Förbifart Stockholm är en klimatkatastrof

Vi skriver i ETC idag om klimatkatastrofen Förbifart Stockholm. Läs där eller nedan.

Förbifart Stockholm är en klimatkatastrof
ETC, 2019-09-18
Varför ska skattemedel gå till att ­stimulera ökad bilism? Befolkningen i Region Stockholm växer och för att nå klimatmålen måste bil­trafiken minska. Enligt Stockholmsöverenskommelsens prognos så måste biltrafiken öka för att med trängselavgifter finansiera den 45 miljarder dyra motorvägen Förbifart Stockholm. Hur ska Förbifarten finansieras om biltrafiken minskar? Vem ska betala om motorvägen blir ännu dyrare?

Om vi ska nå klimatmålen så måste fler ställa bilen och istället ta bussen, cykeln eller gå till jobbet. Vi vill använda de 45 miljarderna till att bygga ut kollektivtrafiken. Då skulle vi få en modern, klimat­smart och tillgänglig kollektivtrafik i världsklass. Vi vill se en kraftig utbyggnad av spår, fler snabb­ussar samt bättre cykelbanor. En väl utbyggd kollektivtrafik minskar utsläppen, kortar bilköerna och ger bättre luftkvalitet.

Fler trafikforskare slår fast att det inte går att bygga bort bilköer. Tvärtom så leder fler motorvägar till fler bilar. Enligt Trafikverkets prognos så kommer biltrafiken att öka med 49 procent till år 2030. Samtidigt har vi bundit oss vid klimatmål som kräver en kraftig minskning av biltrafiken med 20-25 procent till år 2030. Det går inte ihop.

I dag står bilisterna för 90 procent av utsläppen från arbetspendling samtidigt är det resenärer inom kollektivtrafiken som allra mest drabbas av förseningar. Majoriteten av stockholmarna föredrar nya pendel- och tunnelbanelinjer framför Förbifart Stockholm enligt en undersökning av Demoskop. Åtta av tio vill se mer kollektivtrafik och cykelvägar för att lösa stadens trafikproblem, enligt DN/Synovate.

Alla tjänar på en kraftig utbyggnad av kollektivtrafiken. Om vi samtidigt sänker priset på SL-kortet eller gör det avgiftsfritt så kommer fler att välja det som är bäst för klimatet.

Just nu står delar av bygget av Förbifart Stockholm stilla eftersom företaget som byggde på Lovön inte kunde garantera säkerheten för sina anställda. Trafikverket bröt kontraktet och nu har det italienska bolaget stämt Trafikverket och kräver ett skadestånd på 836 miljoner kronor.

De har redan sprängt tunnlar och berett mark. Vi kan använda bergrum till andra aktiviteter som bibliotek, livescener och replokaler. En modern storstad måste ge plats för både kollektivtrafik och kultur.

Nu är det dags att den blågröna majoriteten i Stadshuset och Region Stockholm lyssnar på väljarna och satsar på mer kollektivtrafik istället för på motorvägar. Egentligen håller MP med oss. De skriver på sin hemsida: ”Miljöpartiet anser fortfarande att Stockholm behöver mer och bättre kollektivtrafik, inte fler motorvägar.”

Jens Holm (V) Klimatpolitisk tales­person och riksdagsledamot

Anna Sehlin (V) Regionråd i opposition i Region Stockholm

Det går att stoppa elskoterkaoset

Jag skriver på DN-debatt om elskotrar. Läs där eller nedan.

Daniel Helldén kan stoppa elskoterkaoset om han vill
DN-debatt, 2019-09-12
Jag instämmer med Daniel Helldén (MP) om att regeringen behöver engagera sig mer för att få ett stopp på dagens problem med elskotrar/elsparkcyklar. Regeringen behöver exempelvis skyndsamt ta initiativ till en separat fordonsklassificering av elskotrarna. Det vore sannolikt också bra med förtydligande av både trafikförordningen och ordningslagen.

