TTIP kommer att försvåra en progressiv miljöpolitik

Skriver svar om TTIP och miljön till Aktuell hållbarhet. Läs via länken eller nedan.

TTIP kommer att försvåra en progressiv miljöpolitik
Aktuell hållbarhet, 2016-05-23
Christoffer Fjellner (M), EU-parlamentariker, försöker med konststycket att göra handels- och investeringsavtalet med USA, TTIP, till ett verktyg för att rädda miljön (Aktuell Hållbarhet 19/5). Men miljöskydd och rädda klimatet är inga uttryckliga ändamål med TTIP. Tvärt om varnar miljörörelsen för att TTIP kommer att försvåra en progressiv miljöpolitik.

1. Greenpeaceläckan var visst intressant. För första gången kan allmänheten (inte bara förhandlare och vissa politiker i hemliga läsrum) läsa USA:s position i förhandlingarna. Där framgår klart att EU inte har kommit någon vart i att få gehör för till exempel försiktighetsprincipen, ett av fundamenten för en välfungerande miljöpolitik. Fjellner talar om EU:s förhandlingsposition, men det är ju det slutgiltiga avtalet som gäller. Och hittills finns inte försiktighetsprincipen inskriven i någon av de konsoliderade texterna, alltså förslag till gemensam avtalstext.

2. Det så kallade regulativa samarbetet ligger fast. Fjellner verkar tycka att det är bra. Själv delar jag svenska Kemikalieinspektionens oro kring att en progressiv kemikaliepolitik kommer att försvåras när alla nya lagförslag på till exempel kemikalieområdet måste passera en transnationell instans och där förbud måste motiveras bland annat ur handelsperspektiv. Det regulativa samarbetet kommer kanske inte förbjuda oss från att lagstifta, men effekten ”paralysis by analysis” (kritik från konsumentorganisationer i Nordamerika) är tillräckligt illa. Det är inte så konstigt då de har upplevt effekter av den amerikanska myndigheten OIRA som i förväg granskar alla lagstiftningsförslag. Vid upprepade tillfällen har progressiv lagstiftning på framförallt miljö-, arbetsmiljö- och hälsoområdet stoppats.

3. Fjellner svarar fortfarande inte på varför det behövs ett extra skydd för företagens vinster/investeringar. Varför ska en utomrättslig investeringsdomstol upprättas? Vad är det för fel med EU:s och USA:s nuvarande lagar kring företagsetableringar? Erfarenheten hittills kring så kallade investeringsskydd/ISDS är att miljö- och folkhälsa ofta är grunder som storföretag stämmer stater på. Det kan handla om planen för förnybar energi i Ontario (Kanada), förbudet mot fracking i Quebec (Kanada), Obamas stopp för oljeledningen XL Keystone, Indiens solenergistrategi, Tysklands kärnkraftsavveckling och landets nya miljökrav på kolkraftverk (de två senare stämningar av Vattenfall).

I vissa av dessa fall har redan miljön förlorat, andra är ännu inte avgjorda. Men trenden i världen är att storföretagen i allt större utsträckning använder sig av möjligheten att stämma stater. Enligt den senaste statistiken från FN:s handels- och utvecklingsorgan UNCTAD har staterna vunnit färre än 40 procent av fallen, drygt 50 procent förlorade de eller tvingades göra upp i godo i de 356 fall av internationell tvistelösning med investeringsskydd som avklarats fram till 2014. Statistiken är i sig inte det avgörande, men det säger något om styrkeförhållandena. Grundproblemet är att storföretag med investeringsskyddet får rätt att sätta sig över demokratiskt fattade beslut.

4. Frågan varje miljövän bör ställa sig är: Blir det lättare eller svårare att föra en progressiv miljö- och klimatpolitik med ett avtal som så ensidigt fokuserar på handel och konkurrens som fallet med TTIP? För mig är det uppenbart att TTIP kommer att försvåra en progressiv politik på området. Jag noterar också att den samlade miljörörelsen i både EU och USA gör ungefär samma bedömning som jag i det avseendet.

