Lägg ned krypskyttet

Jag kommer just från riksdagen där SD – återigen – har försökt avsätta statsminister Stefan Löfven i en misstroendeomröstning. Tack och lov gick det inte så bra, endast 43 ledamöter röstade för deras förslag (bl a moderaten Finn Bengtsson). Gott så, men det är tröttsamt med denna ständiga fokusering på det politiska spelet, inte innehållet. På tisdag är det dags igen då M och KD kräver att hela riksdagen ska samlas för att rösta om försvarsminister Peter Hultqvists framtid. Inte heller det försöket lär gå igenom, när de har en majoritet mot sig.

Samtidigt händer en mängd andra saker i världen som inte får det utrymme det förtjänar, svältkatastrofen i Sydsudan, Burmas folkmord mot Rohingyas, flyktingkris (på många platser), viktiga beslut på EU-nivå och en isar som fortsätter att smälta i rekordhastighet på grund av den globala uppvärmningen. Låt oss nu ägna oss åt politik istället. Och lägg ned krypskyttet mot regeringen, men även regeringens anpassningspolitik mot borgarna.

Jorden obeboelig?

Den nordamerikanske journalisten David Wallace-Wells inleder sin långa uppmärksammade essä ”The Uninhabitable Earth” med orden ”Jag lovar, det är värre än du tror.” På det följer en lång uppräkning med exempel på hur vår planet snart kommer att göras obeboelig som en följd av en skenande klimatförändring. Wallace-Wells radar mängder med andra skrämmande exempel på att klimatförändringen kommer att få värre effekter än vi någonsin kunnat föreställa oss; spridning av epidemier (pga värmen och gamla smittor som lagrats i is som nu får nytt liv), temperaturnivåer kombinerat med fuktighet som redan nu dödar alltfler människor, krig och flyktingströmmar (för varje 0,5 graders temperaturhöjning ökar risken för väpnade konflikter med 10-20 procent enligt en rapport Wallace-Wells hänvisar till), ekonomisk kollaps (för varje grads temperaturhöjning minskar världens BNP med 1,2 procent enligt samma källa), försurade världshav (som slår ut en stor del av världens marina ekosystem) samt minskad livsmedelsproduktion samtidigt som jordens befolkning växer. ”Det spelar ingen roll hur välinformerad du är, du är garanterat inte tillräckligt avskräckt”, skriver han.

Wallace-Wells artikel lär ha lästs över 50 miljoner gånger. Han har fått mycket kritik för att bara beskriva problemet, men inga lösningar. ”Utrotningspornografi” har någon utbrustit.

Wallace-Wells´ långa artikel är en av de mest omskakande men också välskrivna texter jag läst om klimatförändringen. Men det går inte att komma ifrån. Det är en text om domedagen. Vill jag att 50 miljoner till ska läsa den? Jag vet inte.

Förutom allt annat väcker texten frågan: Hur ska vi tala om klimatförändringen? Som journalist är du i första hand berättare. Du har en skyldighet att säga som det är. Men i det här fallet har David Wallace-Wells inte berättat om människans enastående möjligheter att lösa till synes oöverstigliga problem. Sådant vi kan uppnå om vi vet vad vi vill och samarbetar. Den är en historia som också måste berättas.

Ska livsmedelsstrategin användas till försämringar för djuren?

Jag skriver på Altinget om grisarna och livsmedelsstrategin. Läs där eller nedan.

Ska livsmedelsstrategin användas till försämringar för djuren?
Altinget, 2017-08-28
Regeringen presenterade, efter långa förhandlingar med de andra partierna, tidigare i år sitt förslag till livsmedelsstrategi. Vi i Vänsterpartiet hade många synpunkter, inte minst kring vikten av att maten måste vara hållbar. Vi fick inte igenom allt, men vi tycker ändå att strategins målsättningar (det var dessa vi kom överens om parlamentariskt) var ett steg på vägen mot mer hållbar matproduktion i Sverige.

Djurskyddet avgörande
En förutsättning för att vi överhuvudtaget skulle ställa oss bakom livsmedelsstrategins mål var att den ökade livsmedelsproduktionen inte får ske på bekostnad av andra viktiga målsättningar, exempelvis djurskydd. I livsmedelsstrategin står det bland annat att nya regler ska tas fram ”utan att göra avkall på viktiga områden som t.ex. konsumentintresse, djurskydd och miljöhänsyn”. Det finns också ett relativt omfattande kapitel om djurskydd/djurvälfärd där strategin radar upp flera goda argument för varför det är bra för Sverige med en god djurvälfärd.

