Jaktdebatt i riksdagen

I veckan har vi debatterat jakt och viltvård i riksdagen. Några av de saker jag tog upp var: Jakt måste utföras med ansvar och omsorg, samt att det är en storskalig verksamhet där mer än 1 miljon djur skjuts varje år i Sverige. Därför är det rätt att ställa krav på jägarna och dess organisationer. Det är extremt upprörande att så mycket illegal jakt förekommer i Sverige och att så få fällande domar kommer till stånd. Licensjakten på varg borde avbrytas när den hotar bestånden. Fler organisationer än jägarnas företrädare borde få ta del av pengarna i viltfonden. Det är exempelvis helt orimligt att Jägareförbundet får mer än 100 gånger så mycket pengar som ex vis Naturskyddsföreningen. Systemet måste göras om. Blyhagel borde förbjudas liksom alla former av onödiga och plågsamma jaktformer, inte minst den helt och hållet nattståndna godsjakten som fyller noll funktion annat än ett nöje för direktörer och andra skjutglada med tjock plånbok.

Se hela debatten här (scrolla ned till mitt inlägg samt mitt replikskifte med KD).

Gazprom, ExxonMobil och Shell – så heter några av fossilbolagen där våra pensionspengar finns investerade i dag

Jag svarar finansmarknadsminister Per Bolund (MP) i dag i Effekt om AP-fonderna och innehaven i kol, olja och gas. Läs där eller nedan.

”Gazprom, ExxonMobil och Shell – så heter några av fossilbolagen där våra pensionspengar finns investerade i dag”
Effekt, 2018-02-01
Det är synd att finansmarknadsminister Per Bolund (MP) tycks anse att ställa kvar på att fossila placeringar helt och hållet ska bort från våra pensioner är en fråga om ”slagord och symboler” (Effekt 30/1). Precis som jag skrev i mitt inlägg (Effekt 16/1) har våra AP-fonder stora innehav i kol, olja och gas, medan placeringarna i förnybart ofta är så små att de knappt går att kvantifiera. Gazprom, Lukoil, ExxonMobil, Shell, BP, Chevron och Occidental, ja så heter några av fossilbolagen där våra pensionspengar finns investerade i dag. Och investeringarna räknas i miljarder kronor.

Trots medvetenheten om klimatförändringen och Sveriges höga svansföring på området finns det i dag ingen konkret plan för hur de fossila innehaven ska försvinna från AP-fonderna. En tydlig önskan finns däremot hos finansmarknadsminister Bolund, och det är bra. Men Bolund är nog överens med mig om att ett hållbart samhälle inte främst skapas med välvilja, utan med tydliga politiska beslut.

Bolund räknar upp en hel del åtgärder som regeringen vidtagit för att skapa en mer hållbar finanssektor. Miljömärkning, utredningar, kartläggningar, rundabordssamtal, hållbarhetsredovisningar och ett övergripande mål om hållbarhet för finanssektorn är inte fy skam, men det räcker på långa vägar inte. Det vet jag och det vet nog Per Bolund också. Det är just därför Bolund har föreslagit nya placeringsregler för AP-fonderna. Låt mig därför få kommentera just dessa regler.

  1. I praktiken finns inte dessa regler annat än som ett förslag i Per Bolunds byrålåda. Förslaget på nya placeringsregler för första, andra, tredje och fjärde AP-fonden presenterades som en promemoria i somras. Men sedan dess har inget hänt och något nytt förslag är inte heller aviserat i den propositionsförteckning som statsministern lade fram till riksdagen för några veckor sedan. Det innebär att inget lagförslag kommer att komma innan valet.

2. I den promemorian är fortfarande hög ekonomisk avkastning det övergripande målet, miljö och socialt ansvar är underordnat. Det innebär att AP-fondernas ledningar kan fortsätta att placera i det fossila om de bedömer det som det mest lönsamma.

3. Ordet klimatförändring nämns överhuvudtaget inte och ej heller Parisavtalet, vilket Bolund tycks tycka vara oproblematiskt. Jag tycker däremot att det är mycket olyckligt eftersom det är just i Parisavtalet det finns en konkret referens till hållbara finansiella investeringar (artikel 2.1 C). Både Bolund och kollegan Isabella Lövin (MP) har dessutom vid upprepade tillfällen påstått att de nya placeringsreglerna (som alltså inte finns ännu) är i linje med Parisavtalet.

