När tänker regeringen upphäva datalagringen?

Jag ställer idag två frågor till justitieminister Beatrice Ask med anledning av underkännandet av datalagringsdirektivet. När tänker regeringen upphäva det från svensk lagstiftning? Och tänker regeringen kräva tillbaka de böter som EU utdömt mot oss? Läs på länkarna eller nedan.

Svar inom en vecka.

Fråga 2013/14:566 Tidpunkt för upphävande av datalagringsdirektivet 
av Jens Holm (V) till Justitieminister Beatrice Ask (M)
 
EU-domstolen ogiltigförklarade den 8 april EU:s datalagringsdirektiv. Sverige införde direktivet i svensk lagstiftning den 1 maj 2012. Vänsterpartiet har varit motståndare till datalagringsdirektivet, bland annat för att det strider mot de mänskliga rättigheterna och rätten till privat kommunikation. Domen visar att vi kritiker hade rätt hela tiden.

Sverige har ådömts 3 miljoner i böter från EU för att vi varit sena att införa direktivet i svensk lagstiftning. En dom i EU:s domstol är överordnad nationell lagstiftning. Domen borde alltså leda till att lagändringarna som följde av propositionen Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpande ändamål (prop. 2010/11:46, alltså den svenska implementeringen av datalagringsdirektivet) upphävs snarast möjligt.

Nu är det dags att göra om och göra rätt. Med anledning av domen från EU-domstolen vill jag fråga justitieminister Beatrice Ask:

Avser ministern att verka för att upphäva den svenska versionen av datalagringsdirektivet, och i så fall när?

Fråga 2013/14:567 Återbetalning av skadestånd för datalagringsdirektivet
av Jens Holm (V) till Justitieminister Beatrice Ask (M)
  
EU-domstolen ogiltigförklarade den 8 april EU:s datalagringsdirektiv. Sverige införde direktivet i svensk lagstiftning den 1 maj 2012. Vänsterpartiet har varit motståndare till datalagringsdirektivet, bland annat för att det strider mot de mänskliga rättigheterna och rätten till privat kommunikation. Domen visar att vi kritiker hade rätt hela tiden.

Sverige har ådömts 3 miljoner i böter från EU för att vi varit sena att införa direktivet i svensk lagstiftning. En dom i EU:s domstol är överordnad nationell lagstiftning. Domen borde alltså leda till att lagändringarna som följde av propositionen Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpande ändamål (prop. 2010/11:46, alltså den svenska implementeringen av datalagringsdirektivet) upphävs snarast möjligt.

Nu är det dags att göra om och göra rätt. Med anledning av domen från EU-domstolen vill jag fråga justitieminister Beatrice Ask:

Avser ministern att verka för att EU ska betala tillbaka bötesbeloppet till Sverige?

Nu måste datalagringen stoppas

EU-domstolen underkänner idag EUs datalagringsdirektiv (se pressmedd och domen). Enligt domstolen strider datalagringen mot de grundläggande rättigheterna och inskränker medborgarnas integritet. Vänsterpartiet har hela tiden motsatt sig denna lagstiftning och välkomnar därför dagens dom.  

Det här visar att vi har haft rätt i vår kritik hela tiden. Nu förväntar jag mig att regeringen skyndsamt häver den svenska datalagringen. Regeringen måste också driva på EU så att hela datalagringsdirektivet dras tillbaka. Man kan inte ha ett direktiv som strider mot lagen, det säger sig självt. Att lagra 500 miljoners data- och teletrafik är en oacceptabel kränkning av medborgarnas integritet och i grunden mänskliga rättigheter.

I slutet av 2010 lyckades Vänsterpartiet tillsammans med Miljöpartiet att tillfälligt stoppa den svenska implementeringen av datalagringsdirektivet. Trots stora protester röstades direktivet igenom av riksdagen ett drygt år senare och trädde i kraft sommaren 2012. Den svenska implementeringen av datalagringsdirektivet går till och med längre än vad EU krävde när även missade samtal och mobilers positioner tas upp i den svenska lagstiftningen.

