Fall framåt om handelssystemet

Det kanske var fler än jag som satte morgonkaffet i vrångstrupen när man hörde klimatminister Isabella Lövin på radion igår. I praktiken sa hon att det inte gick att förbättra EUs handelssystem, ETS, och att hon hade lagt ned ambitionen om att göra det. Det här kritiserade jag och några till detta hårt både i Miljö- och jordbruksutskottet och idag på EU-nämnden.

Idag på EU-nämnden fick faktiskt in en del tydliga förbättringar i den svenska positionen. Nu lovar Lövin att hon ska driva på för en brantare s k reduktionskurva för utsläppsrätterna. Hon säger att förslaget om att minska med 2,2 % inte räcker till och att EU-parlamentets förslag om att skärpa kurvan till 2,4 % är ett steg i rätt riktning (även om det inte heller räcker). Det innebär, om det går igenom, att fler utsläppsrätter ska tas bort från systemet och kraven på utsläppsminskningar i EU skärps. Den något förbättrade svenska positionen hade knappast blivit av om inte vi i Vänsterpartiet hade tryckt på (både de borgerliga och SD hade egna förslag som skulle försämrat den svenska positionen).

Kul när saker och ting ändå blir bättre, även om det är en bra bit från hur vi vill ha det.

Hur vill vi i Vänsterpartiet reformera EUs handelssystem? Läs här.

Det skamliga avtalet med Libyen

holm_libyen2017-02-15Igår debatterade vi EUs överenskommelse med Libyen med Stefan Löfven (se debatten här, mitt inlägg vid 18,10 min). Överenskommelsen, som egentligen är ett avtal via Italien, syftar till att försvåra för människor att fly i från Libyen. Idag finns så många som 700 000 – 1 miljon människor i läger i landet. Villkoren är helt omänskliga och lägren är snarare primitiva fångläger än boenden för flyktingar. Organisationer som Amnesty och Human Rights Watch vittnar om systematiska övergrepp, tortyr, utpressning och våldtäkter i lägren. Avtalet är ännu ett ex på hur EU försöker flytta ut sin yttre gräns mot länder i Nordafrika och Turkiet. Tanken är att låta de länderna bli en buffert mot människor som är på flykt. EU gör sig också beroende av högst tvivelaktiga stater. Vem styr egentligen Libyen? Vad är det för regim? Och vad är Turkiet för regim, där president Tayyip Erdogan har skickat tusentals oppositionella i fängelse inklusive oppositionspartiet HDP. Hur bra är det att Sverige och EU sätter sig i knäet på en sådan man?

EU lägger förstås otroligt mycket pengar på detta avtal. EU betalar ut 200 miljoner Euro direkt visserligen en del humanitära insatser, men huvudfokus är på att hålla människor borta. Ännu mer pengar kommer från andra fonder. Vi i Vänsterpartiet vill lägga alla dessa pengar på att skapa lagliga vägar in i Europa och att rädda liv på Medelhavet, inte att till varje pris hålla människor borta.

 

 

Styr upp handelssystemet med utsläppsrätter

Idag ska vi diskutera EUs handelssystem med utsläppsrätter, EUETS, i EU-nämnden. Ibland är det inte så roligt att bli sannspådd. Det här är ett sådant fall. När jag satt i EU-parlamentet förhandlade jag om det system som vi har idag. Jag sa redan då att det kommer att finnas för många utsläppsrätter på marknaden och det kommer bli för billigt för företagen att släppa ut. Tyvärr är det precis så det har blivit. I dagsläget finns det ett överskott på ungefär två miljarder utsläppsrätter (eg mer om man har en högre ambitionsnivå). Att släppa ut ett ton CO2 kostar mindre än en öl på krogen (med den svenska CO2skatten kostar det drygt 1000 kr/ton).

Nu diskuteras ändringar på EU-nivå. Det är bra. Jag kommer göra vad jag kan för att den svenska regeringen ska förbättra sin position inför förhandlingarna med de andra EU-ministrarna. Nedan vår avvikande mening som vi lämnade in i Miljö- och jordbruksutskottet när vi igår diskuterade frågan med klimatminister Isabella Lövin.

2016-12-15, MJU, avvikande mening, ETS
Vi välkomnar att ETS ska reformeras och att den svenska positionen överlag innebär flera skärpningar av systemet. Men utifrån det akuta läget för klimatet och i synnerhet med tanke på att tidigare beslut om ETS togs innan Parisavtalet måste EU och övriga industrialiserade länder åta sig högre klimatambitioner än idag. Sverige ska också verka för en skärpning av ETS enligt betänkandet från Miljömålsberedningen tidigare i år.

