ek om EUs framtida klimat- och energipolitik. Regeringens förslag är alldeles för svagt. Därför presenterar Vänsterpartiet idag våra klimat- och energimål för EU till 2030. Dessa är:
Vänsterpartiets klimat- och energimål för EU till 2030:
* Minskade utsläpp av växthusgaser med minst 60 procent jämfört med 1990.
* Minst 45 procent förnybar energi, vilket ska vara ett bindande mål för EUs medlemsländer.
* Bindande mål om 40 procents energieffektivisering jämfört med EUs jämförelseår.
* 100 procent förnybar energi och nollutsläpp i EU till 2050.
* Grundläggande reform av EUs handelssystem med utsläppsrätter, EU ETS.
Nedan vår avvikande mening (läs: reservation) till regeringens svaga förslag.
2014-02-27
Avvikande mening, Vänsterpartiet MJU 27/2-14
Ett ramverk för klimat och energi för perioden från 2020 till 2030
Den svenska positionen inför EUs klimat- och energimål till 2030 är ännu en missad möjlighet för Sverige att verka för att EU för en mer ambitiös klimat- och energipolitik. Regeringens förslag innebär inte den någon skärpning av EU-kommissionens förslag. Regeringen föreslår att EU-länderna ska kunna göra stora uppköp av billiga och osäkra utsläppskrediter i andra länder. Att köpa utsläppskrediter kommer inte leda till omställning i vare sig Europa eller Sverige. Vi delar EU-kommissionens analys att politiskt uppsatta målsättningar ska göras helt och hållet inhemskt, utan uppköp av internationella krediter med oklar klimat- och miljönytta. Det är också en stor besvikelse att regeringen inte lägger fram konkreta och ambitiösare mål för förnybar energi och energieffektivisering.
Europa behöver länder som går före och tar klimatansvar. Därför lägger Vänsterpartiet fram följande mål: EU ska ha nollutsläpp vid senast 2050 och all energiproduktion då ska vara förnybar. Till 2030 vill Vänsterpartiet att utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 60 procent, jämfört med 1990 och minskningarna ska göras inom Europa. Energiproduktionen ska 2030 bestå av minst 45 procent förnybar energi. Och vi vill ålägga alla verksamheter att energieffektivisera sin verksamhet med 40 procent. Givet att världens utsläpp fortsätter att öka och att Europa historiskt sett står för en stor del av den totala utsläppsmängden är detta att betrakta som minimikrav. Detta är målsättningar som vi också framfört i EU-parlamentet.
Vänsterpartiet föreslår också en grundläggande reform av EUs handelssystem med utsläppsrätter, EU ETS. Handelssystemet ska vara EUs viktigaste styrmedel för att minska utsläppen och att det skapas ett högt pris på att smutsa ned. Idag, med en prisnivå på ca 40 kronor/ton, fungerar inte systemet. Vi välkomnar därför kommissionens förslag till åtgärder för att stärka handelssystemet, men kommissionens förslag är inte tillräckliga. Vänsterpartiet vill ha ett lägre utsläppstak (d v s en brantare linjär utsläppskurva) som korresponderar med kravet om totala minskningar på 60 procent till 2030. Vi vill också ha ytterligare åtgärder i närtid (d v s innan 2020) för att komma tillrätta med problemet med överutbud av utsläppsrätter och det för låga priset på utsläppsrätter. Vi tolkar regeringens skrivning om höjning av den linjära utsläppskurvan samt annullering av utsläppsrätter innan 2020 (sid 12 i regeringens position) som att vi borde kunna samarbeta kring detta. Vi ställer oss dock frågande till varför regeringen ser ett behov i att ytterligare granska kommissionens förslag om en s k stabilitetsreserv (s 3), som vi ser som ett förslag i rätt riktning.
Vänsterpartiet ser också att det behövs kompletterande åtgärder på EU-nivå och det nationella planet för att minska utsläppen från t ex transportsektorn och jordbrukssektorn och vi skulle önska att regeringen har tydligare förslag på området.
Den borgerliga regeringens agerande under hela processen med framtagandet av klimat- och energimålen för 2030 har varit passiv och avvaktande samt stundtals rent kontraproduktiv (som i vurmandet för internationella krediter). Andra jämförbara länder har spelat in konkreta krav till EU-kommissionen i syfte att förbättra målsättningarna. Den svenska regeringen har dessvärre varit tyst. För att Sverige inte ska försitta vår chans att bidra till att EU tar sitt historiska ansvar för utsläppen av växthusgaser är det helt avgörande att regeringen lägger fram förslag på ambitiösare klimat- och energimål på det kommande miljörådet samt Europeiska rådet 20-21 mars.