4. I stället tycker Bolund att det räcker med att AP-fondernas värdegrund ska ta sin utgångspunkt i ”de internationella konventioner som Sverige har undertecknat” (sid 4). Gott så, men det är något helt annat än att vara i linje med Parisavtalet. Dessutom är det precis som Bolunds promemoria konstaterar: ”Det kan vara svårt att tolka internationella konventioner och även att bedöma vad tolkningen bör innebära i praktiken för Första–Fjärde AP-fondernas arbete” (sid 34). En direkt hänvisning till Parisavtalets art 2.1 C hade i sammanhanget rett ut det frågetecknet. Men kanske är det just det som regeringen tillsammans med de borgerliga partierna (som står bakom PM:et) velat undvika?

5. De nya placeringsreglerna har kritiserats av det samlade Folkrörelsesverige som kräver att förslaget görs om. Så här skriver de i sitt remissvar från i fjol: ”Det som emellertid saknas i förslaget är bindande regler som säkerställer att AP-fonderna agerar i enlighet med klimatmål, Sveriges folkrättsliga förpliktelser och andra internationella åtaganden.” Inlagan har skrivits under av Naturskyddsföreningen, Greenpeace, Jordens vänner, Amnesty, Diakonia och ett stort antal ytterligare organisationer.

6. Finansdepartementet säger själva att de inte kan bedöma klimateffekten av de nya placeringsreglerna. I promemorian skriver de: ”Det är inte möjligt att bedöma i vilken utsträckning förslagen kan leda till att Första–Fjärde AP-fondernas förvaltning främjar en hållbar utveckling.” Per Bolund har helt enkelt inte på fötterna när han lovar att de nya reglerna kommer att bidra till att det fossila försvinner från våra pensioner.

7. AP-fonderna är våra gemensamma pensionspengar. Det är klart att regering och riksdag kan ge fondernas ledning ett uppdrag att successivt fasa ut det fossila och i stället investera i det hållbara. Det har Per Bolund inte gjort. Gör om gör rätt.

Jens Holm (V), riksdagsledamot och klimatpolitisk talesperson

Gå till botten med Bolidens giftdumpning

Jag och Eva Zetterberg (V), tidigare ambassadör i Chile och tidigare vice talman i svenska riksdagen kräver att Boliden ska gå till botten med sin giftdumpning i Chile samt att svenska regeringen ska skärpa reglerna kring dumpning av miljöfarligt avfall. Läs vårt inlägg i Norrländska socialdemokraten eller nedan.

Gå till botten med Bolidens giftdumpning
NSD 2018-02-01
Om några veckor väntas domen om det svenska gruvbolaget Bolidens dumpning av miljöfarligt avfall till Chile komma. 800 invånare i staden Arica i norra Chile har stämt Boliden inför Skellefteå tingsrätt för de allvarliga hälsoskador de drabbats av sedan Boliden 1984 via ett chilenskt företag dumpat 21 000 ton giftigt avfall i staden.

Avfallet innehöll bland annat en stor mängd arsenik och bly. Rättegången har förberetts i fyra år och skadorna är gediget dokumenterade – cancerfall, hudförändringar, infertilitet, skadade foster. 1984 fanns ingen lagstiftning som uttryckligen förbjöd sådan export. Det chilenska bolaget Promel skulle utvinna metaller och täcka avfallet. Men inget gjordes, några år senare byggdes bostäder i närheten och det chilenska bolaget gick i konkurs.

Deponeringen skedde under diktatorn Pinochets tid då ingen hänsyn togs till fattiga invånares hälsa eller krav ställdes på företagen. När demokratin återställdes i Chile 1990 hade regeringen fullt upp med att återupprätta respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska regler. Frågan om stöd och hjälp till Aricaborna kom redan år 2000 när Aricas borgmästare besökte Sverige. I bland annat brev till utrikesminister Anna Lind, Boliden och Sida undersöktes möjligheterna att gå in med stöd. Trots uppenbara behov och kompetens för både miljösanering och hälsoundersökningar saknades vilja från Boliden att agera.

Filmen Blybarnen visades i svensk TV 2009. Där intervjuas Bolidens dåvarande miljöchef Rolf Svedberg som tillstyrkt affären och förklarar gråtande att beslutet var fatalt. Efter visning i chilensk TV blev reaktionerna starka och chilenska parlamentariker kontaktade svenska ambassaden, men varken Boliden eller svenska regeringen vidtog någon åtgärd.

Bolidens agerande gentemot Aricaborna och Chile är upprörande och vi förväntar oss att Skellefteå tingsrätt äntligen ska se till att Boliden får betala skadestånd till de drabbade. Det än mer allvarliga är att detta inte utgör ett enstaka misstag som skedde för mer än trettio år sedan.