Förvånande förslag från Jordbruksverket
Därför var vi många som studsade till när vi nyligen tog del av Jordbruksverkets förslag till nya villkor för grisuppfödning och slakt. De nya förslagen är klara försämringar för djuren och Jordbruksverket använder just livsmedelsstrategin som argument. I den nya förordningen kommer griskultingar att kunna tas bort från suggan en vecka tidigare än vad som gäller nu. Fler grisar ska också kunna stallas upp på slakterierna, innan slakt.

Kritik från forskare
Förslagen har kritiserats hårt från djurskyddsorganisationer och forskare inom djurvälfärd. Att separera griskultingar tidigare än i dag torde ha mycket negativ inverkan på både suggan och kultingarna som har stort behov av närheten till varandra. En tidig avvänjning av kultingarna ökar risken för sämre djurhälsa och därmed ökad antibiotikaanvändning, enligt flera vetenskapliga studier. Tidigare forskning pekar dessutom på att en tidig avvänjning leder till att smågrisarna utvecklar beteendestörningar.

Att tränga ihop ännu fler djur inför slakt kommer att öka stressen och risken för skador bland djuren. Det är trångt redan som det är på svenska slakterier, något jag själv har bevittnat. Jordbruksverkets förslag torde alltså gå emot regeringens ambitioner om att djurskyddet inte ska försämras i Sverige.

Inget stöd i oberoende forskning
Jordbruksverket kan inte hänvisa till oberoende forskning som stöd för sina förslag. Jordbruksverket argumenterar för förslaget med att produktionen måste öka. Håkan Henrikson, divisionsdirektör för främjande och förvaltning på Jordbruksverket, säger till Sverige television (21/8) att förslagen är i linje med regeringens livsmedelsstrategi och att man inte kan invänta det vetenskapliga råd för djurskyddsfrågor som regeringen i våras beslutade skulle tillsättas. Vad är nu detta? Livsmedelsstrategin säger ju det motsatta, att djurskyddet inte får försämras.

Vad anser ansvarig minister, Sven-Erik Bucht. Tänker han låta sitt flaggskepp, livsmedelsstrategin, användas för att försämra för djuren? Vad anser andra socialdemokrater och miljöpartister?

Jordbruksverkets förslag måste kastas i papperskorgen. Sverige ska vara ett land där djuren får det bättre, inte sämre.

Jens Holm (V), riksdagsledamot

På språng för Västsahara

ollesvalander_holm

Idag har jag lunchjoggat 16 km mellan Gullmarsplan och Huddinge tillsammans med Olle Svalander. Olle springer 42 maraton (!) – 170 mil från Timrå i norr till Trelleborg i söder på ca 50 dagar – för att uppmärksamma Västsahara. Västsahara har nu varit ockuperat i 42 år av Marocko, en illegal och brutal ockupation som fördöms av världssamfundet. Genom att springa lika många maratonsträckor som det är år som Västsahara har varit ockuperat hoppas Olle kunna sätta fokus på frågan. Han är nu halvvägs och har idag sprungit genom Stockholm. Självklart ville jag passa på att springa med honom.

Jag tror precis som Olle, att göra något konkret som att löpa genom landet, är ett bra sätt att få upp en fråga på dagordningen. Olles maratonlöpningar har fått uppmärksamhet i media och backas upp av Emmaus. Genom organisationen samlar Olle också in pengar till Västsahara. För varje natt han bor hemma hos människor skänker han 100 kronor till ett skolbygge i ett av flyktinglägren i södra Algeriet, där hälften av Västsaharas invånare lever som flyktingar under knappa förhållanden mitt ute i öknen.

Det var kul att springa med Olle. Vi hann prata om flyktingpolitik, löpning, klimat, skrivande (han är journalist och författare) och Västsahara förstås. Strax efter Årsta fick vi också en oväntad men mycket välkommen löparassistans av den tidigare elitlöparen Kent Klefberg (vi stötte helt enkelt på honom på vägen). Hoppas att de fortsatta etapperna går bra och att hälsenan håller. Alla som vill stödja Olles insamling (gör det!) kan göra det via swish: 123 90 03 971 (märk ”Hitta hem”).

