Motioner 2010

Den allmänna motionstiden är över (det är under hösten då partierna får motionera om vad som helst). Drygt 3200 motioner har lämnats in från de olika partierna. Några har jag varit med och skrivit för Vänsterpartiets räkning. Några av de motioner jag särskilt skulle vilja slå ett slag för hittar du nedan. Alla andra motioner hittas via riksdagen.

Motion om minskad köttkonstumtion.
Anta ett mål om minskad köttkonsumtion för klimatets skull. Inför vegetariska måndagar, använd den offentliga upphandlingen för att köpa upp mer vegetariskt, avskaffa EUs köttsubventioner och utred möjligheten att införa en köttskatt eller liknande styrmedel är några av de krav som vi tar upp i det som kanske är riksmötets enda renodlade motion för minskad köttkonsumtion.Köttmotion

Stoppa kryphålen i klimatpolitiken
Avbryt regeringens uppköp av billiga utsläppskrediter i utvecklingsländer, CDM. Satsa på ett verkligt klimatbistånd till Syd och gör större utsläppsåtaganden på hemmaplan. Cdmmotion V

Biologisk mångfald
Den biologiska mångfalden urholkas snabbt i Sverige och i världen. Det behövs en ny politik för detta, inte minst vad det gäller det internationella samarbetet för biologisk mångfald inom konventionen CBD. Bio motion V

Förnybar energi, 2010/11: N369

Förbjud uranbrytning, 2010/11: N280

Fossilutvinning i Sverige, 2010/11: N279

En säker kemikaliepolitik
Förbjud farliga kemikalier och ämnensom Bisfenol A, azofärger, Deka-BDE m m. Kemikalier motion V

Låt länderna bestämma om GMO
Länderna själva borde få bestämma om man vill stoppa GMO-grödor eller ej, det ska inte centralstyras av EU. Tyvärr tycker inte vår borgerliga regering det. Det tycker däremot både EU-kommissionen och Vänsterpartiet, vilket uttrycks i denna motion. GMO motion V

Alltid nej till exportbidrag
Exportbidrag innebär att europeiska företag får pengar för att dumpa sitt överskott i länder utanför EU. Det är förödande för utvecklingsländernas möjlighet att bygga upp en egen produktion av livsmedel. Detta borde Sverige alltid vara emot, tyvärr visar de senaste fyra åren att så inte är fallet. Därför behövs en särskild motion om detta. Exportbidrag motion V

Nej till parakvat
Sverige ska hjälpa andra länder att stoppa den farliga jordbrukskemikalien parakvat. Parakvat motion V

Pälsförbud
Förbjud pälsindustrin. Självklart. Päls motion V

En progressiv djurpolitik
Inför en djuretisk ombudsman, anta en strategi för hur antalet djur i försök ska minimeras, fördubbla antalet djurskyddskontroller och verka för bättre djurlagar på EU-nivå. Djur motion V

Ännu ett steg mot övervakningssamhället

Regeringen föreslår att det ska bli lättare för polisen att få ut användaruppgifter på de som surfar på nätet (P3). I princip ska polisen kunna få ut uppgifter bara om det finns en misstanke om brott. Det är självklart fildelarna man är ute efter. Detta är något som Vänsterpartiet med all rätt har protesterat mot. Bara för att det går att övervaka och spåra människor ska det inte göras rutinmässigt.

Det här är bara början. Snart lägger regeringen fram sin proposition om införandet av datalagringsdirektivet. Då kommer operatörerna tvingas bygga upp databaser med användaruppgifter som ska kunna spåras minst 6 månader tillbaka. Detta ska jag debattera idag på Internetdagarna.

Jag har full respekt för det viktiga jobb polisen utför. Men det finns redan idag möjligheter för polisen att få ut användaruppgifter om det föreligger misstankar om grov brottslighet. Polisen har också möjlighet till telefonavlyssning och kameraövervakning av personer som misstänks för grov brottslighet. Det här är instrument som polisen använder allt mer. 2008 telefonavlyssnade polisen nästan 1000 personer, en kraftig ökning jämfört med år 2000 då siffran låg på endast 281 personer. Detta framgår av regeringens skrivelse 2009/10:66. Domstolarna avslår mindre än en procent av alla polisens önskemål om teleavlyssning, enligt samma skrivelse.

Om det nu är grova brottslingar man är ute efter använd de medel som finns redan idag. Men lämna alla andra utanför. En hel generation – som fildelar – ska inte kriminaliseras.

Rödgrön framtid

Media rapporterar idag (DN, AB, Expr, Politikerbloggen) om att det rödgröna samarbetet tar en paus. Det kan låta som att S, V och MP inte avser att samarbeta i viktiga frågor i riksdagen. Så är det förstås inte. Sverige behöver en enad opposition till regeringens högerpolitik. Det kommer vi fortsätta att leverera.

