Nolltaxa i Tyskland?

Häftiga nyheter från Tyskland där regeringen överväger införa nolltaxa i hela landet, med försök i ett antal större städer som ett första steg. Med avgiftsfri kollektivtrafik skulle fler lämna bilen hemma och både den lokala luftkvaliteten skulle bli bättre liksom påverkan på växthuseffekten. Det ska bli intressant att följa och det blir förstås ett extra argument för oss som vill ha nolltaxa i Sverige. I Sverige har taxorna för att resa kollektivt ökat fyra gånger mer än konsumentprisindex de senaste 15 åren. Helt orimligt. Att göra det billigare att resa kollektivt samt gratis för vissa grupper. Det borde vara ett första steg åtminstone.

Jag har tidigare skrivit om Tallinn som med stor framgång infört nolltaxa.

Att tro på en teknofix är naivt

Jag svarar Sara Skyttedal (KD) om flyget och det vanskliga i att förlita sig på teknofixar. Man undrar, solokör hon eller är det KDs politik att verka för ett ökat flygande? Se hennes svar till mig här och mitt ursprungliga inlägg här.

Att tro på en teknofix är naiv
Aftonbladet 2018-02-09
Jag är inte kristdemokrat, men jag har lyssnat på tillräckligt många företrädare från KD för att förstå att tanken om ”förvaltarskap” är viktig för KD. Att se vår tid på jorden som en gåva som måste förvaltas med ansvar inför andra varelser och kommande generationer är en sympatisk tanke.
Men var finns förvaltarskapstänkandet hos de kristdemokrater som tycker att vi kan flyga mer?

Sara Skyttedal argumenterar på fullaste allvar att vi kan resa mer med flyg. Men hur hänger det ihop med det faktum att vi redan i dag överskrider flera av de gränser som planeten sätter för vår existens, inte minst vad det gäller utsläpp av växthusgaser?
Världssamfundet är överens om att om vi inte kraftigt minskar våra utsläpp står vi inför en farlig och okontrollerbar klimatförändring.

Flygindustrin hör till en av de snabbast växande utsläppskällorna och i dag finns det få konkreta styrmedel för att få ned utsläppen. Om det råder också en stor enighet. Hade det inte varit för att Skyttedal är en tongivande politiker hade hennes inlägg lätt kunnat avfärdas som rena stollerier eller som en text spökskriven av flyglobbyister.

Skyttedal påstår att flyget inte är subventionerat. Det är helt fel. Flyget är helt och hållet befriat från bränsleskatt, utrikesflyget helt momsbefriat och inrikesflyget betalar den lägsta momsen. Skulle flyget betala skatt och moms i samma nivå som andra transportslag skulle det handla om flera miljarder kronor extra per år. Priset betalas av någon annan – skattebetalarna och en utarmad miljö.

Skyttedal tycker att vi kan fortsätta att flyga som nu, eller mer, eftersom tekniken kommer att lösa problemet med eldrivna flygplan. Det är ju ett rent önsketänkande. Det finns inte en enda reguljär flyglinje i världen med eldrivna flygplan. Om nu elflygplan verkligen hade varit lösningen, varför har då flygindustrin inte tagit fram dessa?

Sara Skyttedal anser att det är ”naivt” att verka för minskat flygande. Att hoppas på en icke-existerande el-teknofix det är det verkligt naiva i sammanhanget. Men än värre; det är helt och hållet ansvarslöst gentemot kommande generationer och i strid med ett varsamt förvaltande av vår planet.

Jens Holm (V) riksdagsledamot och klimatpolitisk talesperson

Ore skogsrike i riksdagen

Oreskogsrike_riksdagen

Debatt med miljöministern om Ore skogsrike, Dalarna.