Att stoppa kemikaliehotet, rädda den biologiska mångfalden och förhindra en eskalerande och direkt farlig klimatförändring är akuta utmaningar vi står inför. Här behövs progressiva stater som kan gå före och inspirera andra. Det behövs också internationellt samarbete med just värnandet om miljön som grund. Att, som Fjellner, påstå att TTIP är ett verktyg för att möta just de utmaningarna tycker jag är lika logiskt som att verka för solenergi i en klubb för kärnkraft. Det går helt enkelt inte ihop. Och det tror jag Fjellner egentligen vet.

Internationell handel är viktigt, men den måste tydligt regleras. I ett sådant regelverk måste det vara klart och tydligt att viktiga politikområden som miljöhänsyn och folkhälsa måste överordnas företagens önskemål om att fritt handla och investera. Den som inte är överens om det ger i princip upp hoppet om att rädda vår planet.

Jens Holm (V), riksdagsledamot och tidigare EU-parlamentariker

TTIP, klimat, Colombia

Igår deltog jag i tre viktiga debatter i riksdagens kammare. Alla debatter kan ses via länkarna nedan.

TTIP och miljön
Jag debatterade handels- och investeringsavtalet TTIPs konsekvenser för att bedriva en progressiva miljö- och klimatpolitik med näringsminister Mikael Damberg. Damberg hävdade bl a att rätten att gå före på miljöområdet är inskrivet i WTO. Men hur fungerar det i praktiken? Han tillstod också att försiktighetsprincipen (än så länge) inte är en del av de texter som framförhandlats av EU och USA.

Åtgärder och styrmedel för minskade utsläpp
Naturvårdsverkets senaste statistik över utsläpp av växthusgaser i Sverige visar att utsläppsminskningstakten i Sverige har klingat av under 2015. Fler åtgärder och styrmedel behövs för att minska utsläppen, var min ingång till klimat- och miljöminister Åsa Romson. Det här var min sista debatt med Romson som minister.

Vattenfalls köp av kol från Colombia
Jag deltog också i interpellationsdebatten om Vattenfalls inköp av kol från gruvor i Colombia där fackföreningsaktivister mördas av paramilitära grupper. Borde inte näringsminister Mikael Damberg ställa krav på Vattenfall att upphöra med kolinköpen när fackliga och mänskliga rättigheter kränks?

Tänker regeringen offra miljön för avtalet med USA?

Jag skriver idag i Aktuell Hållbarhet. Lite senare ikväll debatterar jag TTIP med näringsminister Mikael Damberg (S). Läs artikeln nedan eller via länken. Min interpellation finns här.

Tänker regeringen offra miljön för avtalet med USA?
Aktuell hållbarhet, 2016-05-17
I dag debatterar jag med näringsminister Mikael Damberg (S) om handels- och investeringsavtalet TTIP mellan EU och USA. Greenpeace i Nederländerna har nyligen offentliggjort hemliga dokument från förhandlingarna mellan EU och USA. Läckan var mycket välkommen eftersom förhandlingarna förs helt och hållet bakom lyckta dörrar. Förhandlingstexterna är hemligstämplade och allmänheten har endast att förlita sig till handelskommissionär Cecilia Malmströms propagandabudskap.

Därför är Greenpeaceavslöjandet viktigt och borde leda till en omfattande debatt om vad TTIP kan komma att leda till för miljön, folkhälsan och andra viktiga politikområden. Och avslöjandet bekräftade tyvärr mina värsta farhågor. TTIP är ett avtal för att främja de stora företagens intressen. Höjda miljö- och klimatambitioner är inte en del av avtalet. Det ensidiga handels- och konkurrensperspektivet kommer att leda till att en progressiv miljölagstiftning försvåras.

