Politik för ökad cykling

Jag är i Göteborg på Svenska Cykelmässan. Snart är det debatt mellan oss riksdagspolitiker. Vad kan vara mer lämpligt än att idag på denna fantastiska klimatmobiliseringsdag (demonstrationer i över 120 länder, på över 2000 platser!) få slå ett slag för ökad cykling? Och ska vi cykla mer är det något annat som bör stå tillbaka, det är bilen. Alltför länge har bilen varit normen i hur vi planerat våra städer och byggt ut vår infrastruktur. Vi i Vänsterpartiet vill ändra på det. Vi vill att gång, cykel och kollektivtrafik ska vara normen. Bilen tar vi när inte andra alternativ står till buds.

Fem steg mot ett mer cykelvänligt samhälle:
1. Sätt ett mål för ökat cyklande. Vi vill att 20 procent av vaneresorna ska göras med cykel 2020. Det skulle innebära nästan en fördubbling jämfört med dagens nivåer.
2. Investera för ökad cykelinfrastruktur. Slopa dyra klimatfarliga vägprojekt som Förbifart Stockholm eller Tvärförbindelse Södertörn – lägg pengarna på cykelinfrastruktur och kollektivtrafik/järnväg. Och bygg sammanhängande cykelstråk över kommun- och regiongränserna.
3. Ändra i Väglagen så att cykelvägar kan byggas oavsett om bilväg finns eller inte i närheten.
4. Låt oss kunna ta med cykeln på tåget.
5. Skylta bättre, bygg fler cykelparkeringar, låt oss svänga mot rött vid högersväng, sänkt bashastighet i våra städer, fler lånecyklar, återinför elcykelpremien m m – ja det finns en mängd större och mindre åtgärder som kan göras för att göra det ännu enklare, trevligare och säkrare att cykla.

Cykelns tid är nu.

Läs gärna vår motion på temat och min artikel i tidskriften Bicycling.

Trafikutskottet agerar mot manipulerade vägmätare

Nu får det vara ett slut på manipulationen av mätarställningen i bilar. Jag är väldigt glad över att ett enigt trafikutskott idag ställt sig bakom vårt förslag om att göra det olagligt att manipulera vägmätare i fordon. Trafikutskottet har idag ställt sig bakom det förslag till utskottsinitiativ som Vänsterpartiet lagt fram. Nu förväntar jag mig att regeringen skyndsamt agerar så att vi får ett slut på det omfattande fusket med falska mätarställningar. Det är helt oacceptabelt att tiotusentals fordon rullar på svenska vägar med falska mätaruppgifter samt att många exporteras till andra länder med falska uppgifter.

När riksdagens ledamöter tidigare lyft frågan med ansvarig minister har vi inte fått svar som varit tillfyllest. Därför agerar vi idag. Se här, och här och här.

Nedan vårt förslag som idag har klubbats av riksdagens trafikutskott.

2019-03-12
Förslag till utskottsinitiativ Från Jens Holm (V)
Kriminalisera manipulation av mätarställningen i fordon
Massmedia har tidigare i år avslöjat att mätarställningen i tusentals bilar i Sverige har manipulerats. Det beskrivs som att man helt lagligt kan manipulera mätarställningen och att denna felaktiga siffra sedan hamnar i Transportstyrelsens databas. Genom att backa tillbaka vägmätaren i fordonet kan bilen framstå som att ha kört färre mil och rendera ett högre andrahandsvärde vid försäljning. Köparen av en bil med manipulerad vägmätare blir lurad, men det är vid sidan av en konsumentfråga också en miljö- och säkerhetsfråga om vi har tusentals bilar som gått många fler mil än vad som officiellt uppges.
I dagsläget är det inte olagligt att ändra mätarställningen i en bil i Sverige. I flera andra länder är det olagligt. Diskussioner har förts inom EU att göra det olagligt att manipulera vägmätare i fordon, men än så länge har inget hänt på området.
Nuvarande svensk lagstiftning innebär att det är lagligt att manipulera mätarställningen på ett fordon och att det blir straffbart först om man i samband med ett ägarbyte inte upplyser köparen om att det skett en manipulation. I flera andra länder inom EU (Tyskland, Irland, Nederländerna och Belgien) är det i dag olagligt att manipulera mätarhuset på ett fordon. I dessa länder har man därtill infört ett kontrollsystem där ägaren av en bil får ett certifikat till sitt mätarhus om att gällande vägmätarställning är korrekt. Intresseorganisationen Motormännen uppskattar att omkring 10 procent av den svenska bilmarknaden i dag har ett mätarhus som är manipulerat. Om det stämmer rör det sig om långt fler än de 114 000 bilar och 25 000 lastbilar med manipulerade mätare som massmedia har rapporterat om.
Infrastrukturminister Tomas Eneroth har svarat på tre skriftliga frågor i ämnet där han understrukit vikten av att kunna lita på den information som finns i offentliga register, men han har inte aviserat ytterligare åtgärder än att han förväntar sig att våra myndigheter tittar på frågan med manipulerade vägmätare. Därutöver har statliga Bilprovningen aviserat att de ska kontrollera kilometerställningen noggrannare vid kontrollbesiktningar för att stävja fusk med mätarna. Det är bra, men det löser inte grundproblemet, nämligen att det inte är kriminaliserat att manipulera mätarställningen i ett fordon i Sverige.
Vi yrkar på att regeringen omgående återkommer till riksdagen med ett lagförslag som kriminaliserar manipulation av mätarställningen i fordon.

