Rapporteringen från Durban var usel

Jag delar en av Johan Rockströms och Lazlo Szombatfalvys slutsatser på DN-debatt idag, det finns ett stort engagemang för klimatet bland vanligt folk, men media har de senaste åren helt nedprioriterat frågan. Det där med media är helt sant, tyvärr. Durbanförhandlingarna passerade Europa med en äspning. Förstasidorna i den europeiska pressen den senaste veckan har helt dominerats av eurokrisen. Klimatfrågan har helt hamnat i medieskugga. I Durban hade Sveriges radio en korrespondent på plats, SvT två och… nej, sedan fanns inga andra svenska journalister från rikstäckande medier. Jämför detta med bevakningen av förra veckans eurotoppmöte och det är helt uppenbart att den ekonomiska krisen helt och hållet har trängt undan frågan om planetens överlevnad.

Det märks också tydligt på rapporteringen vilka som varit på plats i Durban och vilka som villigt sväljer Lena Eks hyllningssång. För att man ska kunna göra ett bra jobb krävs att man är på plats, åtminstone en del av tiden. Annars tror jag helt enkelt inte att man förstår hur förhandlingarna går till samt att man missar möjligheten att tala med representanterna från Syd, de som inte har kanalerna att nå ut. En liten hoppfull slutsats från Rockströms och Szombatfalvys artikel är om media verkligen rapporterar – som de gjorde från toppmötet i Köpenhamn för två år sedan – agerar verkligen politikerna. Nånting ligger det i det.

Jag tänker i vart fall agera oavsett om media ser mig eller inte. Apropå det har jag och Jonas Sjötedt har ett debattinlägg om klimatet i GP idag: För över bankstöd till klimatfond. Läs den gärna där.