Några exempel på detta är:
•Försiktighetsprincipen, som är en bärande del i EU:s lagstiftning, finns inte med som en princip i avtalstextförslaget. EU hävdar ofta att man driver principen. Det stämmer säkert, men man har inte nått något genombrott. Kemikaliepolitiken är ett tydligt exempel på där TTIP kan försvåra en progressiv politik. I EU är det användaren, företagen, som måste bevisa att en ny kemikalie inte är skadlig innan den får sättas ut på marknaden. I USA ligger, tvärt om, bevisbördan på myndigheterna. Fram tills de lyckas ta fram alla vetenskapliga belägg kan företagen fortsätta att sprida skadliga ämnen. Det har också gjort att USA har stoppat långt färre skadliga ämnen än vad man gjort i Europa. Inget i de läckta dokumenten pekar på att EU har fått gehör för sina önskemål.
•Det är mycket oroväckande att EU och USA håller kvar vid det så kallade regulativa samarbetet. Det handlar om att nya lagförslag ska passera genom en icke politiskt vald församling som ska granska förslagen bland annat ur ett handelsperspektiv. Det är uppenbart att detta förfarande kommer att fördröja och försvåra framtagandet av nya, innovativa och progressiva lagar på miljöområdet. Konsumentorganisationer i USA har träffande kallat det regulativa samarbetet för ”paralysis by analysis”; progressiv lagstiftning stoppas upp på grund av ständiga krav på nya granskningar och bevis för att handelsintressen inte ska skadas.
•Det är också mycket oroväckande att EU och USA håller kvar förslaget om att storföretag ska kunna stämma stater även om man nu talar om en investeringsdomstol. Exemplen är många där storföretag stämt stater som velat gå före på miljö- och folkhälsoområdet. Enligt uppgift är också Sverige ett av de mest pådrivande länderna i just frågan om företagens rätt att stämma stater. Varför?

EU vill ro i land TTIP innan det blir presidentskifte i Vita Huset. Och från USA finns det fortfarande mycket kritik mot det föreslagna avtalet. Risken är uppenbar att EU är berett att tumma på viktiga principer för att snabbt hasta igenom ett avtal. Det är i så fall mycket illavarslande.

Eftersom näringsminister Mikael Damberg är vår ansvarige minister i TTIP-frågan förväntar jag mig att han svarar på följande frågor.
1.Hur kommer Mikael Damberg att säkerställa att enskilda länder alltid ska kunna gå före på miljöområdet?
2.Hur kommer Sverige att agera om försiktighetsprincipen inte tydligt skrivs in i avtalet?
3.Har Sverige gjort någon egen konsekvensbeskrivning av TTIP:s effekter på miljö, klimat och folkhälsa?
4.Kommer Mikael Damberg verka för att hela förhandlingstexten kring TTIP offentliggörs så att alla kan sätta sig in i vad det handlar om?

Är regeringen verkligen beredd att offra några av våra mest grundläggande principer för att få till stånd avtalet med USA? Det är hög tid att Mikael Damberg lägger alla korten på bordet i TTIP-frågan. Miljön är ingen handelsvara.

Jens Holm (V), miljöpolitisk talesperson

Avtalet som sabbar miljön

Nu är det klart. På tisdag blir det debatt i riksdagen med näringsminister Mikael Damberg om handels- och investeringsavtalet TTIP mellan EU och USA. Jag har lämnat in en interpellation om TTIP och miljön som jag ställde till klimat- och miljöminister (några dagar till…) Åsa Romson. Den kommer nu istället att besvaras av Damberg. Läs IPn nedan eller via länken.

Interpellation 2015/16:626 TTIP och miljön
av Jens Holm (V) till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)
Greenpeace Nederländerna har offentliggjort dokument från förhandlingarna mellan EU och USA om handels- och investeringsavtalet TTIP. Det här är ett av de största avslöjandena hittills avseende TTIP. Nu är det inte bara enskilda inspel från förhandlingsparterna som kommit ut i ljuset, utan på vissa områden färdigförhandlade konsoliderade texter som EU och USA sägs vara överens om.

Det som kommit fram bekräftar tyvärr mina och miljörörelsens farhågor, nämligen att TTIP helt åsidosätter både miljö, demokrati och folkhälsa. Det ensidiga handels- och konkurrensperspektivet kommer att leda till att en progressiv miljölagstiftning försvåras. Några exempel på detta är:
•Avtalet saknar ambitioner att skydda klimat och miljö.
•Försiktighetsprincipen, som är en bärande del i EU:s lagstiftning, finns inte med som en princip i avtalstextförslaget.
•Det är mycket oroväckande att EU och USA håller kvar vid det så kallade regulatoriska samarbetet, som bygger på att nya lagförslag ska passera genom en icke politiskt vald församling som ska granska förslagen bland annat ur ett handelsperspektiv. Ska progressiv lagstiftning kunna stoppas redan innan den har föreslagits?
•Det är också mycket oroväckande att man håller kvar förslaget om att storföretag ska kunna stämma stater även om man nu talar om en investeringsdomstol.

