Klimatomställningen och EUs förbud mot statligt stöd

Visste du att EU har ett förbud mot statligt stöd? Jo, EUs s k statsstödsregler är inskrivet i EUs fördrag, artikel 107-109. För alla oss som tycker att staten och offentlig sektor ska spela en aktiv roll om klimatomställningen är EUs statsstödsförbud ett stort problem. Nu lovar regeringen att de ska verka för en förändring av detta. Det är mycket positivt.  Se gärna  replikskiftet från debatten mellan mig och energiminister Ibrahim Baylan (S), riksdagen 10/5-19.

Varför kostar det mer att besiktiga biogasbilen?

Det ska vara lätt att göra rätt. De nya påbuden mot biogasbilar gör det krångligt och dyrt. Tänker ministern agera?  Läs min skriftliga fråga till infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) här eller nedan. Svar inom en vecka.

Kostnad för besiktning av biogasbilar
Skriftlig fråga 2018/19:670 av Jens Holm (V)
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Sedan den 20 maj 2018 gäller nytt besiktningssystem för fordon som har bränslesystem för gas. För en ägare till en biogasbil innebär det att hen inför besiktning antingen själv ser till att gastanken och det övriga bränslesystemet synliggörs inför besiktningen, vilket inte är enkelt för en lekman, eller så får ägaren vända sig till en auktoriserad verkstad, som utför en kontroll. Kollen kostar runt 1 500 kronor och ger ett intyg som gäller i 15 månader. Detta är en betydande extra kostnad för dem som valt en bil med liten klimatpåverkan.

Regeringen har som målsättning att Sverige ska bli ett av de första välfärdsländerna som är fossilfria. Utsläppen från inrikes transporter ska dessutom minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010. För att dessa målsättningar ska uppnås är det Vänsterpartiets uppfattning att det för individen ska vara lätt och lönsamt att välja de klimat- och miljömässigt hållbara alternativen. Vi behöver därför stärka möjligheterna för fler människor att göra dessa val. Att i detta fall öka utgifterna för dem som köper biogasbil motverkar en sådan inriktning och försvårar våra möjligheter till en nödvändig snabb klimatomställning.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Avser ministern att vidta några åtgärder för att förhindra eller mildra de extrakostnader som ägare av biogasbilar drabbas av genom det nya besiktningssystemet?

 

Varför subventioneras fossilgasen?

Det planeras för en stor importterminal för s k naturgas i Göteborg, den s k LNG-terminalen. Det är visserligen bättre att köra fartyg på LNG än på olja, men naturgas är en fossil energikälla. Den borde därför benämnas som den fossilgas den är.

Det är också mycket problematiskt att LNG-terminalen vill kunna koppla på sig på det nationella gasnätet som finns längs västkusten och ned mot Skåne. Med den påkopplingen kan vi få in gigantiska volymer fossilgas in i Sverige. Vill vi det? Nej, borde svaret vara. Men vad S/MP-regeringen vill står skrivet i stjärnorna. I dagsläget ligger koncessionsansökan om LNG-terminalen på regeringens bord. Socialdemokraterna och Miljöpartiet kan alltså välja att säga nej till fossilgasen. Kommer de att göra det?

Det som emellertid förvånar mig mycket är att regeringen fram tills nu lobbat i Bryssel för att LNG-terminalen ska åtnjuta EU-subventioner. Och så har också skett. När jag bad riksdagens utredningstjänst (RUT) titta närmare på det hela svarade de så här:

”Projektet beviljades år 2013 stöd från TEN-T programmet (Trans-European Transport Network) inom ramen för EU-kommissionens prioriterade ”Motorways of the Seas”- projekt. Dessa pengar utnyttjades dock aldrig fullt ut. Projektet blev försenat och stödformen tillät inte förlängning. Vid deadline för stödet hade 100 000 € använts. Projektet har även beviljats 1,77 miljoner € i stöd från EU inom CEF-programmet (Connecting Europe Facility) för en studie, Go4Synergy.”

Läs hela rapporten här: RUT 2019_536 Terminal för naturgas – Slutleverans

Läs också mer hos Fossilgasfällan.