Men samarbetet kommer inte bedrivas lika intimt som tidigare. Det tycker jag är bra. Vi tre partier har behov av att växa som partier. Att alltid agera som ett block kan vara bra om man vill visa enhet, men det kan vara hämmande för hur vi som partier utvecklas. Inte minst för ett litet parti som mitt är det jobbigt att hela tiden anpassa sig till det stora f d regeringspartiet.

I miljöfrågorna är jag övertygad om att vi kommer att fortsätta att kritisera regeringen för dess nedskärningar och föreslå konkreta förslag på hur Sverige ska kunna ta sitt miljö- och klimatansvar. Vi har redan kommit igång bra i miljöutskottet. Förra veckan lade vi rödgröna fram gemensamma förslag på hur Sverige skulle kunna driva på i fiskefrågor inför jordbruks- och fiskemötet i Bryssel imorgon. Tyvärr fick de borgerliga stöd av Sverigedemokraterna och den svenska regeringen kan åka till Bryssel och inte driva den tuffa fiskeripolitik som vi hade hoppats på. SD som borgarnas räddare, kom ihåg det. Det kommer det att bli mer av…

Vad händer då med det rödgröna samarbetet i framtiden? Jag är inte särskilt oroad. S, V och MP får nu friare tyglar att utvecklas på det vi är bra på. Samtidigt som vi gör det fortsätter vi i riksdagen att opponera oss mot regeringens högerpolitik och föreslår gemensamma förslag på hur Sverige skulle kunna bli bättre. Borgarna fortsätter att regera med stöd av de främlingsfientliga.

Rödgrön budget

Nu har vi rödgröna presenterat vår gemensamma budget för 2011. Den kan sammanfattas med kraftfulla välfärdssatsningar och omfattande miljö- och klimatinvesteringar. Jag tycker vi gärna hade kunnat gå ännu längre, men det här är en budget som iallafall iger hopp.

I den rödgröna budgeten finns bland annat:

* 6,5 miljarder kr mer än regeringen till skolan, vården och omsorgen
* Den största järnvägssatsningen någonsin, 100 miljarder kr mer än regeringen till 2021
* Byggandet av Sveriges första höghastighetsbanor
* Klimatinvesteringsprogram – troligen Sveriges största investeringsfond för klimatet någonsin
* En djuretisk ombjudsman, Djuro
* En halv miljard mer än regeringen till biologisk mångfald
* En kemikaliestrategi med krav på förbud mot farliga kemikalier och ämnen i livsmedel
* Ambitiösare klimatmål än regeringen
* Ökat stöd till internationella klimatåtgärder
* Överbrygga den digitala klyftan, 50 miljoner kr till att göra Internet tillgängligt åt flera

Och visst kommer vi förbjuda pälsindustrin om vi får makten. Det finns inte med i budgeten. I budgeten specificeras bara det som kostar pengar, vilket avveckling av pälsindustrin inte gör.

Aftonbladet, DN.

Acta innebär ny lagstifting

Då har jag haft min första interpellationsdebatt. Ja, det var faktiskt riksmötets första interpellationsdebatt. Alltid kul att vara först med något…

Jag ville veta om Acta-avtalet kommer att leda till krav på nya svenska lagar (se min fråga). EU-kommissionen har ju tidigare försäkrat att så inte var fallet. Nu berättade justitieminister Beatrice Ask (M) att Acta visst kommer att leda till att vi måste ändra i svensk lag. Det var intressant.

Lika klara besked fick jag däremot inte om utvecklingsländernas möjlighet att producera och saluföra s k generiska läkemedel, lagliga läkemedel men där patentet gått ut. För två år sedan beslagtog t ex holländsk tull ett stort parti med läkemedel från Indien med destination Brasilien. Med Acta är jag rädd för att vi kommer att se mer av detta. Där hade Ask inget svar att ge, mer än att läkemedel som kan skada människor måste beslagtas. Jovisst, men det var inte riktigt det frågan handlade om… Med Acta blir det åtminstone inte lättare för de fattiga länderna att sälja läkemedel.

Acta ställer krav på att rättighetesinnehavare, t ex musik- och filmbolag ska kunna samarbeta med internetoperatörer (t ex Bredbandsbolaget eller Telia) i kampen mot illegala nedladdare. Detta är samma andemening som Ipredlagen. jag tog upp just den frågan och sa att detta var löst med Ipred. Men det stora problemet för alla oss som är motståndare till övervakningslagar som Ipred är att med Acta får vi det en gång till och dessutom från en överstatlig nivå. För att tala klartext: Om det skulle bli en majoritet för att riva upp Ipred efter valet 2014 kommer det avsevärt att försvåras om Acta har gått igenom. Det hade Ask förstås inga problem med, men det har jag.