Klimat- och miljöministern har tidigare sagt att regeringens ståndpunkt är att avtalet varken ska försämra möjligheten att ställa tuffa miljökrav eller försämra möjligheten till demokratiskt fattade beslut (DN den 24 januari 2016).

Med anledning av detta vill jag fråga ministern:
1.Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att medlemsländer, EU och andra aktörer alltid ska kunna gå före på miljö-, folkhälso- och andra viktiga politikområden?
2.Avser ministern att handla för att förändra skrivningarna om en så kallad investeringsdomstol och regulatoriskt samarbete så att de inte ska kunna användas för att förhindra progressiv miljölagstiftning?

Är det början på slutet för TTIP?

Greenpeace läckte igår ut hemliga dokument från förhandlingarna mellan EU och USA om handels- och investeringsavtalet TTIP. Det är bra, men dessvärre bekräftar dokumenten alla våra farhågor. TTIP är inte ett avtal till syfte att rädda miljön och folkhälsan, tvärt om kommer det ensidiga handels- och konkurrensperspektivet leda till att en progressiv miljölagstiftning försvåras. Efter att ha gått igenom de läckta dokumenten kan jag konstatera.

  • Klimatet eller att skydda miljön är inte ett uttalat syfte med avtalet.
  • Försiktighetsprincipen, som är en bärande del i EUs lagstiftning finns inte heller med som en princip i avtalstextförslaget, vad än handelskommissionär Cecilia Malmström försöker påskina.
  • Däremot finns den nordamerikanska principen om ”riskbaserade metoder” med i texten, d v s farliga ämnen ska inte förbjudas bara hanteras på ett lite mindre farligt sätt.
  • Det är mycket oroväckande att EU och USA håller kvar vid det s k regulatoriska samarbetet som bygger på att nya lagförslag ska passera genom en icke politiskt vald församling som ska granska förslagen bl a ur ett handelsperspektiv. Ska progressiv lagstiftning kunna stoppas redan innan den har föreslagits?
  • Det är också mycket oroväckande att man håller kvar förslaget om att storföretag ska kunna stämma företag även om man nu kallar det för en investeringsdomstol. Men det grundläggande problemet finns kvar om företagen tycker att deras vinster hotas ska man kunna dra stater inför rätta i ett förfarande helt vid sidan av det ordinarie rättsväsendet. Inför risken att åka på böter på hundratals miljoner vilken politiker drar sig då inte för att lägga fram långtgående förslag på t ex miljö- och folkhälsoområdet?

Det här är antagligen det största avslöjandet hittills kring TTIP. Nu är det inte bara enskilda inspel från förhandlingsparterna som kommit ut i ljuset, utan färdigförhandlade ”konsoliderade” texter som både EU och USA är överens om.

Kanske ser vi nu början på slutet för TTIP. Jag minns hur det var med det s k MAI-avtalet i slutet av 1990-talet. Först visste vi ingenting, och sedan ingenting, men när avtalet tillslut läckte ut tog det inte lång tid förrän vi lyckades stoppa det. Så var det också med ACTA som vi lyckades stoppa 2012. Är det kanske nu dags för tredje gången gillt mot globala avtal i strid med progressiv politik?

När trollen kommer ut i ljuset spricker de – så även med TTIP?

Svenska Greenpeace kommenterar, DN, Europaportalen.

Svar om TTIP: Storföretagen kan överpröva lagarna

Jag och Malin Björk skriver i Aftonbladet idag om TTIP, replik till Cecilia Malmström. Läs nedan eller där.

Storföretagen kan överpröva lagarna
Aftonbladet, 2015-11-09
Det är förstås bra med miljöambitioner som handelskommissionär Cecilia Malmström talar om. Men vad gör ett miljökapitel när företagen fortfarande ges rätt att stämma stater i avtalet mellan EU och USA; TTIP?

Det kan handla om att nordamerikanska kemikaliebolag kan stoppa Sverige från att förbjuda hormonstörande ämnen i mat. Eller att fossilbolag i USA ska kunna stämma länder som vill stoppa gas från den extremt miljöfarliga metoden ”fracking”. Detta kommer dessutom att avgöras i domstolar utanför det ordinarie rättsväsendet.

