COP26 fredag

Nu har jag gått igenom de flesta förhandlingstexterna. Här kommer en kort uppdatering.

Klimatfinansiering
Senast 2023 ska målet om 100 miljarder USD årligen till utvecklingsländerna vara uppfyllt. Det är tre år för sent (skulle vara 2020).
Ang den långsiktiga klimatfinansieringen finns vaga formuleringar om att skala upp pengarna utöver 100 miljarder, men de 700 miljarder till 1,3 biljoner som de afrikanska länderna efterfrågat är långt borta.
Vad jag kan se står det ingenting öht om att klimatfinansieringen främst ska göras med offentliga medel. Mycket illa.

Artikel 6 – nya utsläppsmarknader
Det här är riktigt illa. Som texten lyder nu kommer utsläppsminskningar att kunna dubbelräknas. Ett land som Sverige kan ha ett minskningsåtagande som vi förlägger till ett annat land, samtidigt kan det landet också räkna dess åtgärder som minskningar i det landet. Illa!
Dessutom ska s k CDM krediter from 2013, hela den andra åtagandeperioden, kunna räknas in i de nya utsläppsmarknaderna. Det är otroligt dåligt. CDMkrediterna är erkänt dåliga och osäkra.

Tekniköverförning
Dessvärre luddiga skrivningar. Inget om att förändra patent- och immaterialrätt. Oklart hur mycket teknik som eg förts över från Norr till Syd.

Förluster och skador (loss and damage)
Inga nya pengar och fortfarande dåligt reglerat.
Referenser till det s k Santiagonätverket, vilket är bra, men problemet är att det inte finns några pengar där för att kompensera utvecklingsländerna för skadorna som våra utsläpp åsamkar dem.

Fossilsubventioner
Bra att ramtexten fortfarande uppmanar till en utfasning av fossila subventioner. Men dåligt att man nu ändrat till utfasning av ”ineffektiva” fossilsubventioner.

Språk
Bra med referenser till rättvisa, genus, Moder jord, ungdomsperspektiv, ursprungsbefolkningar etc, men det här måste vara ord som genomsyrar hela innehållet. Det sker inte nu.

Summa summarum; det här tar oss inte mot Parisavtalets målsättningar. Det är inte OK. Kommer Sverige gå med på detta? Jag hoppas på förbättringar nu de sista timmarna.

Ni hittar alla dokument här. Det viktigaste beslutet är rambeslutet Draft decision 1/CMA.3 De andra dokumenten blir också en del av uppgörelsen, men rambeslutet ska fånga det viktigaste.

COP26 – utkast till överenskommelse

Spontan demo inne på COP26

I morse anlände jag till Glasgow och COP26. Tågresan från Köpenhamn (där jag var i måndags på möte med danska trafikutskottet) gick finfint och avslutades med ett bekvämt nattåg London-Glasgow.

Idag har det kommit ett utkast till överenskommelse (7 sidor) mellan alla länder här på COP26. På frågan, räcker det för att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader?, är svaret nej. På frågan, är det något som går att bygga på?, kanske svaret ändå kan vara ja. Alla de viktiga frågorna som brukar förhandlas om finns med där: klimatfinansiering, regelboken (hur utsläpp ska rapporteras och annat), förluster och skador, tekniköverföring, klimatanpassning och det kontroversiella förslaget om marknader för utsläppsminskningar (Artikel 6).

Nu får vi hoppas att de sista skälvande dagarna av toppmötet kan spetsa till formuleringarna och göra de så konkreta som möjligt. Det mest oväntade, och positiva, var kanske punkt 37 som kräver en utfasning av fossila subventioner. Den lyder:

”Calls upon Parties to accelerate the phasing-out of coal and subsidies for fossil fuels.”

