Agerar Sverige i EU för minskade flygutsläpp?

Nederländerna har lagt fram ett intressant förslag om att minska flygbranschens snabbt växande utsläpp. Nederländerna pekade på det självklara att EU:s medlemsländer måste vidta skyndsamma åtgärder för att minska flygets utsläpp av växthusgaser och nämnde flygskatt eller skatt på flygbränsle som alternativ. Nederländerna kommer också att arrangera en konferens i juni i år om hur flygets utsläpp ska kunna minska.

Vi hade nyligen det nederländska förslaget på EU-nämnden och än så länge är det oklart om regeringen backar upp förslaget. Här måste den svenska linjen vara glasklar. Därav min skriftliga fråga till miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP). Se nedan eller här. Se också det nederländska förslaget här: dp 9 AOB – not från Nederländerna

2019-02-15, Fråga 2018/19:233 Flygets utsläpp av växthusgaser
av Jens Holm (V) till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
På det senaste sammanträdet med riksdagens EU-nämnd delgav finansministern en skrivelse från den nederländska regeringen. Nederländerna lyfte de snabbt växande utsläppen från flygsektorn och att denna utsläppsökning inte är i linje med Parisavtalets åtaganden om minskade växthusgasutsläpp. Nederländerna pekade på det självklara att EU:s medlemsländer måste vidta skyndsamma åtgärder för att minska flygets utsläpp av växthusgaser och nämnde flygskatt eller skatt på flygbränsle som alternativ. Nederländerna ville ha en diskussion om flygets utsläpp på kommande Ekofinmöte den 12 februari. Nederländerna arrangerar också en konferens i juni i år om hur flygets utsläpp ska kunna minska. Jag välkomnar det nederländska initiativet och hoppas att den svenska regeringen också gör det, till exempel på Ekofinsammanträdet, på kommande ministerråd och genom att aktivt delta på Nederländernas flyg- och klimatkonferens i juni. Det är viktigt att progressiva klimatröster backas upp när de hörs inom EU.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:

Avser ministern att agera för att stödja det nederländska förslaget om att minska flygets utsläpp av växthusgaser, och i så fall på vilket sätt?

SJ -låt vinsten finansiera billigare biljetter

SJ har presenterat sitt bokslut för 2018. Det är glädjande att antalet resor med SJ har växt till hela 32 miljoner under 2018, en ökning med 1,5 miljoner. SJ kan också leverera en vinst till svenska staten på närmare en halv miljard kronor (468 miljoner kr). Med detta torde SJ vara ett av Europas mest lönsamma tågbolag, så brukar de själva framställa det iallafall. Och detta är helt i linje med de direktiv SJ fått från regeringen: ni ska vara lönsamma och leverera vinst till staten.

Allt detta kan se bra ut, men det är något som skaver. Vem är det som betalar den höga vinsten? Det är förstås alla vi som gjort de 32 miljoner resorna. Jag tycket inte att det finns något självändamål i att SJ –  som det statliga bolag man är – ska leverera en hög vinst till staten. Bättre då att lägga pengarna på bättre service och lägre biljettpriser. Så kan ännu fler ta tåget, som är det mest klimatsmarta resealternativet vi har.

Jag tror också att det vore en bra idé om SJ lade en och annan krona på att förbättra sin kundservice. Idag när man ringer till SJ uppmanas man istället chatta (en chatt som ibland avbryts abrupt – varför det?), väntar man ändå kvar är väntetiden (de gånger vi har ringt) lång. Alla biljetter släpps inte heller som de ska. Hur kan man exempelvis släppa biljetter till Riksgränsen under påsk, utan att också ha biljetter kvar för hemresan? Hemresebiljetterna släpptes så sent som i förrgår och tog slut på en och samma dag. Hur tror SJ att svenska familjer ska kunna planera en klimatvänlig skidsemester på det sättet?

Det finns en hel del att göra för att få ännu fler att ta tåget. Vi i Vänsterpartiet vill därför att regeringen ger SJ ett nytt ägardirektiv där det bl a ska framgå:

  • Förändrat och sänkt avkastningskrav. Högsta vinst ska inte vara ett ändamål, billiga biljetter och bästa service ska vara det.
  • Kör nattåg ut i Europa.
  • Fler tåg hela vägen till Köpenhamn för att underlätta Europaresande.
  • Överlag fler nordiska tåglinjer, t ex till Oslo, Trondheim och Torneå.
  • Låt folk ta med cykeln på tåget.
  • Erbjud bokningar av utlandsbiljetter.