Tänker regeringen agera för att stoppa avverkningen av skogen i Ore skogsrike, norra Dalarna? Jag tog upp frågan idag med miljöminister Karolina Skog. Dessvärre gav hon inte mig det svar jag ville ha, men hon försäkrade att Sveaskog måste följa det uppdrag regeringen gett dem. Men då borde ministern och regeringen kunna agera. Läs vårt replikskifte. Se också det öppna brev som miljörörelsen idag skickat till regeringen om Ore skogsrike och som miljöministern sa till mig att hon hade tagit del av.

Rädda Ore skogsrike

Sveaskog vill avverka ett stort område med mycket skyddsvärd skog, Ore skogsrike, utanför Rättvik, Dalarna. Sveaskog äger vi tillsammans. Regeringen har därför alla möjligheter att styra bolaget så att de tar större miljöhänsyn. Tänker regeringen göra det? Se min interpellation nedan eller här. Debatt planerad till ti 27/2 med näringsminister Mikael Damberg. Miljörörelsen har en bra debattartikel idag på samma tema, Stoppa avverkningen av Ore skogsrike.

Avverkningshot i skogar med höga naturvärden
Interpellation 2017/18:363 av Jens Holm (V) till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
Det har genom åren kommit ett antal rapporter om brister i Sveaskogs naturvårdsarbete. Vi i Vänsterpartiet är fullt medvetna om att Sveaskog inte är det enda skogsbolaget som brister i detta avseende, och att det även finns fall där Sveaskog har genomfört naturvårdsåtgärder som bör framhållas. Men Sveaskog är ett statligt skogsbolag som ägs av oss alla, vilket enligt Vänsterpartiets uppfattning bör innebära att höga krav bör ställas på att ekologisk hållbarhet och miljöhänsyn inte ställs åt sidan för att bolaget ska ge ekonomisk avkastning till staten. Samtidigt är det ställt utom allt tvivel att statliga Sveaskog avverkar skyddsvärda skogar, trots regeringens uttalade ambition att skyddsvärda skogar ska bevaras och inte avverkas. Att säkerställa att statens eget bolag inte avverkar skyddsvärda skogar, och därmed ställer ekologisk hållbarhet och miljöhänsyn åt sidan, måste rimligen vara utgångspunkten för varje regering som värnar om ett ekologiskt och långsiktigt hållbart skogsbruk.

Det finns ett flertal exempel på att Sveaskogs naturvårdsarbete tydligt brister i både transparens och hänsyn. Naturskyddsföreningen har vid ett flertal tillfällen lyft behovet av att de naturvärdesinventeringar som bolaget gör inför avverkningsplaner blir offentliga för allmänheten. I dag kan bolaget förändra klassificeringen av ett skogsområde som frivilligt skyddas till att bli en skog för produktion utan att det kommer till allmänhetens kännedom. Inte heller kommer själva grunderna för denna omklassificering allmänheten tillkänna. När Sveaskog vägrar redovisa sina inventeringsresultat framstår det som att bolaget har något att dölja, i synnerhet när det kommer till skogar där ideell naturvård har kunnat påvisa mycket höga naturvärden. Att tillgängliggöra Sveaskogs inventeringar för allmänheten skulle dock kunna stärka bolagets trovärdighet i naturvårdsarbetet.

Genom åren har Sveaskog även genomfört ett flertal slutavverkningar i skogar som varit dokumenterat skyddsvärda. För tillfället finns ett akut hot mot de skyddsvärda skogarna vid Norra Brännvinsberget och Södra Ormtjärn i Ore skogsrike i Rättviks kommun. Sedan mitten av december finns både miljöorganisationer och ideella naturvårdare från Dalarna på plats i området för att bevaka utvecklingen och framföra krav på att skogarna skyddas från avverkning. År 2016 avverkade Sveaskog ett av områdena på Brännvinsberget trots att bolaget informerats om de höga naturvärden som fanns där. I det avverkade området hade Naturskyddsföreningen dokumenterat mer än 160 fynd av 40 olika signalarter, varav 26 stycken rödlistade.

