Sänk järnvägens banavgifter

Järnvägsbranschen har drabbats hårt av coronapandemin. I många länder väljer man under pandemin att sänka eller avskaffa banavgifterna för järnvägen, men inte i Sverige. Är det inte märkligt att regeringen inte infört den utlovade kilometerskatten för lastbilstransporterna, men straffar det klimatsmarta sättet att transportera personer och gods med höjda banavgifter för järnvägen? Hög tid att sänka banavgifterna. Läs min interpellation till infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) här eller nedan.

Sänkta banavgifter för järnvägen
2021-02-24, Interpellation av Jens Holm (V) till Tomas Eneroth (S)

Under pandemin har alla transportslag drabbats hårt, och det gäller även järnvägstransporterna. Regeringen har flera gånger gett mer stöd till flygbranschen än järnvägen, trots att den senare transporterar mångfalt mycket mer gods och personer, dessutom på ett klimatsmart och transporteffektivt sätt. Regeringen brukar framhålla järnvägen och sina satsningar på den, men trots regeringens och infrastrukturministerns uttalade målsättning i den s.k. godsstrategin om att flytta över godstransporter från väg till järnväg har någon sådan överflyttning inte skett sedan godsstrategin inrättades för drygt två år sedan.

Ett stort problem är de ständigt ökande banavgifterna som tågoperatörerna måste betala för att trafikera svensk järnväg. Sedan 2009 har regeringar av olika kulör höjt banavgifterna för godstransporter på järnväg med nästan 300 procent. Några motsvarande avgifter för långtradartransporterna finns inte. Den miljökompensation på 400 miljoner kronor till järnvägen som regeringen infört är välkommen. Men det regeringen ger med ena handen tar den tillbaka femfalt med den andra. Två miljarder kronor tas nämligen från järnvägen i form av banavgifter. Detta förefaller att vara emot all rim och reson. Transporter på järnväg är klimatsmarta och energieffektiva, i praktiken helt utan utsläpp av växthusgaser. Dessutom minskar trängsel och buller på våra vägar. Lastbilstransporter på väg ökar däremot våra utsläpp av växthusgaser samt skapar buller och trängsel. Varför straffar regeringen det klimatsmarta trafikslaget?

Det finns en lösning på detta. Det handlar om att göra det billigare att transportera på järnväg och dyrare på väg. Regeringen skulle kunna börja med att sänka eller avskaffa banavgifterna för järnvägen. Detta särskilt med tanke på hur hårt pandemin har slagit mot järnvägssektorn. Ministern kan inte längre gömma sig bakom EU i den här frågan. EU har både i en särskild förordning och nu senast i den nya mobilitetsstrategin öppnat för sänkta eller avskaffade banavgifter (exempelvis ska godstrafiken öka med 50 procent till 2030). Flera länder i Europa har gått den vägen och infört avskaffade eller sänkta banavgifter.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Kommer ministern att verka för sänkta eller avskaffade banavgifter för järnvägen?

Jens Holm (V)

Högt pris för djurfabrikerna

Vi är ju vana med att köpa billigt kött, ägg och mjölk i våra butiker. Det är billigt för att det är kraftigt subventionerat, och för att djuren får lida i den fabriksmässiga uppfödningen. Galna kosjukan, svinpest, blåtunga, herpes, rabies, corona (minkar) och nu senast fågelinfluensa är några exempel på sjukdomar som kan sprida sig bland djurfabrikerna. När ett utbrott sker måste djur avlivas och lokalerna saneras. Jag har skrivit om detta här.

Vad färre talar om är vem som betalar priset för de smitthärdar. Ja, vem är det? Jo, det är du och jag. Enligt svensk och EU-lag ska djurindustrierna ersättas för avlivning, sanering, produktionsbortfall och förlorat djurvärde. Just nu grasserar fågelinfluensan med full kraft i södra Sverige. Sju anläggningar har hittills drabbats och 2,1 miljoner fåglar har avlivats, varav 1,3 miljoner vid Sveriges största äggproducent CA Cedergrens i Mönsterås.

Jag bad Riksdagens utredningstjänst ta reda på vad detta kostar skattebetalarna. Summa: 340 miljoner kronor. Och då är alla kostnader är ännu inte inräknade.