Datalagringen – kampen går vidare

233 ledamöter har röstat för datalagringsdirektivet, vi var 41 som röstade nej. Tack till alla ni som röstade nej! Det här innebär att vi får obligatorisk datalagring i Sverige redan från och med den 1 maj i år. Illa!

Även om mycket känns bittert just nu, vill ändå uppmana alla att fortsätta kampen mot datalagring och alla andra integritetshämmande förslag. EU-kommissionen har lovat en översyn av datalagringen. Där finns det chans att ta upp det fullkomligt absurda och oproportionerliga i att masslagra ALL elektronisk trafik mellan ALLA. Lås oss göra det! Dessutom är det, tyvärr, fler integritetshämmande lagar på gång. Så det är bara att fortsätta att ligga på.

Riksdagsledamöter som är anhängare av datalagringen har klagat över att de fått så mycket protestmejl. Precis så ska det vara. Låt de åtminstone få känna att de sviker något av det mest grundläggande i ett demokratiskt samhälle, nämligen rätten till en fri kommunikation.

På torsdag nästa vecka arrangerar Ung vänster digital självförsvarskurs. Helt rätt!

Rösta nej till massövervakning

Idag har jag, Maria Ferm och Rikard Alling ett inlägg mot datalagringsdirektivet på Brännpunkt. Läs det gärna där eller nedan. Imorgon gäller det, nej till datalagring – ja till frihet på nätet!

Rösta nej till massövervakning
SvD, 2012-03-20

På onsdag kommer Sveriges riksdag att rösta om att införa det kritiserade datalagringsdirektivet i Sverige. Vi vill uppmana alla riksdagsledamöter som anser sig stå för grundläggande demokratiska värden att förkasta detta människorättsvidriga direktiv.

Om regeringen får som den vill kommer datalagringsdirektivet träda i kraft i Sverige redan den 1 maj i år. I korthet går direktivet ut på att lagra trafikdata från internet och elektronisk kommunikation; vilket innebär att information om vem som ringt eller mejlat med vem, var personerna befunnit sig och när det skedde kommer att lagras i minst sex månader.

Den ursprungliga avsikten var att dessa uppgifter endast skulle användas för att bekämpa grov organiserad brottslighet och terrorism. Under processen uppluckrades dock definitionen, mycket som ett resultat av intensivt lobbyarbete från organisationer och företag som IFPI, Walt Disney Pictures och Sony som ville få uppgifterna att kunna användas i nästan alla former av brottsbekämpning, framför allt sådan som rörde påstådda upphovsrättsintrång på internet.

Det finns en befogad oro över att ett införande av direktivet i Sverige kommer att leda till att dessa känsliga uppgifter används till mångt mycket annat än enbart bekämpning av allvarliga brott som terrorism.

Kritiken mot direktivet har varit enorm. Nationella domstolar i Tyskland, Rumänien och Tjeckien har underkänt de nationella lagar som försökt implementera direktivet då dessa brutit mot grundläggande medborgerliga rättigheter. Enligt EU:s egen datatillsynsman, Peter Hustinx, är datalagringsdirektivet ”utan tvekan det mest privatlivsinkräktande instrument som någonsin antagits av EU, både när det gäller dess skala och antal människor det berör”. EU:s datatillsynsgrupp har instämt i kritiken, och hävdar att direktivet inverkar på individens okränkbara, grundläggande rätt till konfidentiell kommunikation.

I juni 2010 skickade inte mindre än 106 organisationer, däribland en mängd människorättsgrupper och medborgarrättsorganisationer, ett brev till de ansvariga EU-kommissionärerna där man hävdade att sådan inkräktande massövervakning över hela befolkningar är fullständigt oacceptabel och krävde att EU skulle dra tillbaka direktivet.

Även EU-kommissionens egen utredning av direktivet, som släpptes i april förra året, konstaterade att direktivet utgör en betydande inskränkning av den personliga integriteten, och fann att många medlemsländer tillät att uppgifterna användes lättvindigt och inte alls enbart för att motverka allvarlig brottslighet såsom terrorism.