Men det är ett arbete som tar sin tid. Elskoterkaoset är ett akut problem. Varje dag skadas människor. Varje dag begränsas personers rörelsefrihet, inte minst funktionshindrade. Att i det läget lägga hela ansvaret hos regeringen håller inte.
Därför krävs ett resolut agerande även på det lokala planet här och nu, i synnerhet i Stockholm. Även om Helldén påstår motsatsen torde ordningslagen och lokala ordningsföreskrifter vara tillräckliga verktyg. Men eftersom osäkerhet råder bad jag nyligen om regeringens ståndpunkt. Kan våra kommuner med stöd i ordningslagen vidta de nödvändiga åtgärderna mot elskotrarna? Så här svarade inrikesminister Mikael Damberg (S) mig (11/9 2019):

”Ordningslagen aktualiseras framför allt med anledning av att uthyrningsföretagen använder offentlig plats för uppställning av elsparkcyklar. Enligt ordningslagen krävs tillstånd av Polismyndigheten för att använda offentlig plats inom detaljplanelagt område, såvida inte användandet stämmer överens med det ändamål som platsen har upplåtits för. Tillstånd behövs inte heller om platsen tas i anspråk tillfälligt och i obetydlig utsträckning. Polismyndigheten ska som regel inhämta yttrande från kommunen vid sådana tillståndsärenden. En kommun får därutöver meddela de ytterligare föreskrifter för kommunen som behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats. Kommunerna har verktyg för att reglera olika ordningsfrågor som uppstår vid användandet av offentlig plats.”

Jag tycker att svaret talar för sig självt. Elskoteruthyrningen är en kommersiell verksamhet som använder betydande offentligt utrymme och verksamheten kan inte betraktas som tillfällig. Dessutom har kommunerna möjlighet att utfärda ytterligare föreskrifter. Daniel Helldén och hans kollegor kan med andra ord agera mot elskoterbolagen om de bara vill.

Men det kanske är där skon klämmer. I stället att från början agera som mot vilken kommersiell aktör som helst, nämligen kräva tillstånd, ta ut avgift, införa begränsning på antal fordon har Helldén, kanske i en vällovlig förhoppning om grön mobilitet, välkomnat elskoterbolagen och deras riskkapitalister.

Vi lever i en stad på en begränsad yta. Att utsätta stockholmarna för detta gigekonomiska experiment med skador, underbetald arbetskraft, nedskräpade gator och försvårad framkomlighet för oss alla – det är helt enkelt ovärdigt. Det är hög tid att agera både lokalt och nationellt för ett slut på elskoterkaoset. De bolag som inte följer fattade beslut ska bort från våra gator.

Jens Holm (V), ordförande riksdagens trafikutskott

Regeringen kan göra mer för vego

Jag har tidigare skrivit om den helt orimliga köttkampanjen Gilla gris. Eftersom detta är en kampanj med syfte att öka fläskköttskonsumtionen med offentliga medel ville jag veta vad regeringen anser om den och om de kommer att försöka stoppa den. Det kan väl inte vara så att regeringen backar upp en reklamkampanj för ÖKAD köttkonsumtion finansierad med VÅRA skattepengar?

Nu har jag fått svar från landsbygdsminister Jennie Nilsson (S). Hon säger sig vara förhindrad att stoppa reklamkampanjen.

I det korta perspektivet har hon rätt, men nog kan – och borde – regeringen verka för att denna form av destruktiva köttsubventioner tas bort helt och hållet från EUs budget? Och nog skulle hon redan här och nu kunna anslå pengar för att främja växtbaserad kost? Kost som är så mycket bättre för klimatet, folkhälsan och förstås också djuren. Det är hög tid att regeringen skaffar sig en politik för minskad köttkonsumtion. Vi i Vänsterpartiet kommer fortsätta att driva det.

Läs min fråga och svaret från Nilsson här.

Red upp i elskoterkaset

Nu har det åttonde elskoterbolaget etablerat sig i Stockholm, amerikanska Bird. Som jag konstaterat tidigare kan elsparkcyklar, rätt använda, vara en tillgång. De kan underlätta korta transporter och om de ersätter bilen bidra till minskade utsläpp. Men ska det bli så krävs det att de ingår i någon form av urbant transportsystem. Det är idag inte fallet i våra städer, i synnerhet inte här i Stockholm där jag vistas mest.

Att andra människor idag begränsas i sin framkomlighet och den otroligt kraftiga ökningen i skador kopplade till elskotrarna är helt oacceptabelt. Jag förvånas också över att dessa kommersiella bolag, ofta uppbackade av internationella riskkapitalister, får etablera sig precis som de vill, utan krav på tillstånd från våra lokala makthavare.

Nu är det dags att skapa ordning och reda i det elskoterkaos som idag råder. Jag har därför lyft frågan till regeringen. Här min skriftliga fråga och nedan eller här min interpellation till infrastrukturminister Tomas Eneroth (S). Det är ännu inte klart när debatten om min IP blir.

