Miljökrav vid fordonsbesiktningen

Min förra interpellation blev aldrig besvarad eftersom regeringen hann avgå, därför lägger jag den här viktiga interpellationen igen. Varför har miljöambitionerna sänkts vid svensk fordonsbesiktning? Debatt mot infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) blir i riksdagens kammare framöver.

Miljökrav vid fordonsbesiktning
Interpellation av Jens Holm till Tomas Eneroth
2018 släppte regeringen fram de nya föreskrifterna för kontrollbesiktning, TSFS 2017:54. Tvärtemot S-MP-regeringens högtidstal om Sveriges miljö- och klimatpolitik sänktes miljöambitionerna kraftigt med de nya föreskrifterna. För det första sänktes nivåerna för att kontrollera partikelutsläpp genom att det tidigare s.k. skyltvärdet, som är specifikt för varje fordonsmodell, togs bort som parameter och genom att partiklar numera endast mäts mot generella och mycket högre satta gränsvärden. På det sättet tillåts mycket högre utsläpp av partiklar. För det andra görs kontrollen med de nya föreskrifterna inte längre mot de registrerade fel som fordonets omborddiagnossystem (OBD) har upptäckt. OBD-systemet mäter och övervakar bilens utsläpp, och med de tidigare föreskrifterna kunde registrerade felkoder från systemet leda till underkännande vid besiktning, vilket numera inte är fallet. För det tredje undantar Transportstyrelsens nya föreskrifter dieselfordon äldre än 20 år från mer detaljerad avgasmätning. Med de nya föreskrifterna ska besiktningsteknikern endast mäta avgasutsläppen med blotta ögat, i stället för att göra en opacitetskontroll (som mäter täthet) eller partikelräkning.

Enligt besiktningsbranschens rapport ”Branschrapport 2021, fordonsbesiktningsbranschen” har Sverige med de nya föreskrifterna rasat bland EU-länderna och har i dag bland de lägsta miljökraven för fordonsbesiktning bland alla EU-länder. Sedan maj 2018 har antalet bensinbilar som underkänns halverats, och antalet dieselbilar som underkänns är bara en tredjedel så många i dag som innan 2018. Besiktningsbranschen konstaterar: ”Som Fordonsbesiktningsbranschen konstaterat i tidigare branschrapporter så är Sverige numera bland de sämsta i EU vad gäller att ställa miljökrav vid besiktning. Det finns dock ingenting som formellt hindrar Sverige från att ställa högre krav, men trots detta kvarstår det generösa svenska regelverket.” (Branschrapport 2021, s. 26).

Transportstyrelsen, som tagit fram de nya föreskrifterna, hänvisar till det nya EU-direktivet 2014/15 EU, men direktivet kräver inte på något sätt dessa sänkta nivåer. Med de nya föreskrifterna har Sverige plötsligt de lägst ställda miljökraven av alla länder i EU. Det här är mycket anmärkningsvärt och inte på sin plats i ett land som säger sig vilja gå i bräschen för världens miljö- och klimatarbete.

Dessutom kräver föreskrifterna inte heller att någon miljökontroll ska göras av s.k. A-traktorer. Detta har att göra med att inga utsläppskrav ställs på A-traktorer vid registrering och besiktning. Det här är anmärkningsvärt, särskilt med tanke på att antalet A-traktorer växer kraftigt och utgör en allt större utsläppskälla från transportsektorn.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

  1. Anser ministern att de sänkta miljöambitionerna för de nya föreskrifterna för kontrollbesiktning är i linje med regeringens övriga politik för minskade utsläpp från transportsektorn?
  2. Avser ministern att ta initiativ för att höja miljöambitionerna vid kontrollbesiktning?
  3. Avser ministern att verka för att det ställs miljökrav vid registrering av A-traktorer samt att kraven följs upp vid kontrollbesiktningar?

………………………………………

Jens Holm (V)

Infrastrukturplan inom klimatets ram

Trafikverket har idag presenterat sitt förslag till nationell infrastrukturplan, de sammanlagda investeringarna på 800 miljarder kronor för 2022-2033. Det handlar om investeringar i järnväg, väg, cykelvägar och upprustning av befintlig infrastruktur. Det här är statens största investeringsprogram för det kommande decenniet. Nu går förslaget på remiss. Sedan är det upp till regeringen att fatta det slutgiltiga beslutet om infraplanen, någon gång innan riksdagens sommaruppehåll 2022.