Det billiga köttet, äggen och mjölken har ibland ett högt pris. Det priset är vi alla med och betalar. Rimligt?

Läs gärna hela rapporten från RUT.

Utveckla kollektivtrafiken

Naturvårdsverket tog för nästan två år sedan konkreta förslag till hur kollektivtrafiken ska utvecklas. Men vad har regeringen egentligen gjort? Behovet av att utveckla kollektivtrafiken är nu iochmed pandemin större än någonsin. Nu får infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) svara. Läs min fråga här eller nedan.

2021-02-17, Utredning för attraktivare kollektivtrafik
Jens Holm (V) till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

I rapporten Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av miljömålen 2019 presenterade våra myndigheter i samverkan en rad förslag för att öka möjligheterna att nå våra miljömål. Man konstaterar bland annat att för att nå målet om att 25 procent av alla persontransporter ska ske med gång, cykel- och kollektivtrafik år 2025 är det av stor betydelse att öka kollektivtrafikens attraktivitet även utanför storstadsområdena, där bilen fortfarande har en dominerande roll. En viktig förklaring till detta är enligt myndigheterna att ”hela resan” fungerar dåligt, med långa väntetider vid byte buss/tåg och tåg/tåg.

Man föreslår därför en utredning av hur kollektivtrafikens attraktivitet kan öka i städer och större samhällen utanför storstadsområden genom att bland annat se över förutsättningarna för att införa takttidtabeller med knutpunktstrafik i större skala, med fokus på den interregionala tågtrafiken. Tydligare tidtabeller och bättre bytesmöjligheter mellan olika tåg och mellan tåg och buss är centralt. Utredningen ska omfatta hela-resan-perspektivet och innehålla en övergripande samhällsekonomisk analys. Naturvårdsverket föreslår att utredningen även ska inbegripa digitaliseringsaspekter och ser ett behov av att komplettera åtgärden med ytterligare styrmedel för att åstadkomma en överflyttning från bil till kollektivtrafik. Förslaget är positivt för miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö och God bebyggd miljö.

Pandemin har minskat kollektivtrafikresandet med 50 procent, och kollektivtrafiken har tappat 7,5 miljarder kronor i intäkter. Vänsterpartiet anser därför att behovet av åtgärder, inklusive kraftigt ökat ekonomiskt stöd för investeringar, för en omstart efter coronapandemin är ännu mer akut för att stärka kollektivtrafikens roll och byggandet av det hållbara samhället.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Avser ministern att verka för att en utredning skyndsamt ska tillsättas för en attraktivare kollektivtrafik enligt myndigheternas förslag i Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av miljömålen 2019?

Djurfabrikerna vår tids smitthärdar

Mycket glädjande beslut om stopp för den svenska minkindustrin under hela 2021. Om inte regeringen håller minkfarmarna under armarna med ekonomiska bidrag kommer pälsindustrin nu att fasas ut. Decenniers kamp för att stoppa denna oetiska verksamhet har då stoppats av ett litet virus. Alla vi som värnar djuren har goda skäl att fira!

Dessvärre är pälsindustrin bara ett symptom på ett större problem, nämligen hur vi behandlar djuren. I Vänsterpartiets motion till pandemilagen – 8 januari i år – avslutade vi med texten:

”Avslutningsvis vill vi lyfta frågan kring faran med muterade virus i samband med djurindustri. I vårt grannland Danmark upptäcktes exempelvis under det gångna året ett muterat covid-19-virus hos minkar inom pälsindustrin och nu kommer det rapporter om att danska minkfarmare för dialog med svenska minkfarmare om att flytta djur över gränsen. För Vänsterpartiet är det ytterst viktigt att regeringen säkerställer att det finns lagstiftning på plats för att skyndsamt kunna stänga ned exempelvis minkfarmar eller annan djurindustri i Sverige i det fall muterade virus skulle upptäckas även här.

Så länge vi har djurindustrier kommer risken för nya smittor och i förlängningen pandemier att finnas. Hur många i Sverige är ex vis medvetna om att den extra farliga formen av fågelinfluensan, högpatogena HPAI, grasserar med full kraft runt om i Europa? Ja, och numera även i Sverige. Smittspridningen tog sin början vid nyårsafton 2019 i Polen då HPAI, högpatogen aviär influensa upptäcktes hos fågeluppfödare i Polen. Ett par månader senare hade smittan spridit sig till stora delar av Östeuropa och Tyskland. Den andra säsongen av fågelinfluensa innebar en spridning av samma virus men nu också i en mängd olika undergrupper H5N8, H5, N5, H5N1 och H5N3 och spridningen skedde nu förutom i Polen i västeuropeiska länder som Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Tyskland och Danmark. Smittan tros ha sitt ursprung hos vilda fåglar som på olika sätt kommit i kontakt med de tama.

I mitten av november hade viruset nått Sverige när fågelinfluensa upptäcktes på en kalkonuppfödning i sydöstra Skåne. Hela beståndet med 4500 kalkoner fick avlivas. Strax efter nyårsafton 2020/21 drabbades äggkläckningsanläggningen Blenta i Sjöbo av samma virus varpå 18 000 kycklingar slaktades. Två mil söderut, i Skivarp, fick 2200 kalkoner avlivas efter att viruset upptäckts. I dagsläget råder efter beslut av Jordbruksverket skyddsnivå 2 i hela Sverige, vilket innebär att alla tamfåglar måste hållas inomhus. Fågelinfluensan är med andra ord inte stoppad. Fågelinfluensan smittar vanligtvis inte till människor, men den stora smittspridningen innebär en enorm kostnad för samhället när smittspårning, masslakt, sanering och kompensation till uppfödarna bekostas av oss skattebetalare.

Fågelinfluensan är inget enskilt fall, utan ett symptom på det ohållbara med att hålla tusentals, ibland tiotusentals, djurindivider i en och samma anläggning (jag har själv dokumenterat massor som grävande journalist). EU gör varje år en sammanställning över sjukdomsutbrott bland djur inom EU. I registret Animal Disease Notification System, ADNS, radas sjukdom för sjukdom upp landvis och i antalet utbrott. Det är ingen munter läsning kan jag meddela. Listan toppas av afrikansk svinpest bland vilda djur med 11 027 utbrott, följt av afrikansk svinpest bland domesticerade djur med 1240 utbrott. Svinpesten bland vilda djur har spridit sig runt om i en stor del av Östeuropa, de baltiska staterna och även till Belgien och Tyskland. Det är av det skälet Danmark nu bygger ett stängsel längs södra Jylland för att hålla de tyska vildsvinen borta. Fågelinfluensan, blåtunga, herpes och rabies är andra utbrott som EU har bokfört. Jag ska inte trötta er med hela listan, men när man läser den uppifrån och ned får man en förståelse för de smitthärdar som pågår dygnet runt runt om i Europa. Och priset för detta betalar du och jag via skattsedeln. Att avliva, sanera, smittspåra och kompensera uppfödarna finansieras av det gemensamma med stöd i svensk och europeisk lagstiftning. Smittorna initieras av vilda djur, men tar riktig fart när smittan når våra djurfabriker. Vissa smittor, dock inte svinpesten, är zoonoser som kan sprida sig vidare till människan och i värsta fall orsaka pandemier. Se hur coronaviruset muterats och spridits vidare via holländska, danska och svenska pälsindustrier.

Så länge vi fortsätter med djurfabriker får vi räkna med att leva med hotet om nya utbrott, och ibland rena pandemier. Hur högt pris är vi beredda att betala för det billiga köttet?

Coronateserna – livet efter pandemin

Är det övermodigt att se pandemin som en möjlighet? Det kan det vara, men om vi inte bestämmer oss för vilket liv vi vill ha efter krisen kommer någon annan göra det. Rasmus Landström har skrivit en kort och kärnfull bok på temat och lyckas väl med uppgiften: Coronateserna – 52 teser om krisen och hur vi startar om samhället (Verbal förlag, 2020).

Coronateserna – 52 teser om krisen och hur vi startar om samhället
Rasmus Landström (Verbal 2020)

Perioden 1970-1975 var en tid av stor ekonomisk kris samtidigt kom den att bli den mest reformintensiva under hela efterkrigstiden, menar Landström. 40-timmasveckan, medbestämmandelagen, LAS, studiereformer och förslag om löntagarfonder. Till detta skulle han kunna lägga den omfattande elektrifieringen och effektiviseringen av svensk industri och hushåll som en följd av oljekrisen. Utsläppsminskningarna var kraftigare då än nu. Detta i en tid då ordet klimatförändring inte fanns i den politiska vokabulären. Jag skriver för övrigt om detta i min bok Om inte vi, vem? och här.

Krishantering är aldrig neutral, fortsätter Landström. Helt sant. Därför är det helt avgörande hur vi hanterar denna kris. Ska det bli en omstart av ekonomin enligt Svenskt Näringslivs modell eller är detta en möjlighet till något bättre? Hur ska vaccineringen gå till? Ska bara rika räddas, eller alla? Ska det bli windfall profits för Big Pharma eller ställer vi hårda krav på läkemedelsindustrin (i dagsläget är exempelvis priset på Sveriges och EUs inköp vaccinet hemligstämplat – i strid med WHOs överenskommelse, varför?). Ska stödpaketen kopplas till en grön omställning? Hur skapar vi nya gröna jobb? Hur minskar vi utsläppen? En Green New Deal vore en bra idé. Pandemin har visat att allt egentligen är möjligt. Det gäller bara att vi ser det och fångar den möjligheten.

Coronateserna är en av årets viktigaste böcker på temat pandemin och tiden efter den. För det kommer en tid efter corona, var så säker. Boken är kort, som jag skrev. Det är bra och gör att du kan läsa ut den på ett par kvällar. Ta den tiden, det är den värd.

Återhämtningspolitiken måste bli hållbar

Det sägs att en kris är också en möjlighet. Dessvärre en insikt som ännu inte verkat landat hos regeringen. Jag har tidigare tagit upp vikten av att coronaåterhämtningspolitiken blir socialt och ekologiskt hållbar. Att de pengar som betalas ut inte går till ökade utsläpp. Att vi lär av gamla misstag. Dessvärre har regeringen agerat helt stick i stäv med detta. En ny granskning från Stockholm Environment Institute visar att så mycket som 2/3-delar av regeringens Coronaåterhämtningsinsatser har gått till det fossila. Det handlar inte minst om stöd till infrastruktur med risk för ökade utsläpp, stöd till flyget i synnerhet.

Jag kommer att ta upp frågan med finansminister Magdalena Andersson (S) idag vid riksdagens frågestund. Det går bra att att följa via riksdagen.se webb-TV, från kl 14.00. Jag kommer troligen in straxt efter kl 14.30.

Uppdatering: Här kan du se min fråga till finansministern (jag kommer in efter 43 min).

Transport, corona, sustainable transformation

Today I will talk on the European Left climate conference, Transform or Collapse organized by the Spanish/Basque party Bildu. You can follow my presentation and the following discussion at the conference site. We will come up at 18.00. You´ll find my presentation below.

Transport sector, corona and the urgent need for a just and sustainable transformation
Jens Holm, Bildu/GUE-conference Transform or collapse 13-14/11

Accounting for one third of the EU’s total greenhouse emissions, the transport sector is one of the main contributors to today’s climate crisis. Up to the corona pandemic, carbon emissions from the transport sector were booming despite both EU and national emission reduction targets. If we keep on with business as usual we will have a huge increase in European transport-related emissions. Add to that, the transport sector is the main cause for more than 400 000 premature deaths in Europe due to bad air quality. And the extra costs for the local air pollution for the member states health budgets is on a staggering 250 to 1000 billion euros.

So, there is an urgent need for a drastic reduction of emissions from the transport sector. Besides the ordinary climate targets the EU has the goal of lowering transport emissions with 60 percent by 2050 (Transport White Paper, 2011). That is an incredibly low target and not in line with the Paris Agreement. Compare for instance with our national target for transport sector in Sweden, were transport emissions should be cut with 70 percent by 2030, at the latest.

In short; continuous emissions of carbon dioxide and other pollutants are a threat to our existence. How do we solve this?

The response from the Right is to rely on a dream of a technological quick fix and a lot of biofuels. I´m not saying that new technology is bad, of course not. But self-driving cars, Artificial Inteligence, electric airoplanes etc will just not solve the problem.

We need a sustainable and just transformation of the transport sector. And the Left should welcome technological advancement, but also strive to less and better transports, in other words; we need a behavioural change in the transport sector. In order to achive that we in the Left should work with both progressive regulation and with economical tools such as investments, taxes and fees. We should work with both stick and carrot. To rely on the market would be a risky thing.

The pandemic – a window of opportunity
Needles to say, the corona pandemic is a terrible thing. It kills people and closes down our societies. It makes life awful in many respect.

But, no crisis that doesn´t also bring opportunities.

When it comes to our cities (and the pandemic is a predomantly city phenomenon), due to restrictions transports have dropped dramtically, transport with personal cars not the least. We have all seen the pictures with empty streets in Paris, London and other metropolies. Air quality has been improved and there is less noise and congestion. Many cities rightly states that this is not a bad thing and the Covid-19 recovery should keep the good features of the pandemic. That means a recovery that will take space from cars and bring it back to the people. Paris for instance has decided to close down more than 70 percent of the car parking areas in the city and plans for the 15 minutes city. A city with access to all relevant service within 15 minutes walk or cycling. Milan, Barcelona, London and Copenhagen are other examples of cities with strategies to make the covid-recovery in to a green and just one by converting car space into bicycle- and walking lanes, planting trees, building parks and invest more in public transport. In the Mayors network C40 some 40 cities in Europe and elswere have formed a very progressive working group called Global Mayors Covid-19 Recovery Task Force. The aim is to make the recovery just and green. Or as they put it in their manifesto: ”To rebuild our cities & economies in a way that improves public health, reduces inequality and addresses the climate crisis.” Indeed a red and green recovery.

That is the kind of development we in the Left should facilitate in our cities.

Modal shift from road to rail
But it is not all about our cities. In Europe almost 80 percent of the land freight transports are delivered by lorries on roads, with a lot of emissions, noise and congestion as a consequence. From Left to the Right there is pretty much consensus around the necessity for transporting more goods on rail and less on

road. But in today´s marked driven just-in time society that will not happen. However, during the pandemic something actually happned. When goods transport with lorries on roads many times got stuck between our borders or because the drivers were home due to sickness, goods transport on rail has been working smoothly and actually winning market shares during the pandemic. Perhaps a start of a modal shift towards more sustainable freight transports?

Hopefully. And we, as politicians should suppport this modal shift.

One way is simply to tax road transports and use the revenues to the railway and waterways (which is also a more sustainable way to transport goods).The best example would is probably to be found in Europe’s premier transit country, Switzerland. In the year 2001, the Swiss government imposed the Heavy Goods Vehicle Charge, a tax on heavy lorry transports (over 3.5 tons). The tax has been a true success when it has reduced the total number of heavy transports through the country and the revenues been invested in the railway system. A success in other words!

Otherwise, the first thing states could do right now is to reduce, or scrap altogether, the track access fees that railway operators pay today to transport on the rail tracks. That would make it cheaper to transport on railway and the rail sector would grow. Some countries have done that during the pandemic; Germany and France, to mention the two most outstanding examples.

Make the transition both red and green
Let me conclude with some reflections upon how the Left should deal with green transition issues. We embrace the idea of a Green New Deal. That is because it combines lower emissions with building of a society which is more just and inclusive. We sometimes say in Sweden; a real green transition is impossible without left political action. But I would argue that ambitious environmental action is a good left policy in itself.

For instance. I mentioned 400 000 premature death´s due to air pollution. Who are the persons behind this figure? Who lives in dwellings close to noisy motorways and dirty industries? It is not the rich, it is the working class and lower income people. So, building greener cities, with public transport of world class perhaps free of charge – that would benefit the less well off. Our voters.

Another example. Environmental taxation is usually good policy also from a class perspective. Rich people tend to drive more car, have bigger cars and more cars in general. Thus, they will pay more when we tax the cars. If the revenues goes to public transport, bicycling and walking will benefit the less well off even more. And imagine a progressive tax on air flights were the price of tickets increases with the amount of flights that are carried out during a year. Well, it would be the frequent flyers that would pay the price, revenues could go to public transport and rebuild our railway. To the benefit of all.

A final example. In Stockholm we imposed congestion charges 2006 on car trafic in the city. We even won the referendum on this charges, now turned in to a congestion tax. The tax generates valuble resources that can be used to improve the public transport in the Swedish capital. Who benefits from this? Of course, working class and also women compared to men as a group. Since women drive less car and depend more on public transport.

My point is: Ambitious environmental policies are crucial in order to prevent a climate crisis and a collapse in biodiversity, but environmental political action is also fenomenal from a class and gender perspective. And we in the left are the ones who best know how to combine those perspectives. That is the role we should play when the green deal is to be rolled out in our respective countries.

Jens Holm, the Left Party, Sweden

www.jensholm.se/english

Avveckling av pälsindustrin

Frågade statsminister Stefan Löfven om en avveckling av pälsindustrin idag. Se min fråga nedan eller följ frågestunden här. Dessvärre ville inte statsministern göra som sin socialdemokratiska statsministerkollega i Danmark, avveckla pälsindustrin.

Avveckling av pälsindustrin
Coronavirus har upptäckts på tio svenska minkfarmer. I Nederländerna och Danmark finns också en oroväckande spridning av coronavirus. Där har regeringarna beslutat att stänga ned ländernas pälsdjursindustrier. En särskilt oroväckande aspekt är att viruset kan mutera – som i Danmark – vilket gör det ännu svårare att bekämpa.

Pälsindustrin är i grunden oetisk. Hundratusentals djur plågas varje år i minimala nätburar och slaktas på ett plågsamt sätt. Nu ser vi också att pälsindustrin hotar vår hälsa med spridning av coronavirus.

Med anledning av detta vill jag fråga statsministern. Avser statsministern stoppa all minkuppfödning under pågående pandemi samt avser han besluta om en avveckling av hela pälsindustrin i Sverige?

Miljömotioner 2020

Allmänna motionstiden är över för denna gång. I vanlig ordning har vi i Vänsterpartiet lagt ett antal viktiga motioner på miljö- och klimatområdet. Du finner dem nedan.

Ett transporteffektivt samhälle
Fyrstegsprincipen, hållbara jämlika transporteffektiva städer, cykelpolitik, vägslitageavgift, sänkt bashastighet i städer (40 km/h), stoppdatum fossila drivmedel, klimatmålen i infrastrukturplaneringen, förbjud nybilsförsäljning av bilar fr 2025 och mycket mer.

Ökad och förbättrad kollektivtrafik
Statligt stöd till kollektivtrafiken, fördubblingsmålet, skattebefria elbussar, nationellt biljettsystem, färdtjänsten, ta bort subventionen av förmånsbilar, slopad förmånsbeskattning på kollektivtrafikkort och mycket mer.

Miljöanpassad fordonsbesiktning
Högre miljökrav vid bilbesiktningen, kontroll av el-, gas- och vätgasbilar.

IT och bredband
De kommunala stadsnäten, bygg 5G i egen regi, statligt moln.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Vi anslår 12 miljarder kr mer än regeringen på att bygga hållbara kommunikationer i Sverige för 2021.

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.
Vi anslår 1,5 miljarder kr mer än regeringen på miljö- och klimat på utgiftsområde 20.

Levande skogar
Skydda mer skog, tätortsnära skog, stoppa avverkningar av skyddsvärd skog, hyggesfritt skogsbruk, blandskogar och mycket mer.

Ekocid
Förhindra brott mot naturen, ekocid.

Respekt för djuren
Växtbaserad mat, stoppa pälsindustrin, förbjud försäljning av päls, fasa ut burar från äggindustrin, kortare och färre djurtransporter m m.

Hållbart och rättvist fiske
Ekosystemanpassat fiske, stoppa bottentrålning, omarbeta ITQsystemet m m.

En politik för att möta coronapandemins globala effekter
Nytt klimatbistånd, agera mot djurtransporter, klimat- och miljöperspektiv enligt ”environmental due diligence” i regelverken för företags agerande utomlands m m.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Vi föreslår ett nytt additionellt klimatbistånd.

Samarbetet i Norden och Baltikum
Hållbara transporter, hållbar växtbaserad nordisk mat, fiske,

Hållbara och rättvisa städer

Coronapandemin ger oss också möjlighet att göra om och göra rätt. Jag skriver därför om vikten av att bygga hållbara, transporteffektiva och rättvisa städer efter corona. Som enda parti avsätter vi drygt 10 miljarder kronor för detta. Läs hos Sydsvenskan eller nedan.

