Anförande luftfart

Idag debatterar vi luftfart, d v s flyg, i riksdagen. Självklart ska vi minska flygandet och avveckla vissa flygplatser såsom Bromma flygplats. Läs mitt anförande nedan.

2021-06-02

Luftfart, anförande

Att frakta personer eller gods med flygplan är det snabbaste transportsättet för längre sträckor. Att flyga möjliggör möten mellan människor från världens alla länder. Det är således inte förvånande att flygandet ökat kraftigt i världen. Men världens snabbt växande flygindustri har också tydliga baksidor, inte minst för miljön och klimatet. Utsläppen från världens flygande har fördubblats de senaste 20 åren, och om inget görs kommer utsläppen att fortsätta växa kraftigt. Hade flygsektorn varit ett enskilt land hade den legat på topp tio bland världens värsta utsläpparländer. Den här utvecklingen är inte hållbar. Därför måste skarpa åtgärder vidtas för att minska flygets miljö- och klimatbelastning.

Vi inom Vänsterpartiet anser att alldeles för lite görs för att på allvar minska luftfartens miljö- och klimatpåverkan. Den svenska flygskatten är ett välkommet steg framåt, men långt ifrån tillräckligt. Obligatorisk biobränsleinblandning kommer endast att minska utsläppen i begränsad utsträckning, vilket också framkommit i regeringens utredning på området. Elektrifiering och andra tekniska lösningar ligger långt i framtiden och kommer inte minska utsläppen från flyget i närtid. Vi i Vänsterpartiet vill därför se åtgärder som minskar flygandet och utsläppen. Några steg i den riktningen skulle kunna vara följande:

– En progressiv flygskatt där de som flyger mycket får en högre skatt.

– Slopad skattebefrielse på flygbränsle. I dag subventionerar Sverige flyget med drygt 8 miljarder kronor varje år och den största delen handlar om att flyget inte betalar skatt på sitt bränsle.

– Se över flygets nedsättning av momsen respektive momsbefrielse för inrikes- respektive utrikesresor.

– Slopa subventioner till flygplatser annat än när de är motiverade av beredskaps- eller regionalpolitiska skäl.

– Utbyggnad av hållbara transportmedel som alternativ till flyget, främst tåget.

– Satsningar på bra bredband i hela Sverige så att digitala möten blir ett alternativ till flygresor. Dra nytta av de lärdomar vi gjort under pandemin!

– Satsningar på hållbara biobränslen och elektrifierade flygplan.

– Avveckling av Bromma flygplats och andra onödiga flygplatser.

Flygsektorn har drabbats mycket hårt under pandemin. Samtidigt är en kris också en möjlighet. Nu när krisen klingar av och svensk ekonomi ska återstartas kan det inte vara ett alternativ att återgå till tidigare höga flygnivåer. Många flyglinjer kan ersättas med tåg och ökat digitalt arbete. Med rätt stöd är det med andra ord möjligt att styra mot hållbarare transporter. Här har regeringens agerande hittills varit en besvikelse. Under pandemin har S/MP-regeringen subventionerat flygindustrin med närmare 16 miljarder kronor. 16 miljarder kronor, det är mer än dubbelt så mycket som stödet till den regionala kollektivtrafiken eller sju gånger mer än stödet till järnvägssektorn (730 milj järnvägsunderhåll, 200 miljökompensation, 1,4 mrd sänkta banavgifter). Det är hög tid att ändra på det; stöd de hållbara transporterna och främja ökat digitalt arbete så kan vi minska flygandet och flygets utsläpp kraftigt.

Fru talman, Vänsterpartiet har länge drivit att Bromma flygplats ska avvecklas. Brommaflyget kan lätt flyttas över till Arlanda samt ersättas med ökat digitalt arbete och resor med tåg. Det finns en fantastisk möjlighet att omvandla dagens flygplatsområde till en levande stadsdel med tiotusentals nya bostäder, arbetsplatser och grönområden. En sådan omvandling går också helt i linje med nationella och lokala miljömål om minskade utsläpp av växthusgaser, minskat buller och bättre folkhälsa. Nu har också Swedavia, som äger och driver våra statliga flygplatser inklusive Bromma och Arlanda, vädjat till regeringen att avveckla Bromma. Brommaflyget kan lätt flyttas över till Arlanda samt ersättas med tåg och digitala möten. Därför förvånar det mig att de borgerliga partierna+SD nu driver att Bromma flygplats till varje pris måste finnas kvar. Konsekvensen av detta blir stora statliga subventioner till att upprätthålla en flygplats ingen flyger i från. Vad är logiken i det? Regeringen har redan anslagit 3,15 miljarder kronor i statligt stöd till Swedavia. Den subventionspolitiken kommer att fortsätta med de borgerliga+SDs förslag. Det här är iochenfallande; moderaterna och andra högerpartier skär ned på stöd till arbetslösa och långtidssjuka – men flyget ska fortsätta att subventioneras. Varför? Moderaterna, SD, C, KD och L måste svara på frågan: Hur mycket ytterligare statliga subventioner ska ni plöja ned i Bromma flygplats?