Några positiva saker:
1. Trafikverket föreslår en separat Norrlandssatsning i synnerhet på järnvägsutbyggnad i Norrland, bl a med upprustning av Malmbanan och dubbelspår Luleå-Boden. Den satsningen vill Trafikverket göra genom upplånade medel. Mycket intressant. Om de kan ha en lånefinansierad lösning för detta borde de ha föreslagit detsamma för de nya stambanorna för höghastighetståg (se nedan).
2. Nationell finansiering av cykelinfrastruktur på 1,7 miljarder kronor. Bra med statliga pengar, men det borde ha varit mer.
3. Trafikverket pekar ut förbättrade tågförbindelser till Oslo från såväl Stockholm som Göteborg som en s k brist och något som man vill utreda. Det här är förhoppningsvis första steget mot att förverkliga Oslo-Stockholm 2.55 (att resan ska göras på den tiden) samt ny järnväg även från Göteborg till den norska huvudstaden. Liknande utredningsarbete har inletts i Norge.
4. Att arbetet med Norrbotniabanan ska skyndas på, i linje med tidigare regeringsbeslut. Men tyvärr är finansieringen otillräcklig.
5. Att höghastighetsbanorna ska byggas och att Trafikverket tror att det går att pressa kostnaderna.

Några negativa saker:
1. Att Trafikverket inte lyfter ut höghastighetsbanorna som ett separat lånefinansierat projekt. Det skulle frigöra pengar till andra viktiga projekt samt säkerställa ett snabbare färdigställande av de nya stambanorna, som då skulle kunna vara klara vid 2030-talets början. Att Trafikverket endast anslår 104 miljarder kronor för innevarande planperiod (fram till 2033) antyder en långsam och osäker utbyggnad. Varför inte en lånefinansiering i stil med Norrlandssatsningen? Om det går där måste det också gå med höghastighetsbanorna.
2. Att Trafikverket föreslår att 16 miljarder kronor ska läggas på Tvärförbindelse Södertörn, en två mil lång ny motorväg söder om Stockholm och som kommer att generera ny trafik och ökade utsläpp (enligt Naturvårdsverket).
3. Att Trafikverket förslår en mängd andra motorvägsinvesteringar som kommer leda till ökad trafik och utsläpp, ex vis E22 i Blekinge.
4. Att tågoperatörerna inte får något statligt bidrag för att anpassa sig till det nya europeiska signalsystemet ERTMS.
5. Att Trafikverket själva säger att svenska vägar kommer försämras under planperioden och att de inte kommer att rusta upp de regionala järnvägarna (som de kallar för lågtrafikerade). I grunden är det regeringens fel, som har anslagit för lite pengar, men Trafikverket hade också kunna prioritera annorlunda genom att ta bort dyra motorvägsprojekt (se ovan).

Jag kan sammanfatta min kritik som för litet för sent och ibland till fel ändamål. De ekonomiska ramarna var givna av riksdag och regering, så de kan inte Trafikverket lastas för. När det beslutet var uppe i riksdagen föreslog vi i Vänsterpartiet 170 miljarder kronor extra, främst till järnvägssatsningar och cykelinfrastruktur. Vi föreslog också en lånefinansiering av höghastighetsbanorna, vilket i sig skulle frigöra drygt 70 miljarder kronor (nu 104 miljarder med Trafikverkets förslag). Men Trafikverket har haft ett brett mandat att fördela pengarna inom den givna ramen samt föreslå lånefinansiering där det passar. Där finns det en stor förbättringspotential. Vi ska göra vad vi kan för att få en bättre infrastrukturplan. En infrastrukturplan som inom ramen för våra klimatmål.

Jag kommenterar bl a i Göteborgs-Posten.

Centerns svek

Jag håller Centerpartiet helt och hållet ansvarigt för dagens olyckliga politiska turbulens. Att MP väljer att lämnar regeringen är fullt logiskt. Sverige har nu en SD-förhandlad budget med sänkt drivmedelsskatt (med väntade ökade utsläpp på 150 000 ton) och en mångmiljardneddragning på miljöområdet. Dessutom fick Sveriges första kvinnliga statsminister sitta endast sju timmar. Det känns som en förolämpning mot hela jämställdhetskampen. Ansvaret faller tungt på Centern.

När Vänsterpartiet har fått igenom en fullt rimlig reform väljer Centerpartiet att straffa regeringen genom att släppa fram en M/SD/KD-budget. Uppenbarligen var Annie Lööfs hat mot Vänsterpartiet större än det mot SD.

Karin Söder vänder sig i sin grav.

Precis som Göran Greider skriver i ETC har Centerpartiet nu visat sitt rätta ansikte. Det ska vi påminna om, gång efter gång ända fram till valet.

We need a plant based treaty

Badly needed: A Plantbased Treaty. This was launched at COP26 in Glasgow, and I was there. We all know the detrimental effects of animal industries; for the animals, ecosystems, health and, not the least, climate. Unfortunately the COP summits have not yet put enough focus on the negative impact from consumption of meat and dairy products. The launch of the Plantbased treaty was one of the most promising events at COP26.

Hopefully next COP, in Egypt, will be ready to agree on a target of reduced consumtion of animal products and a shift towards more plant based food. This could be done either by adopting a separate document, such as a separate Plantbased treaty or adding the need for a plantbased shift in to existing treaties such as the methane pledge and into the general text that will be adopted in Sharm el Sheik.