Det vi vet hittills av de 600 fall av så kallade Investor State Dispute Settlement (ISDS) är att det är företag som stämmer stater och i merparten av fallen förlorar staterna eller tvingas förlika sig med företagen (se UNCTAD Issues note, Feb 2015).

Företaget Lone Pine har stämt Kanada för att förbjuda fracking efter fossilgas. Svenska Vattenfall har stämt tyska staten för kärnkraftsavvecklingen. Australien har blivit stämda för att ha lagstiftat mot cigarettreklam. I alla dessa fall handlar det om storföretag som kunnat stämma stater med hänvisning till liknande ”investerarskydd” som Malmström nu vill införa i TTIP.

Varför ska storföretag ges rätten att överpröva länders lagar?

Vi har förstås inget emot handel. Men frihandel kan aldrig bli ett självändamål som överordnas viktiga områden. Med det förslag till avtal som nu ligger på bordet är det uppenbart att det kommer att försvåra för progressiv lagstiftning. Det är också därför miljörörelsen både i EU och USA varnar för TTIPs negativa konsekvenser på miljön.

Jens Holm, riksdagsledamot och miljöpolitisk talesperson (V)
Malin Björk, EU-parlamentariker (V)

Debatt om djuren och frihandeln

Ikväll kommer jag debattera med näringsminister Mikael Damberg om handelsavtalet TTIP och hur det kommer att påverka omsorgen om djuren. Med avtalet kommer EU och USA att försöka underlätta för handeln mellan de två ekonomierna. Genom att avskaffa s k handelshinder hoppas man att flödet av varor och tjänster ska öka. Men ibland kan det vara miljölagar, arbetsrätt eller lagar för att skydda djuren som kan uppfattas som handelshinder. Vad ska väga tyngst då? Hur kan vi då vara säkra på att det inte är just djurskyddet som man kommer att tumma på?

Nedan min interpellation (ställd till Sven-Erik Bucht, men det är Damberg som svarar). Debatten blir ikväll nångång och kan följas via http://www.riksdagen.se

Läs också debattartikeln på samma tema som jag skrev med prof Bo Algers.

Interpellation 2014/15:691 Djurskydd i TTIP
av Jens Holm (V) till Sven-Erik Bucht (S)
EU håller just nu på att förhandla med USA om ett transatlantiskt frihandels- och investeringsavtal kallat TTIP. Detta avtal handlar delvis om att minska tullar, men då de redan är mycket låga mellan EU och USA, under 3 procent, handlar avtalet mer om att ta bort så kallade icke-tariffära handelshinder.

Dessa icke-tariffära handelshinder är regler och lagar, till exempel regler kring att animaliska produkter inte får vara behandlade med vissa kemikalier eller att djurvälfärdsstandarden ska vara på en viss nivå för att produkterna ska få säljas på marknaden. Det finns olika tillvägagångssätt för att åtgärda dessa handelshinder, framför allt ömsesidigt erkännande, eller harmonisering, av de olika parternas lagstiftning.

Djurvälfärdsstandarden i EU är långt från god nog, men den amerikanska standarden är tyvärr ännu sämre. I World Animal Protections index över staters juridiska djurskydd ligger USA konsekvent under både Sverige och EU:s viktigaste ekonomier, Tyskland, Frankrike och Storbritannien, i nästan alla parametrar. På federal nivå har USA bara en lag för skydd av produktionsdjur, Humane Slaughter Act och som namnet antyder berör det bara slakt av djur, och den inkluderar inte fjäderfä. Vissa stater har viss lagstiftning mot djurplågeri men ofta undantas produktionsdjur eller så är implementeringen dålig. EU har också lagstiftning mot köttproduktion med tillväxthormoner och tillväxtfrämjande användning av antibiotika, användning av ractopamin – en gammal astmamedicin förbjuden i 160 länder men tillåten i USA – och tvätt av kycklingkött med hyperklorinerat vatten, också det en vanlig praxis i USA (10 reasons TTIP is bad for good food and farming, IATP, Maj 2014). Detta är några av de restriktioner som nu kan kringgås genom TTIP.

