Styr upp handelssystemet med utsläppsrätter

Idag ska vi diskutera EUs handelssystem med utsläppsrätter, EUETS, i EU-nämnden. Ibland är det inte så roligt att bli sannspådd. Det här är ett sådant fall. När jag satt i EU-parlamentet förhandlade jag om det system som vi har idag. Jag sa redan då att det kommer att finnas för många utsläppsrätter på marknaden och det kommer bli för billigt för företagen att släppa ut. Tyvärr är det precis så det har blivit. I dagsläget finns det ett överskott på ungefär två miljarder utsläppsrätter (eg mer om man har en högre ambitionsnivå). Att släppa ut ett ton CO2 kostar mindre än en öl på krogen (med den svenska CO2skatten kostar det drygt 1000 kr/ton).

Nu diskuteras ändringar på EU-nivå. Det är bra. Jag kommer göra vad jag kan för att den svenska regeringen ska förbättra sin position inför förhandlingarna med de andra EU-ministrarna. Nedan vår avvikande mening som vi lämnade in i Miljö- och jordbruksutskottet när vi igår diskuterade frågan med klimatminister Isabella Lövin.

2016-12-15, MJU, avvikande mening, ETS
Vi välkomnar att ETS ska reformeras och att den svenska positionen överlag innebär flera skärpningar av systemet. Men utifrån det akuta läget för klimatet och i synnerhet med tanke på att tidigare beslut om ETS togs innan Parisavtalet måste EU och övriga industrialiserade länder åta sig högre klimatambitioner än idag. Sverige ska också verka för en skärpning av ETS enligt betänkandet från Miljömålsberedningen tidigare i år.

Därför vill vi att den svenska positionen ska tydliggöras enligt följande:
• I ljuset av Parisavtalet och den alltmer allvarliga klimatförändringen ska Sverige verka för att en brantare linjär årlig utsläppskurva än på 2,2 procent. Kurvan borde justeras så att den motsvarar totala utsläppsminskningar för EU om 60 % till 2030 jämfört med 1990.
• Att Sverige verkar för att en funktion för annullering av utsläppsrätter införs och att utsläppsrätter ska kunna annulleras utifrån behov på marknaden. Funktionen borde vara ny, men kan i andra hand kopplas till marknadsstabilitetsreserven. Vi noterar att det i dagsläget finns ett överskott på närmare två miljarder utsläppsrätter.
• Att Sverige släpper kravet om att undanta 10 procent av anläggningarna från den årliga nedskrivningen av gratis tilldelning. Kravet riskerar att urholka miljöintegriteten i systemet.
• Att Sverige inför ett system med lägsta pris på utsläppsrätter, ett så kallat golvpris.

Med dessa förslag till förbättringar kan EU ETS bli ett handelssystem som på allvar sätter ett högt pris på utsläpp samt minskar utsläppen i linje med vad vetenskapen säger. I övrigt välkomnar vi att EU-kommissionen ska komma med ett förslag för hur flygets utsläpp inom ETS bättre ska hanteras. Dessa utsläpp måste minskas kraftigt.

Jens Holm (V)

Jag noterar för övrigt att både socialdemokraterna i EU-parlamentet och Miljöpartiet vill ha ett lägre tak för det totala antalet utsläppsrätter (genom att justera den s k linjära kurvan). S vill justera den till 2,4 procent och MP 2,8. Det är lite märkligt att den svenska regeringen inte driver liknande krav…

Debatt om miljö- och klimatbudgeten för 2017

Idag har vi debatterat utgiftsområde 20 i statsbudgeten. Det är i UO20 många av satsningarna på klimat, biologisk mångfald, havspolitik, skydd av värdefull natur etc finns. Med budgeten för 2017 ökar satsningarna på området med över 70 procent jämfört med den borgerliga regeringens budget 2014. De borgerliga partierna + SD vill göra neddragningar i storleksordningen 2-3 miljarder kronor, så vi hade en del att prata om…

Se debatten här.

Colombias president vill ha social rättvisa

santos2016-12-12
Colombias president och fredspristagaren Juan Manuel Santos talade idag i riksdagens andrakammarsal. Det var ett bra val av norska nobelkommittén att utse Santos som mottagare av Nobels fredspris, även om jag tycker att han borde ha fått delat priset med gerillan Farc (som nu lägger ned vapnen) och den kubanska regeringen (som fredsmäklare). Santos är ju en konservativ politiker och var bl a försvarsminister i den tidigare ministären ledd av den krigshetsande presidenten Álvaro Uribe Velez.

Progressiviteten i Juan Manuel Santos tal idag var oväntad, men inte desto mindre välkommen. Presidenten talade exempelvis om fred med social rättvisa på ett sätt som vänsteroppositionen i Colombia brukar göra. Han nämnde ord som ”social justice” (han talade på engelska) och ”equity” flera gånger. Att bygga ett välstånd i ett land handlar inte bara om att ekonomin ska växa, det måste vara ett välstånd som kommer alla till del, menade Santos och citerade Alfred Nobel som lär ha sagt: ”General prosperity – not individual richness”. President Santos tackade också Kuba och Venezuela för deras insatser i fredsprocessen, även om han tillstod att han rent ideologiskt stod långt ifrån de länderna. Ja, faktum att vid sidan av Sverige var Kuba och Venezuela de enda länder han särskilt nämnde. Han sa också en del gott om den svenska modellen och svensk socialdemokrati.

Det här var inget som president Santos var tvungen att säga. Kanske blev han bara inspirerad när han såg Olof Palmes guldnuna inne i riksdagen på vägen upp mot andrakammarsalen? Kanske tror han att Sverige fortfarande är ett helt och hållet socialdemokratiskt land? Eller så är det faktiskt så att de fyra åren av fredsförhandlingar – inklusive långa personliga samtal med krigets offer – har påverkat den tidigare hårdföre försvarsministern? Kanske har helt enkelt högerpolitikern Juan Manuel Santos förändrats under fredsförhandlingarnas gång? Det är isåfall hoppfullt.

En sak är klar. Det är fortfarande en lång väg att gå innan vi kan tala om fred i Colombia. Se rapporten från WOLA om över 70 mördade MR-aktivister bara i år och läs Magnus Lintons artikel i dagens DN.

Men låt oss hoppas att fredsavtalet och Nobels fredspris är den strimma av ljus som Linton skriver om och ett första steg mot verklig fred i Colombia.

3R – äntligen!

Jag säger bara; äntligen! Idag har riksdagen röstat igenom budgeten för utgiftsområde 23. I denna finns den långsiktiga finansieringen för ett s k 3Rcenter för att minska djurförsök. De tre Ren står för Reduce, Replace och Refine djurförsök. Med dagens beslut får vi en långsiktig finansiering för inrättandet av ett center som just ska arbeta utifrån 3Rprinciperna om att minska, ersätta och förfina djurförsök i Sverige.

I Sverige används, enligt den svenska definitionen, nästan 1 miljon djur i djurförsök årligen. Det innebär 2700 djur; möss, råttor, fåglar, hundar och andra djur, som dödas dagligen i djurförsök. Men tack och lov går forskningen framåt. Idag finns fler metoder än någonsin för modern djurfri forskning. Men metoderna måste användas, skalas upp och spridas inom forskningen. Och här kan ett 3Rcenter spela en helt avgörande roll.

Från och med den 1 januari 2017 finns 15 miljoner kronor årligen till 3Rcentret. Det är en stor seger för Vänsterpartiet att det äntligen har gått igenom.

Här kan du se gårdagens debatt om utgiftsområde 23. jag tar upp 3R i både mitt anförande och mina repliker till de borgerliga (som tyvärr inte vill avsätta en krona till ett 3Rcentret).

Konsumtionens miljö- och klimatpåverkan

Jag kommer framöver debattera konsumtionens klimatpåverkan med miljöminister Karolina Skog. Detta bl a med anledning av WWFs intressanta rapport Living Planet Report. Läs min interpellation hos riksdagen eller nedan.

Interpellation 2016/17:178 Konsumtionens miljö- och klimatpåverkan
av Jens Holm (V) till Miljöminister Karolina Skog (MP)
För några veckor sedan presenterade Världsnaturfonden rapporten Living Planet Report 2016, en omfattande genomgång över tillståndet för biologisk mångfald, resursanvändning och växthusgasutsläpp. I Sverige vill vi gärna slå oss för bröstet när det gäller miljöfrågor. Men i WWF:s rapport hamnar Sverige dessvärre i värstingligan om man ser till hela vår klimat- och miljöpåverkan, det vill säga om man också räknar med konsekvenserna av vår konsumtion och import från andra länder. Enligt Living Planet Report skulle det behövas 4,2 jordklot om alla invånare i världen levde och konsumerade som svenskarna gör, en av den högsta belastningarna bland världens länder och ett avtryck som växt sedan WWF gjorde sin förra rapport för två år sedan. Enligt rapporten behöver varje svensk drygt sju hektar odlingsbar mark för att upprätthålla sin livsstil. Snittet för Kina är 3,4 och för Tanzania 1,3 hektar. I världen finns en klar korrelation mellan ekonomisk nivå och miljöbelastning; med rikedom ökar konsumtionen och därmed utsläppen. På samma sätt är det inom länderna; rika personer gör ett betydligt större ekologiskt fotavtryck än personer med mindre inkomster.

Det är inte första gången dessa ohållbara konsumtionsmönster har granskats. Detta gjordes till exempel i Naturvårdsverkets rapport Hållbara konsumtionsmönster (2015), som konstaterade att de svenska konsumtionsrelaterade utsläppen har ökat kraftigt de senaste decennierna samt att det i dag inte finns några konkreta åtgärder eller mål för att minska dessa. Naturvårdsverket har också efterfrågat en strategi för att minska den svenska konsumtionens klimat- och miljöpåverkan i Sverige och andra länder, liksom identifierat behovet av ett kompletterande mål för konsumtionens utsläpp. I Naturvårdsverkets utvärdering av de svenska miljökvalitetsmålen skriver man i rapporten Omställning till hållbara konsumtionsmönster (2015): Naturvårdsverket ser behov av att införa ett eller flera etappmål för omställning till resurseffektiva konsumtionsmönster med så liten påverkan på miljö och hälsa som möjligt.

Den parlamentariskt tillsatta Miljömålsberedningen lade tidigare i år fram sitt slutbetänkande. Där fanns inget konkret förslag om målsättning för att hantera de konsumtionsrelaterade utsläppen. Beredningen konstaterade emellertid att det står varje regering fritt att föreslå något sådant.

WWF pekar på köttkonsumtionen som ett av de områden som har störst påverkan på resursutnyttjande och på utsläpp av växthusgaser, och man föreslår att ett mål sätts upp om minskad köttkonsumtion. Men miljöministern har avfärdat en sådan målsättning (Sveriges Radio den 27 oktober 2016).

Med anledning av detta vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:

1. Är det ministerns bedömning att Sveriges ekologiska avtryck är hållbart?

2. Avser ministern att ta fram ett mål för hur mycket de konsumtionsrelaterade utsläppen ska minska?

3. Avser ministern att vidta åtgärder för att minska köttkonsumtionens miljö- och klimatpåverkan, till exempel genom en målsättning om minskad köttkonsumtion?

Sätt stopp för flygets frikort

Ett antal forskare skriver idag bra på DNdebatt om vikten av att komma tillrätta med flygets snabbt växande utsläpp. Jag skriver också idag om flygets utsläpp och vad som borde göras. Läs på Aktuell Hållbarhet eller nedan. Dessutom är det nu klart att jag kommer debattera den här frågan med infrastrukturminister Anna Johansson, ti 20 december. Läs min interpellation om flyget och klimatet.

Sätt stopp för flygets frikort
Aktuell Hållbarhet, 2016-11-30
Utsläppen från flygsektorn hör till de snabbast växande i världen. Sedan 1990 har flygandets utsläpp ökat med mer än 70 procent. Hade flygsektorn varit ett land hade det varit världens sjunde största utsläppare. Även i Sverige växer utsläppen från vårt utrikesflygande snabbt och dess klimatpåverkan är nu ungefär lika stor som de samlade utsläppen från Sveriges personbilar. Det är bra att det nu presenteras ett förslag till flygskatt till regeringen. Men en skatt kommer inte vara tillräckligt för att minska flygets snabbt ökande utsläpp.

Den parlamentariskt tillsatta Miljömålsberedningen lyckades tidigare i år inte komma med några konkreta förslag för hur flygets utsläpp ska minska. Beredningen hänvisade bland annat till förhandlingarna inom det internationella luftfartsorganet, ICAO. Nu är ICAO-förhandlingarna färdiga och enligt överenskommelsen kommer flygsektorns utsläpp att få fortsätta att öka fram till och med 2020. Därefter kan de fortsätta att öka än mer, men ska då börja att kompenseras genom uppköp av krediter i ett frivilligt så kallat marknadsbaserat system; CORSIA.

ICAO-överenskommelsen har med rätta kritiserats hårt av miljörörelse och forskare, men välkomnats förvånande nog av ministrarna Isabella Lövin (MP) och Anna Johansson (S).

ICAO-överenskommelsen innebär att flygets utsläpp kan fortsätta att öka. Överenskommelsen talar inte om beteendeförändring eller minskat flygresande, utan i stället att växande utsläpp ska kompenseras med billiga och osäkra krediter. Detta riskerar att äventyra Parisavtalet och hela ambitionen om att förhindra en eskalerande och direkt farlig klimatförändring. Det är uppenbart att mycket mer måste göras för att komma tillrätta med flygindustrins snabbt växande utsläpp.

Redan Klimatberedningen 2008 konstaterade att det inte räcker att driva frågan om minskade utsläpp från flygsektorn internationellt utan att Sverige även behöver ta ett nationellt ansvar. I Miljömålsberedningens betänkande från i år tas olika exempel på åtgärder för minskade utsläpp från flygsektorn upp. Länder som Storbritannien och Tyskland har infört flygskatter för att minska flygets klimatpåverkan. Andra exempel som tas upp är full moms på flygresor, kvotplikt med förnybart bränsle, investeringar i mer miljöanpassade resealternativ än flygresor samt att flyget borde betala skatt för flygbränslet.

Många förvånas över flygindustrins snabbt växande utsläpp. Men är det så konstigt egentligen? Det är billigare än någonsin att flyga. Utrikesflyget är både skatte- och momsbefriat. Nattåg läggs ned och tågresandet blir dyrare bland annat på grund av SJ:s avkastningskrav och höjda banavgifter.

En flygskatt är en viktig åtgärd för att minska flygets utsläpp, men det räcker inte. Att hylla ett system som låter den internationella flygindustrins utsläpp fortsätta att växa håller inte heller.

Vad tänker den svenska regeringen göra för att minska flygets utsläpp, i Sverige och internationellt? I tider av värmerekord på Arktis och annan förvärrad klimatförändring är det nog fler än jag som ser fram emot svar på den frågan.

Det är dags att sätta stopp för flygets frikort från klimatansvar.

Jens Holm (V), klimatpolitisk talesperson och riksdagsledamot

Agera mot flygets utsläpp

Utsläppen från den internationella flygsektorn är troligen de snabbast växande utsläppen i världen räknat per sektor. Sedan 1990 har de ökat med mer än 70 procent. Hade flygsektorn varit ett land hade det varit världens sjunde största utsläppare. Även i Sverige växer utsläppen från vårt utrikesflygande snabbt och dess klimatpåverkan är nu ungefär lika stor som de samlade utsläppen från Sveriges personbilar.