I punkt 44 föreslås att målet om 100 miljarder dollar årligen i klimatfinansiering från världens rika länder till utvecklingsländerna ska höjas. Men än så länge har den rika världen inte nått målet om 100 miljarder, trots att det skulle varit på plats redan i fjol. Sånt gör att förhandlingarna ofta utvecklas till en strid mellan Nord och Syd. Jag gissar att den polariseringen kommer att tillta nu de sista dagarna. Skrivningarna om tekniköverföring, klimatanpassning, förluster och skador (loss and damage) är exempel på områden som måste förbättras. Vi får se hur det går.

Annars är det spännande att bara vara på plats här. Man träffar mycket intressant folk, kan lyssna på side-events, titta på utställningar och vara med på spontana klimatdemonstrationer, vilket skedde idag.

Mina kollegor Malin Björk och Elin Segerlind har just lämnat COP26. Här kan du läsa Elins senaste inlägg om COP26. Du kan följa förhandlingarna online (men det är inte helt enkelt att förstå allt) hos FN och via Storbritanniens COP26sida.

Klimaträttvisa på COP26

Vi skriver i Sydsvenskan om Sveriges roll på klimattoppmötet COP26. Läs vårt inlägg där eller nedan.

Vi har några förslag på vad Sveriges regering kan göra i Glasgow
Sydsvenskan, 2021-11-01

Nu pågår FN:s klimattoppmöte i Glasgow, COP26. Fram till den 12 november ska världens ledare visa hur de lever upp till sina åtaganden i Parisavtalet, så att målet om en global temperaturökning på max 1,5 grader kan nås.
Även Sveriges statsminister Stefan Löfven (S) är på plats.

De åtaganden som regeringar och företag hittills har gjort är långt ifrån tillräckliga för att undvika en okontrollerad och farlig klimatförändring.

Vi är också på klimatmötet i Glasgow för att – tillsammans med miljö- och klimatorganisationer, aktivister, politiker och andra aktörer – försöka pressa världens regeringar att höja ambitionerna och öka de konkreta åtgärderna för att nå det mål som antogs i Paris för sex år sedan.

Den rika delen av världen står för den största andelen av de globala utsläppen, medan de som drabbas hårdast bor i den fattigare delen. Inom varje land är det också den alla rikaste delen av befolkningen som står för de största utsläppen, medan det ofta är de fattigare invånarna som drabbas kraftigast av översvämningar, skogsbränder, värmeböljor, orkaner och andra effekter av klimatförändringen. Det bästa sättet att få ett bra resultat på COP26 är att enskilda medlemsländer går före, skärper sina klimatambitioner och hjälper de länder och människor som drabbas av utsläppen.

Stefan Löfven och den svenska regeringen har all möjlighet att agera på COP26. Här är några förslag på vad de kan göra:
■ Presentera ett eget nationellt, höjt klimatåtagande som kompletterar och går utöver EU:s klimatmål som är otillräckliga.
■ Verka såväl inom EU som globalt för ett förbud för ny exploatering och prospektering av fossil energi som olja, kol och naturgas.
■ Verka för ett globalt förbud mot fossila subventioner.
■ Verka för att de rika länderna omedelbart lever upp till de åtaganden de gjort när det gäller klimatfinansiering för utvecklingsländer, alltså ge bistånd så att fattiga länder kan utveckla klimatvänlig teknik och sänka sina utsläpp.
■ För att stärka klimatåtgärder i fattiga länder verka för att miljöteknik och vissa livsmedelstekniker som begränsar klimatförändringen får liknande undantag när det gäller patent som finns inom Tripsavtalet för livräddande mediciner.
■ Verka för att statligt stöd till export – exportfinansiering – har som mål att fasa ut fossila bränslen så fort som möjligt.
■ Verka för en så stram tillämpning som möjligt av Parisavtalets artikel 6. Istället för att utöka handeln med utsläppsrätter måste fokus ligga på att alla länder tar ansvar för att minska sina egna utsläpp.