Flygets utsläpp minskas med politiska beslut

Idag debatterade jag Arlandas expansionsplaner med Isabella Lövin (MP). Jag tycker det var en rätt klargörande debatt. Jag och den miljöpartistiske klimatministern är överens om att flygets utsläpp måste minska, men samtidigt har Lövin lagt fram en flygstrategi som talar om fördubblat flygande till och från Arlanda. Och med Arlandarådet, där hon (märkligt nog) förnekar sitt medlemskap, ökar trycket på Arlandas expansion ytterligare.

Nej… det hänger inte ihop. Det är med politiska beslut och inte fromma förhoppningar vi minskar flygets utsläpp. Se debatten här.

Det råder ett nödläge – låt oss säga det

Idag har vi i Vänsterpartiet krävt att riksdag och regering utlyser ett nödläge för klimatet. Det är viktigt att säga som det är och sedan handla därefter. Det rådet ett nödläge. Det är akut. Och det är skapat av våra utsläpp av växthusgaser. Ett antal aktuella oroande faktorer har gjort att läget har blivit allt mer kritiskt:

Utsläppen ökar i Sverige. Detta trots att vi nu har en klimatlag och ett klimatpolitiskt ramverk på plats.

Utsläppen i världen ökar. Det visste vi redan, men ändå.

IPCCs rapport från i höstas pekar på att läget är akut om vi ska lyckas hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader C. Rapporten kräver politiskt agerande på alla nivåer. Det sker inte i dagsläget.

Häromdagen konstaterade FNs expertpanel om biologisk mångfald, IPBES, att en miljon växt- och djurarter riskerar utrotning. Klimatförändringen är en av de värsta pådrivarna. Rapporten förändrar egentligen allt och är i sig ett exempel på nödläge. Vi måste göra så mycket mer för biologisk mångfald och agera för klimatet.

Det mesta talar för att perioden av torka och skogsbränder redan har inletts i Sverige. Flera allvarliga tillbud har redan skett. Har vi rätt beredskap för detta?

Extremvädren i världen breder ut sig, nu senast med cyklonen i Mocambique. Med klimatförändringen kommer fler och värre extremväder. Med extremväder tvingas fler människor på flykt. Redan hårt drabbade samhällen drabbas ännu värre. Risken för ökade konflikter är uppenbar.

Storbritanniens parlament har enhälligt utropat nödläge för klimatet. Det har också parlamenten i Wales, Skottland och nu senast Irland gjort. Ett snabbt växande antal kommuner har också utropat klimatnödläge, bl a London, Manchester, Vancouver och Basel. I Göteborg driver Vänsterpartiet och Miljöpartiet föredömligt att nödläge ska utropas.

En ny växande klimatrörelse kräver att vi politiker ska klimatfrågan på större allvar. Att utropa nödläge för klimatet är ett sätt.

Vad innebär då att utlysa nödläge för klimatet? Det finns ingen färdig definition av vad ett nödläge är. Vanligtvis utropas det när det t ex skett en naturkatastrof eller råder hot om krig. Det är upp till oss att definiera vad vi menar med ett klimatnödläge. Alla politiska beslut är normerande, det innebär att det vi fattar beslut om påverkar människor i Sverige och andra länder. Med ett klimatnödläge skulle vi visa på allvar att rädda vår civilisation från en okontrollerbar och farlig klimatförändring blir den överordnade frågan i alla beslut vi fattar. Att klimatfrågan överordnas allt annat. det skulle innebära att vi tar människors klimatoro på största tänkbara allvar. Med klimatet som överordnat syfte skulle regeringen kunna ge nya instruktioner till alla myndigheter; att de ska agera inom ramen för våra klimatmål. Samma sak med våra statliga bolag. Det skulle innebära en möjlighet att ompröva ett antal för klimatet felaktiga beslut exempelvis byggande av nya motorvägar och investeringar i ökat flygande. Det skulle ge oss en möjlighet att driva klimatfrågan internationellt med större trovärdighet och pondus.

Det råder ett nödläge för klimatet. Låt oss säga det. Låt oss agera därefter.

Jag tycker Labours Jeremy Corbyn argumenterar väl för varför Storbritannien skulle införa klimatnödläge.