Det finns inga obestridliga fakta som styrker datalagringsdirektivets effektivitet gällande brottsbekämpning, och ett införande i Sverige skulle medföra ett flagrant angrepp på den personliga integriteten såväl som att innebära en förkastlig massövervakning av vanliga medborgare. Genom att vanliga svenska medborgares trafikdata och elektroniska kommunikation kartläggs innebär datalagringsdirektivet ett minst lika stort hot mot friheten på internet och alla svenska medborgares mänskliga rättigheter som det nyligen omdebatterade Acta-avtalet.

Vi säger nej till massövervakning och kränkningar av medborgarnas mänskliga rättigheter. I stället vill vi att Sverige, tillsammans med andra länder som också är kritiska till integritetskränkande förslag, ska arbeta för att riva upp eller omförhandla direktivet. Det borde inte vara för mycket begärt att ha en regering som kunde stå upp för samma principer.

JENS HOLM (V)

riksdagsledamot

MARIA FERM (MP)

riksdagsledamot

RIKARD ALLVIN

fil. master Globala Studier

Ja till fri kommunikation – nej till datalagring

På onsdag den 21 mars kommer riksdagen att rösta om regeringens förslag till datalagring. Regeringen föreslår att EUs datalagringsdirektiv ska implementeras från och med 1 maj i år. Vänsterpartiet motsätter oss datalagringsdirektivet. Datalagring innebär ytterligare ett steg på vägen mot ett övervakningssamhälle. Regeringen vill att alla telekomoperatörer ska tvingas lagra uppgifter om telefonsamtal, SMS och datorkommunikation under ett halvårs tid. De mobiltelefoner vi bär omkring på kan fungera som spårsändare, och en av de uppgifter staten vill ha tillgång till är var vi alla befinner oss vid olika tidpunkter.

Det är självklart viktig att bekämpa grov brottslighet, men en massövervakning av alla svenskar är inte rätt väg att gå. De grova brottslingarna kan dessutom lätt kringgå datalagringen genom att använda sig av krypterad kommunikation eller kontantkort. I regeringens svar till EU från den 18 augusti i fjol skriver regeringen att datalagring inte behövs:

”Vad som nu anförts visar att det grundläggande syftet med datalagringsdirektivet – att säkerställa att uppgifter finns tillgängliga för utredning, avslöjande och åtal av allvarliga brott – redan idag uppnås i Sverige i stor utsträckning med stöd av gällande regler.” (sid 17).

Regeringen konstaterar alltså att vi redan nu har alla verktyg som behövs för att bekämpa brottsligheten. Här faller datalagringskramarnas huvudargument i ett slag.

När justitieminister Beatrice Ask (M) var riksdagsledamot skrev hon i ett yttrande från justitieutskottet, 2005, att direktivet innebar ”en allvarlig kränkning av den personliga integriteten och de mänskliga rättigheterna” och att det ansågs ”strida mot Europakonventionen”. Det är ytterst beklagligt att Ask nu tycks ha glömt den kritiken och lägger fram ett förslag om massövervakning av svenskarna.

I fjol lyckades Vänsterpartiet och Miljöpartiet stoppa datalgringsdirektivet i ett år genom en s k minoritetsbordläggning. Men nu är frågan alltså uppe igen för avgörande. Vår förhoppning är att fler riksdagsledamöter inser det orimliga med att all information om var, när och vem du kontaktar via nätet eller telefon ska lagras, registreras och arkiveras hos tele- och internetoperatörer i ett halvår. Vi kan också konstatera att kostnaderna för detta kommer att läggas på operatörerna och därmed i slutänden hos oss användare.

Är du kritisk till datalagring? Kontakta gärna de andra partierna i riksdagen och fråga hur de kommer att rösta. Tyvärr ser det i dagsläget ut som att det finns en majoritet för att rösta för regeringens förslag. Det måste ändras.

 Stoppa datalagringsdirektivet – värna den fria kommunikationen!

 Läs gärna mer om Vänsterpartiets kritik mot datalagring i vår motion ”med anledning av prop. 2010/11:46 Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpande ändamål – genomförande av direktiv 2006/24/EG”.