Därför vill vi att den svenska positionen ska tydliggöras enligt följande:
• I ljuset av Parisavtalet och den alltmer allvarliga klimatförändringen ska Sverige verka för att en brantare linjär årlig utsläppskurva än på 2,2 procent. Kurvan borde justeras så att den motsvarar totala utsläppsminskningar för EU om 60 % till 2030 jämfört med 1990.
• Att Sverige verkar för att en funktion för annullering av utsläppsrätter införs och att utsläppsrätter ska kunna annulleras utifrån behov på marknaden. Funktionen borde vara ny, men kan i andra hand kopplas till marknadsstabilitetsreserven. Vi noterar att det i dagsläget finns ett överskott på närmare två miljarder utsläppsrätter.
• Att Sverige släpper kravet om att undanta 10 procent av anläggningarna från den årliga nedskrivningen av gratis tilldelning. Kravet riskerar att urholka miljöintegriteten i systemet.
• Att Sverige inför ett system med lägsta pris på utsläppsrätter, ett så kallat golvpris.

Med dessa förslag till förbättringar kan EU ETS bli ett handelssystem som på allvar sätter ett högt pris på utsläpp samt minskar utsläppen i linje med vad vetenskapen säger. I övrigt välkomnar vi att EU-kommissionen ska komma med ett förslag för hur flygets utsläpp inom ETS bättre ska hanteras. Dessa utsläpp måste minskas kraftigt.

Jens Holm (V)

Jag noterar för övrigt att både socialdemokraterna i EU-parlamentet och Miljöpartiet vill ha ett lägre tak för det totala antalet utsläppsrätter (genom att justera den s k linjära kurvan). S vill justera den till 2,4 procent och MP 2,8. Det är lite märkligt att den svenska regeringen inte driver liknande krav…

EU, CETA, Västsahara, klimatpolitik

Under veckan har jag haft ett antal viktiga debatter i riksdagen. I onsdags var det överläggningar med statsminister Stefan Löfven inför det EU-toppmötet som fortfarande pågår. Jag tog särskilt upp investeringsavtalen CETA och TTIP samt vikten av en human migrationspolitik. Som extra argument mot s k investeringsskydd i internationella handelsavtal kunde jag använda doktor och tillika EU-nämndens ordförande Åsa Romsons avhandling Environmental Policy Space and International Investment Law som handlar just om hur miljöpolitiken kan begränsas med investeringsavtal. På sidan 325 diskuterar doktorn i miljörätt just möjligheten att plocka bort s k investeringsskydd ur internationella handelsavtal. Är statsministern beredd att göra det avseende avtalen med Kanada, CETA och det med USA, TTIP. Se vårt meningsutbyte, scrolla fram till 1,03 om du inte orkar se allt.

Igår debatterade jag EUs förslag till s k ansvarsfördelning om minskade utsläpp bland EU28 med klimatminister Isabella Lövin. Kommer hon verka för en högre ambitionsnivå och kommer hon täppa till de kryphål som finns i förslaget? Och varför finns inget med om samarbete med de som här och nu drabbas av våra utsläpp, utvecklingsländerna? Fick jag svar på mina frågor? Se själv här.

Med samma minister debatterade jag också Västsahara med anledning av min kollega Lotta Johnsson Fornarves interpellation om bistånd till Västsahara. Vi fick en del besked om biståndet, bl a att Sverige inte skulle ha något emot att rikta bistånd direkt till de områden som befrielserörelsen Polisario styr. Dessvärre fick jag inget svar om varför regeringen inte erkänner Västsahara. Och på min fråga om varför regeringen är med och överklagar EU-domstolens dom mot EUs fiskeavtal med Marocko svarade Lövin att det var en principiellt viktig dom. Men om det är en så viktig dom – vilket det är, eftersom den dömer ut hela avtalet – borde man välkomna den, inte motarbeta.

Värna Östersjön och fisken som lever där

Regeringen har dessvärre gått med på fiskekvoter som innebär att tusentals ton mer torsk kommer att kunna fiskas i Östersjön än vad som först var föreslagit av EU-kommissionen. När vi förhandlade med regeringen förra veckan om detta i EU-nämnden lovade regeringen att man skulle följa EU-kommissionens förslag som skulle innebära näst intill ett totalstopp för torskfisket i den västra delen av Östersjön.

Så blev det inte. Istället gick landsbygdsminister Sven-Erik Bucht med på långt högre kvoter än vad som beslutades i EU-nämnden förra fredagen. Torskbeståndet i Östersjön har näst intill kollapsat, därför behövs mycket lägre kvoter. Annars kanske det inte finns någon fisk kvar överhuvudtaget för kommande år.

Jag anser att regeringen har frångått riksdagens mandat i den här frågan. Därför KU-anmäler jag idag Sven-Erik Bucht. Läs anmälan här eller nedan: 161014-ku-anmalan-sven-erik-bucht-jens-holm

Till konstitutionsutskottet

Begäran om granskning av statsråd Sven- Erik Buchts agerande i samband med EU-nämndens sammanträde 7 oktober 2016
Den 7 oktober höll EU-nämnden sammanträde för att samråda inför möte i rådet (Jordbruk och fiske) 10 oktober om 2017 års fiskekvoter i Östersjön. På sammanträdet föredrogs ärendet och Sveriges position inför rådsmötet av statssekreterare Elisabet Backteman. Där framkom att regeringens position gällande torskkvoterna var att följa EU-kommissionens och Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rekommendationer på total tillåten fångstmängd (TAC). Regeringens position innebar därmed kraftiga minskningar av TAC för torskbeståndet med en minskning på -88 % i västra Östersjön och -39 % i östra Östersjön. Mötet ställde sig, med undantag av en avvikande mening från SD, bakom denna redovisade position från regeringen och på direkt fråga från mig framgick att om man var på väg att gå utanför mandatet så behövde regeringen återkomma till nämnden.

På mötet i Luxemburg 10 oktober ställde sig den svenska regeringen efter förhandlingar bakom beslut om kvoter för torskfisket som innebär en minskning med endast -56 % i västra Östersjön och -25 % i östra Östersjön. Att regeringen ställde sig bakom dessa kvoter för torskfisket, som så kraftigt avviker från Sveriges position, kan enligt min bedömning inte kan anses vara inom ramen för den ståndpunkt som regeringen fick stöd för i samrådet på EU-nämnden 7 oktober. Torskbeståndet i Östersjön är på gränsen till en total kollaps. För att värna det långsiktiga beståndet finns ingen annan väg fram än mycket kraftigt reducerade kvoter. För att den svenska regeringen under förhandlingarna skulle ha haft mandat att anta fiskekvoter som i denna omfattning avviker från Sveriges position borde statsrådet kontaktat EU-nämnden under förhandlingarna. Samråden i EU-nämnden är ett mycket viktigt instrument i beredningen av olika EU-ärenden och för den demokratiska förankringen kring Sveriges agerande på EU-nivå. Det är därför av stor betydelse att regeringen vid agerande på EU-nivå följer de ramar till ståndpunkt som beslutats i EU-nämnden.

Med anledning av detta begär jag att konstitutionsutskottet granskar statsråd Sven- Erik Buchts agerande med anledning av samråd på EU-nämndens sammanträde 7 oktober och efterkommande förhandlingar i Luxemburg 10 oktober, för att bedöma dess förenlighet med regeringsformens bestämmelser och övrig tillämpning och praxis.
Stockholm 14 oktober 2016

Jens Holm, Vänsterpartiet

Hemlighetsmakeriet överklagat

EU har beslutat att s k läsrum ska inrättas i alla EU-länder för att parlamentariker ska kunna få läsa dokument kring handels- och investeringsavtalet med USA, TTIP. Jag har besökt läsrummet, som finns på utrikesdepartementet, två gånger. Jag saknade särskilt tretton dokument som räknades upp i ett beslut från EUs råds generalsekretariat från januari i år. Flera av dessa tretton dokument ska vara s k konsoliderade texter, d v s texter som kommit långt i förhandlingarna och där både EUs och USAs ståndpunkt blir tydlig.

Dessa texter ville jag förstås läsa. Men av UD har jag fått beskedet att de inte finns i läsrummet och inte i Sverige överhuvudtaget. UD påstår att EU inte kan lämna över dokumenten till Sverige pga vår offentlighetsprincip som bl a förbjuder att efterforska källan (t ex i händelse av läcka). UD hänvisar mig istället till ett läsrum i Bryssel.

Det tycker jag inte är OK. Ska man som riksdagsledamot vara tvungen att resa till Belgien för att ta del av handlingar som är relevanta för sitt uppdrag? Och förresten läsrum; det är endast öppet för riksdagsledamöter och högt uppsatta tjänstemän. Innan man går in i rummet måste man avhända sig några, för mig, helt grundläggande rättigheter såsom att berätta om innehållet för allmänheten. Alla dokument kring detta omfattande avtal borde offentliggöras för den breda allmänheten.

Därför överklagar jag nu hemlighetsmakeriet kring TTIP. Läs min överklagan nedan. UDs beslut om att jag inte får ta del av dokumenten (alltså det jag överklagar) finns här: avslag-j-holm-002

2016-09-30

Till den som det berör på UD/ansvarigt statsråd,
Jag överklagar beslut UD2016/11989/HI där UD inte möjliggör för mig att ta del av de tretton uppräknade TTIP-dokumenten. De dokumenten, varav flera ska vara s k konsoliderade texter, ska, efter beslut av Europeiska rådets generalsekretariat 19/1-16, finnas tillgängliga för läsning i respektive lands parlaments s k läsrum. Trots EU-beslutet hävdar UD att dokumenten inte finns tillgängliga i Sverige.

Det är helt i strid med EU-beslutet om att de ska finnas tillgängliga för läsning för oss parlamentsledamöter. UD hänvisar mig till det s k läsrummet hos EU-kommissionen i Bryssel. Jag anser att det är fullkomligt absurt och oacceptabelt att vi svenska lagstiftare ska tvingas resa till Belgien för att ta del av handlingar som rör vårt politiska uppdrag. EUs handelskommissionär Cecilia Malmström säger att förhandlingarna kring handels- och investeringsavtalet med USA, TTIP, är de mest öppna och demokratiska någonsin bland internationella handelsavtal. Men när man som engagerad lagstiftare försöker sätta sig in i frågan och vill läsa relevanta dokument försvåras eller omöjliggörs detta i praktiken. Det här visar att TTIP-förhandlingarna följer en trist tradition av hemlighetsmakeri.

Rådets generalsekretariat ska ha beslutat om att ytterligare tre dokument ska tillgängliggöras i ländernas läsrum. På min direkta fråga till UD har jag fått besked om att inte heller dessa dokument finns i UDs läsrum. Jag vill ta del av även dessa dokument. De dokumenten räknas upp i ett rådsbeslut från 4/2-16 som dokument nr 14 (”Graphic comparision on tariffs…”) nr 15 (”Explanatory note comparing EU-US tariff…”) och nr 16 (”General comments on Product Specific Rules in TTIP”).

Jag kan meddela att jag också försökt få ut dessa dokument från riksdagens näringsutskott, men inte heller de förfogar över dessa dokument.

Det är av yttersta vikt att jag som riksdagsledamot, och som kommer vara med och fatta beslut om detta omfattande avtal, ges möjlighet att sätta mig in i vad det handlar om. Jag överklagar därför UDs beslut och vill få tillgång till de tretton dokumenten samt de ytterligare ovan nämnda tre. Jag vill kunna ta del av dem här i Sverige och inte behöva resa utomlands för att läsa dem.

Jag förväntar mig en skyndsam behandling av min begäran i enlighet med offentlighetsprincipen.

Beslutet från UD bifogas.

Jens Holm (V), riksdagsledamot

Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm
jens.holm@riksdagen.se
Tel: 08-786 57 33, mobilnr: 0708-250889

Inför klimattoppmötet i Marrakech, COP22

I början av november inleds FNs klimattoppmöte, COP22, i Marrakech, Marocko. I morse hade vi överläggningar med ansvarig minister, Isabella Lövin om COP22. EU har tagit fram förslag till gemensam position i form av en resolution (som jag av sekretesskäl tyvärr inte får dela här). Men jag säga så mycket att den resolutionen räcker inte för att Sverige och EU ska vara tillräckligt pådrivande för att vi tar vårt historiska ansvar för våra utsläpp.

Jag lämnade därför för Vänsterpartiets räkning en s k avvikande mening. Vi anser följande:

* EUs mål om att minska utsläppen med 40 procent till 2030 måste höjas till minst – 60 procent.

* Man verka för att den s k klimatfinansieringen till världens fattiga länder görs med nya och additionella medel, d v s att det inte tas pengar från ex vis biståndet.

* Formuleringarna kring tekniköverföring och kapacitetsuppbyggande till utvecklingsländer måste bli mycket tydligare. Hur ska det gå till. När? Vilken slags teknik avses? Kan man tänka sig undantag från dagens patent- och immaterialrättsregim för att underlätta tekniköverföringen? Svaren på de frågorna hänger tyvärr fortfarande i luften.

* Sverige borde tydligt avvisa formuleringar kring av kunna öka tillgodoräknandet av s k sänkor (skog och mark) som en del i uppfyllandet av sina minskningsåtaganden.

* Sverige borde presentera en egen position inför COP22 om vilka bidrag man har till de internationella klimatförhandlingarna, inte bara förlita sig på EUs ståndpunkt. Den svenska positionen behöver inte gå emot EU, bara komplettera och gå utöver.

Det finns mycket mer att säga om klimattoppmötet. Allt togs inte upp i vår avvikande mening på EU-nämnden. Det har delvis att göra med att regeringen också gör och säger flera bra saker, men mer måste göras.

En sak till, det är också högst otillfredsställande att flygets snabbt växande utsläpp inte finns med i klimatförhandlingarna. Nu sägs det att den frågan ska lösas på de pågående ICAO-förhandlingarna. Jag hoppas det, och tog upp frågan vid dagens möte. Men det finns stor risk för att ICAO landar på ett beslut som inte alls blir vad som krävs. Då måste Sverige driva på fortsatt i ICAO men också i andra sammanhang samt gå före på nationell nivå. Läs min fråga till regeringen om just detta.