Sila nu inte mygg och svälj en klimatkamel

Mycket välkommet med regeringens klimatsatsning och jag vill egentligen inte låta grinig (allt som görs för klimatet vill jag gärna ta emot med öppnar armar), men 9,7 miljarder kronor räcker inte på långa vägar.

  1. Det blir inte en spänn till till kollektivtrafiken i år. De aviserade två miljarderna kommer nästa år och det är för lite. Bara i år behövs ytterligare sex mrd bara för att täcka de biljetintäktsbortfallet.
  2. 50 miljarder kr i ”gröna investeringsgarantier” betyder 50 mrd kr till de privata affärsbankerna. Hur mycket av de här pengarna kommer egentligen att lånas ut av Handelsbanken, Swedbank, SEB m fl? Och hade inte investeringarna blivit av ändå? Istället för att staten återigen ska subventionera bankerna föreslår jag att de 50 mrd går till en statlig investeringsbank för klimatet. För varje krona staten investerar lovar jag att ytterligare tre kronor kommer att komma till i form av extern finansiering (så har det funkat i Storbritannien med Green Investment Bank).
  3. Pengar till järnvägsunderhåll är bra, men bör stavas miljarder, inte miljoner för att det ska bli nåt på riktigt.
  4. Detsamma gäller underhållspengarna till bostäder och lokaler.
  5. Liksom de 325 milj kr i investeringar i cykelbanor. Vällovligt, men behövs mer.
  6. Justeringen av Bonus Malus för ”miljöbilar” är åt rätt håll. Låt utsläpparbilarna finansiera elbilarna. Noterar att regeringen nu justerar tillbaka gränsen för miljöbilar (från 70 till 60 gram). Förra året ändrade regeringen den för att Volvos SUVar skulle kvala in. Regeringen går nu tillbaka till den tidigare nivån, så det här är eg ingen satsning.
  7. Bra med 400 milj i s k ekobonus till godstransportörerna på järnväg, liksom kapitaltillskottet på 1,4 mrd till godstransportören Green Cargo.
  8. Men, men… en klimatsatsning kan inte bara handla om det man vill göra. Man borde också ha modet att berätta vad som INTE får göras. Regeringen måste säga nej till Preems utbyggnad. Annars silar man mygg och sväljer en fet kamel (på ytterligare 1 miljon ton CO2/år).

Rädda järnvägen

Regeringen har strösslat miljarder till flyget, men järnvägen har inte fått liknande uppbackning. Vi vet att resandet har rasat med 70-80 procent för persontrafiken på järnväg. Det är näst intill en bransch i fritt fall. Samtidigt tycker regeringen att det är rimligt att järnvägsbolagen ska betala över två miljarder kronor till staten i form av banavgifter. banavgifterna har dessutom femdubblats de senaste tjugo åren, samtidigt som regeringen INTE infört kilometerskatt för långtradare och fortsätter att subventionera flyget. Varför ska det klimatsmartaste sättet att resa straffas?

Det är en orimlig politik. Därför kräver vi i Vänsterpartiet nu att banavgifterna helt och hållet efterskänks för år 2020. På så sätt kan järnvägen använda två miljarder kronor att på ett bättre sett. Exempelvis att se till att vi alla ska kunna resa tryggt och klimatsmart med järnvägen.

Jag intervjuas idag i Dagens Industri. Läs gärna mer där. Samt nyhetsbrevet Di Mobilitet.

 

Nu är rätt tid att satsa på kollektivtrafiken

Satsa på kollektivtrafiken. Jag skriver med Skånevänsterpartisterna Sara Svensson och Samuel Johansson om att kollektivtrafiken behöver mer pengar. I Skåne är det extra viktigt eftersom man där redan börjat dra in busslinjer och sparka chaffisar. Det leder till ökad trängsel och ökade utsläpp – inte rätt väg att gå. Läs vår debattartikel hos Kvällsposten eller nedan.

Nu är rätt tid att satsa på kollektivtrafiken
Kvällsposten 2020-09-08

Olika regioner har hanterat frågan om kollektivtrafiken under covid-19 på olika sätt. Infrastrukturminister Thomas Eneroth (S) har uppmanat till att öka kapaciteten för att göra det möjligt för människor att hålla avstånd i enlighet med Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Samtidigt tappar regionerna sammanlagt en miljard kronor i månaden, enligt branschorganet Svensk Kollektivtrafik.

I storstadsregionerna Stockholm och Göteborg har det satts in extra turer på belastade linjer under tider när många reser och behållit grundutbudet för resande. I Skåne har tidiga morgonturer och kvällsturer dragits ner i ett försök att balansera budget. I rusningstid är det, liksom tidigare, trångt på turerna. De företag som anställer personal till kollektivtrafiken har svarat med att varsla anställda här i Skåne, medarbetare som nu inte bara ställs inför en tuff personlig situation, de behövs också kvar inom verksamheterna för resenärer och kolleger.