På tal om Västsahara och maraton. 2011 sprang jag Sahara Marathon, ett helt fantastiskt lopp som går mitt ute i öknen genom de sahariska flyktinglägren i södra Algeriet. Den 27 februari 2018 arrangeras ett nytt lopp. Olle kommer troligen att springa. Rekommenderas för alla som både gillar löpning och vill göra en insats för Västsahara (man kan även springa loppet som halvmara och kortare sträckor).

Läs Han springer 42 maratonlopp
Olle Svalanders sida Hitta hem

Försämra inte för grisarna

Extremt upprörande att Jordbruksverket föreslår försämringar för Sveriges grisar. Tänker landsbygdsminister acceptera att hans livsmedelsstrategi används som argument för att försämra för djuren? Se min fråga till Bucht nedan (snart på riksdagen.se).

2017-08-21
Försämra inte för grisarna

Skriftlig fråga till statsrådet Sven-Erik Bucht av Jens Holm (V)
Jordbruksverket ämnar lägga fram ett förslag om försämrade villkor för uppfödning av grisar. I den nya förordningen kommer griskultingar att kunna tas bort från suggan en vecka tidigare än vad som gäller nu. Fler grisar ska också kunna stallas upp på slakterierna, innan slakt. Förslagen har kritiserats hårt från djurskyddsorganisationer och forskare inom djurvälfärd. Att separera griskultingar tidigare än i dag torde ha mycket negativ inverkan på både suggan och kultingarna som har stort behov av närheten till varandra. En tidig avvänjning av kultingarna ökar risken för sämre djurhälsa och därmed ökad antibiotikaanvändning, enligt flera vetenskapliga studier. Tidigare forskning pekar dessutom på att en tidig avvänjning leder till att smågrisarna utvecklar beteendestörningar. Att tränga ihop ännu fler djur inför slakt kommer att öka stressen och risken för skador bland djuren. Det är trångt redan som det är på svenska slakterier, något jag själv har bevittnat. Jordbruksverkets förslag torde alltså gå emot regeringens ambitioner om att djurskyddet inte ska försämras i Sverige.

Jordbruksverket kan inte hänvisa till oberoende forskning som stöd för sina förslag. Jordbruksverket argumenterar för förslaget med att produktionen måste öka. Håkan Henrikson, divisionsdirektör för främjande och förvaltning på Jordbruksverket, säger till SVT 21/8 att förslagen är i linje med regeringens livsmedelsstrategi och att man inte kan invänta det vetenskapliga råd för djurskyddsfrågor som regeringen i våras beslutade skulle tillsättas.

Min fråga till statsrådet Sven-Erik Bucht är:
Är det statsrådets bedömning att förslaget, med bristande vetenskapligt underlag, som försämrar livsvillkoren för grisarna under uppfödning, kan accepteras inom ramen för livsmedelsstrategin och våra nationella ambitioner gällande djurvälfärden?

………………………………………

Jens Holm (V)

Hög tid för investeringsbudget

Publicerar den rapport, ”Investeringsbudget Dnr 2017:951” från riksdagens utredningstjänst tidigare i somras. För att göra den stora omställning som klimatförändringen kräver behöver vi investera i stora volymer i framtiden. Kollektivtrafik, höghastighetståg, klimatomställning av våra bostäder, VA-system, klimatanpassning, 100 procent förnybart, cykelbanor, laddstolpar, ja listan kan göras lång på allt som behöver göras.

Med dagens åtstramningsregim är det svårt att komma upp i de investeringsvolymer som behövs. Dessutom finns inte en separat investeringsbudget för att underlätta syftet. Alla kommuner och de flesta företag har en separat investeringsbudget/kapitalbudget för att särskilja investeringar från löpande utgifter. Konstigt nog har inte staten det längre. Vi hade det fram till 1980, då den avskaffades i ett politiskt beslut. Läs mer i RUT-rapporten Investeringsbudget Dnr 2017:951: Investeringsbudget_RUT 2017_951

Jag berör också ämnet i min artikel i ETC för ett tag sedan.

Tågluff 2017 – tio reflektioner

Thalys.jpg
Thalyståget mellan Paris och Bryssel; 1,22 tim.

