Centerns svek

Jag håller Centerpartiet helt och hållet ansvarigt för dagens olyckliga politiska turbulens. Att MP väljer att lämnar regeringen är fullt logiskt. Sverige har nu en SD-förhandlad budget med sänkt drivmedelsskatt (med väntade ökade utsläpp på 150 000 ton) och en mångmiljardneddragning på miljöområdet. Dessutom fick Sveriges första kvinnliga statsminister sitta endast sju timmar. Det känns som en förolämpning mot hela jämställdhetskampen. Ansvaret faller tungt på Centern.

När Vänsterpartiet har fått igenom en fullt rimlig reform väljer Centerpartiet att straffa regeringen genom att släppa fram en M/SD/KD-budget. Uppenbarligen var Annie Lööfs hat mot Vänsterpartiet större än det mot SD.

Karin Söder vänder sig i sin grav.

Precis som Göran Greider skriver i ETC har Centerpartiet nu visat sitt rätta ansikte. Det ska vi påminna om, gång efter gång ända fram till valet.

We need a plant based treaty

Badly needed: A Plantbased Treaty. This was launched at COP26 in Glasgow, and I was there. We all know the detrimental effects of animal industries; for the animals, ecosystems, health and, not the least, climate. Unfortunately the COP summits have not yet put enough focus on the negative impact from consumption of meat and dairy products. The launch of the Plantbased treaty was one of the most promising events at COP26.

Hopefully next COP, in Egypt, will be ready to agree on a target of reduced consumtion of animal products and a shift towards more plant based food. This could be done either by adopting a separate document, such as a separate Plantbased treaty or adding the need for a plantbased shift in to existing treaties such as the methane pledge and into the general text that will be adopted in Sharm el Sheik.

Looking forward to put plant based shift on the climate agenda.

COP26 slutdeklaration

Igår antogs klimattoppmötet, COP26, sin slutdeklaration, nu kallad Glasgow Climate Pact. Den är nästan identisk med det kompromissförslag som jag kommenterade i lördags. Innehållet innebär tyvärr inte lösningen på hur vi ska nå målet om max 1,5 graders uppvärmning, men det finns en hel del progressivt att bygga vidare på. Ytterst sker klimatomställningen i världens länder och inte på ett toppmöte. Klimatkrisen inte stoppad, men klimatprocessen och hoppet lever vidare.

I artikel 29 står det att världens länder ska återkomma med skarpare klimatmål innan år 2022s utgång. Det är en mycket bra och viktig formulering som jag tar med mig mot vår svenska regering. Hur avser ni att skärpa vårt klimatåtagande?

Så här lyder artikel 29 i sin helhet (mina fetningar):
Recalls Article 3 and Article 4, paragraphs 3, 4, 5 and 11, of the Paris Agreement and requests Parties to revisit and strengthen the 2030 targets in their nationally determined contributions as necessary to align with the Paris Agreement temperature goal by the end of 2022, taking into account different national circumstances;

Hög tid att höja klimatambitionen, i Sverige och i andra länder.

Läs vad representanter från miljörörelsen från olika delar av världen tycker om resultatet i Glasgow. Läs här och här.

COP26 lördag

Ett nytt kompromissförslag har presenterats vid COP26. Mina snabba reflektioner.

1. Det är bra att de rika länderna erkänner sitt misslyckande att föra över 100 miljarder dollar i klimatstöd till utvecklingsländerna, men det är helt och hållet oacceptabelt att man inte löser problemet. Att tala om att höja klimatfinansieringen till ”beyond” 100 miljarder utan en mer konkret siffra räcker inte.

2. Det är bra att utfasning av fossilsubventioner finns med i texten, men illa att man nu talar om att fasa ut ”ineffektiva” fossilsubventioner. Vad är en ineffektiv subvention kan man fråga. Är det eg inte de effektiva fossilsubventionerna som är de värsta?

3. Otillräckligt om tekniköverföring. Det finns här inga nya förslag till hur ny miljöteknik snabbare ska kunna föras över till utvecklingsländerna.