Våra djurskyddskrav kommer att omfatta vår inhemska animalieproduktion men genom TTIP riskerar vi att tvingas acceptera en lägre standard för kött på vår marknad, så länge den är producerad i USA. Det finns då en överhängande risk att svenska och europeiska bönder som följer våra regler inte kommer att kunna konkurrera med den mycket billigare, högintensiva industriproduktionen på andra sidan Atlanten.

Men anledning av det ovan anförda vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:

Vad avser statsrådet att göra för att se till att svensk djurvälfärd inte kommer att sänka nuvarande nivåer samt att svenska bönder som följer svensk lagstiftning inte utkonkurreras efter TTIP?

Offra inte djuren på frihandelns altare

Jag skriver idag i Svenska dagbladet med professor Bo Algers om hur frihandels- och investeringsavtalet TTIP kan försämra för djuren. Läs där eller nedan.

Offra inte djuren på frihandelns altare
Svenska dagbladet, 2015-06-14
EU och USA förhandlar nu frihandels- och investeringsavtalet Transantlantic Trade and Investement Partnership (TTIP). Kritiken har hittills handlar om att storföretag kan komma att stämma stater med stöd av det så kallade investeringsskydd som väntas skrivas in i avtalet. Men även djuren kan drabbas av TTIP, åtminstone såsom förhandlingarna förs idag. USA:s och EU:s regler kring djurskydd ser mycket olika ut och det finns en högst påtaglig risk att djurvälfärden kommer att försämras av avtalet; antingen genom försämrad lagstiftning eller att de producenter med hög standard får svårare att konkurrera med sina produkter.

Europeisk och svensk djurskyddslagstiftning har många brister, men vi har ändå uppnått ett grundläggande skydd för djuren som är värt att värna om. Det rör sig till exempel om att djuren ska skötas av personer med kunskap och förmåga att ta hand om dem, att de har rätt till vissa krav som till exempel en mängd yta per djur, att de inte får transporteras hur länge som helst utan vatten och förbud mot användandet av tillväxtfrämjande hormoner och antibiotika. EU håller också på att arbeta fram nya djurskyddsbestämmelser med syfte att vidareutveckla det europeiska djurskyddet.

USA:s lagstiftning ligger långt efter och på federal nivå finns få och svaga lagar som skyddar produktionsdjur. Några individuella stater har ett visst djurskydd men ofta är implementeringen dålig eller så undantas produktionsdjur. USA har till stor del en intensiv, industriell animalieproduktion och till exempel tvätt av kycklingkött med klordioxid och användning av tillväxtfrämjande hormoner är vanligt. Metoder som idag är olagliga i EU.

TTIP handlar om mycket mer än bara avskaffa tullar mellan EU och USA och riktar udden mot lagstiftning och reglering. Som TTIP ser ut nu måste varje framtida reglering motiveras som ”minst handelsrestriktiv”; alla politiska mål underordnas helt enkelt handeln. EU-kommissionen har lovat att det inte ska finnas en motsättning mellan att ha minst handelsrestriktiva åtgärder som mål och höga juridiska krav, men tyvärr är det osannolikt att detta blinda fokus på handel inte kommer få konsekvenser.

TTIP är också föremål för en intensiv lobbyverksamhet från olika intresseorganisationer. U.S. Meat Export Federation har påpekat för USAs handelsrepresentant att om EU behåller sin lagstiftning mot hormonbehandlat kött och ractopamin, en gammal astmamedicin förbjuden i 160 länder som används för tillväxtfrämjande ändamål, är ett handelsavtal enbart av ”begränsat värde”. På ett liknande sätt har National Milk Producers Federation och US Export Dairy Council uttryckt att EUs regleringar mot produkter från klonade djur kan vara ett problem för dem.

Man kan tro att eftersom så mycket ska underordnas handeln måste de positiva effekterna av handelsavtalet vara stora. Tyvärr är det inte fallet. I EU-parlamentets omfattande rapport om TTIP:s påverkan på europeiskt jordbruk (Risks and opportunities for the EU agri-food sector in a possible EU-US trade agreement, European Parliament, DG, Internal policies, 2014) beräknas det totala värdet på EUs jordbruk minska med 0,5 procent; framförallt för de baltiska länderna.