Tågluffen lider mot sitt slut. Tio reflektioner.

1. Tåg är ett fantastiskt sätt att resa på; socialt, smidigt, man ser mycket och miljövänligt. Tågluff i sig är också mycket bra. Barnen reser gratis och interrailkorten för oss vuxna är billiga; ca 2500kr för en månads resande.

2. Nattågen tillbaka!
Det faktum att många av nattågen dragits in i Europa försvårar resandet. Nu kan en inte längre sova sig igenom Tyskland (om en nu vill det) eller från Paris till spanska gränsen för att ta två ex.

3. Gör det lättare att boka och planera
Via Bahn.com och Interrail.eu kan man se de flesta tidtabeller och köpa sittplatsbiljetter där det behövs. Men systemen är inte heltäckande. Bahn säljer tex inte biljetter i Frankrike, spanska tåg finns inte ens med osv. Det behövs ett Mrjet för tågen. Tidtabeller och biljettsystem behöver synkroniseras.

4. Snabbtåg – ja, men…
Det är så coolt att kunna göra Paris – Bryssel (30 mil) på 1,22 tim. Du åker fr ett centrum till ett annat. Snabbt och bekvämt. Men för att åka snabbtåg som Thalys och TGV krävs tillägg på ett par hundra kr. Det går emot tågluffarprincipen om att resandet ska vara tillgängligt för alla. Det måste gå att resa med ”vanliga” tåg mellan Europas storstäder utan dyra tillägg. Men det är tyvärr inte alltid en självklarhet.

5. Fri roaming underlättar
Att en nu kan surfa i princip obegränsat underlättar väsentligt för oss tågluffare som behöver internet till allt från kartor, restaurangtips till svensk radio (blir det nyval el ej…). Även om det sitter en bit inne, men här är det på sin plats med ett stort: Tack EU för den fria roamingen!

6. Nederländerna – vilket tågland
Platsreservationer nästan aldrig nödvändigt, många avgångar, stationer som är moderna och välutrustade, bra info, cyklar kan tas med på tåget m m.

7. Paris – dyrt och hårt.   Militärerna, de ekonomiska klyftorna, otillgängligheten i t-banan, ockerpriserna, stressen gör att den franska huvudstaden blir allt ogästvänligare för varje år som går. Tyvärr.

8. Biarritz – vilken hit!
En förstår varför tågluffare och surfare vallfärdar till denna välkomnande Atlantstad. Stränderna, naturen, vågorna, maten, gemytet. Lika bra nu som under mina tågluffar på 1990-talets början. Tågstationen ligger dock ett par km utanför centrum.

9. Asturien – underbart
Mitt på Spaniens Atlantkust ligger regionen Asturien. Här finns mysiga byar, magiska stränder, fantastiska surfmöjligheter, trevligt folk (det finns ingen massturism här) och bergskedjan Picos de Europa där en kan vandra. Tyvärr tar det ett tag att åka tåg hit (vi fuskade med hyrbil).

10. Det är bara och åk!
Ingemar Stenmark hade rätt. Det här var fjärde året i rad vi tågluffade. Det gör vi gärna igen. Det är bara och åk!

Ingen politik utan klimatpolitik

Jag skriver om klimatförändringen och vad som behöver göras på ETC. Läs där eller nedan. Obs! De har satt rubriken. Jag hade valt en annan.

Ingen politik utan klimatpolitik
ETC, 2017-07-22
Riksdagens beslut för ett par veckor sedan om att införa Sveriges första klimatlag och ett klimatpolitiskt ramverk är mycket välkommet. Vi i Vänsterpartiet lade visserligen förslag om ambitiösare klimatmål, bland annat att även de så kallade konsumtionsbaserade utsläppen skulle omfattas av ramverket, något som dessvärre röstades ned. Inte desto mindre är riksdagens klimatbeslut viktigt och kan lägga grunden för att vi på allvar riktar in politiken mot nollutsläpp.

En av de viktigaste delarna av klimatbeslutet är att alla politikområden nu ska verka för att klimatmålen uppnås. För det ändamålet ska bland annat ett klimatpolitiskt råd inrättas. Att se till att vi också får en ekonomisk politik som agerar inom de ramar som naturen sätter är i detta sammanhang helt avgörande.