Jag frågade också Ask om den Actakommittee som slås fast i Artikel 5.1 i avtalet. Där står bland annat att man ska samarbeta med ”tredje part” och att man ska kunna föreslå ändringar i hur Acta tillämpas. Vilka ingår under begreppet tredje part? Är det den de stora mjukvaruföretagen, den nordamerikanska underhållningsindustrin och andra intressenter som redan nu samarbetat intimt med Actaförhandlarna? På det svarade Ask inte så mycket mer än att hon tyckte att många skulle ingå i det samarbetet. Känns som en minst sagt naiv hållning. Känns också oroväckande att det kan bli nya ändringar av Acta ifall man upptäcker att tillämpningen inte går som önskat.

Summa summarum: Nu har regeringen medgivit att det blir ett lagstiftningsförfarande, regeringen driver inte på för att utvecklingsländer ska få tillgång till läkemedel och det finns all anledning att vara orolig för friheten på nätet.

Europaportalen, DN, SvD

Pressmeddelande V

Se hela debatten.

Världsbanken och fossilsamhället

Har just haft intressant möte med två kritiker av Världsbanken Alberto Barandiaran från Peru och Siyabulela Gidi från Sydafrika. Världsbanken förfogar över enorma summor pengar och skulle kunna vara en pådrivare för global rättvisa och ett hållbart klimat. Så låter det också ofta i formella Världsbankssammanhang. Men Barandiaran och Gidi berättade om en annan verklighet. I år kommer exempelvis Världsbankens investeringar på energiområdet att vara dubbelt så stora för fossil energi 6 miljarder USD mot endast 3 miljarder USD för förnybar energi och energieffektivisering. Detta är dessutom en kraftig ökning mot föregående år.

Inte minst mångmiljardlånet till det statliga företaget Eskoms gigantiska kolanläggning i Medupi i norra Sydafrika visar på att Världsbanken fortfarande är inne på helt fel bana. Att vår borgerliga regering stödjer detta projekt är inte mindre upprörande, men kanske inte så förvånande.

Nu ska Världsbanken ta fram en ny energistrategi. Fram till i juni har man möjlighet att påverka. Sverige är ju delägare i Världsbanken och kan spela en viktig roll. Än så länge har den borgerliga regeringen inte sagt det självklara: Världsbanken måste fasa ut alla fossilinvesteringar och bli en bank för rättvis resursfördelning och hållbara investeringar.

Borgarna bryter vallöfte

Näringsminister Maud Olofsson svarar mig idag om solvärme. I de borgerliga partiernas valmanifest lovade man ”ytterligare satsningar” på ”solvärme” (sid 37). Ett mycket bra förslag, måste jag erkänna. Flera miljövänner lade säkert sin röst på Maud Olofsson av det skälet. Nu berättar hon själv i ett skriftligt svar till mig att från och med 2012 kommer satsningarna på solvärme att vara avskaffade.

Fossilindustrin kan jubla. De borgerliga miljövännerna lurade.

Läs min fråga, läs svaret från Maud Olofsson.

Budgeten som sänker miljön

Regeringen har presenterat sin budget idag. Precis som i fjol får vi i oppositionen förslaget samma dag som debatten ska föras i riksdagen, kl 8.00 imorse. Uselt!

Har snabbläst avsnitten om miljö och klimat. Jag följande observationer:

1. Skär ned med en miljard
Regeringen skär ned på anslagen till miljö och klimat med en miljard kronor under den kommande mandatperioden. Så här uttrycker man det själv i budgeten: 
Den totala anslagsnivån inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård föreslås minska med 116 miljoner kronor 2011 och beräknas minska med 47 miljoner kronor 2012, 490 miljoner kronor 2013 och 418 miljoner kronor 2014.” (sid 10, utgiftsområde 20).

Totalt sett nedskärningar med över en miljard kronor för den kommande mandatperioden. Förfärligt!

2. Kryphål i klimatpolitiken
Regeringen påstår att man har höga klimatambitioner, men över en tredjedel av minskningarna ska göras genom uppköp av billiga utsläppskrediter i utvecklingsländer, s k CDM-projekt (Clean Development Mechanism). CDM-verksamheten har kritiserats från miljöorganisationer och utvecklingsländer. Verksamheten granskas just nu av Riksrevisionen. I det läget väljer den borgerliga regeringen att öka användningen av CDM. Man skriver i budgeten:
Regeringen aviserar i denna proposition ytterligare satsningar på internationella klimatinvesteringar” (sid 42, utgiftsområde 20).
     ”Internationella klimatinvesteringar” är regeringens förskönande omskrivning för de osäkra CDM-projekten.
Man undrar: Med hur mycket mer ska kryphålen i klimatpolitiken öka? Man undrar också, varifrån ska pengarna tas till dessa ökade CDM-satsningar? I budgeten skär regeringen ned från 280 miljoner kronor 2010 till 228 miljoner 2011 och endast 118 miljoner kronor för 2013 och 2014. Tänker man finansiera CDM med pengar från biståndsbudgeten?