Dagens Industri skriver om min interpellation. Här finns mitt inlägg i Dagens Nyheter.

Ordning och reda kring elskotrar
Interpellation 2018/19:307 av Jens Holm (V) till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Användandet av elskotrar/elsparkcyklar sprider sig lavinartat i Sverige och internationellt. Många upplever elskotern som ett smidigt färdmedel för att ta sig fram mellan relativt korta punkter i en stad. Företag uppbackade av riskkapital erbjuder korttidshyrning av elskotern. Bara i Stockholm har på kort tid en handfull olika elskoteraktörer etablerat sig med syfte att tjäna pengar på uthyrning av skotrarna.

Men elsparkcyklarna skapar inte bara frihet för användarna; de begränsar framkomligheten för många andra, inte minst funktionshindrade. Trots en frivillig avsiktsförklaring med Stockholms stad fortsätter kvarlämnade elskotrar att upplevas som ett stort framkomlighetsproblem i Stockholm. Felaktigt använda kan skotrarna också utgöra en stor trafikfara både för användarna och för andra. Enligt S:t Görans akutmottagning i Stockholm får man in minst ett fall om dagen med allvarliga skador orsakade av elsparkcyklar. Tidigare i år skördade de hyrbara elskotrarna sitt första dödsoffer då en person förolyckades i Helsingborg.

Det är uppenbart att lagstiftare, lokalpolitiker och myndigheter inte har hunnit följa med i den snabba utveckling som elsparkcyklarna är ett uttryck för. I praktiken råder i dag kaos kring både användning och uppställande av elskotrarna i många av våra städer, inte minst vår huvudstad. Även insamling av överblivna sparkcyklar lämnar mycket övrigt att önska avseende arbetsvillkor för dem inom den så kallade gigekonomin som samlar in cyklar till minimal betalning. Ett konkret exempel på hur samhället inte har följt med i utvecklingen är att elsparkcyklar i dag klassas som cyklar i lag och förordning. Det gör att det inte finns någon åldersgräns för användandet, ej heller krav på hjälm (för dem över 15 år) samt att elsparkcyklarna får framföras på samma sätt som vanliga cyklar, bland annat på gångvägar så länge gångfart tillämpas.

Vi kan inte stillatigande se på när allt fler skadas och människor begränsas i stadsmiljön av kommersiella företags drift att tjäna pengar på elskotrar. Många aktörer förväntar sig att samhället styr upp rådande oordning. Ordningslagen och lokala ordningsföreskrifter borde kunna användas för att redan här och nu reglera verksamheten. Sannolikt skulle en klassning av elskotrarna i en egen fordonskategori underlätta kontrollen av verksamheten. Som konstateras i rapporten Eldrivna enpersonsfordon (2018), beställd av Trafikverket, skulle en egen klassificering underlätta kontrollen av fordonen och bidra till större säkerhet och överlag större möjligheter till en bättre ordning i våra städer.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Avser ministern att skyndsamt ta initiativ till att elskotrar ska få en egen klassificering i lag och förordning?
Vilka övriga initiativ avser ministern att ta för att olyckor ska undvikas och framkomligheten för alla ska garanteras i våra städer?

 

Regeringen måste ingripa mot elsparkcyklarna

Jag svarar på ett inlägg om elscootrar i Dagens Nyheter. Läs det där eller nedan.

Regeringen måste ingripa mot elsparkcyklarna
Dagens Nyheter, åsikt, 2019-08-27
Sonja Forward och Krister Spolander (DN 27/8) kräver bättre ordning på elsparkcyklar, bland annat att de inte ska få köra på trottoarer. Jag kan inte annat än instämma. Användandet av elscootrar sprider sig lavinartat i Sverige. Bara i Stockholm finns numera sju olika bolag som hyr ut elscootrar. Den snabba etableringen har bland annat kunnat göras utan krav på tillstånd. För mig är detta obegripligt och strider mot normalt förfarande i Sverige. Vilken annan kommersiell verksamhet får erbjuda sina tjänster med tusentals fordon på en begränsad stadsyta utan kostnad eller ens krav på tillstånd?

Det som är en frihet att tjäna pengar för Voi, Lime, Tier m fl har nu blivit en begränsning för alla andra som vill ta sig fram i våra städer på ett tryggt och städat sätt, inte minst för de med ett funktionshinder.