I samma rapport påpekas att konkurrensen mot europeiskt jordbruk kommer att bli hård och att det kommer skapas ett tryck på harmonisering av lagar. EU:s striktare bestämmelser mot GMO och bekämpningsmedel samt livsmedelssäkerheten är områden där detta tryck kommer vara extra påtagligt (s 12 i samma rapport). Rapporten konstaterar vidare att om lagar och regler ska anpassas till varandra är risken uppenbar för ”downward harmonisation” (s 12), det vill säga att EU måste sänka sig till USA:s nivå och inte tvärt om.

TTIP kommer alltså att öka den orättvisa konkurrens svenska bönder redan upplever i EU: att de med bäst djurvälfärdsstandard och som följer den nationella lagstiftningen kan få svårigheter att konkurrera med sina produkter. Precis som andra europeiska länder redan idag kan producera billigare kött med lägre djurvälfärd kommer amerikanska producenter kunna producera ännu billigare kött då de inte omfattas av EU:s lagar alls. Animalieprodukter med lägre djurvälfärdsstandard kommer att tillåtas på den europeiska marknaden så länge de är producerad i USA. De som har den mest intensiva produktionen som är sämst för miljön, sämst för djuren och skapar störst distans till vår mat kommer att premieras. Detta också på bekostnad av folkhälsan då en ökande antibiotikaanvändning med ökande bakterieresistens mot antibiotika kommer att få omfattande effekter på hälsan inte bara hos våra djur utan också på oss själva.

Ett handels- och investeringsavtal som försämrar svensk och europeisk djurvälfärd och våra bönders konkurrenskraft kan inte vara acceptabelt.

Är näringsminister Mikael Damberg medveten om TTIP:s enorma risker för djurskyddet och europeiska bönders konkurrenskraft? Vad säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht?

Vi är många som vill ha ett svar.

Jens Holm (V), riksdagsledamot
Bo Algers, professor emeritus Sveriges lantbruksuniversitet

 

Djuren och frihandeln – TTIP

Att frihandels- och investeringsavtalet TTIP kan leda till att storföretag kan stämma stater är väl känt. Men hur påverkar ett så här omfattande avtal djuren? Våra möjligheter att gå före mer en mer progressiv politik både för djur, livsmedel och miljö? Det vill jag ha svar på och begär nu en debatt om detta med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Nu har jag just fått besked om att han lämnat över detta till näringsminister Mikael Damberg, så debatten blir mot honom istället. Återkommer när jag fått en tid för debatten. Läs min interpellation nedan eller på länken.

Interpellation 2014/15:691 Djurskydd i TTIP
av Jens Holm (V) till Sven-Erik Bucht (S)
EU håller just nu på att förhandla med USA om ett transatlantiskt frihandels- och investeringsavtal kallat TTIP. Detta avtal handlar delvis om att minska tullar, men då de redan är mycket låga mellan EU och USA, under 3 procent, handlar avtalet mer om att ta bort så kallade icke-tariffära handelshinder.

Dessa icke-tariffära handelshinder är regler och lagar, till exempel regler kring att animaliska produkter inte får vara behandlade med vissa kemikalier eller att djurvälfärdsstandarden ska vara på en viss nivå för att produkterna ska få säljas på marknaden. Det finns olika tillvägagångssätt för att åtgärda dessa handelshinder, framför allt ömsesidigt erkännande, eller harmonisering, av de olika parternas lagstiftning.

Djurvälfärdsstandarden i EU är långt från god nog, men den amerikanska standarden är tyvärr ännu sämre. I World Animal Protections index över staters juridiska djurskydd ligger USA konsekvent under både Sverige och EU:s viktigaste ekonomier, Tyskland, Frankrike och Storbritannien, i nästan alla parametrar. På federal nivå har USA bara en lag för skydd av produktionsdjur, Humane Slaughter Act och som namnet antyder berör det bara slakt av djur, och den inkluderar inte fjäderfä. Vissa stater har viss lagstiftning mot djurplågeri men ofta undantas produktionsdjur eller så är implementeringen dålig. EU har också lagstiftning mot köttproduktion med tillväxthormoner och tillväxtfrämjande användning av antibiotika, användning av ractopamin – en gammal astmamedicin förbjuden i 160 länder men tillåten i USA – och tvätt av kycklingkött med hyperklorinerat vatten, också det en vanlig praxis i USA (10 reasons TTIP is bad for good food and farming, IATP, Maj 2014). Detta är några av de restriktioner som nu kan kringgås genom TTIP.