På senare år har ett flertal liknande fall kommit till allmänhetens kännedom. Företaget Holy House Shipping har skrotat flera fartyg vid den indiska kusten. Sedan 2011 har tolv europeiska fartyg skrotats där för att undgå att följa EU:s hårdare regler om skrotning. I stället drabbas indierna av allvarlig miljöförstöring. Ett annat svenskt företag, Swerec, uppges ha dumpat plastavfall i Lettland.

Bolidens och andra svenska företags oansvariga agerande förstör för andra seriösa svenska företag och solkar Sveriges internationella anseende i miljö- och klimatfrågor. Det måste vara ett slut på det nu. Boliden måste ta sitt ansvar och stödja de personer som drabbats av de gifter företaget har dumpat.

Vi behöver också en hårdare lagstiftning mot dumpning av miljöfarligt avfall. Vi välkomnar den riksdagsmotion ett antal företrädare från Miljöpartiet lade för ett par år sedan med krav på att regeringen skulle verka för ett globalt regelverk med skadeståndsansvar även för gamla miljöförsyndelser.

Nu styr MP landet. Vad har vice statsminister Isabella Lövin och MP gjort?

Eva Zetterberg, riksdagsledamot 1991-2002 (V) ambassadör i Chile 2009-2014
Jens Holm riksdagsledamot (V)

 

Minska engångsmuggarna

Användandet av engångsmuggar har ökat lavinartat och medför mycket negativa miljöeffekter. I Storbritannien har miljödepartementet föreslagit att en avgift om 25 cent per mugg (ca 3 kr) införs på engångsmuggar. Syftet är att få ned det totala bruket av engångsmuggar och stimulera återvinning. Målet är att alla engångsmuggar ska återvinnas senast år 2023.

Jag ställde en fråga till miljöminister Karolina Skog (MP) om vad hon ansåg om förslaget och om något liknande var på gång i Sverige. Tyvärr hänvisar hon till fortsatta utredningar, samtal och informationsinsatser. Inte oviktigt, men inte de skarpaste knivarna i lådan.

Varför agerar inte MP tydligare i en fråga som de skulle kunna göra så stor nytta i och dessutom vinna stor sympati för (jag är övertygad)? Nedslående, för vi har inte så mycket tid kvar att vända de negativa utsläppskurvorna. Och ju mer regeringen skjuter på de viktiga besluten desto mer växer sopberget.

Läs min fråga och ministerns svar här eller nedan.

Miljöavgift på engångsmuggar
Skriftlig fråga 2017/18:571 Jens Holm (V) till Miljöminister Karolina Skog (MP)
2018-01-11
Användandet av engångsmuggar har ökat lavinartat och medför mycket negativa miljöeffekter. I Storbritannien har miljödepartementet föreslagit att en avgift om 25 cent per mugg införs på engångsmuggar. Syftet är att få ned det totala bruket av engångsmuggar och stimulera återvinning. Målet är att alla engångsmuggar ska återvinnas senast år 2023.

Med anledning av detta vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att minska användandet av engångsmuggar i Sverige och stimulera ökad återvinning?

Svar på riksdagsfråga 2017/18:571 av Jens Holm (V)
Miljöavgift på engångsmuggar
2018-01-24

Herr/Fru talman!
Jens Holm har frågat mig om vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att minska användandet av engångsmuggar i Sverige och stimulera ökad återvinning.

Jag har tagit ett initiativ till ett helhetsgrepp för att förbättra och skapa lång-siktiga spelregler för ett mer ambitiöst och miljömässigt omhändertagande av avfall i enligt med avfallshierarkin. För att uppnå detta inleddes arbetet med tre rundabordssamtal med centrala aktörer på avfallsområdet under våren 2017. Samtalen följdes upp under hösten 2017 med en rad möten med oppositionspartier i riksdagen för att undersöka möjligheten att enas om en bred långsiktig överenskommelse på avfallsområdet. Diskussioner pågår fortfarande och en av frågorna handlar om insamlingssystemen för förpack-ningsavfall och returpapper. Engångsmuggar omfattas av producentansvar för förpackningar i Sverige och miljöpåverkan från engångsmuggar, som ofta består av plast, kan ofta härledas till nedskräpning. Frågan om att minska plastens negativa miljöpåverkan är högt prioriterad av regeringen. För att lyckas med det måste nedskräpningen minska och återvinningen öka. För att återvinningen ska kunna öka måste material vara giftfria och designade för att återvinnas. Frågan är dock komplex och därför tillsatte regeringen i juni 2017 en utredning för att öka kunskapen om hur vi minskar plasten negativa miljöpåverkan. Dessutom beslutade regeringen samtidigt om ett gemensamt uppdrag till Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten att komma med förslag på åtgärder för att minska miljöeffekterna av plast till följd av nedskräpning.

