Ändra reglerna för vindkraftens belysning

Nu har regeringen möjlighet att undanröja ännu ett problem med att anlägga nya vindkraftsparker, nämligen kravet på s k hinderbelysning. De starkt blinkande ljuset längst uppe i vindkraftstornen har upplevts som ett störande ingrepp i en annan orörd natur. Om Sverige anpassar sig till det internationella regelverket kan vi få en belysning som uppskattas av fler. Nu förväntar jag mig att ministern agerar skyndsamt. Läs min skriftliga fråga till energiminister Khashayar Farmanbar (S) nedan eller här.

Krav på hinderbelysning för vindkraftverk
Skriftlig fråga 2021/22:1595 av Jens Holm (V) till Statsrådet Khashayar Farmanbar (S
)
Sverige har mycket goda förutsättningar för vindkraft och annan förnybar elproduktion. Detta är positivt ur såväl ett säkerhetspolitiskt som ett klimatmässigt perspektiv. För att möjliggöra vindkraftsutbyggnaden måste det bli lättare att få tillstånd. Ett enkelt sätt att främja utbyggnaden handlar om att förändra de svenska kraven på hinderbelysning.

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten och om flyghinderanmälan (TSFS 2020:88) ställer krav på att alla vindkraftverk på över 150 meter ska utrustas med högintensiv hinderbelysning som är påslagen dygnet runt. Syftet är att underlätta navigering för luftfarten.

Eftersom belysningen kan uppfattas som störande av närboende bidrar kraven även till att kommuner använder sitt veto och stoppar vindkraftsprojekt, alternativt ställer krav på vindkraftverken får vara max 150 meter höga, vilket skulle minska elproduktionen och hota investeringarna.

Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) tog dock redan 2018 bort kravet på högintensivt ljus för vindkraftverk över 150 meter. En internationell jämförelse genomförd av Transportstyrelsen visade att andra länder har harmoniserat sina regelverk med ICAO:s rekommendation, endast Norge och Finland ställde samma krav som Sverige, och alla länder utom ett tillåter behovsstyrd hinderbelysning.

Behovsstyrning kan exempelvis innebära att högintensivt ljus endast används vid svåra väderförhållanden eller när ett flygplan befinner sig i närheten.

Utifrån erfarenheter från andra länder framstår det som både möjligt och önskvärt att även Sverige harmoniserar regelverken med ICAO:s rekommendationer samt möjliggör behovsstyrd hinderbelysning, vilket föreslås av Energiföretagen och vindkraftsbranschen.

Totalförsvarets forskningsinstitut har på uppdrag av Energimyndigheten och Försvarsmakten bland annat undersökt frågan om hinderbelysning. De publicerade nyligen sina slutsatser och anser bland annat att ”reglerna för hinderbelysning i Sverige [borde] harmoniseras med de internationella reglerna”.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Khashayar Farmanbar:

Avser statsrådet att ta initiativ till att Transportstyrelsen uppdaterar sina föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2020:88), med syfte att harmonisera de svenska regelverken med de internationella rekommendationerna, och samtidigt möjliggör behovsstyrd hinderbelysning?

Låt vinster från vindkraft stanna i kommunerna

Vi skriver om vikten av att bygga ut vindkraften och att delar av intäkterna måste stanna i lokalsamhället. Läs vårt inlägg nedan el hos NSD om du är prenumerant.

Låt vinster från vindkraft stanna i kommunerna
Norrländska Socialdemokraten, 2022-03-17
Vänsterpartiet verkar aktivt för fortsatt utbyggnad av vindkraft i Norrbotten. Vi verkar också för en lagreglerad ersättning av vindkraftsföretagens vinster till kommuner och lokalsamhällen. Vindkraftsutbyggnaden ska gå hand i hand med utveckling av bygden.

Klimatkrisen är akut och vi måste snabbt ställa om Sverige för att minska utsläppen. Den kommande elektrifieringen i norra Sverige kräver stora mängder vindkraft, som kan byggas ut snabbt och till en mycket låg kostnad. Rysslands krig i Ukraina visar på det osäkra i att vara beroende av olja, gas och uran från Ryssland. En snabb satsning på svensk förnybar energi är det bästa för både klimatomställningen och för att bryta beroendet från öst.

