Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) kritiserar idag i Dagens Nyheter (tyvärr ej på nätet) svenska skolor och kommuner för att de köpa in för lite lokalproducerad mat. Visst borde det finnas mer lokalproducerad mat på skolorna, men kanske borde ministern sopa rent framför egen dörr innan han bannar andra? Låt oss spola tillbaka tiden några år. 2009 tog Livsmedelsverket fram förslag på kostråd. Föreslaget var föredömligt eftersom man inte bara gav råd utifrån hälsoaspekten utan även från miljö- och klimat. Man uppmanade till en minskad köttkonsumtion och mer lokalproducerat.
För att göra en lång historia kort kritiserade EU kostråden. Eskil Erlandsson lovade att han skulle ta initiativ till nya kostråd som var förenliga med EUs krav på frihandel. Men det gjorde aldrig Erlandsson. Istället har han dragit in kostråden. Han gömmer sig bakom EU och Kommerskollegium (som kritiserat kostråden utifrån ett frihandelsperspektiv). Jag är helt övertygad om att kostråden hade kunnat läggas fram om Erlandsson bara tagit strid för dem. Som parantes kan nämnas att både Danmark och Storbritannien har liknande kostråd, där befolkningen uppmanas konsumera lokalproducerat. EU-kommissionen själv bedrivit en informationskampanj som heter Ta kontroll! Där kan man bland annat läsa: Ät lokalt producerade säsongslivsmedel
Jag debatterade den här frågan i höstas med Eskil Erlandsson. Erlandsson och regeringen pratar vitt och brett om klimat och stöd till lokalproducerat, men när det kommer till kritan gör man inget. Regeringen tar strid på EU-nivå för rätten att jaga utrotningshotade djur (vargen) och att snus ska kunna säljas i hela Europa, men när det kommer till så viktiga frågor som att våra skolbarn, och alla svenskar ska kunna äta mer lokalproducerat då lägger man sig platt för marknadskraven.
Eskil Erlandsson får nog städa upp framför egen dörr innan han slår mot våra lokalpolitiker och skolpersonal.
Kommentarer
4 svar till ”Erlandsson värnar inte lokalproducerad mat”
Eskil Erlandsson verkar bara vilja ha jägare och stora köttproducenter på sin sida. I all fall är det det enda han intresserar sig för. Han nöjer sig väl med att flirta med dessa till antalet ganska få väljare. Vi till antalet många fler potentiella väljare i det land som kallas Sverige verkar han inte bry sig så mycket om.
Jens,
Jag brukar hålla med dig om det mesta men har några invändningar mot din hållning i den här frågan.
(1) Du poängterar ”win-win”situationen av att äta lokalt – bättre för miljön samtidigt som man hjälper lokala bönder. Är det, för det första, bättre att hjälpa lokala bönder och diskrimenera bönder i t ex utvecklingsländer? För det andra blir inte styrmedel effektiva om man ska lösa flera problem med samma åtgärd. De ska riktas så nära problemets källa som möjligt, och det blir svårt att man vill stödja lokala bönder och miljön (och dessutom flera miljömål – minska klimatutsläppen, ”ett öppet landskap”, etc). Är problemet att villkoren för bönder är för dåliga finns nog bättre sätt att lösa det, och, som jag ska komma till i punkt (2), vill man göra en insats för klimatet finns bättre sätt även för det. Försöker man lösa flera sådana problemet samtidigt blir det ”varken hackat eller malet”.
(2) Det handlar inte om att miljön får stå tillbaka för frihandeln, som du ibland verkar uttrycka det. Äter vi bara närodlat väljer vi bort varor som – trots transportavståndet – är bättre för klimatet pga att skillnaden i energiintensitet i andra led än just transportledet – främst produktionen – är så stor. Bättre klimatmässiga förutsättningar eller mindre användande av fossila bränslen i produktionen gör att att varor (och det handlar inte bara om vissa extremexempel) kan vara bättre för klimatet trots att de transporteras över hela jorden. Till detta kommer skillnad i utsläpp från olika transportslag, lastninngsgrad etc som också påverkar mer än just avståndet som varan har transporterats.
Men allt detta är självklart för komplicerat för att få in i ett kostråd, och självklart kan det vara bättre under viss specifik säsong att äta vissa specifika närodlade grönsaker. Därför blir det svårt att få korrekta och ändå begripliga kostråd…
(3) Livsmedelsverket är kraftigt insyltade i den svenska jordbruksindustrins intressen. Därför är det föga förvånande att dess kostråd råkar sammanfalla med att man ska stödja den svenska industrin. Jag trodde dock att du var vän av åsikten att det kan bli fel när näringslivet får alltför stort inflytande i att utforma politik.
Stefan, tack för kommentar. Jag instämmer i mycket.
1. Nej, det behöver inte alltid vara bättre för klimatet med närproducerat. Sojabönor från Brasilien istället för en svensk biff och klimatnyttan är minst faktor tio. Jag vill inte heller att fattiga bönder i Syd ska diskrimineras. Men, det är väldigt sällan det upplägget finns. Det är inte småbrukare i Syd som producerar för exportmarknaden. Att vilja värna mer lokalproducerat innebär verkligen att det ska vara producerat lokalt, alltså inte bara i Sverige. Konsumerar vi mer lokalproducerat är det ett steg i att frigöra oss från dagens situation där livsmedel blivit som vilken vara som helst och där vi har väldigt lite kontroll över produktionen. Det handlar alltså inte bara om klimatdimensionen.
2. I just det här fallet fanns det en konflikt mellan miljö och frihandel, men jag tror att Erlandsson skulle kunna löst ut den om han bara velat. Kanske var det uppmaningen till minskad köttkonsumtion som var det verkliga problemet för honom?
3. Jo, SLV sitter alltför ofta i knäet på industrin. Men i just det här fallet tror jag man gjorde ett seriöst försök till opartiska råd. Men de provocerade många.
[…] ett exempel på hur EU:s icke folkvalda regering enväldigt tänker tvinga medlemsländerna till svältpolitik och en diktatorisk politisk union utan folkvalt stöd i de nationella parlamenten: ”De som […]