Vi kan inte stillatigande se på när alltfler skadas och människor begränsas i stadsmiljön av kommersiella företags drift att tjäna pengar på elscootrar. Våra lokalpolitiker borde ställa krav på tillstånd samt vid behov agera med stöd i lokala ordnings- och trafikföreskrifter. Att göra en frivillig avsiktsförklaring med några av bolagen, som det blågröna styret gjort i Stockholm, är inte tillräckligt. Det kan vem som helst erfara som vistas i centrala Stockholm.

Men vi behöver också agera på nationell nivå. Elscootrarna får i dagsläget köra på våra trottoarer (om de håller ”gångfart”) eftersom de är definierade som cyklar. Därav kommer också att det inte finns någon åldersgräns eller allmänt krav på hjälm. Vi behöver därför en klassificering av elscootrarna till en egen fordonskategori. Det skulle underlätta reglering och kontroll av verksamheten, bl a så att scootrarna inte kan vistas på trottoarer.

Vi i Vänsterpartiet kommer att agera både nationellt och lokalt för en bättre ordning. Dagens elscooterkaos har gått överstyr och fordrar skyndsamt och kraftfullt politiskt agerande.

Jens Holm (V), ordförande riksdagens trafikutskott

Elscootrar och ordningslagen

Dagens kaos med elscootrar håller inte. Kan Ordningslagen användas för att skapa en bättre ordning? Läs min skriftliga fråga till inframinister Tomas Eneroth (S).

Elscootrar och ordningslagen
Skriftlig fråga till Tomas Eneroth, 2019-08-26
Användandet av elscootrar/elsparkcyklar sprider sig lavinartat i Sverige och internationellt. Många upplever elscootern som ett smidigt färdmedel för att ta sig fram mellan relativt korta punkter i en stad. Företag uppbackade av riskkapital erbjuder korttidshyrning av elscootern. Bara i Stockholm har på kort tid en handfull olika elscooteraktörer etablerat sig med syfte att tjäna pengar på uthyrning av scootrarna.

Men elsparkcyklarna skapar inte bara frihet för användarna, de begränsar framkomligheten för många andra, inte minst funktionshindrade. Många aktörer förväntar sig att samhället styr upp rådande oordning. Ordningslagen och lokala ordningsföreskrifter torde vara lämpliga verktyg för att redan här och nu reglera verksamheten, å andra sidan är det inget som används aktivt med syfte att reglera elscootrarna.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Anser ministern att ordningslagen är ett tillräckligt verktyg för våra kommuner att utfärda lokala ordningsföreskrifter för hyrbara elscootrar eller kan förändringar av lagen vara nödvändiga?

Jens Holm (V)

Subventionera vego istället

Det är fantastiskt att köttkonsumtionen äntligen går ned, i synnerhet bland unga. Vad gör EU då? Jo, subventionerar en stor reklamkampanj för att ÖKA konsumtionen av fläskkött. Helt i strid med våra klimatambitioner och folkhälsomål. Regeringen måste agera mot denna galenskap.

Dessvärre är det inte första gången EU subventionerar köttindustrin, det är snarare en bärande del av EUs jordbrukspolitik. Detta måste få ett stopp. Läs min fråga till landsbygdsminister Jennie Nilsson (S).

Växtbaserat istället för grissubventioner
Skriftlig fråga till statsrådet Jennie Nilsson, 2019-08-21
FN:s klimatpanel IPCC har nyligen i rapporten ”Climate Change and Land” konstaterat att köttkonsumtionen bidrar till stora utsläpp av växthusgaser och förordar att en omläggning till mer växtbaserad kost för att våra klimatmål ska uppnås. Rapporten är bara en i raden av många tunga instanser som pekar på det ohållbara i dagens höga nivåer av animaliekonsumtion. Här kan Sverige och EU göra stor nytta i att ta vårt ansvar och driva en politik för minskad köttkonsumtion och främjande av växtbaserad mat. Men dessvärre gör vi i dagsläget tvärtom. EU finansierar animalieindustrin med mångmiljardbelopp. Det senaste exemplet är kampanjen Gilla gris, en EU-finansierad reklamkampanj på 27 miljoner kronor med syfte att öka fläskköttskonsumtionen, i synnerhet bland unga.

Nu då svenskarna äntligen väljer att konsumera mindre kött går EU in och ”korrigerar” det med reklampengar till animalieindustrin. Det här kan regeringen inte stillatigande åse.

Jag vill därför fråga statsrådet:
Avser statsrådet att vidta åtgärder för att stoppa kampanjen Gilla gris och i stället främja en övergång till växtbaserade livsmedel?

