Tunt från elektrifieringskommissionen

Regeringens elektrifieringskommission har presenterade i slutet av året sin handlingsplan för elektrifiering av de mest trafikerade vägarna i Sverige. Äntligen får vi konkreta förslag på hur en storskalig och systematiserad utrullning av laddinfrastrukturen ska gå till i Sverige, hoppades jag och många andra. Men tji fick vi. Däremot ett fortsatt tugg om att alla aktörer måste ta sitt ansvar, att en marknad ska byggas upp för laddstolpar etc. Tror regeringen själv på detta? Det finns ingen större affärsvinst i att sätta upp laddstolpar för att sedan ta betalt för den konsumerade elen. Den största delen av laddningen kommer trots allt att göras vid hemmet och vid depåer (för tunga fordon).

Däremot finns det en enorm samhällsvinst att bygga ut en laddinfrastruktur i hela landet med en ett enkelt och standardiserat laddsystem som fungerar för alla. En välfungerande laddinfrastruktur skulle snabbt kunna bidra till att klimatmålet om att minska utsläppen med 70 procent till senast 2030 skulle kunna nås. Därutöver skulle denna elektrifiering bidra till en mäng andra miljömässiga och folkhälsomässiga vinster.

Och pengarna finns, men de används fel. Redan idag går staten in med stora belopp för att stödja marknaden i att göra detta. 65 000 laddstolpar, publika och privata, har redan fått statligt stöd genom det s k Klimatklivet. Men regeringen ställer inga motkrav på var stolparna ska installeras och att de ska anslutas till ett nationellt enkelt betalningssystem. Detta trots att regeringen lovade för drygt ett år sedan att Sverige skulle få ett enkelt betalningssystem för laddinfrastrukturen. Så har det inte blivit. Resultatet har istället blivit ett osammanhängande plotter av laddstolpar utan nationellt betalningsystem.

Gör om gör rätt! Låt Trafikverket få i uppdrag att bygga ut laddinfrastrukturen vid våra statliga vägar. Se till att vi får ett heltäckande och sammanhängande nät av laddstolpar i hela landet. Se till att systemet är öppet för alla användare och enkelt att använda. Betalningssystemet skulle kunna fungera i likhet med hur trängselskatten tas ut idag.

Dagens laddkrångel måste komma till en ände. Det ska vara lätt att göra rätt.

Gör det lättare att ladda – hur länge till ska vi behöva vänta?

Idag debatterade jag med energiminister Anders Ygeman (S) om att göra det lättare att ladda elbil. Idag finns ingen standard för hur de publika laddstolparna ska hanteras. I höstas lovade han mig att ett enkelt system skulle finnas på plats inom ett halvår. Ett halvår… det är nu det. Och inget enkelt system finns ännu på plats. Nu svarade Ygeman att det ska finnas på plats det här året. Han kunde inte heller berätta hur många laddstolpar som kommer att behövas fram till år 2030, då transportsektorns utsläpp ska ha minskat med 70 procent. Det är uppenbart att vi får fortsätta att ligga på. För det ska vara lätt att göra rätt.

Se hela debatten här.

Gör det lättare att ladda

Ser fram emot ett lättbegripligt och enhetligt laddsystem för elbilar i Sverige. Det finns dessvärre inte idag. Regeringen borde ställa krav användbarhet på de pengar man betalar ut till laddstolpar. Jag kommer att debattera den frågan med energiminister Anders Ygeman (S) ti 13 april. Läs min interpellation här eller nedan.

Laddstolpar för elfordon
Interpellation 2020/21:595 av Jens Holm (V) till Statsrådet Anders Ygeman (S)

Den 15 september debatterade jag de svårigheter personer som vill ladda en elbil stöter på. Det finns en myriad av olika krångliga betalningssystem. Jag har själv stått och försökt ladda ned appar, swisha pengar och blippa med brickor vid offentliga laddstolpar, inte alltför sällan helt förgäves. Det är ett oerhört uppsplittrat och krångligt system för bilister som i dag vill köra ett laddbart fordon utan utsläpp. Det här är ett stort problem som försvårar den viktiga klimatomställningen av transportsektorn. Till 2030 ska utsläppen ha minskat med minst 70 procent. Om det målet och vikten av ett enklare laddsystem var jag och energiministern överens. Därför blev jag glad över det löfte som ministern presenterade i riksdagens kammare, nämligen att laddkrångelproblematiken skulle vara löst inom ett halvår. Så här sa Anders Ygeman (S) i vår debatt den 15 september:

”Det var för lite mindre än en månad, kanske tre veckor, sedan som jag träffade branschen. Säg att vi har ett nytt möte om en månad eller två, så att branschen verkligen har kunnat komma överens. Om det då finns en bra lösning är implementeringstiden ett kvartal, så vi kan nog ha en lösning utrullad och på plats om ungefär ett halvår.”

Om ett halvår skulle det alltså finnas en lösning på laddkrånglet för elbilisterna. Nu skriver vi slutet av mars och det har gått ett halvår sedan energiministerns löfte. Efter egna kontroller längs landets publika laddinfrastruktur och kontakter med berörda kan jag konstatera att det inte stämmer. Laddkrånglet är inte löst. Detta är särskilt anmärkningsvärt med tanke på att de ungefär 9 000 publika laddningspunkter som finns i Sverige i dag har finansierats med offentliga medel. Då borde det vara rimligt med motkravet att elbilisterna också enkelt ska kunna använda laddstolparna på ett smidigt sätt.

Enligt organisationen Power Circle kommer antalet publika laddpunkter att behöva tiofaldigas i Sverige till 2030. Sverige är ett av de länder i Europa där antalet sålda laddbara fordon ökar mest. Det är glädjande, men det ställer också krav på ett heltäckande och enhetligt laddsystem för laddbara fordon. Det finns inte i dag.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:

När får Sverige ett enkelt system att ladda elfordon vid publika laddpunkter, och vilka konkreta åtgärder vidtar statsrådet för att så ska bli fallet?
Hur stort bedömer statsrådet att antalet publika laddpunkter behöver vara till 2030?

Kontroll av elbilar

Ser fram emot svaret på den här frågan, som borde komma inom en vecka. Läs frågan här eller nedan.

Kontroll av elbilar
2020-09-04 Skriftlig fråga 2019/20:2120 av Jens Holm (V)
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Försäljningen av elbilar och laddhybrider ökar kraftigt i Sverige, vilket är glädjande. Dessvärre har kontrollbesiktningen inte följt med i utvecklingen. I dagsläget görs ingen specifik kontroll av elbilarnas elsystem vid besiktningen. Områden där kontroll borde göras kan vara batteri, kablar i driftssystemet, laddkontakt och laddkabel.

Norge, som har kommit längre än Sverige med laddbara fordon, uppdaterade 2015 sitt regelverk för besiktning av elbilar och laddhybrider.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Avser ministern att ta initiativ för att uppdatera besiktningsregelverket så att kontroll av laddbara fordon görs i enlighet med vad som har beskrivits?