Jag vet att SJ jobbar aktivt med flera av de här frågorna. Gott så! Jag vet också att SJ inte har kontrollen över allt, ex vis att Trafikverket beslutar om banunderhåll och s k tåglägen (när och var man får köra). Det är därför vi behöver ett tydligare politiskt styre. Regeringen skulle kunna lösa mycket av detta med ett beslut på nästa regeringssammanträde. Gör det!

Läs gärna mer i vår motion En fungerande och tillgänglig järnväg.

Sluta skattebefria flyget

Den här debatten ser jag verkligen fram emot. Regeringen har lovat att driva avskaffande av flygets skattebefrielse på drivmedel. Det är inom ICAO man främst driver den frågan. Nu är det upp till bevis. Debatten mot infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) blir i riksdagens kammaren ti 5 mars. Läs min interpellation nedan eller hos riksdagen. Och läs gärna mer om vad jag skrivit om flyget, utsläppen och subventionerna.

Avskaffande av flygets skattesubvention
Interpellation 2018/19:74 av Jens Holm (V)
till Statsrådet Tomas Eneroth (S) 2019-02-13
Utsläppen från världens flygande har fördubblats de senaste 20 åren, och om inget görs kan de växa med ytterligare 300–700 procent till 2050. Hade flygsektorn varit ett enskilt land hade den legat i topp tio bland världens värsta utsläpparländer. Vi måste snabbt agera för att minska flygets utsläpp.

Ett konkret sätt att agera vore att avskaffa de stora subventioner som i dag ges till världens flygindustrier. I enlighet med Chicagokonventionen från 1944 beskattas inte flygbränsle. Endast i EU har EU:s miljöbyrå räknat ut att skattebefrielsen på flygbränsle gör att det europeiska flyget subventioneras med 200–300 miljarder kronor årligen. Ett effektivt sätt att minska flygets utsläpp, och dessutom spara miljardtals kronor, vore att snarast avskaffa skattebefrielsen på flygbränsle.

Eftersom Chicagokonventionen lyder under det internationella flygfartsorganet ICAO borde avskaffandet av skattebefrielsen lyftas där. När Vänsterpartiet tidigare har väckt frågan med regeringen har vi fått svaret att man vill avskaffa skattebefrielsen, men vad jag vet har man inte aktivt drivit frågan inom ICAO. Det är glädjande att regeringen i punkt 23 i sitt 73-punktsprogram nu säger: Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sätter stopp för en beskattning av fossilt flygbränsle. Detta måste rimligen tolkas som att regeringen ska driva frågan inom ICAO och EU.

Om några dagar inleds ICAO:s 216:e rådsmöte i Montreal. Mellan den 24 september och den 4 oktober hålls ICAO:s 40:e generalförsamling där alla 192 medlemsstater är inbjudna att delta.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga statsrådet Tomas Eneroth:

Vad är regeringens strategi för att avskaffa skattebefrielsen på flygbränsle?
Avser statsrådet att verka för att regeringen lyfter avskaffandet av skattebefrielsen på flygbränsle till ICAO:s kommande ministermöten och inför generalförsamlingen i september?

Agera mot miljöbilsdränaget

Det kan inte vara rimligt att mer än var tionde och var tredje el- respektive gasbil försvinner från Sverige snart efter att miljöbilsbonusen har betalats ut. Det är bra med fler el- och gasbilar i Tyskland och Norge, men har vi finansierat dem med vårt stödsystem vill vi ha dem kvar i Sverige. Vi måste snabbt ställa om fordonsflottan om vi ska nå klimatmålet om 70 procents minskade utsläpp till 2030. Det är uppenbart att något måste göras för att stoppa miljöbilsdränaget. Se min interpellation nedan till miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) eller här.

El- och gasbilar
Interpellation 2018/19:50 av Jens Holm (V)
till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Allt fler av Sveriges gas- och elbilar försvinner ut ur landet. Därmed kommer vi att ha svårt att uppnå målet att till 2030 nå en fossiloberoende fordonsflotta samt 70 procents minskade utsläpp från transportsektorn.