Med ett minskat resande minskar mycket riktigt inkomsterna, men smittrisken ökar med färre turer och överfulla bussar och tåg i rusningstrafik. Det utgör en risk för alla de som inte kan välja att resa på annat sätt och inte kan välja att arbeta hemifrån. Det utgör även en risk för alla de som arbetar inom kollektivtrafiken.

Över hela landet, inklusive i Skåne, finns stora planer på ett ökat kollektivt resande. Nu ekar det dock tomt i de kassaskåp som skulle försörja resandet fram till nästa års budget. 3 miljarder har utlovats från regeringen till regionerna för att kompensera för minskade intäkter. De har inte kommit än och är inte tillräckliga för att utveckla kollektivtrafiken framåt. Regeringen har varit snabb med åtgärder för att rädda flygindustrin med miljardstöd till SAS och pengar till regionala flygplatser, men järnväg och kollektivtrafik har inte fått stöd i alls samma omfattning. Vi i Vänsterpartiet har därför föreslagit att ytterligare 6 miljarder kronor utbetalas till regionerna för att stötta kollektivtrafiken.

De utlovade pengarna måste utbetalas snarast så att bussarna kan fortsätta att rulla, och extra medel måste tillkomma. Ingen ska behöva vara rädd för att smittas i kollektivtrafiken. Men det behövs mer pengar än så för att upprätthålla kapaciteten. Vi talar om 1 miljard kronor i månaden i uteblivna biljettintäkter för våra regionala kollektivtrafikmyndigheter.

Med mer pengar till kollektivtrafiken kan våra regioner fortsätta att verka för ett ökat kollektivt resande. Vi befinner oss just nu i en pandemikris, men vi har en klimatkris som är ännu mer omfattande och långvarig. Ett ökat kollektivt resande och minskad bilism är en avgörande del i klimatomställningen.

En kris kan också vara en möjlighet. Under pandemin har miljontals människor kunnat uppleva hur ett liv också kan levas. Luftföroreningar har minskat i städerna, ljudet från bilismen har minskat, och människor slipper slösa bort tid i ringlande bilköer. Ledarna för många större europeiska städer har lovat sina medborgare att återstarten efter corona inte ska bli en återgång till trafikinfernon och luftföroreningar. Men vad görs i Sverige för att skapa hållbara resmönster efter corona?

Även i Skåne har trafiken gått ned kraftigt. Nu när våra ekonomier kommer att återstartas står vi inför ett vägval; återgå till som förr med massbilism, buller och fortsatta utsläpp eller bygga hållbara städer där en välfungerande kollektivtrafik och satsningar på gång och cykel är huvudspåret. Självklart ska vi bygga ett hållbart Skåne med en bra kollektivtrafik för alla.

Kollektivtrafiken behöver stöd nu och byggas ut inför framtiden. Både för att hantera pandemin och för att hantera klimathotet som alltjämt överskuggar vår värld.

Jens Holm (V)
Riksdagsledamot och ordförande riksdagens trafikutskott

Sara Svensson (V)
Regionråd i opposition i Region Skåne

Samuel Johansson (V)
Ersättare i kollektivtrafiknämnden Region Skåne

Kontroll av elbilar

Ser fram emot svaret på den här frågan, som borde komma inom en vecka. Läs frågan här eller nedan.

Kontroll av elbilar
2020-09-04 Skriftlig fråga 2019/20:2120 av Jens Holm (V)
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Försäljningen av elbilar och laddhybrider ökar kraftigt i Sverige, vilket är glädjande. Dessvärre har kontrollbesiktningen inte följt med i utvecklingen. I dagsläget görs ingen specifik kontroll av elbilarnas elsystem vid besiktningen. Områden där kontroll borde göras kan vara batteri, kablar i driftssystemet, laddkontakt och laddkabel.

Norge, som har kommit längre än Sverige med laddbara fordon, uppdaterade 2015 sitt regelverk för besiktning av elbilar och laddhybrider.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Avser ministern att ta initiativ för att uppdatera besiktningsregelverket så att kontroll av laddbara fordon görs i enlighet med vad som har beskrivits?

Höj klimatmålen – sätt stopp för Preemraff

Jag skriver i ETC med Malin Björk (V) och Elin Segerlind (V) om varför Preems utbyggnad är ett hot mot klimatet. Läs på ETC-debatt eller nedan.

Höj klimatmålen – sätt stopp för Preemraff
ETC 2020-09-05
En av våra största klimatpolitiska strider just nu är den omdebatterade planerade utbyggnaden av oljeraffinaderiet Preemraff i Lysekil, där man redan idag producerar stora mängder av de fossila bränslena bensin och diesel. Det är nu upp till S- och MP-regeringen att avgöra om Preemraff ska få tillstånd att bygga fast oss i ett fossilberoende.

