Att kalla en spade en spade

Idag debuterar jag som krönikör i tidningen Syre. Läs min krönika hos Syre eller nedan.

Klimatkrisen – att kalla en spade en spade
Syre, 2022-06-10

Vladimir Putin kallar sitt anfallskrig mot Ukraina för en speciell militär operation. Den som säger som emot riskerar fängelse på upp till 15 år. USA påstod att invasionen av Irak handlade om kirurgiska ingrepp mot massförstörelsevapen, men vi vet alla att det var en lögn.

Det är förstås ingen slump att världens supermakter försöker dupera omvärlden med nyspråk. Vad en företeelse kallas får förstås konsekvenser för de efterföljande handlingarna. Kan samma resonemang sträckas ut till begreppet klimatförändring? Vi är många som saknar det politiska ledarskapet som klimatkrisen fordrar. Ja, jag skriver klimatkrisen, för det är förstås en kris det handlar om och inte bara en väderförändring. I skrivande stund ser inte hettan i Indien ut att avta och delar av landet är lamslaget. Förra sommaren drabbades Europa av olika former av extremväder, allt från skogsbränder i Grekland till översvämningar i Gävle.

Trots den uppenbara krisen, krönt av extremväder i olika skepnader, envisas vi med att använda det förmildrande uttrycket klimatförändring. En förändring är neutralt i sitt uttryck och kan antyda både något positivt och negativt. Sannolikt har begreppet klimatförändring bitit sig fast eftersom det härstammar från naturvetenskapens beskrivning av den gradvisa uppvärmningen av vår planet. Men för att beskriva den kris vi idag lever under leder ordet oss fel. I Sverige har vi dessutom lagt på ännu en eufemism när vi talar om klimatförändringar i plural. Alldeles som om det skulle handla om små spridda väderfenomen här och där. 

I riksdagen deltog jag förra veckan på ett internationellt seminarium på temat klimatförändring och kriser. Min panelkollega Olatokunbo Ige från Togo sa ”det är dags att vi kallar en spade en spade” och syftade på de allt fler extrema väderhändelser som drabbar den afrikanska kontinenten. Det har hon helt rätt i.

Under pandemin gick det däremot att tala klarspråk. Spridningen av coronaviruset förklarades som en samhällsfarlig sjukdom Och det var aldrig tal om annat än att vi befann oss i en kris. Regeringar och parlament agerade därefter. I Sverige stiftade vi lagar på rekordtid, klubbade extrabudget efter extrabudget och regeringen betalade ut 400 miljarder kronor i olika former av stöd till drabbade företag, myndigheter och privatpersoner. Sammantaget får det ändå ses som ett resolut agerande som hade sin grund i den helt korrekta analysen att vi befann oss i en kris.

Kan vi kalla en spade en spade? Kan vi sluta att tala om klimatförändringar och istället konstatera att vi befinner oss i en kris och att om vi inte agerar nu kommer våra barn och barnbarn få leva i en tre grader varmare värld. En sådan värld skulle vara slutet på vår civilisation som vi känner den.

Vi lever under en klimatkris. Vi lever dessutom under en naturkris med rekordsnabbt artutdöende och kollapsande ekosystem.  

Ställda inför en kris måste varje vuxen människa, varje politiskt parti, varje regering agera. Och vi kan agera. Pandemin var genrepet. Nu tar vi oss an den verkliga krisen.

Jens Holm

Tumme upp:
Den prunkande grönskan, binder CO2 och sprider glädje.

Tumme ned:
Mitt rättstavningsprogram accepterar inte ordet klimatpolitik.

Debatt om stopp för rysk fossil energi

Sverige kan och borde gå före och stoppa importen av rysk fossil energi. Igår debatterade jag frågan med energiminister Khashayar Farmanbar (S).

Det handlar om:

8 procent av svensk import av olja, från Ryssland

29 procent av importen av LNG, från Ryssland

40-50 procent av importen av gas i gasform, från Ryssland

50 procent av importen av flygbränslet, från Ryssland (helt nya uppgifter).

Vi importerar mindre än många andra länder, men även vi köper betydande mängder fossil energi från Ryssland. Därmed bidrar vi till finansieringen av Putins brutala och helt och hållet oacceptabla anfallskrig mot Ukraina. Om Sverige går före och stoppar importen kommer andra länder att följa efter och göra detsamma.

Här kan du se hela debatten.

Låt vinster från vindkraft stanna i kommunerna

Vi skriver om vikten av att bygga ut vindkraften och att delar av intäkterna måste stanna i lokalsamhället. Läs vårt inlägg nedan el hos NSD om du är prenumerant.

Låt vinster från vindkraft stanna i kommunerna
Norrländska Socialdemokraten, 2022-03-17
Vänsterpartiet verkar aktivt för fortsatt utbyggnad av vindkraft i Norrbotten. Vi verkar också för en lagreglerad ersättning av vindkraftsföretagens vinster till kommuner och lokalsamhällen. Vindkraftsutbyggnaden ska gå hand i hand med utveckling av bygden.