Förutom på klimattoppmötet driver Vänsterpartiet på för klimatomställningen även i andra sammanhang där vi hoppas få regeringens stöd.
Vi har lagt en motion i riksdagen med 74 konkreta klimatreformer som Sverige skulle kunna införa för att skynda på klimatomställningen. Några exempel:
Statliga bolag och myndigheter ska vara motorer i klimatomställningen, inte bromsklossar.
Sverige ska ha ett tydligt klimatmål med nollutsläpp av växthusgaser till senast år 2040.
Sverige bör inrätta en grön statlig investeringsbank som slutar låna ut pengar till sådant som förstör och börjar låna ut pengar till sådant som ställer om.

Vänsterpartiet arbetar också för att EU måste få ett bra system för klimattullar på plats så snart som möjligt. Det skulle kunna göra att utsläpp utanför EU som europeiska bolag eller statliga verksamheter står för genom import av varor som stål, järn, aluminium, el, gödsel och cement minskar.

Den globala klimatkrisen angår oss alla, men eftersom den skapas framför allt av den rika delen av världen och drabbar framför allt den fattigare befolkningen krävs välriktade insatser som tar fasta på det. Vi kallar det klimaträttvisa. Under coronapandemin har det varit tydligt att om vi bara vill, går det att mobilisera och ställa om samhället snabbt för att klara en kris.

Stefan Löfven, låt oss visa att det går att göra igen, denna gång för att säkra planetens överlevnad.

Malin Björk (V) är EU-parlamentariker, förhandlare för EU:s klimattullar och delegat på COP26.
Jens Holm (V) är riksdagsledamot, klimatpolitisk talesperson och delegat på COP26.
Elin Segerlind (V) är riksdagsledamot, miljöpolitisk talesperson och delegat på COP26.

Höj klimatambitionerna inför COP26

Jag skriver idag om klimattoppmötet COP26 i Glasgow och den viktiga roll Sverige kan spela. Läs mitt inlägg hos Altinget eller nedan.

Vänsterpartiet inför Cop26: Höj klimatambitionerna
Altinget, 2021-10-28

På söndag inleds klimattoppmötet Cop26 i Glasgow. På mötet förväntas världens länder visa hur de lever upp till sina åtaganden från Paristoppmötet. Precis som konstaterat av FN:s miljöprogram är de åtaganden som hittills lämnats in långt från tillräckliga, inklusive bidragen från EU och Sverige. Med de förslag som kommit in går världen mot en tregradig uppvärmning, inte max 1,5 grader som Parisavtalet slår fast. Det vore att lämna efter en planet till våra barn och barnbarn med en okontrollerad och mycket farlig klimatförändring.

Höj ambitionerna
Det bästa sättet att säkerställa ett bra utfall på Cop26 är att enskilda medlemsländer går före och skärper sina inhemska klimatambitioner samt hjälper de länder som här och nu drabbas av våra utsläpp. Vänsterpartiet kräver därför att Sverige och EU höjer sina ambitioner.

Dessvärre är det klimatbidrag som Sverige lämnat in till FN exakt samma som EU:s bidrag. Vänsterpartiet har länge krävt att Sverige ska ha ett eget klimatbidrag som kompletterar och går utöver EU:s otillräckliga. Det handlar om att visa upp både hur vi gör mer på hemmaplan för att minska våra utsläpp och hur vi solidariskt hjälper andra länder. Större utsläppsminskningar på hemmaplan, tekniköverföring, ny och additionell klimatfinansiering, kapacitetsbyggande, konkreta åtgärder för klimatanpassning samt ett stärkt jämställdhets-, rättvise- och ungdomsperspektiv skulle kunna vara några av de frågor som Sverige skulle kunna ta upp i ett eget klimatåtagande till FN:s klimatkonvention.