Skulle utbyggnaden få grönt ljus innebär det att raffinaderiet kommer att öka sina utsläpp av koldioxid från dagens 1,7 miljoner ton koldioxid per år till minst 2,7 miljoner ton per år. Det skulle göra Preemraff till Sveriges enskilt största utsläppskälla. En utbyggnad skulle också innebära en fördubbling av utsläppen av svaveloxider, med upp till 500 ton svavel till luft per år. Det är helt fel utveckling i en tid när EU-parlamentet utlyst klimatnödläge och vi alla vet att vi måste gå i helt motsatt riktning, nämligen avveckla alla fossila bränslen.

En utbyggnad av Preemraff skulle också vara helt i strid med såväl målen i Parisavtalet som den svenska klimatlagen. Enligt Sveriges klimatlag ska regeringens politik utgå ifrån de svenska klimatmålen om att utsläppen från verksamheter i Sverige senast 2045 ska vara minst 85 procent lägre än utsläppen 1990. Om Preemraff trots detta får tillstånd att bygga ut är den svenska klimatlagen inte något mer än en pappershamster.

I EU-parlamentets miljöutskott arbetar vi just nu för att få på plats en skarp europeisk klimatlag som lever upp till Parisavtalet. Den måste bli stark nog att stå emot när fossilindustrin som i Lysekil vill expandera istället för att krympa. Enligt EU-kommissionens förslag ska EU-länderna vara klimatneutralt till 2050. Vänsterpartiet och våra systerpartier i EU-parlamentet vill se snabbare minskningar är vad som idag ligger på bordet och att målsättningarna ska vara bindande också för varje enskilt medlemsland. Utsläppen måste minska med 70 procent till 2030 på EU-nivå.

Klimatpolitiskt är frågan om Preemraffs utbyggnad en omöjlighet. Ofta framhålls istället de arbeten som utbyggnaden kan medföra. Vänsterpartiet vill se satsningar på jobb och välfärd, och vi kräver att klimatomställningen ska vara rättvis så att de som släpper ut mest är de som betalar mest. Satsningar på multinationella fossiljättar bidrar inte till klimatet eller en rättvis omställning. Det är en återvändsgränd. Istället för att skapa jobb i den fossila industrin måste vi satsa allt på att skapa jobb inom hållbara verksamheter. Fossila bränslen och den fossila ekonomin har ingen framtid.

För att göra verklighet av den nödvändiga klimatomställningen har Vänsterpartiet lagt fram förslag på inte mindre än 74 reformer som i närtid ställer om Sverige. Vi kräver bland annat att de miljö- och klimatskadliga statliga subventionerna, som idag omfattar 60 miljarder kronor varje år, måste fasas ut. Det handlar till exempel om subventioner till ökad bilism och ökad köttkonsumtion, koldioxidskattenedsättningar för industrin och skattebefrielse för flygbranschen. Samtidigt vill vi kompensera för människor på glesbygden genom till exempel konverteringsstöd för bilar som drivs på gas eller etanol, lägre skatt och ändrat reseavdrag.

Just nu pågår en två veckor lång kampanj där en bred rörelse med miljöorganisationer och engagerade medborgare genomför olika aktioner för att stoppa utbyggnaden av Preemraff. Det är ett viktigt folkligt engagemang som vi stöder helhjärtat och som regeringen måste lyssna på. Det får vara nog med regeringens tandlöshet nu. Klimatlagen och den politiska viljan måste sammanstråla om vi ska få ett stopp för detta vansinniga projekt. Vad väntar regeringen på?

Under hösten tänker vi och våra progressiva kollegor i riksdagen och i EU-parlamentet, tillsammans med miljörörelsen, jobba hårt för att höja våra på tok för låga klimatmål och för att införa fler bindande miljö- och klimatregler. Vi förväntar oss att en svensk regering bestående av miljöpartister och socialdemokrater tar sitt ansvar och lever upp till de egna klimatmålen. Annars är vår klimatlagstiftning ingenting värd och vi kommer förlora all trovärdighet i de så viktiga klimatpolitiska förhandlingarna i EU och globalt.

Malin Björk (V), EU-parlamentariker, ledamot i miljöutskottet
Jens Holm (V), riksdagsledamot, klimatpolitisk talesperson
Elin Segerlind (V), riksdagsledamot, ledamot i miljö- och jordbruksutskottet

Det ska vara lätt att ladda

Ser mycket fram emot den här debatten mot energiminister Anders Ygeman (S). Det ska vara lätt att ladda, inte krångligt. Se min interpellation nedan. Datum för debatt ännu inte satt.