Jag är starkt oroad över de många signaler jag får runt om i landet om att Sveaskog avverkar dokumenterat skyddsvärda skogar med livsmiljöer för en mängd hotade och rödlistade arter. Det får mig att undra om Sveaskogs avkastningskrav är så högt satta att bolaget bedömer att de måste avverka skyddsvärd skog för att nå sina ekonomiska mål.

Med anledning av detta vill jag fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg:

1. Avser ministern att vidta några åtgärder för att, via ägardirektiven, förändra styrningen av Sveaskog så att bolaget ges utrymme att öka sitt naturvårdsarbete och därmed sluta avverka livsmiljöer för hotade arter?

2. Avser ministern att vidta några åtgärder för att bolagets transparens, och därmed trovärdighet gentemot allmänheten, i naturvårdsarbetet ska kunna öka?

3. Tänker ministern vidta några åtgärder med anledning av nuvarande hot mot de skyddsvärda skogar i Ore skogsrike som förvaltas av Sveaskog?

Stöd oppositionen i Maldiverna

Situationen i Maldiverna är minst sagt oroväckande. Högsta domstolen har glädjande nog krävt att fängslade oppositionella ledare ska friges. Men landets repressiva ledning har upplöst parlamentet och kallat ut militären på gatorna. Omvärlden och Sverige måste agera till stöd för oppositionen i Maldiverna. Se min fråga nedan till utrikesminister Margot Wallström. Jag tog också upp frågan strax efter militärkuppen 2012, då med Carl Bildt.

Stöd till den demokratiska oppositionen i Maldiverna
Skriftlig fråga 2017/18:723 Jens Holm (V) till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Högsta domstolen i Maldiverna har glädjande nog förklarat att de hårda fängelsedomarna mot landets politiska opposition har varit i strid med lagen och kräver omedelbar frigivning. Men landets regim, som leds av den odemokratiskt tillsatte presidenten Abdullah Yameen, vägrar att följa domslutet och har i stället stängt parlamentet och kallat ut militären på landets gator. Situationen är minst sagt oroväckande.

År 2008 höll Maldiverna sina första fria och demokratiska val, och Mohammed Nasheed valdes till president. Under Nasheeds ledning utvecklades öriket i en positiv riktning på flera områden. Mohammed Nasheed drev också en offensiv klimatpolitik och krävde ett kraftfullare agerande av omvärlden för att snabbt få ned utsläppen. Efter militärkuppen 2012 befinner sig Nasheed i dag, liksom flera andra inom oppositionen, i exil. Andra är satta i fängelse.

Det är viktigt att de demokratiska krafterna i Maldiverna stöds och att oppositionen kan verka fritt och utan rädsla för repressalier. I linje med domstolsbeslutet måste alla politiska fångar omedelbart friges. Det planerade presidentvalet senare i år måste arrangeras på ett fritt och demokratiskt sätt, och medier måste få möjlighet att verka obehindrat.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

På vilket sätt agerar ministern för att stödja den demokratiska oppositionen i Maldiverna?

Debatten om Arlandas expansionsplaner

Igår debatterade jag Arlandas expansionsplaner. Om antalet resenärer ska fördubblas eller tom tredubblas (som statliga Swedavia vill) då kommer det ofrånkomligen leda till kraftigt ökade utsläpp av växthusgaser. Det kan väl ändå inte regeringen backa upp? Nu har vi dessutom en klimatlag och nytt klimatpolitiskt ramverk som ska göra det olagligt att nedprioritera klimatet. Se hela debatten mellan mig, inframinister Tomas Eneroth och Carl Schlyter (MP) här.

På tal om flyget. Idag skriver jag i Aftonbladet om vikten av minskat flygande och behovet av ökade satsningar på hållbart resande. Noterar också en intressant artikel av Sverker LenasDN-kultur idag.

Vi har inte råd med de rikas Thailandsresor

Jag skriver om flyget och utsläppen idag i Aftonbladet. Läs där eller nedan.