Orimligt med ökade banavgifter

Jag skriver i Transportnytt. Se nedan.

Orimligt med ökade banavgifter
Transportnytt 1/2019
Vi som arbetar med transport- och miljöfrågor kommer att ha särskilt mycket att göra under 2019. Här är några av de frågor som jag särskilt ser fram emot att ta mig an.
Sveriges helt unika klimatlag trädde i kraft för exakt ett år sedan. Kopplat till lagen finns utsläppsminskningsmål om att våra utsläpp i praktiken ska vara noll senast 2045 och redan 2030 ska transportsektorn ha minskat utsläppen med minst 70 procent.

I dagsläget ligger vi inte i fas med det målet och mycket mer måste göras. Elektrifiering, mer gods på vatten och på räls, kraftigt ökad kollektivtrafik, satsningar på cykling, förnybara drivmedel, elvägar och åtgärder för ett förändrat beteende där vissa resor helt enkelt avstås är några konkreta reformer som kan hjälpa oss att nå det målet. Det här kommer inte ske av sig självt utan fordrar politiska beslut och ett gott samarbete med branschen.

2019 blir också året då den nationella godsstrategin på allvar ska rullas ut och ett antal frågor måste få sina svar. Hur ska vi flytta över godstransporter till järnväg och sjöfart? Hur ska branschen hitta lösningar för att öka fyllnadsgraden på fordonen? Hur öka järnvägstransporterna samtidigt som underhållet kraftigt förbättras?

Ska vi kunna transporterna mer gods på järnväg och till sjöss måste de ökade avgifterna (banavgifter, farleds- och lotsavgifter) stoppas, eller i grunden kompenseras för.

Det är inte rimligt att den ena dagen tala om hållbara godstransporter för att nästa straffa ut dessa med orimligt höga pålagor. Här krävs förändringar skyndsamt.

Den nationella investeringsplanen för infrastruktur som sträcker sig fram till 2029 med en budget på 700 miljarder kronor rullas nu ut på allvar.

Planen innehåller mycket bra, men fortfarande är det för lite pengar i planen och många viktiga projekt startar för sent. Jag hoppas att vi i riksdagen kan skynda på en del av projekten.

Jag hoppas också att 2019 blir året då partierna äntligen kan komma överens om att bygga höghastighetsbanor i Sverige. Utbyggnaden måste ske skyndsamt och genom lånefinansiering för att banorna inte ska konkurrera med andra viktiga investeringar. Med höghastighetsbanor frigör vi också nödvändigt utrymme för godstrafik på befintlig stambana.

Det här är ett axplock av några viktiga frågor som vi i riksdagens trafikutskott kommer att hantera under 2019. Och då har jag bara nämnt det som rör transport och miljö. Andra viktiga frågor för utskottet under 2019 blir: Ingen lönedumpning och sund konkurrens inom åkeribranschen, ordning och reda på taxiområdet, EUs mobilitetspaket, postfrågor, digitalisering, utrullningen av 5G-nätet, sommartid eller inte och EUs signalsystem ERTMS (som vi bör avvakta med).

Att se till att vi får en transportsektor som tar sitt sociala ansvar och ansvar för kommande generationer är min övergripande målsättning som ordförande i riksdagens trafikutskott.

Jens Holm (V), ordförande riksdagens trafikutskott

Avskaffa flygets skattebefrielse

I EU subventioneras miljöskadligt flygande med hissnande 200-300 miljarder kr/år. Regeringen säger att de vill avskaffa flygets skattebefrielse. Men ska de gå från ord till handling är det i år det gäller. I eftermiddag debatterar jag frågan med finansminister Magdalena Andersson (S). Läs mitt debattinlägg i frågan nedan. Här finns min interpellation som ligger till grund för debatten.

Avskaffa flygets skattebefrielse
Aktuell Hållbarhet, 2019-03-05
Utsläppen från världens flygande har fördubblats de senaste 20 åren, och om inget görs kommer utsläppen fortsätta att växa kraftigt. Hade flygsektorn varit ett enskilt land hade den legat i topp tio bland världens värsta utsläpparländer. Regeringens utredare föreslog igår obligatorisk biobränsleinblandning för flyget. Det kommer minska flygets utsläpp med knappt en fjärdedel till 2030. Det är uppenbart att det inte är tillräckligt. Därför måste mycket mer göras för att snabbt minska flygets utsläpp.

Det är nog fler än jag som undrar hur det kan vara så himla billigt att flyga. En tusenlapp tur och retur till London, ett par hundra kronor för ett inrikesflyg. Ett av skälen är att vi alla är med och subventionerar flygandet. I Sverige uppgår subventionerna till drygt åtta miljarder kronor, nästan en tusenlapp per person. Den största subventionen till flygindustrin är att flyget inte betalar skatt på sitt bränsle. I EU handlar den skattebefrielsen om en subvention på 200-300 miljarder kronor årligen, enligt EU:s miljöbyrå. Det är oerhört mycket pengar, illustrerande nog nästan lika mycket som EU har öronmärkt för klimatåtgärder i långtidsbudgeten (320 miljarder kronor)!

Att flyget är skattebefriat daterar tillbaka till andra världskrigets dagar. I och med den så kallade Chicagokonventionen från 1944 får inte flygbränsle beskattas. Men den överenskommelsen gjordes långt innan Parisavtal och klimatmedvetenhet och framstår idag som totalt obsolet. Eftersom Chicagokonventionen lyder under det internationella flygfartsorganet ICAO borde avskaffandet av skattebefrielsen lyftas där. Och inom ICAO förändras ett tidigare beslut med två tredjedelars majoritet av de 192 medlemsstaterna. När Vänsterpartiet tidigare har väckt frågan med regeringen har vi fått svaret att man vill avskaffa skattebefrielsen, men vad jag vet har man inte aktivt drivit frågan inom ICAO.

Det är därför glädjande att regeringen i punkt 23 i sitt 73-punktsprogram nu säger: ”Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sätter stopp för en beskattning av fossilt flygbränsle.” Detta måste rimligen tolkas som att regeringen ska driva frågan inom ICAO och EU.

Men var finns regeringens strategi för att avskaffa flygets skattebefrielse. I mitten av april inleds ICAO:s 217:e rådsmöte i Montreal. Mellan den 24 september och den 4 oktober hålls ICAO:s 40:e generalförsamling där alla 192 medlemsstater är inbjudna att delta. Och generalförsamling arrangeras inte varje år. Därför är det nu som regeringen måste agera om den vill avskaffa flygets skattebefrielse.
Var finns handlingsplanen; infrastrukturminister Tomas Eneroth (S), klimatminister Isabella Lövin (MP) och finansminister Magdalena Andersson (S)? Hur kommer ni driva att flygets skattebefrielse avskaffas?

För det kan väl inte vara så att vi alla ska fortsätta att subventionera ökad flygande med tusentals kronor, alltmedan utsläppen växer och hotar vår existens?

Jens Holm (V)
ordförande i riksdagens trafikutskott

Statliga bolag ska verka för att klimatmålen nås – inte motarbeta dem

Motarbetar våra statliga bolag en ambitiösare klimatpolitik? Jo, så illa är det. LKAB, SJ, Vattenfall, Systembolaget m fl är inte bara betalande medlemmar i lobbyorganet Svenskt Näringsliv, de sitter också i styrelsen för samma organisation. Svenskt Näringsliv lobbar aktivt mot att EU ska skärpa sina klimatmål. Vad anser regeringen om detta? Det frågade jag redan i höstas, men fick då inte svar med hänvisning till att vi hade en övergångsregering. Nu ställer jag därför frågan igen. Läs den nedan eller här.

Statliga bolag och klimatmål
Skriftlig fråga 2018/19:305, 2019-02-25
av Jens Holm (V) till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Alla länder måste agera för att uppnå klimatmålen från klimattoppmötet i Paris 2015. Till 2030 måste världens utsläpp halveras. Med dagens ambitionsnivå kommer vi tyvärr inte att göra det.

I höstas avslöjade Dagens industri att den tyngsta svenska näringslivsorganisationen, Svenskt Näringsliv, aktivt motarbetar höjda klimatmål på EU-nivå. I Svenskt Näringslivs styrelse finns flera statliga bolag representerade, exempelvis Vattenfall, LKAB, SJ, Systembolaget och Apoteket AB. Med andra ord har vi en situation där den svenska regeringen vill ha höjda klimatmål men där några av våra största statliga bolag motarbetar detta. Enligt vår nya klimatlag och vårt klimatpolitiska ramverk ska alla sektorer verka för att våra klimatmål nås. Våra statliga bolag är inte undantagna detta.

Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att våra statliga bolag inom ramen för medlemskapet i Svenskt Näringsliv ska sluta motarbeta höjda klimatambitioner?

Debatt om vägtrafikens utsläpp

Ser fram emot denna debatt om vägtrafikens växande utsläpp. Hur ska vi nå målet om att minska transportsektorns utsläpp med minst 70 procent till 2030 när utsläppen i dagsläget ökar? Läs min interpellation nedan. Debatt med Isabella Lövin (MP) troligen i början av april (återkommer med tid i mina sedvanliga kanaler).

Ökade utsläpp från vägtrafiken
Interpellation 2019-02-27, 2018/19:108
Av Jens Holm (V) till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Utsläppen från vägtrafiken ökade med 0,5 procent, eller 76 000 ton, förra året, enligt Trafikverkets årsrapport. Trafikverket konstaterar att vi med nu gällande beslut och styrmedel inte kommer att klara klimatmålet om minst 70 procents minskade utsläpp från transportsektorn till 2030.

Särskilt oroande är att lastbilstrafiken ökade med 3 procent under det gångna året och att försäljningen av bensindrivna bilar, med förhållandevis högre koldioxidutsläpp, ökade. Trafikverket konstaterar att det inte räcker med ny teknik och förnybara drivmedel för att nå klimatmålet till 2030. Samhället måste i grunden ställas om för att vi ska få ett transporteffektivt samhälle. Utsläppen från transportsektorn behöver minska med 8 procent per år för att Sverige ska nå det av riksdagen fastslagna klimatmålet till 2030.

Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:

Vilka nya åtgärder avser regeringen att vidta för att nå klimatmålet om minskade utsläpp från inrikes transporter med minst 70 procent till 2030?

Tropical Islands

tropicalislands_1Är hemma från Tropical Islands; världens största inomhusbad. Tropical Islands, som ligger ca sex mil söder om Berlin, nås lätt med tåg. Väl på perrongen blir man upphämtad av gratisbuss som kör en de sista kilometrarna till komplexet. Inne i TI går det att åka massor av vattenrutschbanor, simma ut i uteområdet, ligga i solstol och förstås bada en massa. Det finns en uppsjö av restauranger och jag tror deras menyer har uppgraderats med tex mer vegetariskt.

tropicalislands_4Det går också att sova över. Vi valde det budgetalternativet; camping i indiantält (som redan är uppställda). Mysigt! TI har ansträngt sig för att skapa en exotisk miljö, bl a med en av världens största inomhusregnskogar (är dock inte mer än en större skogsdunge), stor variation i badupplevelserna och att kunna tälta mitt i februari är också exotiskt.

tropicalislands_6Gott så, men det går inte att komma ifrån att det inte är blå himmel du ser om du lyfter blicken, utan det välvda taket i det som tidigare var världens största zeppelinarhangar. Förvänta dig med andra ord ingen som helst form av äkthet. Den som tycker om äventyrsbad där det aldrig blir kallare än 28-grader kommer sannolikt älska Tropical Islands. Den som hoppades på en riktig solresa blir nog besviken. En stor fördel är att man lätt åker dit med tåg (Sthlm-Berlin; 06.22-20.55, Tropical Islands tar en knapp timme till) och att man får Berlin på köpet om man väljer att stanna där på vägen ned eller hem 🙂

Att flyga till Kanarieöarna t/r (från Sthlm) bidrar med 1,4 ton i utsläpp per person, t/r till Sydafrika blir 3,2 ton. Att ta tåget till Tropical Islands är därmed ett mycket klimatsmart alternativ (t/r Sthlm-Berlin medför utsläpp på blott 60 kg/pers). Därför kan anläggningar som Tropical Islands vara ett bra alternativ till långväga solresor. Det är förstås inte samma sak, men vill man mest ha sol och bad är Tropical Islands inte ett helt dumt alternativ till Lanzarote eller Phuket. Gemensamt för alla stora turistanläggningar är förstås att de är stora energikonsumenter. Vad som gäller för Tropical Islands vet jag ännu inte i detalj, men jag har skrivit till dem och hoppas få svar om att de verkar för att öka sin förnybara energianvändning. Rent teoretiskt borde de kunna bli självförsörjande på förnybar energi. Området kring Tropical Islands är ett stort gammalt flygfält. Här finns stora utrymmen för både solceller och vindkraftsverk, elkablar och annan infrastruktur är i praktiken framdraget. Jag återkommer om jag får något svar.

Hela idén med Tropical Islands är smått galen, men det är också det som är charmen. Vill du kombinera värme och bad med en spännande Berlinupplevelse är Tropical Islands intressant resmål, eller så fortsätter du vidare till Polen, dit det inte är längre än några mil. Och tåg åker du hela vägen hemifrån Sverige.

tropicalislands_5

tropicalislands_7_station

Praktiska tips:
Övernatta gärna. Ni kan komma närsomhelst under tillträdelsedagen och måste lämna senast 23.00 dagen efter. Med andra ord kan man få två hela dagar i anläggningen, och det räcker så det blir över. Vi bodde i det enklaste tältet. Fyra pers 190 euro inkl frukost och inträde båda dagarna. Tänk på att det lätt blir varmt i tältet på natten. Vill du ha ett bekvämt ställe att byta om/koppla av på är rum/bungalow nog ett bättre alternativ. Det går också att bo utanför komplexet, i tält, stugor m m, varifrån man kan promenera eller åka anslutningsbuss till TI.

Mat finns i ett stort antal restauranger, och den är OK men inte så mycket mer. Priserna är också OK. Foodcourten på bottenvåningen förefaller den mest prisvärda, där kan du plocka på dig vad du vill (tips: fyll på vatten på toaletterna, så spar du ett par euro per gång) och här finns också Beyond Burgers veganska hamburgare. Öl och vin hittar du överallt – när som helst.

Resan till Tropical Islands görs med fördel med tåg. Vi tog tåget 6.22 från Stockholm och anlände till Berlin 20.55 (byten i Köpenhamn, Fredericia, Hamburg). Det går sedan två tåg i timmen till Brand Tropical Islands. Där hämtas med med buss som kör de sista kilometrarna till anläggningen.

Förvaring av värdesaker/packning gör du i skåp som man får tillgång till vid entrén. Skåpen låses och öppnas lätt med det armband som du får vid entrén. Större packning förvaras vid receptionen. Vid 16.00 fick vi tillgång till tältet där man kunde stuva in packningen. Tältet låses med hänglås som ingår. Det låsbara skåpet har man under hela vistelsen.

Betalning av allt man konsumerar görs med entréarmabandet. Allt man konsumeras blippas och betalas vid utcheckningen. Basututbudet – som räcker mycket långt – ingår i priset, men spa, luftballong, dykträning, mat och dryck kostar extra. Priserna är något lägre än hemma.

Trängsel? Tropical Islands har kapacitet för drygt 8000 besökare om dagen, drygt en miljon per år. Och mycket folk är det – överallt. Trots det tycker jag att tyskarna har löst logistiken på ett utmärkt sätt. Det är sällan det blir kö till duschar, toaletter, vattenrutschkanor eller andra attraktioner. Men efter två dagar är man rätt mör av det lätta ljudpåslaget som tusentals människor under ett och samma tak medför.

Kan man gå ut? Ja, du kan lämna komplexet och komma tillbaka när du vill. Med armbandet blippar du in dig och behöver inte köa för att komma in. Tropical Islands ligger nära ett sjödistrikt som heter Spreewald, som ska vara mycket fint. Runt omkring TI finns skog och massor med stigar (mycket fint för joggning kan jag säga av egen erfarenhet), området är ett s k biosfärreservat.

Ägare? Tropical Islands byggdes av ett malaysiskt bolag, men har nyligen köpts upp av spanska ägare. Jag har ingen aning om vad de är för personer. De har dock fått stora ekonomiska bidrag av Brandenburgs delstat (som stod för det största delen av investeringen då komplexet införskaffades i början av 2000-talet), så jag hoppas att lokalpolitikerna där ställer krav på ägarna. TI ger jobb åt ungefär 500 personer i ett annars ekonomiskt eftersatt område.

Läs vad mina kollegor Rikard och Lina Hjorth Warlenius skriver om Tropical Islands.

tropicalislands_3

Uppdatering 6/3-19

Hej. Nu har jag fått svar från Tropical Islands. De har två solcellsinstallationer utanför kupolen (konstigt att jag inte såg dem, för jag joggade runt och tittade). De kan inte svara på hur stor andel av deras energianvändning som är förnybar. Det är svagt. Alla ansvarstagande företag borde kunna redogöra varifrån sin energi kommer och hur de verkar för att fasa ut det fossila.

Korrespondensen nedan.

Dear TI
We have just spent two days at TI, and most of it was very good.
We wonder approx how much energy you use a normal working year? And how much of it is renewable energy? Do you have any plans to put ut solar installations (the areas around the dome are large)?
Hope to get a quick answer. We will write a short review on social media.

Yours
Jens Holm
Von: Jens Holm <jensholm13@gmail.com>
Gesendet: Freitag, 1. März 2019 14:20
An: welcome <welcome@tropical-islands.de>; presse <presse@tropical-islands.de>
Betreff: Fwd: Your energy consumption

Dear Tropical Islands
I´d appreciate very much if you could answer my mail asap.
Yours
Jens Holm, Stockholm

Dear Mr Holm,

Thank you for your inquiry and your interest in Tropical Islands Resort.

On our premises we have 2 larger photovoltaic systems for the electricity supply of our camp ground. Additional space for further photovoltaic systems is foreseen in the future building plans. At the dome (hall) we use direct solar radiation coming through the transparent ETFE-pillows (Ethylene tetrafluoroethylene). These are extraordinary helpful keeping the heat demand economically. Due to statics, further measures at the dome itself are not possible.

We hope to welcome you soon for your vacation.

For further questions do not hesitate to contact us.

Kind regards

Sina Kortschack
Reservation

______________________________

Dear Sina
Thanks for that info. Great to hear about your PV!
Approx how much of your energy consumed comes from those and other renewable sources and how much from fossil fuel?
Yours
Jens Holm

Dear Mr. Holm,

Thank you very much for your e mail. Unfortunately we do not publish any facts about the usage of energy, water etc.
We already work with solar panels to provide energy to our campsite. At the moment we do not follow any other plans to build more solar panels on our premises.

Kind regards

Katja Benke
PR-Manager

Tropical Island Holding GmbH | Tropical-Islands-Allee 1 | D-15910 Krausnick-Groß Wasserburg
Tel +49 35477 604522 | Fax +49 35477 603129 | E-Mail katja.benke@tropical-islands.de | Internet http://www.tropical-islands.de
Registergericht: AG Cottbus | HRB 6986 CB | Geschäftsführer: Wouter Theodorus Maria Dekkers, Jesús Pablo Fernández Morán, Isidoro Díez Cáveda, Juan José López Taracena

_____________________________________________