Frågan om en rimlig användning av engångsartiklar i plast ryms inom den EU-gemensamma plaststrategin som EU kommissionen presenterade den
16 januari 2018. Enligt strategin kommer det under 2018 att läggas ett förslag som syftar till åtgärder för att minska mängden engångsartiklar av plast.

När det gäller engångsprodukter i relation till andra produkter finns det många miljövinster att göra genom att aktivt arbeta för att förebygga upp-komsten av avfall. Här arbetar regeringen med ett antal underlag från olika tillsatta utredningar. Bland annat gäller det offentliga verksamheters ansvar att förebygga avfall.

Regeringen har också avsatt 20 miljoner kronor i 2018 års budget till stiftel-sen Håll Sverige Rent till informationsinsatser till allmänheten för att minska nedskräpningen och öka kunskapen hos allmänheten om dess negativa effekter.

Stockholm den 24 januari 2018

Karolina Skog

Arlandas expansionsplaner och klimatet

Den här debatten ser jag fram emot. Arlandas ledning, tydligen uppbackade av infrastrukturminister Tomas Eneroth (S), vill trefaldiga flygtrafiken på Arlanda. Mer flyg innebär ökade utsläpp. Hur väl rimmar det med våra klimat- och miljömål? Det rimmar inte alls, skulle jag vilja påstå.

Se min interpellation här eller nedan till klimatminister Isabella Lövin (MP). Debattdatum ännu inte klart. Se också Effekts artikel om den kommande debatten.

Arlandas expansionsplaner och påverkan på klimatet
Interpellation 2017/18:338 av Jens Holm (V) till Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Flyget är en av våra snabbast växande utsläppskällor av växthusgaser. Sedan början av 1990-talet har de svenska utrikesflygresorna ökat med 130 procent, och de samlade svenska utsläppen från flygsektorn ligger i dag på 11 miljoner ton enligt en rapport från Chalmers tekniska högskola till Naturvårdsverket. Fortsätter flygandet att öka i samma takt kommer utsläppen enbart från flygsektorn att vara större än Sveriges övriga utsläpp vid 2040. Vi välkomnar förslaget till flygskatt, men i övrigt finns få konkreta styrmedel för att minska flygets snabbt ökande utsläpp.

Statliga Swedavia vill att Sveriges största flygplats Arlanda ska expandera från 26 miljoner till på sikt 70 miljoner flygresor per år. En så kraftig ökning skulle förstås leda till ökade utsläpp och därmed riskera våra nationella klimatmål och övriga miljömål. Trots det tycks Arlandas expansionsplaner välkomnas av regeringen. Infrastrukturminister Tomas Eneroth kommenterade planerna nyligen: Arlanda behöver byggas ut rejält. Målet är att Arlanda ska bli Nordens ledande flygplats. (Svenska Dagbladet den 4 januari 2018)

Från och med i år har Sverige en klimatlag och ett klimatpolitiskt ramverk. Den 1 januari, när klimatramverket trädde i kraft, sa klimatminister Isabella Lövin: Från och med nu blir det olagligt att prioritera bort klimatet. Syftet med det klimatpolitiska ramverket är att alla politikområden och regeringens samlade politik ska verka för att klimatmålen nås. Ett klimatpolitiskt råd har inrättats med syftet att övervaka att den samlade politiken verkar för att klimatmålen nås.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga statsrådet Isabella Lövin:​
1. Anser statsrådet att Arlandas expansionsplaner är förenliga med Sveriges klimatmål och övriga miljömål?
2. Avser statsrådet att verka för att regeringen genomför en analys ur miljö- och klimatperspektiv av Swedavias expansionsplaner för Arlanda?

Jens Holm (V)

Kom till rätta med kemikaliebrotten

Nästan 90 procent av alla anmälningar om misstänkta kemikaliebrott läggs ned. Finns det effektivare sätt att se till att bolag inte släpper ut farliga kemikalier? Ja, det gör det. Se min debatt med miljöminister Karolina Skog, som glädjande nog välkomnade mitt förslag om miljösanktioner. Men först vill hon – återigen – utreda frågan. Se debatten här.

Vänsterpartiet kräver öppna möten i EU-nämnden

Nu är äntligen vårt betänkande färdigt. Ett och ett halvt år av utredande och förhandlande är över. Men synd att kommittén inte kom i mål med öppna EU-nämndssammanträden, det borde vi ha. Se mitt pressmeddelande nedan.