Vi har inte råd med de rikas Thailandsresor
Aftonbladet 2018-02-07
I takt med att kritiken mot det ökande flygresandet växer tar flygindustrins megafoner till allt desperatare argument. Centerpartiets Annie Lööf tror att vi kan flyga mer, KD:s Sara Skyttedal försöker få fler Thailandsresor att bli en lyckochock för klimatet och Arlandas ledning vill mer än fördubbla antalet resenärer till flygplatsen.

Alltmedan regeringen S+MP sitter och vinglar på varsin vinge.

Samtidigt som klimatminister Isabella Lövin slår hål på Lööfs och borgerliga företrädares naiva teknikoptimism och regeringen faktiskt har verkat för både flygskatten och en klimatlag som säger att alla politikområden måste hålla sig inom klimatmålen – så verkar regeringen samtidigt för ett ökat flygande!

Flygplatser fortsätter att subventioneras kraftigt; nu senast med 250 miljoner kronor till bygget av en helt ny flygplats i Sälen. Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) driver på för att Arlanda ska mer än fördubbla antalet resenärer och bli ”Nordens ledande flygplats”. Hur det ska kunna uppnås med bibehållna klimatmål är för mig en gåta.

Det finns en nästan helt och hållet bortglömd dimension i den viktiga debatten om flygets miljökonsekvenser. Nämligen, vem är det egentligen som flyger? 80 procent av världens befolkning har aldrig någonsin satt sig i ett flygplan. Det är världens rika och en växande medelklass som flyger. Det stora flertalet gör det inte.

Även här i Sverige finns en klar koppling mellan inkomst och flygresor. Ju mer pengar du har desto mer flyger du. Det är också höginkomsttagare som varit pådrivande i den idealiserade bilden av flyget. Hur många åkte på solsemester till andra sidan av jordklotet för 20 år sedan, eller på weekendresor till London och Barcelona?

Jo, den absoluta rikaste eliten har alltid rest så och det är deras beteende som nu blivit stilbildande för en bredare medelklass. Utsläpp och klass går igen på en mängd andra områden. Världens rikaste tiondel står för 45 procent av världens utsläpp. Ju mer pengar du har desto mer konsumerar och reser du.

Om världens rikaste tiondel kunde begränsa sina utsläpp till det som i dag är EU-snittet skulle det innebära en total utsläppsminskning på 33 procent i världen, enligt den brittiske forskaren Kevin Anderson. En ekonomisk politik för ökad rättvisa är också bra klimatpolitik.

Affärsmän som ständigt pendlar mellan världens metropoler kan vara betjänta av ett ökat flygande. Kanske också en och annan miljardär som vill lätta upp tillvaron med att okynnesflyga till Västindien i privatplan över helgen.

Vänsterpartiet är inte ute efter att skuldbelägga vanliga människor som kanske semesterflyger någon gång ibland eller har familj någonstans dit man måste flyga och flyget är ju bra och praktiskt av många skäl. Det vi invänder mot är att subventioner i dag går till flyg i stället för tåg, att så många måste leva med ökat flygbuller från flygplatserna och inte minst att våra barn och barnbarn tvingas leva på en planet där flygets utsläpp kommer att göra tillvaron olidlig.

Flyget måste därför bära sin fulla samhälls- och klimatkostnad. Flygskatten är ett bra första steg, men mer måste göras. Det är oansvarigt och helt ohållbart att tro att antalet flygresor kan öka, tvärtom måste flygandet minska. Det gäller även om det någon gång i framtiden går att driva flygplanen med biobränsle; de medför ju ändå stora utsläpp till exempel på hög höjd.

I det perspektivet är det också orimligt att tro på en expansion av Arlanda, och Bromma flygplats bör snarast läggas ned. Intäkterna från avgifter och skatt på flyget måste gå till ökade hållbara transportmedel, främst tåget. Den obekväma sanningen är att det svenska flygets utsläpp har ökat med mer än 70 procent sedan 1990. Fortsätter flygandet att öka i samma takt kommer utsläppen enbart från flygsektorn att vara större än Sveriges övriga utsläpp vid 2040.