En förtroendefråga
Klimatförhandlingarna utvecklas ofta till en förtroendefråga mellan den rika och fattiga världen. Det är den rika världen som historiskt sett släppt ut mest växthusgaser, medan utvecklingsländerna nu drabbas av våra utsläpp. Ett sätt att överkomma denna förtroendeklyfta är att de rika länderna lever upp till sina löften om klimatfinansiering till utvecklingsländerna. Dessvärre har i-världen inte levt upp till löftet om 100 miljarder dollar per år i klimatfinansiering. EU reser till Glasgow utan tillräckligt klimatstöd. Det är otillständigt.

En stram tillämpning av artikel 6
Vänsterpartiet är också oroade för hur den så kallade artikel 6 i Parisavtalet kommer att tillämpas. Med artikel 6 förväntas nya marknader för utsläppskrediter byggas upp i stället för att fokus ska ligga på att alla länder måste ta ansvar för att minska sina egna utsläpp. Nya klimatkreditmarknader borde ha spelat ut sin roll när så gott som alla världens länder står bakom Parisavtalet och har egna klimatåtaganden. Här måste Sverige verka för att nya kreditmarknader inte tas fram eller åtminstone en så stram tillämpning av artikel 6 som möjligt.

Stopp för fossilutvinning
Enligt ”Production Gap Report” från Stockholm Environment Institute planerar världens regeringar för dubbelt så stor utvinning av fossil energi som är hållbart för att hålla oss under 1,5 graders uppvärmning. Dessa planer måste stoppas. Det kan göras genom ett förbud mot fossil utvinning, men också genom att strypa subventionerna till det fossila. I dagsläget finansieras kol, olja och gas med hissnande 5 500 miljarder kronor eller 15 miljarder kronor om dagen i form av offentliga subventioner. Kan Sverige vara landet som lyfter förslagen om stopp för fossilutvinning och fossila subventioner?

Hela världen tittar
Hela världen kommer att följa det som utspelar sig i Glasgow under de kommande två veckorna. Sverige måste därför höja vår klimatambition och verka för att alla andra också gör det.
Vissa ifrågasätter om ett litet land verkligen kan göra skillnad. Jag och Vänsterpartiet är övertygade om att det går. Kommer statsminister Stefan Löfven (S) och klimatminister Per Bolund (MP) att se till att Sverige gör skillnad i Glasgow? Kommer de agera för att bryta den farliga utvecklingen och vrida förhandlingarna i en hållbar riktning?

Hela världen tittar.

Jens Holm, riksdagsledamot (V), ordförande trafikutskottet, klimatpolitisk talesperson

Höj miljökraven vid bilprovningen

S/MPregeringen har sänkt miljökraven vid fordonsbesiktningen så att vi nu ligger i bottennivå i Europa. Det är för mig obegripligt varför vi inte ska kontrollera bilarnas utsläpp så noggrant som möjligt. En fordonsbesiktning med höga miljökrav är en förutsättning för att utsläppen från transportsektorn ska minska i praktiken. Se min interpellation nedan eller hos riksdagen till infrastrukturminister Tomas Eneroth (S). Debatten äger rum i riksdagen ti 16/11. Följ gärna.

Miljökrav vid fordonsbesiktning
Interpellation 2021/22:69, 2021-10-21 av Jens Holm (V) till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

År 2018 släppte regeringen fram de nya föreskrifterna för kontrollbesiktning, TSFS 2017:54. Tvärtemot S-MP-regeringens högtidstal om Sveriges miljö- och klimatpolitik sänktes miljöambitionerna kraftigt med de nya föreskrifterna. För det första sänktes nivåerna för att kontrollera partikelutsläpp genom att det tidigare så kallade skyltvärdet, som är specifikt för varje fordonsmodell, togs bort som parameter och genom att partiklar numera endast mäts mot generella och mycket högre satta gränsvärden. På det sättet tillåts mycket högre utsläpp av partiklar. För det andra görs kontrollen med de nya föreskrifterna inte längre mot de registrerade fel som fordonets omborddiagnossystem (OBD) har upptäckt. OBD-systemet mäter och övervakar bilens utsläpp, och med de tidigare föreskrifterna kunde registrerade felkoder från systemet leda till underkännande vid besiktning, vilket numera inte är fallet. För det tredje undantar Transportstyrelsens nya föreskrifter dieselfordon äldre än 20 år från mer detaljerad avgasmätning. Med de nya föreskrifterna ska besiktningsteknikern endast mäta avgasutsläppen med blotta ögat, i stället för att göra en opacitetskontroll (som mäter täthet) eller partikelräkning.