Looking forward to put plant based shift on the climate agenda.

COP26 slutdeklaration

Igår antogs klimattoppmötet, COP26, sin slutdeklaration, nu kallad Glasgow Climate Pact. Den är nästan identisk med det kompromissförslag som jag kommenterade i lördags. Innehållet innebär tyvärr inte lösningen på hur vi ska nå målet om max 1,5 graders uppvärmning, men det finns en hel del progressivt att bygga vidare på. Ytterst sker klimatomställningen i världens länder och inte på ett toppmöte. Klimatkrisen inte stoppad, men klimatprocessen och hoppet lever vidare.

I artikel 29 står det att världens länder ska återkomma med skarpare klimatmål innan år 2022s utgång. Det är en mycket bra och viktig formulering som jag tar med mig mot vår svenska regering. Hur avser ni att skärpa vårt klimatåtagande?

Så här lyder artikel 29 i sin helhet (mina fetningar):
Recalls Article 3 and Article 4, paragraphs 3, 4, 5 and 11, of the Paris Agreement and requests Parties to revisit and strengthen the 2030 targets in their nationally determined contributions as necessary to align with the Paris Agreement temperature goal by the end of 2022, taking into account different national circumstances;

Hög tid att höja klimatambitionen, i Sverige och i andra länder.

Läs vad representanter från miljörörelsen från olika delar av världen tycker om resultatet i Glasgow. Läs här och här.

COP26 lördag

Ett nytt kompromissförslag har presenterats vid COP26. Mina snabba reflektioner.

1. Det är bra att de rika länderna erkänner sitt misslyckande att föra över 100 miljarder dollar i klimatstöd till utvecklingsländerna, men det är helt och hållet oacceptabelt att man inte löser problemet. Att tala om att höja klimatfinansieringen till ”beyond” 100 miljarder utan en mer konkret siffra räcker inte.

2. Det är bra att utfasning av fossilsubventioner finns med i texten, men illa att man nu talar om att fasa ut ”ineffektiva” fossilsubventioner. Vad är en ineffektiv subvention kan man fråga. Är det eg inte de effektiva fossilsubventionerna som är de värsta?

3. Otillräckligt om tekniköverföring. Det finns här inga nya förslag till hur ny miljöteknik snabbare ska kunna föras över till utvecklingsländerna.

4. Texten om förluster och skador (loss and damage) har tyvärr inte förbättrats. Den finansierade mekanism för att hantera den fattiga världens förluster och skador av klimatkrisen finns inte med. Det här kritiseras stenhårt av utvecklingsländerna, och jag instämmer.

5. Bra att det nämns att klimatanpassningsstödet ska fördubblas, men det kan tolkas som att det ska göras som en del av den totala klimatfinansieringen. Om inte klimatfinansieringen totalt sett ökas är formuleringen inte så mycket värd.

6. Mycket bra att det nu finns en referens till att klimatomställningen måste vara rättvis. Man talar om ”just transition”. Bra och viktigt.

7. Mycket bra att alla världens länder uppmanas återkomma med höjda klimatlöften senast 2022. Det är bra och visar att hoppet lever.

8. Den s k artikel 6 är mycket oroväckande. Vi ska inte skapa nya marknader för osäkra utsläppskrediter. Det hade varit bättre om utan en Artikel 6 helt och hållet.

9. Moder jord, klimaträttvisa (även om den benämns som ”så kallad”), ursprungsbefolkning, genus, rättvisa (equity) och – som nämnd rättvis omställning är viktiga referenser som nämns i texten. Det är viktigt att dessa centrala begrepp följs upp i konkret handling av världens länder samt i de fortsätta klimatförhandlingarna.

Summa summarum: Detta förslag tar oss inte mot 1,5 grader C och Parisavtalets målsättningar, mycket mer måste till. Sker det idag i Glasgow eller skjuts det till COP27? Klimatkrisen är inte avvärjd, men klimatförhandlingarna lever vidare.

Texter
Det är inte lätt att hålla koll på vad som beslutats. Det kryllar av olika texter och beslut. Alla texter från COP26 finns här. Texten jag länkade överst, CMP, i mitt inlägg är COP26s resolution om hur Parisavtalet ska förverkligas. Hur Parisavtalet ska operationaliseras är en av COP26 huvuduppgifter. Det andra viktiga rambeslutet ”CP” finns här. Den resolutionen är COP26s text kring FNs ramkonvention, UNFCCC. Båda dessa texter är s k rambeslut och kan ses som de två huvudtexterna vid COP26. Vid sidan av dessa finns en mängd andra överenskommelser; om klimatfinansiering, artikel 6, anpassning, tekniköverföring m m. De går mer in i detaljer kring resp område och fångas upp innehållsmässigt i rambesluten. Rambesluten är alltså COP26 två huvudbeslut och den som läser dem (de är inte så långa) ser att de överensstämmer väl innehållsmässigt. Hoppas jag har rätat ut en del frågetecken.