Låt oss agera nu för att det inte ska hända.

Jens Holm (V) riksdagsledamot och klimatpolitisk talesperson

Arlandas expansion och utsläppen

Arlandas ledning vill att antalet resenärer på sikt ska tredubblas till flygplatsen. Redan idag har Arlanda slagit rekord med mer än 26 miljoner resenärer 2016. Arlandas ägare, statliga Swedavia, vill expandera verksamheten så ännu fler kan flyga från Arlanda med sikte på 70 miljoner resenärer 2070. Infrastrukturminister Tomas Eneroth har svarat och sagt att han vill att Arlanda ska bli ”Nordens ledande flygplats”. Den visionen finns också fastslagen i regeringens s k flygstrategi (se sid 18). Men mer flygande innebär ökade utsläpp. Och är det något planeten inte klarar av så är det just det, att utsläppen ökar.

Vi har numera en klimatlag och ett klimatmål om nollutsläpp till 2045. Utsläppen ska alltså minska år för år. Alla politikområden måste hålla sig inom ramarna för vad som är hållbart för planeten. Det ska numera vara, precis som klimatminister Isabella Lövin sagt, ”olagligt att prioritera bort klimatet”.

Å ena sidan krav på kraftigt minskade utsläpp, å andra sidan en minister som vill expandera Arlanda. Det hänger inte ihop. Det kommer jag att debattera idag. Se min interpellation om Arlandas expansion och hur det kommer påverka klimatet nedan eller på länken. Jag ställde IPn till klimatminister Isabella Lövin, men hon lämnade över den till infrastrukturminister Tomas Eneroth. Även det kan ses som ett svar. Debatt idag på eftermiddagen.

Arlandas expansionsplaner och påverkan på klimatet
Interpellation 2017/18:338 av Jens Holm (V) till Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Flyget är en av våra snabbast växande utsläppskällor av växthusgaser. Sedan början av 1990-talet har de svenska utrikesflygresorna ökat med 130 procent, och de samlade svenska utsläppen från flygsektorn ligger i dag på 11 miljoner ton enligt en rapport från Chalmers tekniska högskola till Naturvårdsverket. Fortsätter flygandet att öka i samma takt kommer utsläppen enbart från flygsektorn att vara större än Sveriges övriga utsläpp vid 2040. Vi välkomnar förslaget till flygskatt, men i övrigt finns få konkreta styrmedel för att minska flygets snabbt ökande utsläpp.

Statliga Swedavia vill att Sveriges största flygplats Arlanda ska expandera från 26 miljoner till på sikt 70 miljoner flygresor per år. En så kraftig ökning skulle förstås leda till ökade utsläpp och därmed riskera våra nationella klimatmål och övriga miljömål. Trots det tycks Arlandas expansionsplaner välkomnas av regeringen. Infrastrukturminister Tomas Eneroth kommenterade planerna nyligen: Arlanda behöver byggas ut rejält. Målet är att Arlanda ska bli Nordens ledande flygplats. (Svenska Dagbladet den 4 januari 2018)

Från och med i år har Sverige en klimatlag och ett klimatpolitiskt ramverk. Den 1 januari, när klimatramverket trädde i kraft, sa klimatminister Isabella Lövin: Från och med nu blir det olagligt att prioritera bort klimatet. Syftet med det klimatpolitiska ramverket är att alla politikområden och regeringens samlade politik ska verka för att klimatmålen nås. Ett klimatpolitiskt råd har inrättats med syftet att övervaka att den samlade politiken verkar för att klimatmålen nås.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga statsrådet Isabella Lövin:​

​Anser statsrådet att Arlandas expansionsplaner är förenliga med Sveriges klimatmål och övriga miljömål?
Avser statsrådet att verka för att regeringen genomför en analys ur miljö- och klimatperspektiv av Swedavias expansionsplaner för Arlanda?