Högerpartierna förespråkar ny kärnkraft, men det är för dyrt, tar alldeles för lång tid och har allvarliga risker när det gäller olyckor, terrorangrepp, radioaktivt avfall och uranbrytning. Det ger också fortsatt beroende av Ryssland. Istället krävs en snabbare utbyggnad av vind- och solkraft.

Naturvårdsverket och Energimyndigheten angav för ett år sedan att vindkraften i Norrbotten behöver tredubblas, från 3,3 terawattimmar (TWh) år 2020 till 10 TWh om året. Det räcker med effektiva vindkraftverk på cirka en halv procent av länets yta för att producera denna el. Sedan dess har prognoserna för elanvändningen i norr ökat betydligt. Enbart LKAB kommer att behöva 55 terawattimmar el för sin produktion av koldioxidfri järnsvamp.

Det är provocerande att kommuner i södra Sverige nu stoppar vindkraft i sina egna kommuner och förlitar sig på att norra Sverige ska fortsätta förse dem med el. Vårt budskap till dessa kommuner är: Sluta med det! Producera er egen el, exempelvis från havsbaserad vindkraft.

Det är oroväckande att även kommuner i norra Sverige använder sig av vetot och stoppar vindkraft.

Den landbaserade vindkraften har en rad fördelar som vi inte kan blunda för:
Den kan byggas snabbt och kraftigt reducera vår klimatpåverkan. Ytterligare 5 terrawattimmar vindkraft i Västerbotten kan minska klimatutsläppen med cirka 3 miljoner ton, motsvarande drygt sex procent av Sveriges territoriella utsläpp.
Den blir en gäst i landskapet i 25-30 år. Om det i framtiden finns bättre metoder för att producera el så kan den bytas ut.
Den efterfrågas av industrin. LKAB, Holmen, Ovako och SCA skrev nyligen att ”vindkraften är en avgörande bit i pusslet för att bygga industrins, Norrlands och Sveriges framtid”.
Med svensk vindkraft bryter vi fossilberoendet från Ryssland. Sverige importerar betydande mängder olja, gas och, fram tills nyligen, uran från Ryssland. Handeln med rysk energi göder Putins krig.

Vänsterpartiet tar människors oro på allvar och det är viktigt att noga granska vindkraftens påverkan före beslut om tillstånd. Det kommunala vetot ska vara rättssäkert och kommunerna behöver komma in tidigt i beslutsprocessen.

Birger Lahti (V), riksdagsledamot Pajala och energipolitisk talesperson
Jens Holm (V), riksdagsledamot och klimatpolitisk talesperson
Nina Berggård, distriktsordförande Vänsterpartiet Norrbotten

Havsplanerna och vindkraften

Kommer regeringen verka för en omfattande utbyggnad av havsbaserad vindkraft? Då behöver man ta försvarsmakten i örat och förklara att vindkraft och flygplan kan samexistera. Ser fram emot ett positivt svar från miljö- och klimatminister Per Bolund (MP). Läs min skriftliga fråga här eller nedan.

Om Sveriges havsplaner och vindkraft
Skriftlig fråga 2020/21: 1957, 2021-02-24 från Jens Holm (V) till Per Bolund (MP)

Energimyndigheten ansåg 2018 att havsplanerna bör ge utrymme för 50 TWh elproduktion från havsbaserad vindkraft. Det motsvarar drygt en tredjedel av den nuvarande elanvändningen i Sverige. Därefter har LKAB presenterat sina planer om en koldioxidfri produktion av järn, som kräver ytterligare 55 TWh ”grön el”. LKAB anger att de för sin klimatomställning är ”extremt beroende av elpriset”, men ”exempelvis projektering av ny vindkraft gör detta fullt möjligt”.

De omfattande planerna på elektrifiering av industrier i norra Sverige kräver en större vindkraftsutbyggnad i mellersta och södra Sverige, där elanvändningen är som högst. Den havsbaserade vindkraften har mycket goda förutsättningar. På grund av motstånd från Försvarsmakten reducerades dock antalet områden som pekades ut som lämpliga för vindkraft i Havs- och vattenmyndighetens slutliga förslag till havsplaner: ”De områden som anges för energiutvinning i havsplanerna möjliggör för sammanlagt ungefär 23 TWh till 31 TWh i årlig elproduktion.” Samtidigt skrev Havs- och vattenmyndigheten: ”En högre grad av samexistens krävs för att samhällsmål för både försvarssektorn och energisektorn ska uppnås och för att havsplanerna ska uppnå sitt syfte om hållbar utveckling. Havsplaneringen har tydliggjort behovet av att utveckla energietableringssystemet i syfte att möjliggöra fler energiområden i havet.”