Vänsterpartiet kräver öppna möten i EU-nämnden
Riksdagens parlamentariska EU-kommitté är idag färdig med sitt arbete att se över riksdagens arbete med EU-frågor. Vänsterpartiet reserverar sig mot beslutet att hålla EU-nämndens möten stängda för allmänheten.

Arbetet har pågått i 1,5 års tid under vice talman Tobias Billströms ledning. Vänsterpartiet har ingått i kommittén. I stort välkomnar Vänsterpartiet att betänkandet nu är justerat, men reserverar sig mot att EU-kommittén inte föreslår att EU-nämndens sammanträden ska vara öppna för allmänheten.
– Människor kritiserar med rätta EU för brist på demokrati och insyn. Därför hade öppna EU-nämndsammanträden kunnat vara ett sätt att göra EU-arbetet lite öppnare för allmänheten, säger Jens Holm (V) ledamot i riksdagens EU-kommitté.

I dagsläget är det endast möjligt att följa EU-nämndens möten under de öppna sammanträdena med statsministern och inför EU:s toppmöten. Vänsterpartiets bedömning är att dessa möten fungerar väl och att intresset från allmänhet och journalister är stort.
– Kan vi ha öppna sammanträden med statsministern kan de vara öppna i alla andra sammanhang också. I Danmark är motsvarande sammanträden öppna för allmänheten och media och det har enligt uppgift fungerat mycket bra. Varför kan vi inte göra likadant i Sverige? säger Jens Holm.
– Genom att ha öppna sammanträden i EU-nämnden tror vi att intresset för EU-frågor skulle kunna öka i Sverige. Det skulle bli lättare för medborgarna att följa vad som sägs i riksdagen och om de besluten sedan följs upp i Bryssel, säger Jens Holm.

Den parlamentariska EU-kommitténs betänkande går nu vidare för fortsatt behandling i riksdagen och väntas slutligen klubbas i riksdagen i slutet av 2018.

För mer information:
Vänsterpartiets presstjänst
070-620 00 64

Lägg ned pälsindustrin

Idag är jag med på Studio ett (Sveriges radio, P1 strax efter 16.00) för att diskutera pälsindustrin i Sverige. I Norge har regeringen nyligen kommit överens om att förbjuda pälsindustrin där. En ”kontrollerad avveckling”, som de kallar det, ska se till att från och med 2025 ska uppfödning av minkar och rävar vara ett minne blott i landet. I Norge är inte heller pälsdjursuppfödning någon jätteverksamhet, men det handlar ändå om 250 farmer som kommer att avvecklas, vilket kan jämföras med Sveriges 70.

Det är dags att Sverige går samma väg. Det är dags att göra det systematiska utnyttjandet av minkar i minimala burar till historia även i Sverige. Förutom Norge har även Storbritannien, Nederländerna, Schweiz, Österrike, Kroatien samt nu senast Tyskland och Tjeckien fattat beslut om förbud eller hårda funktionskrav på pälsdjursuppfödning.

Vår djurskyddslag slår fast att djur ska hållas väl (§2) och ges möjlighet till ett naturligt beteende (§4). Inget av det är fallet i den svenska pälsindustrin där uppskattningsvis 1 miljon minkar hålls i minimala nätburar utan möjlighet till naturligt beteende. Ett naturligt beteende för en mink är att röra sig över stora ytor, söka föda, klättra och simma. Det är beteende som de inte kan utföra på farmerna. Minkarna på svenska farmer far därför illa, något som märks i s k stereotypt beteende, självstympning, passivitet eller att de får magsår.

Pälsindustrin i Sverige har vid ett flertal tillfällen dömts ut av forskare och veterinärer när djuren inte kan bete sig naturligt. Den stora pälsnäringsutredningen 2003 konstaterade också att den svenska pälsindustrin inte lever upp till djurskyddslagens krav på naturligt beteenden och gav industrin till 2010 på sig att leva upp till lagens krav. Utredningen om ny djurskyddslag (2011) pekade också på att pälsindustrin inte uppfyllde lagens krav. Men idag ser farmerna i praktiken ut som då. Därför är det hög tid att avveckla pälsindustrin. Vi i Vänsterpartiet har föreslagit det flera gånger, nu senast i vår motion Respekt för djuren där vi kräver ändringar i djurskyddslagen så att pälsindustrin avvecklas.

Trots att S och MP tidigare lovat en avveckling av pälsindustrin i Sverige väljer de nu att återigen utreda verksamheten (se utredningsdirektivet här). Det är under all kritik, vilket jag framfört och återigen kommer att säga idag på radion.