Enligt besiktningsbranschens rapport Branschrapport 2021 – Fordonsbesiktningsbranschen har Sverige med de nya föreskrifterna rasat bland EU-länderna och har i dag bland de lägsta miljökraven för fordonsbesiktning bland alla EU-länder. Sedan maj 2018 har antalet bensinbilar som underkänns halverats, och antalet dieselbilar som underkänns är bara en tredjedel så många i dag som innan 2018. Besiktningsbranschen konstaterar: ”Som Fordonsbesiktningsbranschen konstaterat i tidigare branschrapporter så är Sverige numera bland de sämsta i EU vad gäller att ställa miljökrav vid besiktning. Det finns dock ingenting som formellt hindrar Sverige från att ställa högre krav, men trots detta kvarstår det generösa svenska regelverket.” (Branschrapport 2021, s. 26).

Transportstyrelsen, som tagit fram de nya föreskrifterna, hänvisar till det nya EU-direktivet 2014/45/EU, men direktivet kräver inte på något sätt dessa sänkta nivåer. Med de nya föreskrifterna har Sverige plötsligt de lägst ställda miljökraven av alla länder i EU. Det här är mycket anmärkningsvärt och inte på sin plats i ett land som säger sig vilja gå i bräschen för världens miljö- och klimatarbete.

Dessutom kräver föreskrifterna inte heller att någon miljökontroll ska göras av A-traktorer. Detta har att göra med att inga utsläppskrav ställs på A-traktorer vid registrering och besiktning. Det här är anmärkningsvärt, särskilt med tanke på att antalet A-traktorer växer kraftigt och utgör en allt större utsläppskälla från transportsektorn.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Anser ministern att de sänkta miljöambitionerna för de nya föreskrifterna för kontrollbesiktning är i linje med regeringens övriga politik för minskade utsläpp från transportsektorn?
Avser ministern att ta initiativ för att höja miljöambitionerna vid kontrollbesiktning?
Avser ministern att verka för att det ställs miljökrav vid registrering av A-traktorer samt att kraven följs upp vid kontrollbesiktningar?

Satsa på personalen för trygg kollektivtrafik

Satsa på personalen istället för att kicka dem i kollektivtrafiken. Vi skriver i ETC. Läs artikeln där eller nedan.

Satsa på personalen för trygg kollektivtrafik
ETC, 2021-10-22

Vänsterpartiet vill att tågvärdarna på pendeltågen i Stockholm ska vara kvar för tryggheten och säkerheten ombord på tågen. Personalen är grunden för en tillgänglig och välkomnade kollektivtrafik. Det är befängt att ersätta dem med kameror.

I juni beslutade trafiknämnden i region Stockholm att 350 tågvärdar på pendeltågen skulle omplaceras och ersättas med kameror. Ett beslut som fattades av den blågröna majoriteten i Regionen. Förslaget kom fem dagar innan på dagordningen och var inte förankrat med fackförbunden, funktionsrätt eller synskadades förbund. Det saknades en ordentlig konsekvens- och riskanalys. Beslutet innebär att endast föraren kommer vara utbildad i säkerhetsarbete ombord på pendeltågen.