Vid upprepade tillfällen har myndigheter och frivilligorganisationer varnat för att svenska miljöbilar exporteras till utlandet och att våra miljömål försvåras. I ett svar till trafikutskottets dåvarande ordförande Karin Svensson Smith (MP) hoppades dåvarande miljöminister Karolina Skog (MP) att bonus–malus-systemet skulle bidra till att miljöbilar stannar i landet (svar på fråga 2015/16:1522, den 6 september 2016).

Nu har vi haft bonus-malus sedan den 1 juli i fjol, men det mesta pekar på att dränaget av svenska miljöbilar utomlands fortsätter, och ökar. Enligt uppgifter från Trafikanalys har exporten av svenska miljöbilar fortsatt att öka. I fjol exporterades exempelvis ungefär 800 elbilar, 1 900 laddhybrider och 1 400 gasbilar till andra länder. Dessa bilar har sålts med statlig subvention med den tidigare supermiljöbilspremien, något som i somras ersattes med stödsystemet bonus–malus. Det här innebär att ungefär var tionde elbil och 35 procent av gasbilarna inte stannar i Sverige, utan går på export.

Alla har inte råd att köpa en ny miljöbil. Men nya miljöbilar kommer snabbt ut på andrahandsmarknaden och kan då säljas till ett mer åtkomligt pris för fler människor. När nu allt fler av de nya miljöbilarna exporteras minskar möjligheten att hitta en begagnad miljöbil till ett rimligt pris. Vid sidan av miljön blir andrahandsköparna de stora förlorarna på miljöbilsdränaget från Sverige.

Exporten av svenska miljöbilar försvårar omställningen av vår fordonsflotta. Det är inte hållbart att vi genom ett statligt stödsystem främjar export av bilar som borde göra nytta på hemmaplan.

Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:

Avser ministern att vidta åtgärder för att säkerställa att el- och gasbilar som säljs i Sverige också stannar i Sverige?

Give the Peace Prize to Greta Thunberg

We have nominated the climate activist Greta Thunberg to the Nobel Peace Prize. Below our motivation.

To the Norwegian Nobel Committee:
Nobel Peace Prize to Greta Thunberg
Greta Thunberg is a climate activist, and the main reason she deserves the Nobel Peace Prize is that despite her young age, she has worked hard to make politicians open their eyes for the climate changes. There is no other topic that is such important as this, and what we need to right now is to focus on how we can solve this crisis. This is what she said when she arrived to the train station in Davos for the summit: “You have failed. In the future, if we don’t care about this, then no other issues are going to matter. I see the facts and I see what needs to be done and I decide to do it because if I didn’t, I would feel bad. When I grow up, I want to look back and say that I did what I could back then.” – Greta Thunberg.

Thunberg is 16 years old and despite the fact that she is still a child, she shows us that everyone can make a difference. It’s just a matter of courage and will power. Greta has been protesting outside the Swedish parliament with the sign “School Strike for the Climate”. She kept protesting every day, starting the 20th of August and stopped 9th of September when the Sweden went into their general election. She has made the world open their eyes and seeing the reality and not just that, she showed us that every single one could make a difference. No matter how big the difference is, but everyone can do something.

Greta Thunberg is now school striking every Friday and she is not stopping until Swedish politics is synced with The Paris Agreement. Thunberg has also been taking part of other demonstrations around the world. For example, she participated in the demonstration “Rise for Climate” outside the EU Parliament in Brussel, in a climate march in Helsingfors and in London.

Her initiative spread internationally under the hashtags #Fridaysforfuture and #ClimateStrike and in the end of September she had been talked about in TV media and by the Secretary General of FN António Guterres and Arnold Schwarzenegger.

Håkan Svenneling, MP riksdagen Sweden
Jens Holm, MP riksdagen Sweden

Miljöns rop på hjälp

Häromdagen presenterade Naturvårdsverket sin s k fördjupade utvärdering av miljömålen. I Sverige har vi sedan 1999 16 miljökvalitetsmål som ska vara uppfyllda innan 2020. Vart femte år gör Naturvårdsverken en grundlig genomgång om hur väl vi ligger i fas med uppnåendet av dessa. Och precis som vid förra utvärderingen är resultatet av denna nedslående. Vi kommer endast att kunna nå två av våra 16 miljömål med nu fattade beslut och styrmedel. Särskilt oroväckande är, enligt mig, att målen som rör biologisk mångfald och klimatförändringen känns helt och hållet utom räckhåll.

Naturvårdsverkets rapport är ett enda långt rop på mer åtgärder för att nå våra miljömål – ett miljörop på hjälp. Jag ska göra allt jag kan för att det ska besvaras med politisk handling.

Dessa är våra 16 miljömål

  1. Begränsad klimatpåverkan
  2. Frisk luft
  3. Bara naturlig försurning
  4. Giftfri miljö
  5. Skyddande ozonskikt (inom räckhåll)
  6. Säker strålmiljö (inom räckhåll)
  7. Ingen övergödning
  8. Levande sjöar och vattendrag
  9. Grundvatten av god kvalitet
  10. Hav i balans
  11. Myllrande våtmarker
  12. Levande skogar
  13. Ett rikt odlingslandsskap
  14. Storslagen fjällmiljö
  15. God bebyggd miljö
  16. Ett rikt växt- och djurliv

Dessutom finns ovanpå detta ett s k generationsmål som handlar om att vi ska lämna efter oss ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. Generationsmålet är formulerat så här: ”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.”

Tack Linköping för biogasen

Igår besökte jag Tekniska Verkens biogastillverkning i Linköping. Tekniska Verken är ett kommunalt bolag som ägs helt och hållet av Linköpings kommun. Långt innan andra vågade investerade TV 1995 i en storskalig biogasanläggning. Idag kommer råvaran till biogasen från Linköpingbonas hushållsavfall och rester från livsmedelsindustrin. 120 GWh biogas produceras årligen och dessutom 100 000 ton viktig biogödsel, som restprodukt från rötningsprocessen. De 120 GWh biogasen räcker till att driva 180 stadsbussar i Linköping, Norrköping, Mjölby och Motala samt 15 sopbilar och 3000 personbilar med biogas. Biogödseln sprids på åkrarna runt om i länet och förbättrar produktionen av ekologisk mat. Vi pratar om tusentals ton i sparade utsläpp!

IMG_7036.jpg
Tekniska Verken, Linköping tillsammans med Jessica Eek (V)

Biogasanläggningen i Linköping är Sveriges största och i dagsläget är man i full färd med att bygga ut verksamheten till att också producera flytande biogas (LBG), något man för övrigt fått statliga medel för i form av Klimatklivet. Flytande biogas har fördelen att vara mycket mer komprimerad och därmed kan användas i att driva lastbilar långa sträckor, fartyg eller inom industrin. Tekniska Verken har redan skrivit avtal med Toyota i Mjölby som kommer att använda den flytande biogasen i sin produktion och därmed ersätta den fossila gasol som idag används.

Skulle denna fina anläggning byggts om Tekniska Verken hade haft största möjliga vinst som övergripande målsättning? Nej, jag tror inte det. Idag ser vi att en stor del av den förnybara energiomställningen görs just av kommunala energibolag. Det här visar på poängen med gemensamt ägande. Med progressiva politiker kan vi använda det vi äger gemensamt till att ställa om. Men förhoppningsvis kan TV bana vägen för fortsatt utbyggnad av biogasen i Sverige, både bland offentligt och privat ägda bolag. Man har ju visat att det går!

I dagsläget är biogas undantagen från energibeskattning. Det är helt rimligt; vi vill ju att förnybar energi ska vara billigare än den fossila. Men skattenedsättningen är endast temporär och löper ut 2021. Nedsättningen är ett undantag från EUs statsstödsregler och energibeskattningsdirektiv som säger att all energi måste beskattas lika. Om EU skulle tvinga oss att höja skatten på biogas vore det en dumhet av astronomiska proportioner. Dessvärre, särskilt med tanke på var EU tidigare landat i konflikten mellan marknad vs miljö, är det ett fullt troligt scenario (läs mer på temat i Om inte vi, vem?). Därför behöver vi snarast ett långsiktigt och bra stödsystem för biogas. För närvarande pågår en utredning som ska vara klar till sommaren. Hoppas något bra kommer ur den.

I vart fall, jag tycker vi är skyldiga Tekniska Verken, Linköpings kommun och alla Linköpingsbor ett tack för den fina biogasanläggning som de byggt. Hundratusentals ton av sparade utsläpp varje år. Tack, Linköping!