Klimatkrisen är akut och vi måste snabbt ställa om Sverige för att minska utsläppen. Den kommande elektrifieringen i norra Sverige kräver stora mängder vindkraft, som kan byggas ut snabbt och till en mycket låg kostnad. Rysslands krig i Ukraina visar på det osäkra i att vara beroende av olja, gas och uran från Ryssland. En snabb satsning på svensk förnybar energi är det bästa för både klimatomställningen och för att bryta beroendet från öst.

Högerpartierna förespråkar ny kärnkraft, men det är för dyrt, tar alldeles för lång tid och har allvarliga risker när det gäller olyckor, terrorangrepp, radioaktivt avfall och uranbrytning. Det ger också fortsatt beroende av Ryssland. Istället krävs en snabbare utbyggnad av vind- och solkraft.

Naturvårdsverket och Energimyndigheten angav för ett år sedan att vindkraften i Norrbotten behöver tredubblas, från 3,3 terawattimmar (TWh) år 2020 till 10 TWh om året. Det räcker med effektiva vindkraftverk på cirka en halv procent av länets yta för att producera denna el. Sedan dess har prognoserna för elanvändningen i norr ökat betydligt. Enbart LKAB kommer att behöva 55 terawattimmar el för sin produktion av koldioxidfri järnsvamp.

Det är provocerande att kommuner i södra Sverige nu stoppar vindkraft i sina egna kommuner och förlitar sig på att norra Sverige ska fortsätta förse dem med el. Vårt budskap till dessa kommuner är: Sluta med det! Producera er egen el, exempelvis från havsbaserad vindkraft.

Det är oroväckande att även kommuner i norra Sverige använder sig av vetot och stoppar vindkraft.

Den landbaserade vindkraften har en rad fördelar som vi inte kan blunda för:
Den kan byggas snabbt och kraftigt reducera vår klimatpåverkan. Ytterligare 5 terrawattimmar vindkraft i Västerbotten kan minska klimatutsläppen med cirka 3 miljoner ton, motsvarande drygt sex procent av Sveriges territoriella utsläpp.
Den blir en gäst i landskapet i 25-30 år. Om det i framtiden finns bättre metoder för att producera el så kan den bytas ut.
Den efterfrågas av industrin. LKAB, Holmen, Ovako och SCA skrev nyligen att ”vindkraften är en avgörande bit i pusslet för att bygga industrins, Norrlands och Sveriges framtid”.
Med svensk vindkraft bryter vi fossilberoendet från Ryssland. Sverige importerar betydande mängder olja, gas och, fram tills nyligen, uran från Ryssland. Handeln med rysk energi göder Putins krig.

Vänsterpartiet tar människors oro på allvar och det är viktigt att noga granska vindkraftens påverkan före beslut om tillstånd. Det kommunala vetot ska vara rättssäkert och kommunerna behöver komma in tidigt i beslutsprocessen.

Birger Lahti (V), riksdagsledamot Pajala och energipolitisk talesperson
Jens Holm (V), riksdagsledamot och klimatpolitisk talesperson
Nina Berggård, distriktsordförande Vänsterpartiet Norrbotten

Stoppa Putins krig – öka produktionen av biogas

Rysslands anfallskrig mot Ukraina aktualiserar vikten av att snabbt göra oss oberoende av fossila bränslen. Enligt färska uppgifter från Energimyndigheten som jag har tagit del av härstammade hela 29 procent av den flytande naturgasen, LNG, från Ryssland. Det är helt orimligt. Vi ska inte göda Putins krig med pengar från hans fossila energi. Nu visar ny forskning från Svenska Miljöinstitutet och Chalmers att det går att ersätta den ryska fossilgasen med svenskproducerad biogas. Vad vaser energiminister Khashayar Farmanbar (S) göra för att främja ökad produktion av svensk hållbar biogas? Läs min fråga nedan eller här. Svar om ca en vecka.

Ökad produktion av flytande biogas
Skriftlig fråga 2021/22:1287, 2022-03-17 av Jens Holm (V) till Khashayar Farmanbar (S)

Rysslands anfallskrig mot Ukraina aktualiserar vikten av att snabbt göra oss oberoende av fossila bränslen. Enligt färska uppgifter från Energimyndigheten som jag har tagit del av härstammade hela 29 procent av den flytande naturgasen, LNG, från Ryssland. Det innebär att 157 000 ton av den totala LNG-importen på 540 000 ton kommer från Ryssland. LNG är ett fossilt bränsle som till stor del används inom sjöfarten. LNG kan ersättas med svensktillverkad klimatsmart biogas. Biogas har mycket hög klimatprestanda och bidrar till att minska växthusgasutsläppen när fossila bränslen ersätts.