4. Texten om förluster och skador (loss and damage) har tyvärr inte förbättrats. Den finansierade mekanism för att hantera den fattiga världens förluster och skador av klimatkrisen finns inte med. Det här kritiseras stenhårt av utvecklingsländerna, och jag instämmer.

5. Bra att det nämns att klimatanpassningsstödet ska fördubblas, men det kan tolkas som att det ska göras som en del av den totala klimatfinansieringen. Om inte klimatfinansieringen totalt sett ökas är formuleringen inte så mycket värd.

6. Mycket bra att det nu finns en referens till att klimatomställningen måste vara rättvis. Man talar om ”just transition”. Bra och viktigt.

7. Mycket bra att alla världens länder uppmanas återkomma med höjda klimatlöften senast 2022. Det är bra och visar att hoppet lever.

8. Den s k artikel 6 är mycket oroväckande. Vi ska inte skapa nya marknader för osäkra utsläppskrediter. Det hade varit bättre om utan en Artikel 6 helt och hållet.

9. Moder jord, klimaträttvisa (även om den benämns som ”så kallad”), ursprungsbefolkning, genus, rättvisa (equity) och – som nämnd rättvis omställning är viktiga referenser som nämns i texten. Det är viktigt att dessa centrala begrepp följs upp i konkret handling av världens länder samt i de fortsätta klimatförhandlingarna.

Summa summarum: Detta förslag tar oss inte mot 1,5 grader C och Parisavtalets målsättningar, mycket mer måste till. Sker det idag i Glasgow eller skjuts det till COP27? Klimatkrisen är inte avvärjd, men klimatförhandlingarna lever vidare.

Texter
Det är inte lätt att hålla koll på vad som beslutats. Det kryllar av olika texter och beslut. Alla texter från COP26 finns här. Texten jag länkade överst, CMP, i mitt inlägg är COP26s resolution om hur Parisavtalet ska förverkligas. Hur Parisavtalet ska operationaliseras är en av COP26 huvuduppgifter. Det andra viktiga rambeslutet ”CP” finns här. Den resolutionen är COP26s text kring FNs ramkonvention, UNFCCC. Båda dessa texter är s k rambeslut och kan ses som de två huvudtexterna vid COP26. Vid sidan av dessa finns en mängd andra överenskommelser; om klimatfinansiering, artikel 6, anpassning, tekniköverföring m m. De går mer in i detaljer kring resp område och fångas upp innehållsmässigt i rambesluten. Rambesluten är alltså COP26 två huvudbeslut och den som läser dem (de är inte så långa) ser att de överensstämmer väl innehållsmässigt. Hoppas jag har rätat ut en del frågetecken.

COP26 fredag

Nu har jag gått igenom de flesta förhandlingstexterna. Här kommer en kort uppdatering.

Klimatfinansiering
Senast 2023 ska målet om 100 miljarder USD årligen till utvecklingsländerna vara uppfyllt. Det är tre år för sent (skulle vara 2020).
Ang den långsiktiga klimatfinansieringen finns vaga formuleringar om att skala upp pengarna utöver 100 miljarder, men de 700 miljarder till 1,3 biljoner som de afrikanska länderna efterfrågat är långt borta.
Vad jag kan se står det ingenting öht om att klimatfinansieringen främst ska göras med offentliga medel. Mycket illa.

Artikel 6 – nya utsläppsmarknader
Det här är riktigt illa. Som texten lyder nu kommer utsläppsminskningar att kunna dubbelräknas. Ett land som Sverige kan ha ett minskningsåtagande som vi förlägger till ett annat land, samtidigt kan det landet också räkna dess åtgärder som minskningar i det landet. Illa!
Dessutom ska s k CDM krediter from 2013, hela den andra åtagandeperioden, kunna räknas in i de nya utsläppsmarknaderna. Det är otroligt dåligt. CDMkrediterna är erkänt dåliga och osäkra.

Tekniköverförning
Dessvärre luddiga skrivningar. Inget om att förändra patent- och immaterialrätt. Oklart hur mycket teknik som eg förts över från Norr till Syd.

Förluster och skador (loss and damage)
Inga nya pengar och fortfarande dåligt reglerat.
Referenser till det s k Santiagonätverket, vilket är bra, men problemet är att det inte finns några pengar där för att kompensera utvecklingsländerna för skadorna som våra utsläpp åsamkar dem.

Fossilsubventioner
Bra att ramtexten fortfarande uppmanar till en utfasning av fossila subventioner. Men dåligt att man nu ändrat till utfasning av ”ineffektiva” fossilsubventioner.

Språk
Bra med referenser till rättvisa, genus, Moder jord, ungdomsperspektiv, ursprungsbefolkningar etc, men det här måste vara ord som genomsyrar hela innehållet. Det sker inte nu.

Summa summarum; det här tar oss inte mot Parisavtalets målsättningar. Det är inte OK. Kommer Sverige gå med på detta? Jag hoppas på förbättringar nu de sista timmarna.

Ni hittar alla dokument här. Det viktigaste beslutet är rambeslutet Draft decision 1/CMA.3 De andra dokumenten blir också en del av uppgörelsen, men rambeslutet ska fånga det viktigaste.

COP26 – utkast till överenskommelse

Spontan demo inne på COP26

I morse anlände jag till Glasgow och COP26. Tågresan från Köpenhamn (där jag var i måndags på möte med danska trafikutskottet) gick finfint och avslutades med ett bekvämt nattåg London-Glasgow.

Idag har det kommit ett utkast till överenskommelse (7 sidor) mellan alla länder här på COP26. På frågan, räcker det för att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader?, är svaret nej. På frågan, är det något som går att bygga på?, kanske svaret ändå kan vara ja. Alla de viktiga frågorna som brukar förhandlas om finns med där: klimatfinansiering, regelboken (hur utsläpp ska rapporteras och annat), förluster och skador, tekniköverföring, klimatanpassning och det kontroversiella förslaget om marknader för utsläppsminskningar (Artikel 6).

Nu får vi hoppas att de sista skälvande dagarna av toppmötet kan spetsa till formuleringarna och göra de så konkreta som möjligt. Det mest oväntade, och positiva, var kanske punkt 37 som kräver en utfasning av fossila subventioner. Den lyder:

”Calls upon Parties to accelerate the phasing-out of coal and subsidies for fossil fuels.”

I punkt 44 föreslås att målet om 100 miljarder dollar årligen i klimatfinansiering från världens rika länder till utvecklingsländerna ska höjas. Men än så länge har den rika världen inte nått målet om 100 miljarder, trots att det skulle varit på plats redan i fjol. Sånt gör att förhandlingarna ofta utvecklas till en strid mellan Nord och Syd. Jag gissar att den polariseringen kommer att tillta nu de sista dagarna. Skrivningarna om tekniköverföring, klimatanpassning, förluster och skador (loss and damage) är exempel på områden som måste förbättras. Vi får se hur det går.

Annars är det spännande att bara vara på plats här. Man träffar mycket intressant folk, kan lyssna på side-events, titta på utställningar och vara med på spontana klimatdemonstrationer, vilket skedde idag.

Mina kollegor Malin Björk och Elin Segerlind har just lämnat COP26. Här kan du läsa Elins senaste inlägg om COP26. Du kan följa förhandlingarna online (men det är inte helt enkelt att förstå allt) hos FN och via Storbritanniens COP26sida.

Klimaträttvisa på COP26

Vi skriver i Sydsvenskan om Sveriges roll på klimattoppmötet COP26. Läs vårt inlägg där eller nedan.

Vi har några förslag på vad Sveriges regering kan göra i Glasgow
Sydsvenskan, 2021-11-01

Nu pågår FN:s klimattoppmöte i Glasgow, COP26. Fram till den 12 november ska världens ledare visa hur de lever upp till sina åtaganden i Parisavtalet, så att målet om en global temperaturökning på max 1,5 grader kan nås.
Även Sveriges statsminister Stefan Löfven (S) är på plats.

De åtaganden som regeringar och företag hittills har gjort är långt ifrån tillräckliga för att undvika en okontrollerad och farlig klimatförändring.

Vi är också på klimatmötet i Glasgow för att – tillsammans med miljö- och klimatorganisationer, aktivister, politiker och andra aktörer – försöka pressa världens regeringar att höja ambitionerna och öka de konkreta åtgärderna för att nå det mål som antogs i Paris för sex år sedan.

Den rika delen av världen står för den största andelen av de globala utsläppen, medan de som drabbas hårdast bor i den fattigare delen. Inom varje land är det också den alla rikaste delen av befolkningen som står för de största utsläppen, medan det ofta är de fattigare invånarna som drabbas kraftigast av översvämningar, skogsbränder, värmeböljor, orkaner och andra effekter av klimatförändringen. Det bästa sättet att få ett bra resultat på COP26 är att enskilda medlemsländer går före, skärper sina klimatambitioner och hjälper de länder och människor som drabbas av utsläppen.

Stefan Löfven och den svenska regeringen har all möjlighet att agera på COP26. Här är några förslag på vad de kan göra:
■ Presentera ett eget nationellt, höjt klimatåtagande som kompletterar och går utöver EU:s klimatmål som är otillräckliga.
■ Verka såväl inom EU som globalt för ett förbud för ny exploatering och prospektering av fossil energi som olja, kol och naturgas.
■ Verka för ett globalt förbud mot fossila subventioner.
■ Verka för att de rika länderna omedelbart lever upp till de åtaganden de gjort när det gäller klimatfinansiering för utvecklingsländer, alltså ge bistånd så att fattiga länder kan utveckla klimatvänlig teknik och sänka sina utsläpp.
■ För att stärka klimatåtgärder i fattiga länder verka för att miljöteknik och vissa livsmedelstekniker som begränsar klimatförändringen får liknande undantag när det gäller patent som finns inom Tripsavtalet för livräddande mediciner.
■ Verka för att statligt stöd till export – exportfinansiering – har som mål att fasa ut fossila bränslen så fort som möjligt.
■ Verka för en så stram tillämpning som möjligt av Parisavtalets artikel 6. Istället för att utöka handeln med utsläppsrätter måste fokus ligga på att alla länder tar ansvar för att minska sina egna utsläpp.

Förutom på klimattoppmötet driver Vänsterpartiet på för klimatomställningen även i andra sammanhang där vi hoppas få regeringens stöd.
Vi har lagt en motion i riksdagen med 74 konkreta klimatreformer som Sverige skulle kunna införa för att skynda på klimatomställningen. Några exempel:
Statliga bolag och myndigheter ska vara motorer i klimatomställningen, inte bromsklossar.
Sverige ska ha ett tydligt klimatmål med nollutsläpp av växthusgaser till senast år 2040.
Sverige bör inrätta en grön statlig investeringsbank som slutar låna ut pengar till sådant som förstör och börjar låna ut pengar till sådant som ställer om.

Vänsterpartiet arbetar också för att EU måste få ett bra system för klimattullar på plats så snart som möjligt. Det skulle kunna göra att utsläpp utanför EU som europeiska bolag eller statliga verksamheter står för genom import av varor som stål, järn, aluminium, el, gödsel och cement minskar.

Den globala klimatkrisen angår oss alla, men eftersom den skapas framför allt av den rika delen av världen och drabbar framför allt den fattigare befolkningen krävs välriktade insatser som tar fasta på det. Vi kallar det klimaträttvisa. Under coronapandemin har det varit tydligt att om vi bara vill, går det att mobilisera och ställa om samhället snabbt för att klara en kris.

Stefan Löfven, låt oss visa att det går att göra igen, denna gång för att säkra planetens överlevnad.

Malin Björk (V) är EU-parlamentariker, förhandlare för EU:s klimattullar och delegat på COP26.
Jens Holm (V) är riksdagsledamot, klimatpolitisk talesperson och delegat på COP26.
Elin Segerlind (V) är riksdagsledamot, miljöpolitisk talesperson och delegat på COP26.