Dessvärre saknar Sverige konkreta styrmedel för att minska dessa utsläpp. En särskild utredare ska på regeringens uppdrag ta fram förslag på skatt på flygresor i syfte att minska sektorns klimatpåverkan. Det är bra, men mer borde göras både nationellt och internationellt. Så, vad kommer regeringen göra? Detta vill jag debattera med klimatminister Isabella Lövin. Se min interpellation här eller nedan.

Interpellation 2016/17:145 Åtgärder för att minska flygets utsläpp

av Jens Holm (V) till Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Utsläppen från den internationella flygsektorn är troligen de snabbast växande utsläppen i världen räknat per sektor. Sedan 1990 har de ökat med mer än 70 procent. Hade flygsektorn varit ett land hade det varit världens sjunde största utsläppare. Även i Sverige växer utsläppen från vårt utrikesflygande snabbt och dess klimatpåverkan är nu ungefär lika stor som de samlade utsläppen från Sveriges personbilar. Dessvärre saknar Sverige konkreta styrmedel för att minska dessa utsläpp. En särskild utredare ska på regeringens uppdrag ta fram förslag på skatt på flygresor i syfte att minska sektorns klimatpåverkan. Det är bra, men mer borde göras både nationellt och internationellt.

Den parlamentariskt tillsatta Miljömålsberedningen lyckades tidigare i år inte komma med några konkreta förslag för hur flygets utsläpp ska minska. Beredningen hänvisade bland annat till förhandlingarna inom det internationella luftfartsorganet, ICAO. Tidigare i höst kom länderna inom ICAO överens om hur flygets utsläpp ska hanteras. Flygsektorns utsläpp kommer att få fortsätta att öka fram till och med 2020. De utsläpp som ökar efter 2020 får sektorn kompensera med uppköp av krediter i ett frivilligt så kallat marknadsbaserat system, Corsia. Efter 2027 ska systemet bli obligatoriskt för de deltagande länderna. ICAO-överenskommelsen anses inte vara förenlig med Parisavtalets mål att begränsa uppvärmningen till långt under 2 grader Celsius och att åtgärder ska vidtas med sikte på 1,5 graders maximal uppvärmning. Överenskommelsen har kritiserats av miljörörelse och forskare, men välkomnats av regeringen (pressmeddelande den 6 oktober 2016).

ICAO-överenskommelsen innebär att flygets utsläpp kan fortsätta att öka. Överenskommelsen talar inte om beteendeförändring eller minskat flygresande, utan i stället att växande utsläpp ska kompenseras med osäkra krediter. Detta riskerar att äventyra Parisavtalet och hela ambitionen om att förhindra en eskalerande och direkt farlig klimatförändring. Det är uppenbart att mycket mer måste göras för att komma till rätta med flygindustrins snabbt växande utsläpp.

Redan Klimatberedningen 2008 konstaterade att det inte räcker att driva frågan om minskade utsläpp från flygsektorn internationellt utan att Sverige även behöver ta ett nationellt ansvar. I Miljömålsberedningens betänkande från i år tas olika exempel på åtgärder för minskade utsläpp från flygsektorn upp. Länder som Storbritannien och Tyskland har infört flygskatter för att minska flygets klimatpåverkan. Andra exempel som tas upp är att flyget betalar koldioxidskatt/energiskatt för flygbränsle, full moms på flygresor, kvotplikt med förnybart bränsle samt investeringar i mer miljöanpassade resealternativ än flygresor.

Mot bakgrund av vad som anförts ovan vill jag fråga statsrådet Isabella Lövin:

  1. Gör statsrådet bedömningen att ICAO-överenskommelsen är förenlig med Parisavtalets målsättning om att begränsa uppvärmningen till långt under 2 grader Celsius?
  2. Avser statsrådet att vidta ytterligare åtgärder, förutom nämnda utredning om flygskatt, på det nationella planet för att minska flygsektorns snabbt växande utsläpp?
  3. Avser statsrådet att vidta åtgärder på det internationella planet för att minska flygsektorns snabbt växande utsläpp?