3. Försämrad biologisk mångfald
I en tid då det behövs extra satsningar på att få en levande natur med en mångfald av djur och växter aviserar regeringen inga nysatsningar. Man stuvar om mellan budgetposter och anslår totalt sett inga nya pengar till biologisk mångfald. Precis som Naturskyddsföreningen skriver har regeringen successivt minskat anslagen till biologisk mångfald. Man har tidigare aviserat höjningar, men de uteblir med denna budget.

4. Övergödningen kommer fortsätta
Regeringen konstaterar själva att man inte kommer att nå sina mål om minskade utsläpp av kväve och fosfor (se sid 22, utgiftsområde 20). Men regeringen aviserar inga skarpa förslag på hur man ska komma tillrätta med detta. Tvärt om, man vägrar att införa den tidigare effektiva skatten på handelsgödsel.

5. Vinkraften fortsätter att straffas
Regeringen aviserar inga förslag till hur problemet med uttagsskatt på kooperativt ägd vindkraft ska lösas. Inte heller vill man förändra utbyggnaden av vindkraft genom att t ex förändra det kommunala veto som den borgerliga regeringen har infört. Det finns inte heller några konkreta förslag för hur den havsbaserade vindkraften ska kunna byggas ut.

6. Stöd till sol och vind skrotas
Nästa år minskar regeringens stöd till sol- och vindenergi kraftigt (läs i utgiftsområde 21, sid 10). Från och med 2012 skrotas de satsningarna helt och hållet. Några exempel: stödet till vindkraft var 2010 40 miljoner kr, 2011 halveras det till 20 miljoner, därefter 0. Stödet till installation av solvärme låg 2010 på 24 miljoner kronor, 2011 25 miljoner och åren därefter: 0 kronor. Satsningarna på energiteknik – där en stor del utgör bidrag till solceller – landar på 122 miljoner kronor för 2011, halveras till 690 miljoner för 2012 och blir åren därefter 0 kronor.

Man kan fråga sig varför regeringen skrotar viktiga satsningar på framtidens energi. Jo, man tror att marknaden kan sköta detta. Man skriver så här i budgeten:
”Statligt stöd till installation av solvärme har utgått i olika former under en längre tid. De senaste årens utveckling avseende kostnaderna för inköp och installation innebär dock enligt regeringens bedömning att tekniken börjar bli så konkurrenskraftig att en successiv utfasning av stödet är möjlig.” (sid 62, utgiftsområde 21).

7. Klimatpassivitet
När Naturskyddsföreningen granskade partierna inför valet fick den borgerliga regeringen godkänt på endast fyra av totalt 20 undersökta miljöområden. Man konstaterade att miljöarbetet i Sverige för första gången går bakåt, inte framåt. När man läser denna budget blir man inte förvånad. Tyvärr. Det blir ingen höjning av koldioxidskatten, vårt viktigaste styrmedel för klimatet. Inga skarpa åtgärder mot de skenande lastbilstransporterna, flyget får fortsätta att kraftigt öka sina utsläpp utan att regeringen vidtar åtgärder, man har slopat den största klimatinvesteringsfonden någonsin i Sveriges historia, Klimatinvesteringsprogrammet (Klimp) och mer än en tredjedel av klimatåtgärderna görs genom att den borgerliga regeringen köper upp billiga utsläppskrediter i fattiga länder. I regeringsförklaringen sade statsminister Fredrik Reinfeldt: ”Regeringens bedömning är att redan vidtagna och aviserade åtgärder för de närmaste åren räcker för att nå [klimat]målet.”

Det är miljön och våra barn som är de stora förlorarna på den här klimatpassiviteten.

Läs gärna mer i AB1, AB2 (oppositionskritik), DN1, DN2 (oppositionskritik).

Acta kommer upp i riksdagen

Jag har lagt min första interpellation. Den handlar om handelsavtalet Acta. Syftet sägs att vara att bekämpa piratkopiering och varumärkesförfalskning. Förhandlingarna har skötts bakom stängda dörrar. När jag först, som EU-parlamentariker, bad att få ut Actahandlingarna fick jag en mastig bibba där nästan 90 procent  var överstruket med svart tuschfärg.

Nu har lite mer offentliggjorts. Men fortfarande är det mycket vi inte vet vad Acta kan leda till. Kommer det försvåra för utvecklingsländer att tillverka och handla med mediciner? Hur blir det med fildelningen? När kommer Acta att behandlas i riksdagen? Kommer det att bli så överhuvudtaget?

Det är några av de frågor jag vill debattera med näringsminister Maud Olofsson.