”Allt detta har en gemensam nämnare, vi måste investera mera”, sa statsminister Stefan Löfven till Sveriges Radio (7/7) från sin rundresa i Sverige. Statsministern missar med all rätt inte en chans att påpeka att vi måste investera mera i Sverige. Att ställa om vårt land till nollutsläpp kommer inte att vara gratis.

Höghastighetsbanor, utbyggd kollektivtrafik, klimatrenovering av miljonprogrammets bostäder och klimatanpassning är vart och ett områden som kommer att behöva hundratals miljarder i nyinvesteringar de kommande decennierna. Trots de stora behoven är investeringarna som andel av den totala ekonomin mindre idag än till exempel på 1960-talet. Staten har också delvis investerat fel, som inom infrastrukturområdet där merparten av pengarna gått till väg, inte järnväg.

Men hur gärna Löfven än vill klimatinvestera är han bakbunden av ett finanspolitiskt ramverk med begränsningar för statens utgifter. Staten har inte heller, likt vilken kommun eller företag som helst en separat investeringsbudget, skild från driftsbudgeten. Det här gör att statens långsiktiga investeringar konkurrerar med löpande utgifter för vård, skola och omsorg. Ska vi nå de investeringsvolymer klimatet kräver behövs ett annat synssätt kring långsiktiga investeringar och en separat investeringsbudget skulle underlätta.

Som nyligen rapporterats i den här tidningen uppgår de svenska miljöskadliga subventionerna till 61 miljarder kr/år. Att använda offentliga medel till det som utarmar vår miljö är en synnerligen dum idé och något regeringen brukar argumentera emot i internationella sammanhang. Det handlar om miljardtals kronor till privatbilism, tung industri, torvbrytning, fiske och köttproduktion. Nu är det dags att sopa upp framför egen dörr. Det behövs en handlingsplan för att fasa ut de miljöskadliga subventionerna. Pengar kommer att sparas och utsläpp minskas.

Det behövs en större samsyn kring hur ekonomisk omfördelning och minskade utsläpp hänger ihop. Den franske ekonomen Thomas Piketty har pekat på hur den rikaste tiondelen står för nästan hälften av världens utsläpp. Ökad privat rikedom och klyftor är med andra ord en kraftig utsläppspådrivare. Så även i Sverige. När Fredrik Reinfeldt sänkte skatterna med 140 miljarder kronor ökade inte bara klyftorna i Sverige. Redan välbeställda fick ännu mer pengar att konsumera stadsjeepar, Thailandsresor och statusprylar för, samtidigt som offentlig sektor fick stå för fäfot.

Att minska det privata konsumtionsutrymmet till förmån för det offentliga är med andra ord inte bara bra rättvisepolitik, utan kan också minska utsläppen. På samma sätt är det bra klimatpolitik att ta ut framtida produktivitetsökning som kortad arbetstid i stället för höjda löner. Grupper med minst löneutrymme kan kompenseras genom omfördelning. Eftersom rika står för oproportionerligt stora utsläpp har miljöskatter också ofta en omfördelande effekt. Det gäller exempelvis den föreslagna flygskatten och skatter på privatbilism.

En ekonomi inom klimatets ram, att all politik blir klimatpolitik. Vem ser till att det blir verklighet?

Jens Holm (V) Miljöpolitisk talesperson

Tio steg mot nollutsläpp och ökad rättvisa

Idag har jag och Saga Carlgren, Regionråd (V) Gotland, lanserat våra tio steg mot nollutsläpp och ökad rättvisa. Lanseringen gjordes hos Formas och deras #Klimatprat i Almedalen. Finns också hos Supermiljöbloggen.

Almedalen, Formas, 2017-07-05

Vänsterpartiet: Tio steg mot nollutsläpp och ökad rättvisa
Klimatförändringen äventyrar planetens överlevnad och drabbar fattiga värst. Därför måste vi fortast möjligt minimera utsläppen av växthusgaser. Vi i Vänsterpartiet har en strategi för detta. Vi vill ställa om Sverige med röd politik för grön omställning. Här är tio steg mot nollutsläpp och ökad rättvisa.

1. Skärp målen
Vi vill skärpa det svenska utsläppsmålet till nollutsläpp absolut senast 2040, där även de konsumtionsbaserade utsläppen ingår. EUs utsläppsmål till 2030 behöver formuleras som minskade utsläpp med minst 60 procent. I våra kommuner och landsting verkar vi också för ambitiösare klimatmål.