Myndigheten var alltså medveten om att de utpekade områdena för vindkraft inte var tillräckliga, utan det borde möjliggöras fler sådana områden. Dessutom är det mycket viktigt att möjlighet till etablering inte begränsas till ytor som anges som lämpliga för energiutvinning/vindkraft, vilket bör klargöras i regeringens kommande havsplaner.

Regeringen bör, enligt Vänsterpartiet, gå vidare med de förslag i Fossilfritt Sveriges vätgasstrategi som är relevanta för den havsbaserade vindkraften, nämligen att verka för samexistens mellan Försvarsmakten och vindkraft, ge myndigheter i uppdrag att upprätta en nationell strategi för havsbaserad vindkraft, motsvarande strategierna för landbaserad vindkraft och vattenkraft, samt följa EU-kommissionens uppmaning och upprätta ett svenskt planeringsmål för havsbaserad elproduktion ur ett elsystemperspektiv.

Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Per Bolund:
Avser regeringen att i de kommande havsplanerna möjliggöra för en omfattande utbyggnad av havsbaserad vindkraft, samt att ge myndigheter i uppdrag att utarbeta en nationell strategi för sådan vindkraft?

Jens Holm (V)

Vattenfall och havsbaserad vindkraft

Vattenfall borde fokusera mer på att bygga vindkraft i Sverige, inte minst havsbaserad vindkraft. Här kan regeringen visa ett tydligare ledarskap. Läs min fråga till näringsminister Ibrahim Baylan (S) nedan eller här.

Vattenfall och havsbaserad vindkraft
Skriftlig fråga 2020/21:1848m 2021-02-17 av Jens Holm (V) till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

I en tidigare fråga citerade jag regeringen, som för fem år sedan slog fast: ”Regeringen kommer att styra Vattenfall i en riktning mot att bli ledande i omställningen av energisystemet mot en högre andel förnybar energi.” Jag kritiserade också att Vattenfall är medlem i en branschorganisation, Energiföretagen, som aktivt opinionsbildar mot att slopa eller minska anslutningskostnaderna för havsbaserad vindkraft.

Nu har regeringen lagt fram ett förslag om att Affärsverket svenska kraftnät ska få i uppgift att bygga ut transmissionsnätet (stamnätet) till områden inom Sveriges sjöterritorium. På så sätt minskar kostnaderna för att ansluta havsbaserad vindkraft till transmissionsnätet. Det skapar mer likvärdiga förutsättningar för anslutning mellan havs- och landbaserad vindkraft.

Svenska kraftnät har kommenterat förslaget i positiva ordalag (Montel den 5 februari). Men till skillnad från Svenska kraftnät var Vattenfall kritiska till förslaget. I samma artikel sade Vattenfalls vd att det är ”viktigare att bygga ut det befintliga systemet för att kunna föra över mer av överskottet i norra Sverige. Det havsbaserade ligger längre fram i tiden.” (Montel den 5 februari). I bland annat Nederländerna, Danmark och Storbritannien har Vattenfall vunnit auktioner där nätanslutningen varit subventionerad, men Vattenfalls vd framförde nu ett snävt nationellt argument som bortser från att det svenska elsystemet är ihopkopplat med det nordeuropeiska och att svensk elexport gör en stor klimatnytta: ”På Kontinenten behöver man få in mer förnybart för att fasa ut fossileldad produktion och då kan stöd behövas. Vi har inte samma situation i Norden för vi har redan ett till stor del fossilfritt system.”

De klimatpåverkande utsläppen måste minska mycket kraftigt, och det måste ske snabbt, om vi ska klara målen i Parisavtalet. Vattenfall anger själva att deras planerade havsbaserade vindkraftspark vid Kriegers flak söder om Skåne kan vara i bruk 2027 och årligen minska utsläppen med cirka 1,5 miljoner ton.

Hur är det då möjligt att det statliga Vattenfall, som 2017 var mycket positiva till att slopa anslutningskostnaderna för havsbaserad vindkraft, nu förefaller göra en helomsvängning och verkar vilja senarelägga denna form av vindkraft?

Vattenfalls branschorganisation, Energiföretagen, kritiserade förslaget med argumentet att ”subventioner av havsbaserad vind i nuläget riskerar att tränga ut annan elproduktion” (Energiföretagen den 4 februari). Det är förstås bra för både hushållen och den elintensiva industrin att vindkraften pressar elpriset, men Vattenfall är också en stor ägare av kärnkraft, och dess lönsamhet minskar när elpriset sjunker.

Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:

Avser ministern att utöka styrningen av Vattenfall för att säkerställa att bolaget bidrar till snabbast möjliga utbyggnad av havsbaserad vindkraft i Sverige?

Vattenfall måste satsa mer på havsbaserad vindkraft i Sverige

Är det inte märkligt att Vattenfall bygger vindkraftsparker till havs i andra länder, men inte i Sverige. Och varför motarbetar de bättre villkor tillsammans med Svenskt Näringsliv? Här måste regeringen agera. Jag skriver tillsammans med Birger Lahti i Ny Teknik.

Vattenfall måste satsa mer på havsbaserad vindkraft i Sverige
Ny Teknik, 2021-01-11

Den kommande elektrifieringen av industrin och transportsektorn kräver en kraftigt ökad elproduktion i Sverige, däribland havsbaserad vindkraft. Därför är det anmärkningsvärt att statliga Vattenfall – som satsar stort på havsbaserad vindkraft i andra länder – är medlem i en branschorganisation som aktivt motsätter sig energiöverenskommelsen om att slopa anslutningsavgifterna för havsbaserad vindkraft.

Vindkraften är den elproduktion som växer i särklass snabbast i Sverige. Det har redan tagits investeringsbeslut som innebär stora mängder landbaserad vindkraft fram till år 2023. Och från och med under den andra halvan av 2020-talet kan också den havsbaserade vindkraften ge ett omfattande bidrag till vår elförsörjning. Detta kan både minska utsläppen från kolkraft i våra grannländer och lägga grunden för att den kommande elektrifieringen i Sverige kan ske på ett klimatsmart sätt. Havsbaserad kan också spela en viktig roll för effektbalansen när kärnkraftsreaktorer avvecklas i södra Sverige.

För fem år sedan slog regeringen fast att den ska ”styra Vattenfall i en riktning mot att bli ledande i omställningen av energisystemet mot en högre andel förnybar energi”. Sedan dess har statliga Vattenfall genomfört en rad satsningar på landbaserad vindkraft i Sverige. Men det går trögare när det gäller den havsbaserade vindkraften.

En förutsättning för denna utbyggnad är att regeringen gör verklighet av energiöverenskommelsen och slopar anslutningskostnaderna för havsbaserad vindkraft. Vi förväntar oss ett förslag från regeringen inom kort. För två år sedan skrev Vattenfall i ett remissvar att ”Slopandet av anslutningsavgifterna för havsbaserad vind är en del av helheten i energiöverenskommelsen och bör genomföras med elsystemets bästa i åtanke.”

Men Vattenfall är samtidigt medlem i branschorganisationen Energiföretagen som opinionsbildar mot denna del av överenskommelsen. Det förefaller osannolikt att Energiföretagen kommit fram till denna ståndpunkt utan att Vattenfall, deras tyngsta medlemsorganisation, gett sitt klartecken. Den egentliga orsaken till att Energiföretagen, och också organisationen Svenskt Näringsliv, aktivt motsätter sig att slopa anslutningskostnaderna är sannolikt att ytterligare elproduktion pressar elpriset, något som är bra för elkonsumenterna men minskar lönsamheten för den befintliga kärnkraften.

Det är orimligt att Vattenfall – via sin branschorganisation – är med och opinionsbildar för att sätta käppar i hjulet för en tidig utbyggnad av havsbaserad vindkraft, något som förutsätter slopade anslutningskostnader. Det är också orimligt att Vattenfall hittills har begränsat sina investeringar i havsbaserad vindkraft till stora projekt i Nederländerna och Danmark. Detta är något som aktualiseras än mer av de storskaliga satsningar som planeras av bland andra SSAB, LKAB och Northvolt, som alla kommer att kräva mycket ny ren el i Sverige.