Jens Holm (V)

IPCC: ät mindre kött och låt skogen växa

FNs klimatpanel, IPCC, presenterade igår den fascinerande och viktiga rapporten Climate Change and Land. Skogs- och markanvändning (jordbruk) står för 23 procent av alla utsläpp av växthusgaser, så det är bra att IPCC sätter fokus på hur världens landområden används. Några intressanta nedslag.

  • Jord och skog bidrar inte bara till stora utsläpp, rätt hanterat kan sektorerna bli en sänka, d v s absorbera istället för att släppa ut växthusgaser.  Detta uppnås enklast genom att låta skogen växa. Se DN-debatt idag om detta.
  • Med mindre kött och överlag förändrad kosthållning kan vi kraftigt minska utsläppen av växthusgaser. Man talar om: ”Balanced diets, featuring plant-based foods, such as those based on coarse grains, legumes, fruits and vegetables, nuts and seeds…” Se mer i stycket B6, s 25 f f.
    IPCC talar om minskade utsläpp i spannet 700 miljoner ton till 8 miljarder årligen (världens utsläpp ligger på ca 50 miljarder ton) av en mer växtbaserad kost. Rapporten konstaterar också att det finns stora hälsomässiga vänster att kamma hem på en mer växtbaserad kost liksom att stora ytor land kan sparas och användas till annat.
  • Man varnar för ett för ensidigt fokus på biobränslen.
  • Man talar om vikten av biologisk mångfald och överlag skogens potential som kolsänka.
  • Man tar också upp problemet matsvinn och konstaterar att 25-30 procent av all mat som produceras går bort som svinn (i alla led från produktion in till våra skafferier).

För oss i Vänsterpartiet stärker IPCC-rapporten oss i att fortsätta att verka för minskad köttkonsumtion, mer biologisk mångfald i skogen, hållbara drivmedel och åtgärder mot matsvinn. Vi är exempelvis det enda partiet som vid upprepade tillfällen motionerat om politiska beslut för minskad köttkonsumtion. Kan vi få med oss de andra partierna den här gången?

Det har skrivits mycket om IPCCs land- och skogsrapport. Här är några exempel
Svt
DN: Matvanorna måste ändras
Expressen Ät mindre kött för att rädda planeten
The Guardian We must change food production to save the world
George Monbiot, The Guardian We can´t keep eating as we are.

EU i vägen för vägavgifter

En tyvärr mycket dålig dom från EU-domstolen från i tisdags som dömt ut de tyska vägavgifterna. Detta är ännu ett exempel på att det är mycket svårt att utforma miljöstyrmedel inom ramen för rådande EU-bestämmelser. I det här fallet handlar det om Tyskland som ville ta ut vägavgifter för alla som trafikerar deras nationella vägnät, alltså även utländska bilister. Tyska bilister skulle få tillbaka avgifterna i form av nedsättning på fordonsskatten. Det kan man förstås ha synpunkter på. Men nog måste ett land kunna få utforma miljöstyrande avgifter på det sätt som passar dem bäst utan att EU lägger sig i.

Det är inte första gången EU stoppar avgifter på motorvägar. Österrike har tidigare försökt införa begränsningar mot långtradartransporter genom Alperna, men stoppades den gången av EU, något jag skrivit om i Om inte vi, vem?.

Slutsats: EUs fördrag måste ändras så att medlemsländer alltid kunna gå före på miljöområdet utan att det ska komma i konflikt med EUs inre marknadsregler. Alternativt, att de medlemsländer som så önskar får ett särskilt protokoll som tillåter dem att gå längre på miljöområdet.

Aftonbladet och flera andra svenska medier har också uppmärksammat fallet.

Bra med färre plastpåsar

Regeringen lägger idag fram ett förslag om skatt på plastpåsar. Syftet är en del i minska plastanvändningen. Det är ett bra förslag som jag väckte till regeringen redan i februari i fjol. Då var svaret att regeringen kunde tänka sig ”kompletterande initiativ”.

Nu kommer det ett sådant, och som dessutom kommer vara mycket effektivare än de informationskampanjer som man tidigare beslutat om. Bra alltså att regeringen nu har tänkt till efter att vi och så många andra har krävt åtgärder för att minska plastanvändningen. Och när den minskar minskar också oljekonsumtionen och därmed utsläppen av växthusgaser. Steg i rätt riktning med andra ord.