Ny forskning från Svenska Miljöinstitutet (IVL) och Chalmers visar att det finns en mycket stor potential för ökad svensk produktion av flytande biogas, LBG. Deras forskningsresultat visar att det är fullt möjligt att producera de mängder LBG som sjöfarten behöver – men det krävs en kraftfull utbyggnad av antalet biogasanläggningar i Sverige. Med rätt form av satsning skulle Sverige kunna tiofaldiga dagens produktion av flytande biogas till 20 terrawattimmar per år. För att uppnå det skulle det behövas upp till tio nya större svenska biogasanläggningar om året.

Regeringen har tidigare beslutat om ett produktionsstöd för biogas, något som Vänsterpartiet länge har efterfrågat. Men för att produktionen ska kunna öka än mer, och i synnerhet att mer flytande biogas ska kunna produceras, behövs en mer aktiv politik från regeringen. Rysslands anfallskrig och den än mer akuta klimatkrisen talar för att vi behöver höja tempot i omställningen mot 100 procent förnybar energi.

Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till statsrådet Khashayar Farmanbar:

Avser statsrådet att verka för nya åtgärder och styrmedel för att ytterligare öka produktionen av biogas i Sverige, i synnerhet flytande biogas?

Stoppa importen av Putins fossilenergi

Det är handeln med fossilenergi som göder Vladimir Putins krigsmaskin. Kan vi stoppa importen av olja, gas och uran till EU krackelerar Putins ekonomiska bas och han kommer att ha svårt att fortsätta finansieringen av kriget. Även Sverige handlar med rysk fossil energi. Enligt färska uppgifter från Energimyndigheten som jag tagit del av kommer 8 procent av svensk oljeimport från Ryssland och hela 29 procent av den flytande naturgasen, LNG (vår totala import av LNG var 2021 540 000 ton, varav från Ryssland 157 000 ton). Den naturgas som inte är flytande blandas med gas från olika länder. Den europeiska gasmixen består till nästan hälften av rysk fossilgas. Det innebär att en betydande del av den svenska importen av 1,1 miljoner ton gas i gasform härstammar från Ryssland.

Sverige borde därför driva i EU att importen av rysk fossil energi ska stoppas. Vi skulle också kunna gå före och stoppa den svenska importen. Dessutom borde vi fokusera ännu mer på omställningen mot 100 procent förnybart, för att bryta beroendet av Putin såväl som för klimatomställningen.

Jag ser fram emot att debattera detta med energiminister Khashayar Farmanbar (S) ti 29 mars i riksdagens kammare. Läs min interpellation här eller nedan.

Importen av rysk fossil energi
Interpellation 2021/22:397, 2022-03-11 av Jens Holm (V) till Khashayar Farmanbar (S)

Det är exporten av fossil energi som göder Vladimir Putins krig i Ukraina. Ungefär hälften av den ryska statsbudgeten finansieras med intäkter från försäljning av fossila bränslen. En stor del av världens nya kärnkraftsreaktorer byggs dessutom av ryska intressen, och Ryssland är också en stor exportör av uran, även till Sverige fram tills nyligen. USA har nyligen förbjudit import av rysk olja, och Storbritannien förbereder nu en utfasning. Ett omedelbart stopp för handeln med rysk olja, gas och uran skulle därför vara en verkningsfull åtgärd mot det ryska anfallskriget mot Ukraina.

Enligt uppgifter från den belgiska tankesmedjan Bruegel tjänade Ryssland 660 miljoner euro bara på en enda dags – den 3 mars – försäljning av naturgas. Ju mer gas- och oljepriserna stiger, desto mer pengar till Putins krigskassa. Det här säger något om den ekonomiska bakgrunden till Putins krig. Förutom de geopolitiska intressena handlar kriget om att vidmakthålla Rysslands position som en ledande fossilmakt och fördröja omställningen till förnybar energiproduktion i Europa.

Det är förvånande att Sverige och EU inte väljer att strypa importen av fossila energiråvaror från Ryssland. Det är ju intäkterna från fossil energi som gör att Putin kan fortsätta sitt krig. Ett stopp för handel med ryska fossila varor skulle också skynda på den viktiga energiomställningen mot 100 procent förnybar energi. När jag lyfte frågan om ett handelsmoratorium med rysk fossil energi med energiminister Khashayar Farmanbar (S) vid EU-nämnden den 28 februari svarade ministern att det inte var något som Sverige aktivt drev, även om han sympatiserade med tanken.

Nu när vi ser hur handeln med rysk olja, gas och uran göder Putins krig är det hög tid att ändra den ståndpunkten. Även Sverige importerar olja från Ryssland varför det kan vara påkallat med ett svensk handelsmoratorium om EU inte törs agera.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Khashayar Farmanbar:

Avser statsrådet att verka för att EU inför ett stopp för handeln med rysk olja, gas och uran?
Avser statsrådet att gå före EU och stoppa den svenska importen av ryska energiråvaror?