Låt oss istället ta chansen att göra något bättre. Bromma flygplats har tjänat oss väl, men nu är det dags att säga tack för den tiden. Låt oss bygga en ny hållbar stadsdel i västra Stockholm med tusentals nya bostäder, grönområden, skolor, förskolor, idrottsplatser och arbetsplatser. Låt oss avveckla Bromma flygplats. Bifall till Vänsterpartiets, Socialdemokraternas och Miljöpartiets reservation nr 3 samt Vänsterpartiets båda särskilda yttranden. Avslag på utskottets tillkännagivande om Bromma flygplats.

Jens Holm (V)

www.jensholm.se

Fossilbilförbudet – slag i luften

Idag har den s k Utfasningsutredningen presenterat sitt betänkande. Den föreslår att Sverige driver ett EU-förbud mot nybilsförsäljning av fossilt drivna bilar. Tyvärr är detta lite av ett icke-förslag. Vem är emot det? Den riktigt skarpa åtgärden idag är att gå före som medlemsland och reglera bort det fossila, det borde vara Sveriges roll. Sverige bör därför gå före EU och införa förbud mot nybilsförsäljning av fossila bilar till 2025.

Det lättaste en utredare kan göra är att gömma sig bakom EU. Men gör man det, som utredningen föreslår, finns en uppenbar risk att fossilbilarna aldrig kommer regleras bort. De kommer nog försvinna i vart fall, eftersom utvecklingen av elbilar går i en snabb takt. Men vill vi snabbt få bort de fossila bilarna från marknaden och vill vi dessutom göra detta på ett strukturerat sätt, då måste saten agera. Och då är ett svenskt förbud mot försäljning av nya fossila bilar det bästa förslaget. Marknadskramare i Bryssel kan förstås uppröras över detta, men de flesta förstår nog vikten av att medlemsstaterna snabbt måste agera mot klimatkrisen. Och när ett land går före kommer andra att haka på och sedan dra med sig hela EU. Men att snällt be om lov har vi faktiskt inte tid för.

Nu kan regeringen och miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) ta emot denna, på det stora hela, gedigna utredning och skärpa till den på ett par punkter. En av dessa är att gå fram med ett eget förbud och göra det redan 2025. Gör det!

Märk drivmedlen korrekt

Drivmedel som framställs med fossil energi ska inte få märkas som förnybar, hållbart, fossilfritt eller liknande. Tänker svenska regeringen agera? Läs min skriftliga fråga till miljöminister Per Bolund (MP) nedan eller här.

Hållbara drivmedel
2021-05-26, 2020/21:2987 av Jens Holm (V) till Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

TV4 har i flera uppmärksammade reportage avslöjat hur biodrivmedel marknadsförs som ”fossilfria” och ”förnybara” när de i själva verket har tillverkats med fossila energikällor. Detta är exempelvis fallet med biodieseln HVO100 som raffinerats med fossil naturgas.

Det är viktigt att kunder vet vad som saluförs, och staten bör endast stödja drivmedel som är socialt och ekologiskt hållbara. Förnybartdirektivet (direktiv EU 2018/2001) är nu omarbetat på EU-nivå, och i Sverige pågår nu arbete med att implementera direktivet i form av lag, förordning och föreskrifter. Direktivet ger möjlighet att inkludera utsläpp av växthusgaser från fossila insatsvaror som härrör från framställningsprocessen.

Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Per Bolund:

Avser ministern att vidta åtgärder för att märkning av och information om drivmedel stärks så att även råvaror och utsläpp från framställningsprocessen framgår tydligare?

Ny miljardsubvention till flyget

Regeringen + C och L har aviserat 1,5 miljarder kr i stöd till flygbolaget SAS. Det här blir tredje gången regeringen går in med miljardsubventioner till SAS, där svenska staten är delägare tillsammans med bl a danska staten och familjen Wallenberg. Några nya klimatkrav på SAS ställer inte regeringen, utan snarare en förhoppning om att SAS ska minska sina utsläpp. Så här står det i pressmeddelandet ovan:

Regeringen har tidigare ställt skarpa klimat- och miljökrav på SAS i samband med rekapitaliseringen. Som en följd av detta har bolaget skärpt sina klimatmål för att bidra till uppfyllande av målen i Parisavtalet. Regeringens förväntningar som ägare är att SAS klimatarbete ska genomföras i linje med den plan som är kommunicerad. Regeringen har en tät dialog med bolaget kring deras klimatarbete. Flygets utsläpp ska minska.

Det klimatkrav som S/MPregeringen uppenbarligen är tillfreds med är att SAS åtagit sig att minska sina utsläpp med 50 procent till 2030 jämfört med 2005 års nivå. Detta är emellertid betydligt mycket lägre än resten av transportsektorn som har ett mål om att minska utsläppen med 70 procent till 2030.

Att göra som bl a Frankrike och Österrike har gjort, att stoppa flygbolagens flyglinjer på rutter där man snabbt kan ta sig fram med tåg är dessvärre inget den svenska regeringen föreslår. Att lägga ned flyglinjer och ersätta dem med det klimatsmarta tåget är det säkraste sättet att se till att flygets utsläppsminskningsambitioner verkligen blir av på riktigt. Se gärna min debatt med Isabella Lövin (MP) på temat.

Med den nya subventionen på 1,5 miljarder kronor har flygsektorn fått närmare 16 miljarder kronor i coronastöd av svenska staten. Se listan nedan.

S/MP-regeringens subventioner till flygindustrin under pandemin.
(datum anger när regeringen presenterat förslaget)

17/3 2020 Kreditgarantier till flygbolag
5 miljarder kr, varav 1,5 miljard till SAS

6/4 2020 Allmän trafikplikt flygplatser i Norrland och Gotland
105 miljoner kr

14/6 2020 Regionala flygplatser, driftstöd
100 miljoner kr

14/6 2020 Luftfartsverket
900 miljoner kr

15/6 2020 Swedavia kapitaltillskott
3 150 miljoner kr

30/6 2020 Kreditgaranti SAS
5 miljarder kr

12/1 2021 Flygplatsstöd
174 miljoner kr i stöd till regionala icke-statliga flygplatser

26/5 2021 Kreditgaranti SAS
Lån/kreditgaranti 1,5 miljarder kr till SAS

Summa: coronasubventioner till flygsektorn:
15,929 miljarder kronor

Debatt om flyget och biobränsle

Idag har vi debatterat regeringens förslag om reduktionsplikt för flygfotogen. Varifrån ska allt biobränsle tas undrar vi? Läs mitt anförande nedan. Hela debatten, inklusive repliker kommer att läggas upp på riksdagen webb-TV inom kort (hoppas jag).

2021-05-20

Reduktionsplikt för flygets bränsle, anförande

I propositionen föreslås att ett en reduktionsplikt införs för flygfotogen för att minska utsläppen av växthusgaser. Reduktionsplikten ger leverantörer av flygfotogen skyldighet att blanda in biodrivmedel i fossil flygfotogen. Kravet på inblandning börjar på ungefär en procent i år och ökar till nästan 30 procent 2030.

Det kan vara en bra idé att blanda in förnybara drivmedel för att minska flygets klimatpåverkan. Men den viktigaste åtgärden för att minska flygsektorns utsläpp är att minska flygandet i sig. Och där saknar i praktiken regeringen en aktiv politik. Flygskatten var bra, men i dess nuvarande konstruktion påverkar den bara på marginalen och kompenserar tyvärr inte på lång sikt de stora subventioner som finns idag till flygindustrin. Man får känslan av att S och MP i regeringen väljer den skenbart enklaste åtgärden för att minska flygsektorns utsläpp, men tyvärr inte den effektivaste. Är det måhända för att Annie Lööf sitter i baksätet och styr regeringens politik?

Men det finns en ännu viktigare invändning mot regeringens förslag om obligatorisk inblandning av biobränsle. Med den här propositionen, kombinerat med regeringens politik om reduktionsplikt för vägsektorn kommer efterfrågan på biodrivmedel öka med 55 terrawattimmar år 2030. Hur mycket är 55 TWh? I Sverige förbrukas ungefär totalt 90 TWh drivmedel, av dessa är 20 TWh förnybara. 55 TWh biodrivmedel skulle med andra ord innebära mer än en fördubbling av dagens användning av biodrivmedel. Sverige är redan idag en av världens största användare av biodrivmedel, med detta ska vi alltså mer än fördubbla användningen.

Alla vet att produktion av biodrivmedel kan leda till mycket stora intressekonflikter. Vi har alla sett rapporterna om att skog skövlas, att mat blir drivmedel istället för att föda människor, att ursprungsbefolkning och småbönder tvingas bort från sina marker för att ge plats för företags biobränsleproduktion etc. Men biodrivmedel kan också produceras hållbart, av restprodukter från jord- och skogsbruk. Eller som biogasen som produceras av våra hushållssopor. Enligt utredningen Biojet för flyget (SOU 2019:11) förväntas råtallolja bli den viktigaste råvaran för biojetbränsle för flyget. Råtalloljan är en biprodukt från skogsindustrins massabruk som redan har ett stort existerande användningsområde. Även råtalloljan har med andra ord en begränsad användningspotential. I slutändan blir det en fråga om hur vi ska använda vår mark. För marken är begränsad. Därför är en rimlig fråga till anhängarna av det här förslaget: Hur ska de 55 TWh biodrivmedel produceras? Är det mer skog som ska huggas ned? Ska vi importera ännu mer från andra länder? Jag hoppas inte, och jag förväntar mig ett svar från S, MP, C och L.

Vi i Vänsterpartiet delar Naturskyddsföreningen och andra instansers bedömning om att det är nödvändigt att nationellt se över vilka former av biodrivmedel vi i praktiken vill satsa på. Vänsterpartiet anser att biomassan bör användas där den behövs som bäst, eftersom den utgör en begränsad resurs som bara kan ersätta mindre delar av fossilberoendet. Vi anser att det behövs betydligt bättre regelverk för låg miljö- och klimatpåverkan för uttag av biomassa för att klimatmålen inte ska pressa fram ohållbar energi. Exempelvis kan enligt vår uppfattning inte hela träd och ej heller stubbar betraktas som hållbara råvaror. Uttag av biomassa får inte försvåra våra ansträngningar att hejda den pågående utarmningen av biologisk mångfald på såväl nationell som global nivå. Vänsterpartiet är starkt kritiskt till att regeringen inte agerar med regleringar inom skogsbruket för att stärka miljöhänsynen inom detsamma.

Vi ska inte ersätta ett problem med ett annat. Regeringen bör därför ges i uppdrag att återkomma med ett nytt förslag på lagstiftning för reduktionsplikt i syfte att stärka biodrivmedlens hållbarhet med hänsyn till biologisk mångfald, klimatprestanda och urfolks rättigheter. Om det inte går att producera tillräcklig mängd biodrivmedel på ett hållbart sätt, utan negativa undanträngningseffekter måste reduktionskurvan göras om så att biobränsleanvändningen minskar. Regeringen får då återkomma med andra åtgärder för att minska flygets utsläpp. Det mest effektiva och konkreta sättet att göra detta på är åtgärder för ett totalt sett minskat flygande. Bifall till Vänsterpartiets reservation nummer tre.

Jens Holm (V)

Investera i naturreservaten

Så här kan vi skapa tusentals nya jobb, förbättra folkhälsan och värna miljön. Rusta upp och tillgängliggör våra naturreservat på ett hållbart sätt. Läs i Altinget eller nedan.

Att investera i naturreservat är att investera i folkhälsa och gröna jobb
Altinget, 2021-05-18

Våra naturreservat, nationalparker och grönområden har sett en stor ökning av besökare under coronapandemin och 2021 har utsetts till friluftslivets år. Det här är en trend som vi politiker bör arbeta för att behålla och förstärka även efter pandemin. Men det kräver att vi också investerar i våra naturområden och ser till att de blir tillgängliga för alla.
Sveriges natur bjuder på underbara klimatsmarta semestrar och stadsnära naturreservat ger otroligt bra effekter på folkhälsan. Eftersom 87 procent av Sveriges befolkning bor i storstäder är urbana grönområden och naturreservat en klart underprioriterad fråga i storstadspolitiken.

Får inte bli en klassfråga
Bara i Stockholmsregionen finns så mycket som 330 naturreservat, 10 av dem finns inom Stockholm stads gränser. Att det är nära och enkelt att ta sig till naturområdena är avgörande för att man ska komma ut och studier visar att människor mår bättre om de har god tillgång till gröna miljöer. Det gäller inte minst i områden med låg socioekonomisk status. Här har vi politiker ett viktigt uppdrag att se till att tillgång till natur inte blir en klass- eller kunskapsfråga.

Gröna jobb
Intresset för naturen kan skapa många nya gröna jobb. Av de utländska turistbesök som görs i Sverige görs uppskattningsvis en fjärdedel för att uppleva naturen. Det blir i pengar ungefär 30 miljarder kronor, och lika mycket spenderar vi svenskar på naturupplevelser. Det är pengar och besök som, enligt Naturturismföretagen, skapar omkring 33 000 jobb i Sverige.

Skydda och tillgängliggöra
Vi i Vänsterpartiet vill skapa hållbara och klimatsmarta städer för alla som bor i dem. Och trots att många nu hittar ut i naturreservaten så är det inte lika lätt för den som inte har någon egen bil eller den med bristande kunskaper om vad som gäller i naturen. För många vet inte var man får elda, hur man ska göra med toabesöket i skogen, eller när en får avvika från leden. Därför efterlyser vi fler åtgärder för att skydda våra naturområden och göra dem tillgängliga för fler.

Populariteten i vissa grönområden har nu under pandemin tyvärr fått negativa effekter som överfulla parkeringar, kö till grillplatser, fyllda papperskorgar och att områdena slits och behöver rustas upp. Besöken behöver spridas ut på de reservat som finns och då måste det också finnas välfungerande kollektivtrafik och cykelvägar till och från parkerna. Dessutom behöver antalet grillplatser och papperskorgar öka, såväl som kunskapen om naturliv och allemansrätten.

Gynnar hälsa, klimat och sysselsättning
Vi har följande förslag för att göra naturreservaten ännu mer tillgängliga:

Anställ kommunala/regionala värdar i naturreservaten som kan guida besökare i området och berätta vad som gäller. Stockholms stad bör gå före med en satsning på sommarjobb i naturreservaten så att fler ungdomar kan få chansen att komma ut på sitt första arbete.
Rusta upp vandrings- och cykelleder som är slitna och behöver nya spänger, skyltar med mera.
Möjliggör för sopsortering vid reservaten.
Säkerställ goda kollektiva trafikförbindelser till och från naturreservaten.
Förbättra cykelvägar och möjliggör för säker låsning av egen cykel såväl som möjlighet att ta lånecykel till naturreservaten.
Förbättra tillgängligheten med fler anpassade leder för människor med funktionsnedsättning.
Anlägg fler toaletter och grillplatser i de populära naturreservaten.
I Stockholm stad bör de planerade naturreservaten i Hagsätraskogen och Kyrkhamnsområdet färdigställas så snart som möjligt och på sikt måste också fler naturreservat inrättas i Stockholmsregionen.
Låt oss ta tillvara det ökade friluftsintresset i pandemins spår och satsa på att tillgängliggöra naturen för fler. Det gynnar både folkhälsan, klimatet och sysselsättningen.

Jens Holm (V), riksdagsledamot, klimatpolitisk talesperson
Anna Sehlin (V), oppositionsregionråd, region Stockholm
Rikard Warlenius (V), klimatpolitisk talesperson Stockholms stad

Biobränsle för flyget?

Regeringen har lagt fram ett förslag om obligatorisk inblandning av biodrivmedel i flygbränsle, s k reduktionsplikt. Till 2030 ska ungefär en tredjedel av bränslet vara biobaserat, och därmed ska utsläppen minska. Vi är rädda för att det här förslaget, kombinerat med reduktionsplikten för vägfordon, kommer att leda till en så kraftigt ökad efterfrågan av biodrivmedel att det blir omöjligt att producera drivmedlen på ett hållbart sätt. Huvudspåret måste därför vara ett minskat flygande, inte en naiv tro om att bara ändra det vi häller i tanken. Regeringen måste därför vara beredd att justera inblandningsandelen nedåt och verka för totalt sett färre flygresor.

Läs gärna mer i vår motion om detta. Debatt i riksdagen to 20/5 kl 12.00.