Laddning av elbilar
2020-09-03 Interpellation av Jens Holm, till Anders Ygeman

Den 26 augusti kallade energiminister Anders Ygeman (S) till ett rundabordssamtal med intressenter kring elbilar och laddsystem. Syftet var att finna lösningar till hur elbilsladdning vid publika laddstationer ska kunna underlättas med ”enhetliga och enkla betalningslösningar”. Det var inte en dag för tidigt.

I dagsläget är det allt annat än enkelt för den som vill ta klimatansvar och ladda elbilen. Det finns en uppsjö av olika betalningssystem, laddstolpar som inte är påslagna, priset är inte alltid klart samt rena ockerpriser är några av problemen. Den stackars elbilisten tvingas köra omkring med olika laddkort, blippbrickor och appar för att kunna betala för laddningen i de olika betalsystemen. Det är helt och hållet kontraproduktivt. Dessutom har nästan alla laddplatser byggts ut med statliga subventioner. Det talas om vilda västern, laddkaos, laddträsk och annat.

I dagsläget har 8 200 publika laddningspunkter upprättats med statligt stöd från stödprogrammet Klimatklivet. När staten delfinansierar laddstolparna upp till 50 procent borde ett minimikrav vara att betalsystemen ska vara enkla och priserna överkomliga. Varför har regeringen inte ställt några sådana krav?

Man får känslan av att det för vissa är viktigare att ta så mycket betalt som möjligt, än att se till att bilisten kan ladda sin elbil enkelt. Kanske fungerar laddinfrastruktur inte så väl som en marknad?

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet:
Avser statsrådet vidta åtgärder för ett enkelt betalsystem med överkomliga priser för laddbara bilar?
Vilka krav kommer regeringen fortsättningsvis ställa för de subventioner som betalas ut till publika laddplatser för elbilar?

Ge stöd till kollektivtrafiken

Kollektivtrafiken behöver stödjas för tappade biljettintäkter. Vad gör regeringen? Varför har tidigare pengar inte ännu betalats ut? Ser fram emot att debattera dessa frågor med infrastrukturminister Tomas Eneroth (S). Se min interpellation här eller nedan.

Stärkt kollektivtrafik
Interpellation 2019/20:460 av Jens Holm (V)
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Under coronakrisen har vi uppmanats att undvika att resa med kollektivtrafiken för att förhindra smittspridning. Det är en förståelig hållning även om det långsiktigt inte är hållbart med så stora tapp för kollektivtrafiken. Av klimatskäl behöver fler resa med kollektivtrafiken, inte färre. Nu när skolor och arbetsplatser har kommit igång blir det allt trängre i bussar och på tåg. Risken för en förnyad smittspridning är påtaglig. Infrastrukturministern har med rätta uppmanat de regionala kollektivtrafikmyndigheterna (RKM) att öka kapaciteten i kollektivtrafiken för att undvika trängsel.

Till Sveriges Radio den 18 augusti sa infrastrukturminister Tomas Eneroth (S):

De klarade trafiken och trängseln bra i våras och nu gäller att anpassa kapaciteten, öka volymen och vädja till resenärerna att hålla distans. Ministern sa vidare: När RKM nu har återgått till 100% trafikeringsvolym efter sommaren så finns ytterligare kapacitet att tillgå och god framförhållning att beställa in mer fordon från t.ex. taxi och beställningstrafiken.

Men att öka kapaciteten – sätta in fler bussar, pendeltåg, spårvagnar med mera – kostar pengar. Våra kollektivtrafikhuvudmän har meddelat att de förlorat ungefär en miljard kronor i månaden som en följd av förlorade biljettintäkter. Deras bedömning är att det tappet riskerar att ligga kvar under hela 2020.

Om fler bussar och tåg ska kunna sättas in i kollektivtrafiken behövs ökade resurser. Regeringen har tidigare anslagit tre miljarder kronor extra till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna, något som vi i Vänsterpartiet välkomnat, även om mer pengar behövs. Dessvärre har pengarna vid dags dato inte betalats ut. Dessa pengar måste snarast möjligt komma kollektivtrafiken till handa, men det behövs mer pengar än så om kapaciteten ska kunna vidmakthållas och/eller ökas. Branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik vädjar till regeringen om just extra resurser. Vd Helena Leufstadius uttrycker sig så här:

Alla RKM är självklart beredda att agera och tar stort ansvar för att begränsa smittspridningen i kollektivtrafiken. Men det förutsätter att vi samtidigt får ett tydligt besked om ytterligare stöd från staten för att hantera höstens utmaningar och undvika neddragningar av trafik eller höjda biljettpriser nästa år. Det är bråttom! (Svensk Kollektivtrafiks hemsida den 18 augusti)

Vi behöver snabbt skjuta till mer resurser till kollektivtrafiken för att undvika trängsel och smittspridning.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Avser ministern att ta initiativ till att ge mer pengar till kollektivtrafiken?
När väntas de utlovade 3 miljarderna att betalas ut till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna?