WTO och miljön

USA har nyligen dragit Indien inför Världshandelsorganisationen, WTO. Indien ska otillbörligen ha gynnat lokal produktion av solpaneler – och därmed missgynnat USA – när man främjat nationell produktion  inom ramen för landets nationella solenergiplan. För några år sedan anmälde Japan, EU och några länder till Kanada för provinsen Ontarios ambitiösa satsning på gröna jobb och utbyggnad av förnybar energi. En av förutsättningarna för Ontario att göra satsningen var att en del av produktionen av solcellerna respektive vinkraften skulle produceras lokalt i delstaten. Under de två första åren av satsningen skapades 20 000 nya gröna jobb i delstaten (läs mer om Ontario, WTO m m). I maj i år vann Japan m fl i WTOs organ för handelsdispyter. Ontarios program för förnybar energi var i strid med WTOs regler. Ett antal länder har WTO-anmält Australiens beslut om att cigarettpaket utan reklam (s k plain packages).

Detta är bara ett urval av många exempel på hur det idag har skapats en handelsregim där formen; frihandel, är viktigare än dess innehåll; t ex miljö, livsmedelssäkerhet, folkhälsa och djurskydd. När jag debatterade med handelsminister Ewa Björling  (M) nyligen sa hon frihandel alltid var bra och att det var genom frihandel som utvecklingsländerna skulle lyfta sig ur fattigdomen. Men är frihandel verkligen alltid bra? Varför ska den överordnas andra minst viktiga intressen?

Nästa vecka inleds WTOs toppmöte på Bali, Indonesien. Då reser Ewa Björling och EU dit fast beslutna om att krossa Indiens beslut om att sätta livsmedelssäkerheten i första rummet. Indien – precis som en mängd andra utvecklingsländer – har valt att subventionera viss produktion av inhemska livsmedel. Detta för att garantera rätten till mat för ett antal hundra miljoner invånare som varje dag kämpar för att äta sig mätta. Men Björling och EU anser att detta strider mot frihandelsprinciperna. Det kanske det gör, men är inte rätten till mat viktigare? Och är inte klimatomställningen viktigare (som fallet Ontario och Indien)? Eller folkhälsan och kampen mot rökningen (Australien)? Är det inte rättvis handel vi vill ha?

Dert finns en liten öppning, emellertid i WTO-reglementet. I WTOs ursprungsfördrag det s k GATT-fördraget står det i Artikel 20 att man kan vidta åtgärder för miljön, djur och folkhälsa, även om det strider mot frihandelsprinciperna. Bra! Men samtidigt är Artikel 20 omgärdat av en förklarande text, en sk preambel som slår fast att detta inte får göras på ett diskriminerande sätt eller vara ett ”dolt handelshinder”. Detta gör att artikel 20 är nästan omöjlig att använda.

Detta och mycket annat hoppas jag kunna diskutera nu på fredag med Ewa Björling då min interpellation om WTO kommer upp för debatt i kammaren. Debatt kl 9.00, prick, följ på webben! Läs interpellationen på länken eller nedan. 
Interpellation
2013/14:155 WTO
av
Jens Holm (V)
till statsrådet Ewa Björling (M)

Den 3–6 december möts världens handelsministrar i Bali, Indonesien, för att försöka få i gång arbetet inom Världshandelsorganisationen, WTO. För drygt tio år sedan brakade den så kallade Doharundan samman, förhandlingarna om ett globalt världshandelsavtal. Sedan dess har inga betydande framsteg gjorts. Stora saker står på spel. Det som kan vara självklart för ett land att avreglera och underlätta för internationell handel kan i ett annat land vara ett vitalt intresse som bör värnas. Världens länder befinner sig på diametralt olika nivåer. Det är därför svårt att upprätta regler som gynnar alla.

Ett konkret exempel är Indien som vill värna livsmedelssäkerheten och kunna stödja inhemsk livsmedelsproduktion med stöd till landets livsmedelsproducenter. Detta är för övrigt ett förfarande som de industrialiserade länder har tillämpat för att trygga sin egen livsmedelsförsörjning. Som bekant är jordbrukssubventionerna i EU och USA fortfarande mycket omfattande. I det här läget driver EU på för att Indien ska avreglera livsmedelsproduktion. Det finns en uppenbar risk att det kan missgynna Indiens möjligheter att försörja sin stora befolkning med livsmedel.

Frihandel kan ha positiva effekter på många sätt, exempelvis på miljön. Genom mer handel kan vi få tillgång till ny och bättre teknik som är avgörande för att minska utsläpp och hushålla med våra begränsade resurser. Men ett ensidigt betonande av frihandel kan få mycket negativa effekter på miljön. Om exempelvis WTO:s investeringsavtal ska vara överordnade nationella lagar, inklusive grundlagar, kan det leda till att landarealer blir spekulationsobjekt och att rätten till mat underordnas. Det kan också försvåra för enskilda länder att införa hårda bestämmelser på miljöområdet om de väntas stå i strid med frihandelsprinciperna. För att mildra dessa effekter finns artikel 20 (b) och (g) som medger att ett enskilt land vidtar handelsrestriktioner om det kan handla om att skydda ”mänskligt, djurs eller växters liv” samt ”bevara naturresurser”. Det här är tyvärr inga starka formuleringar och artikeln är svår att använda i praktiken. Det finns därför ett stort behov av att stärka dessa principer och ge dem en mer framskjuten position i WTO-bestämmelserna.

Tyvärr förs dessa förhandlingar bakom lyckta dörrar och med stort hemlighetsmakeri. En välgärning vore därför att öppna upp förhandlingarna och offentliggöra dokumenten som ligger till grund för förhandlingarna. För svensk del vore det synnerligen angeläget att kunna ta del av den svenska förhandlingspositionen inför WTO-mötet.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga statsrådet:

Hur avser statsrådet att agera i fallet Indien och vissa andra utvecklingsländer som önskar skydda inhemsk livsmedelsproduktion – avser statsrådet att verka för att de ska kunna göra det inom ramen för WTO-förhandlingarna?

Avser statsrådet att verka för att miljöhänsynen ska stärkas inom WTO?

Avser statsrådet att offentliggöra alla dokument kring WTO-förhandlingarna, inklusive den svenska förhandlingspositionen?

En reaktion på ”WTO och miljön

  1. Ping: Stort motstånd mot TTIP | Jens Holm

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s