2. Höj rösten utanför Sveriges gränser
Med högre svenska ambitioner ökar vår trovärdighet i att påverka andra länder att göra mer för klimatet. Vi måste också gå i bräschen för de som här och nu drabbas av våra utsläpp. Vänsterpartiet kommer att verka för mer pengar till utvecklingsländerna och att de får tillgång till senaste tekniken, så att de slipper de göra om våra misstag.

3. Investera för klimatet
De svenska investeringarna har minskat som andel av ekonomin de senaste decennierna. Mer investeringspengar har gått till att bygga vägar som ökar utsläppen än till den klimatsmarta järnvägen. Det håller inte. Vi vill öka investeringarna till det som ställer om; till järnvägen, kollektivtrafiken, hållbart boende, förnybar energi och lokala klimatinvesteringar. Vi vill införa en investeringsbudget kopplad till den ordinarie statsbudgeten, att AP-fonderna placerar vårt pensionskapital på ett hållbart sätt och inrätta en statlig grön investeringsbank med syfte att mobilisera stora summor för klimatomställning. Vi vill se mer forskning och innovationer för att lösa klimatutmaningen. Internationella investeringar inom ex vis IMF, Världsbanken och EIB måste fasa ut sina fossilplaceringar.

4. Bort med de miljöskadliga subventionerna
Enligt Naturvårdsverkets senaste sammanställning uppgår de svenska miljöskadliga subventionerna till 61 miljarder kr/år. Att använda offentliga medel till det som utarmar vår miljö är helknäppt. Därför vill vi ha en handlingsplan för att fasa ut de miljöskadliga subventionera.

5. Vårda skogen
Vi välkomnar Hösta förvaltningsdomstolens dom om Ojnareskogen och förutsätter att Ojnare nu också blir ett formellt skyddat område. Vi vill skydda mer skog och satsa på hållbarare skogsbruksmetoder. Det är bra både för biologisk mångfald och för klimatet, där ökad mångfald ger större motståndskraft mot ex vis extremväder.

6. Mer vego
Vi vill ha en nationell målsättning om minskad köttkonsumtion och mer vego. Vi kommer också driva mer vegetarisk mat i offentlig upphandling, inte minst till våra skolor. Vi vill också ha ökade satsningar på ekomat.

7. Öka det kollektiva resandet
Vi vill ha ökade satsningar på kollektivtrafiken. Det måste bli billigare, bekvämare och överlag mer attraktivt att resa kollektivt. Priset på att resa kollektivt har ökat med nästan fyra gånger så mycket som den allmänna prisökningen de senaste femton åren. Det är inte hållbart.

8. Bryt bilens överordning, och flygets
Bilens överordning måste brytas. När våra städer planeras, investeringar görs och subventioner betalas till resor ska alltid det hållbara resandet prioriteras; kollektivtrafik, cykling och gång ska komma först. Ibland måste man dock ta bilen, då vill vi ha satsningar på miljöbilar genom ett s k bonus malussystem, där utsläppande bilar subventionerar miljöbilarna. Vi vill se en vägslitageavgift för att minska lastbilstransporternas utsläpp. Flyget måste bära sina miljökostnader fullt ut. Vi välkomnar förslaget om flygskatt, som ett första steg.

9. 100 procent förnybart
I linje med vårt mål om nollutsläpp till 2040 ska hela energiproduktionen vara förnybar till senast 2040. Det innebär att el, värme, transportsektorns och industrins energianvändning ska vara förnybar och ha nollutsläpp. Till skillnad från den s k energiöverenskommelsen anser Vänsterpartiet ny kärnkraft är helt och hållet är utesluten.

10. Ett bättre liv
Vänsterpartiet vill bygga ett samhälle där ett bättre liv för alla prioriteras framför kortsiktig vinst. Det är ett samhälle där vi omfördelar från rik till fattig, där den gemensamma konsumtionen (t ex skolor, bibliotek och idrott) får växa på bekostnad av privatkonsumtion. Där produktivitetsökning tas ut i kortare arbetstid. Ett samhälle där vi finner gemensamma lösningar istället för att lägga ansvaret på den enskilde individens axlar. Vi vill ha ett jämlikt och hållbart samhälle inom ramen för naturens gränser.