Våra djurskyddskrav kommer att omfatta vår inhemska animalieproduktion men genom TTIP riskerar vi att tvingas acceptera en lägre standard för kött på vår marknad, så länge den är producerad i USA. Det finns då en överhängande risk att svenska och europeiska bönder som följer våra regler inte kommer att kunna konkurrera med den mycket billigare, högintensiva industriproduktionen på andra sidan Atlanten.

Men anledning av det ovan anförda vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:

Vad avser statsrådet att göra för att se till att svensk djurvälfärd inte kommer att sänka nuvarande nivåer samt att svenska bönder som följer svensk lagstiftning inte utkonkurreras efter TTIP?

TTIP – tvångströjan på demokratin

Läs min krönika i Samhällsmagasinet Rött. Finns också via länken (sid 21).

De vill ha en tvångströja på demokratin
Rött, 2/2015
När jag satt i EU-parlamentet frustrerades jag ofta över hur svårt det var att få igenom skärpningar av lagar på miljö- och folkhälsoområdet. Att förbjuda en enda kemikalie kunde ta flera år. Vi var tvungna att stapla utredning på utredning för att stärka argumentationen. De allergiframkallande azofärgerna var vi tvungna att tillåta i Sverige. Och vårt tidigare förbud mot alkoholreklam hävdes av EU, trots att man visste att det ökade konsumtionen. Den fria konkurrensen var överordnat allt annat på EUs inre marknad.

Den fria konkurrensen är också den grundläggande principen när världens två största ekonomier; EU och USA, nu förhandlar om gemensam transatlantisk marknad. Det handlar om handels- och investeringsavtalet TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership).

USAs jordbrukslobby ser avtalet som en fantastisk möjlighet att äntligen få börja exportera hormonbehandlat kött, GMO-varor och klordoppad kyckling i stor skala. Handelskommissionär Cecilia Malmström har lovat att det inte ska bli så. Men om ord står mot ord kan företagen stämma stater med särskilt investeringsskydd som grund. En separat tvistelösningspanel utanför det ordinarie rättsväsendet ska sedan avgöra frågan. Och exemplen hittills där företag har kunnat stämma stater förskräcker.

Australien har blivit stämda av Philip Morris för beslutet om att reklam ska bort från cigarettpaketen, delstaten Ontario i Kanada fälldes för sitt program för förnybar energi och försäkringsbolaget Achmea stämde Slovakien som försökte begränsa vinstintresset i sjukförsäkringssystemet. Ett annat aktuellt exempel är svenska Vattenfalls megastämning av tyska staten på över 40 miljarder kronor för beslutet av att avveckla kärnkraften, något som Vattenfall tyckte äventyrade deras vinster. Även där fanns ett avtal med investeringsskydd i grunden.

Ett så här omfattande handelsavtal medför också stor press på ländernas lagstiftning att successivt närma sig varandra. EU och USA förhandlar just nu om att ha ett gemensamt lagstiftningsförfarande där alla nya lagar måste granskas ur ett handelsperspektiv.

Frågan är vad det blir kvar av den progressiva lagstiftningen? Bara det faktum att man kan bli stämd på miljardbelopp kan få ett land att tveka inför ett förbjuda en kemikalie eller om man måste invänta godkännande från en transatlantisk lagstiftningskommitté kanske det inte blev den där ambitionshöjningen för den förnybara energin? TTIP blir helt enkelt en tvångströja på progressiv lagstiftning.

På senaste EU-toppmötet lovade stats- och regeringscheferna, inklusive Stefan Löfvén att de skulle verka för att TTIP blir klart under 2015. De lovade också att de skulle kommunicera endast ”fördelarna” med avtalet. Å andra sidan ser jag varje dag hur miljöorganisationer, konsumentföreningar, fackförbund, djurrättsorganisationer och andra folkrörelser bestämmer sig för att kampanja mot TTIP.

Och när vi är många som går ihop brukar vi vinna mot överheten. Låt oss göra det nu också. Redan i år.

Jens Holm (V), miljöpolitisk talesperson