Ska verkligen EU kunna förbjuda bra klimatåtgärder?

Ska EU kunna fortsätta att stoppa bra klimatåtgärder? Hoppas inte. Därför måste regeringen agera mot EUs statsstödsförbud. Jag ser fram emot att debattera detta med EU-minister Hans Dahlgren (S). Läs min interpellation här eller nedan.

Förändring av EU:s statsstödsregler
Interpellation 2018/19:219 av Jens Holm (V) till Statsrådet Hans Dahlgren (S)
För alla som tycker att staten ska spela en avgörande roll i klimatomställningen är EU och dess så kallade statsstödsregler ett stort hinder. EU:s statsstödsregler slår helt enkelt fast att statligt stöd är oförenligt med den inre marknaden (artikel 107 i EU-fördraget). Grundregeln är alltså ett förbud mot statligt stöd. Statligt stöd kan vara allt från offentliga monopol till statliga eller kommunala bidrag, skattenedsättningar och mycket annat. Många kan nog instämma i att om vi ska få den förnybara energin att ersätta den fossila, utveckla hållbara transporter, bygga hållbara städer och byar och understödja klimatsmart växtbaserad kost i stor utsträckning kommer det att behövas en aktiv statsmakt.

Även detta har EU förstått och därför finns ett antal undantag för statsstödsförbudet upptagna i EU:s fördrag, men miljöskydd och klimatåtgärder finns inte med bland undantagen. Och för varje undantag fordras ett beslut från EU-kommissionen. Sverige har lyckats förhandla till sig undantag från statsstödsreglerna, bland annat för att ha lägre skatt på biogas och en del andra förnybara drivmedel. Men undantagen är bara temporära och kan försvinna nästa år. Och att få ett undantag är krångligt, så krångligt att regeringar ofta undviker att vidta viktiga åtgärder som eventuellt kan vara oförenliga med statsstödsreglerna.

I dagsläget diskuteras nya statsstödsregler på EU-nivå. Här är det oerhört viktigt att Sverige verkar för att statsstödsreglerna i grunden görs om så att medlemsstaterna alltid ska kunna främja miljö- och klimatinsatser utan att de riskerar att stoppas av EU:s statsstödsregler. Även på andra politikområden, till exempel folkhälsa, miljöpolitik och sociala åtgärder, är det viktigt att medlemsstaterna kan vidta relevanta åtgärder utan att stoppas av Bryssel.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Hans Dahlgren:

Avser statsrådet att verka för en grundläggande reform av statsstödsreglerna så att det blir enklare för medlemsstaterna att ge stöd till åtgärder för att bromsa klimatförändringen och rädda biologisk mångfald?
Avser statsrådet att verka för att miljöskydd och klimatåtgärder ska formuleras som uttryckliga skäl för undantag från statsstödsreglerna?

Ställ klimatvillkor på USA

Tänker regeringen se till att EU ställer klimatkrav på Donald Trump och USA när nya handelsvillkor ska förhandlas fram? Ser fram emot svaret på min skriftliga fråga. Läs mer här eller nedan.

Parisavtalet och handel med USA
Skriftlig fråga 2018/19:599 av Jens Holm (V) till Statsrådet Ann Linde (S)
EU har aviserat att nya handelspolitiska förhandlingar ska inledas med USA. Förhandlingarna kommer inte att avse ett nytt heltäckande handels- och investeringsavtal som tidigare TTIP, som glädjande nog har stoppats, men de nya förhandlingarna kommer ändå att omfatta många viktiga aspekter av handeln mellan Europa och USA. USA:s president Donald Trump har meddelat att han vill att USA ska lämna Parisavtalet. Vid sidan av att detta skulle vara ödesdigert för klimatet skulle ett utdragande från Parisavtalet också innebära en indirekt subventionering av fossil industri i USA, något som skulle kunna drabba svenskt och europeiskt näringsliv hårt. Om Trump verkligen lämnar Parisavtalet är det inte rimligt att USA belönas med förmånliga handelsvillkor med EU.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga statsrådet Ann Linde:

Kommer statsrådet att inom ramen för de nya handelspolitiska förhandlingarna mellan EU och USA kräva att USA ska vara kvar i Parisavtalet?