Kaoset i pendeltågstrafiken för två veckor sedan borde vara en varning för ansvariga politiker i Region Stockholm. Inställda, försenade och trasiga tåg. Uppretade resenärer försenade upp till fyra timmar som trängdes på överfyllda tåg. I en situation där ingen information gick att få kunde tågvärdarna hålla upprörda resenärer vid gott mod. Det visade med stor tydlighet det orimliga i att en förare ensam ska ansvara för säkerheten och tryggheten ombord.

Under flera år av borgerligt och nu blågrönt styre i Region Stockholm har utvecklingen varit mindre personal ombord på tågen. Konduktörerna på Tvärbanan försvann, konduktörerna på Nynäspendeln, konduktörerna på en del av Saltsjöbanan. På Saltsjöbanan gjorde man en ändring i trafiksäkerhetsföreskrifterna för att kunna ta bort tågvärdarna. Och nu senast är det tågvärdarna på pendeltågen som ska ersättas av kameror.

Systemet med upphandlingar som genomförs med lägsta priset som huvudmål samt hur avtalen är skrivna uppmuntrar den här typen av nedskärningar. Det talas om teknikutveckling och effektivisering men är en förevändning för att spara pengar. Att ta bort tågvärdarna på pendeltågen ska spara Stockholms lokaltrafik (SL) 100 miljoner kronor årligen. Självklart innebär det här att man tummar på säkerheten.

Kameror kan vara ett komplement men aldrig ersätta en tågvärd. Hot och våld är redan ett problem inom kollektivtrafiken som fack­förbundet Seko har påtalat. Ensamarbete ökar risken för hot och våld. Det är utgör också en risk för trafikanternas trygghet och trafiksäkerhet. Vem ska ge första hjälpen eller hjälpa till att nödutrymma ett tåg mitt ute på linjen? Det kan handla om sekunder om en brand skulle utbryta på ett tåg, då måste det finnas personal ombord.

Den moderatledda majoriteten i regionen pratar ofta om trygghet men det var de som tog fram och fattade beslutet. Det är oansvarigt och ett hån mot den kompetenta personalen. Det rätta vore att riva upp beslutet och behålla tågvärdarna på pendeltåget. Lyssna på dem som arbetar i kollektivtrafiken, funktionsrätt och synskadades riksförbund.

Det är dags att vända den här utvecklingen som tar oss bakåt i tiden när det gäller trafiksäkerheten i spårtrafiken. Vänsterpartiet sa blankt nej till förslaget att ta bort tågvärdarna på pendeltågen. Vi vill att tågvärdarna på Roslagsbanan och delar av Saltsjöbanan ska vara kvar. Vi vill snarare se mer personal i kollektivtrafiken.

Vänsterpartiet i riksdagen driver på för en lagstiftning om bemanningskrav och förbud mot ensam­arbete i spårbunden trafik.

I regionen är vårt långsiktiga mål att driva kollektivtrafiken i offentlig regi med egna anställda men på vägen dit vill vi se skarpare krav och uppföljning i upphandlingar när det gäller arbetsvillkor, arbets­miljö och bemanning. Säkerhet och trygghet måste alltid gå först.

Anna Sehlin (V), ledamot i trafiknämnden, Region Stockholm
Jens Holm (V), ordförande i riksdagens trafikutskott
Jessica Thunander (V), suppleant i riksdagens trafikutskott och med en bakgrund som tågvärd
Lina El Yafi (V), suppleant i trafiknämnden, Region Stockholm, och spårvagnsförare

Politik för ökat cyklande

Under pandemin har intresset för att cykla runt om i hela världen, så också i de flesta svenska kommuner. Vi behöver understödja att fler cyklar och därmed undviker resor med egen bil. Det måste också bli säkrare att cykla. Därför presenterar Vänsterpartiet nu vår motion Ökad och säker cykling. Läs den hos riksdagen.

Ett axplock ur innehållet: Ökade investeringar i cykelinfrastruktur, svänga mot rött, gröna resplaner, ta med cykeln på tåget, fyrstegsprincipen, få ordning på elsparkscykelkaoset.