Vi borde slå vakt om det positiva som pandemin medfört.
Sydsvenskan, 2020-10-30

En rad forskare som arbetar med miljö- och hälsofrågor påpekar att pandemin har visat att stads- och samhällsplanering måste bygga på ett mer omfattande och genomtänkt helhetsperspektiv än idag, och att en frisk, grön och bullerfri miljö gynnar alla levande varelser (Aktuella frågor 4/10).

Forskarna påpekar också att pandemin utgör en möjlighet för hela samhället att dra nytta av att människor ändrat sina vanor.
I och med coronakrisen har antalet människor som cyklar till och från jobbet ökat kraftigt. Tack vare distansarbete undviker många onödiga resor.
I städer runt om i världen uppskattar invånarna att kunna andas bättre luft, slippa buller och ibland höra fåglarna kvittra.
Vi borde alla slå vakt om det positiva som pandemin medfört. Städer som Paris, Milano, Barcelona och Köpenhamn har gått ihop i ett borgmästarnätverk med syftet att få en grön återstart efter corona. Bilvägar och parkeringar ska ersättas med cykelvägar och grönområden.
Dessvärre är ingen svensk stad med i nätverket.
För att underlätta hållbar stadsplanering har Vänsterpartiet i vårt förslag till statsbudget anslagit drygt 10 miljarder kronor för de kommande tre åren för att bygga hållbara, transporteffektiva och jämlika städer efter corona.

Vänsterpartiet anslår också ett extra statligt stöd till kollektivtrafiken. Att som Region Skåne gör nu under coronapandemin dra in busslinjer går stick i stäv med att försöka få fler att resa kollektivt
Med Vänsterpartiets satsningar skulle Malmö, Helsingborg, Kristianstad och andra Skånekommuner kunna följa efter städer på kontinenten som nu omdanas utifrån att gång, cykel och kollektivtrafik ska ha företräde framför privatbilism. Kollektivtrafiken kan då också utvecklas, inte som nu avvecklas.
Men det krävs mer omfattande förändringar för att Sverige ska komma tillrätta med transportsektorns utsläpp av växthusgaser, buller och negativa påverkan på luft och stadsmiljö.

Under denna mandatperiod behöver tre reformer genomföras:

  1. Infrastrukturplaneringen måste utgå från klimatet. När regeringen och Trafikverket gör planer för hur framtidens infrastruktur ska se ut utgår de inte från vad som är hållbart – Sveriges klimatmål om minskade utsläpp med 70 procent till 2030 från transportsektorn – utan från prognoser om ökad vägtrafik. Det är ett av skälen till varför utsläppen från transportsektorn inte minskar i den utsträckning de borde. Bygger Sverige ut vägnätet medför det ökad trafik och därmed ökade utsläpp.
    Regeringen har ett ypperligt tillfälle att ändra på det i den infrastrukturplan som ska presenteras nästa år. Den infrastrukturplan som gäller nu omfattar 700 miljarder kronor, så det handlar om stora summor.
  2. Trafikverkets analysmetoder behöver förändras. Enligt Trafikverket är en förlorad restimme med bil dubbelt så mycket värd som en förlorad timme i kollektivtrafiken.Det gör att det blir mer samhällsekonomiskt lönsamt att bygga nya vägar och mindre att satsa på tåg och annan kollektivtrafik.
  3. Det bör ingå i Trafikverkets uppdrag att arbeta mer för att människor ska förändra sina vanor. Idag handlar det alltför mycket om att bygga nytt och för lite om att förändra beteenden. Trafikverket har till exempel inga pengar avsatta för åtgärder som ska få människor att resa kollektivt, gå, cykla och dra ner på hastigheten vid bilkörning.
    Sverige behöver en infrastrukturpolitik som utgår från vad som är hållbart och en myndighet (Trafikverket) som får tydliga direktiv att förverkliga den.

    Även om regeringspartierna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, säger att de vill skapa en mer hållbar infrastruktur, saknas de konkreta reformer som behövs.

    Såväl nya prognosmetoder som finansiering av beteendeförändring skulle kunna bli verklighet genom att regeringen i sitt regleringsbrev till Trafikverket preciserar de förändringar som krävs. De kommande åren blir avgörande för om Sverige ska vara i framkant eller på efterkälken när det gäller hållbar infrastruktur och stadsplanering.

    Jens Holm (V), ordförande i riksdagens trafikutskott och klimatpolitisk talesperson.