Därför borde Vattenfall gå i bräschen för omfattande investeringar i havsbaserad vindkraft i Sverige. Vi är förvånade över handfallenheten från regeringen i frågan, i synnerhet energiminister Anders Ygeman och näringsminister Ibrahim Baylan. Med uppdaterade instruktioner till vårt största statliga bolag skulle regeringen lätt kunna få Vattenfall på rätt kurs. Varför agerar ni inte, Ygeman och Baylan?

Jens Holm, klimatpolitisk talesperson (V)
Birger Lahti, energipolitisk talesperson (V)

Varför motarbetar Vattenfall svensk havsbaserad vindkraft?

Varför har Vattenfall svängt och numera motarbetar bättre villkor för havsbaserad vindkraft? Är de rädda för de sänkta elpriser som mer vindkraft kan medföra? En eftergift för Svenskt Näringsliv? Och varför investerar vårt största statliga bolag i havsbaserad vindkraft i andra länder, men inte i Sverige? Läs min skriftliga fråga till energiminister Anders Ygeman (S). Här eller nedan.

Vattenfalls satsning på havsbaserad vindkraft i Sverige
Skriftlig fråga 2020/21:1063 av Jens Holm (V) till Statsrådet Anders Ygeman (S)

För att den kommande elektrifieringen av både industrin och transportsektorn ska ge största möjliga klimatnytta måste vi utöka vår elproduktion. Vindkraft är den elproduktion som växer i särklass snabbast i Sverige. Fram till 2023 planeras för stora mängder ny landbaserad vindkraft. Redan under andra halvan av 2020-talet kan den havsbaserade vindkraften ge ett omfattande bidrag till vår elförsörjning.

Både EU-kommissionen och rådet har slagit fast vikten av havsbaserad vindkraft för att EU ska nå målet om nollutsläpp till 2050. Regeringen har ett stort ansvar för att ta sin del av ansvaret och skapa förutsättningar för havsbaserad vindkraft också i Sverige.

För fem år sedan slog regeringen fast följande: ”Regeringen kommer att styra Vattenfall i en riktning mot att bli ledande i omställningen av energisystemet mot en högre andel förnybar energi.”

Sedan dess har statliga Vattenfall genomfört en rad satsningar på landbaserad vindkraft. Men hur kommer Vattenfall att ställa sig till ytterligare investeringar nu när det också är dags för en storskalig utbyggnad av havsbaserad vindkraft? En förutsättning för denna utbyggnad är att regeringen gör verklighet av energiöverenskommelsen och slopar anslutningskostnaderna för havsbaserad vindkraft.

Men samtidigt finns det aktörer som aktivt motsätter sig att slopa anslutningskostnaderna, exempelvis Svenskt Näringsliv och branschorganisationen Energiföretagen. Den egentliga orsaken är sannolikt att ytterligare elproduktion pressar elpriset, vilket är bra för elkonsumenterna men minskar lönsamheten för den befintliga kärnkraften och vattenkraften.

För två år sedan skrev Vattenfall i ett remissvar: ”Slopandet av anslutningsavgifterna för havsbaserad vind är en del av helheten i energiöverenskommelsen och bör genomföras med elsystemets bästa i åtanke.” Men nu är Vattenfall medlem i en branschorganisation som opinionsbildar mot att slopa anslutningskostnaderna. Det förefaller osannolikt att Energiföretagen skulle kommit fram till denna ståndpunkt utan att Vattenfall, deras tyngsta medlemsorganisation, skulle ha gett sitt klartecken.

Som Vänsterpartiet ser det är det orimligt att Vattenfall – via sin branschorganisation – är med och opinionsbildar för att sätta käppar i hjulet för en tidig utbyggnad av havsbaserad vindkraft, något som förutsätter slopade anslutningskostnader.

Det är också orimligt att Vattenfall hittills har begränsat sina investeringar i havsbaserad vindkraft till stora projekt i Nederländerna och Danmark. Vattenfall bör också, så snart man fått tillstånd, genomföra omfattande investeringar i havsbaserad vindkraft i Sverige. Detta är något som aktualiseras än mer av de storskaliga satsningar som planeras av bland andra SSAB, LKAB och Northvolt, som alla kommer att kräva mycket ny ren el.

Jag vill mot denna bakgrund fråga statsrådet Anders Ygeman:

Vilka nya initiativ avser statsrådet att ta i styrningen av Vattenfall för att säkerställa att bolaget bidrar kraftfullt till utbyggnaden av både land- och havsbaserad vindkraft i Sverige?