Det ska vara lätt att ladda

Ser mycket fram emot den här debatten mot energiminister Anders Ygeman (S). Det ska vara lätt att ladda, inte krångligt. Se min interpellation nedan. Datum för debatt ännu inte satt.

Laddning av elbilar
2020-09-03 Interpellation av Jens Holm, till Anders Ygeman

Den 26 augusti kallade energiminister Anders Ygeman (S) till ett rundabordssamtal med intressenter kring elbilar och laddsystem. Syftet var att finna lösningar till hur elbilsladdning vid publika laddstationer ska kunna underlättas med ”enhetliga och enkla betalningslösningar”. Det var inte en dag för tidigt.

I dagsläget är det allt annat än enkelt för den som vill ta klimatansvar och ladda elbilen. Det finns en uppsjö av olika betalningssystem, laddstolpar som inte är påslagna, priset är inte alltid klart samt rena ockerpriser är några av problemen. Den stackars elbilisten tvingas köra omkring med olika laddkort, blippbrickor och appar för att kunna betala för laddningen i de olika betalsystemen. Det är helt och hållet kontraproduktivt. Dessutom har nästan alla laddplatser byggts ut med statliga subventioner. Det talas om vilda västern, laddkaos, laddträsk och annat.

I dagsläget har 8 200 publika laddningspunkter upprättats med statligt stöd från stödprogrammet Klimatklivet. När staten delfinansierar laddstolparna upp till 50 procent borde ett minimikrav vara att betalsystemen ska vara enkla och priserna överkomliga. Varför har regeringen inte ställt några sådana krav?

Man får känslan av att det för vissa är viktigare att ta så mycket betalt som möjligt, än att se till att bilisten kan ladda sin elbil enkelt. Kanske fungerar laddinfrastruktur inte så väl som en marknad?

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet:
Avser statsrådet vidta åtgärder för ett enkelt betalsystem med överkomliga priser för laddbara bilar?
Vilka krav kommer regeringen fortsättningsvis ställa för de subventioner som betalas ut till publika laddplatser för elbilar?

Upphävande av investeringsavtal

EU vill glädjande nog avskaffa alla investeraravtal (ISDS) mellan EU-länder, men Sverige stretar emot. Varför? För att backa upp Vattenfalls stämning av tyska staten? Läs min fråga till Hans Dahlgren (S) här eller nedan.

Upphävande av investeringsavtal
Skriftlig fråga 2019/20:1015, 2020-02-26
Av Jens Holm (V) till Statsrådet Hans Dahlgren (S)
Efter en dom i EU-domstolen i mars 2018 ska alla så kallade investeringsavtal mellan EU-länder upphävas. EU-kommissionen har med anledning av domslutet inlett en process där man uppmanar EU-länderna att häva de investerarskyddsklausuler som finns mellan EU-länderna. EU-kommissionen tolkar domslutet som att även den investerarskyddsklausul som finns inom ramen för det internationella energifördraget (International Energy Charter) är otidsenlig och ska upphävas mellan EU-länder. Detta är ett mycket välkommet agerande, enligt Vänsterpartiets mening.

I ett svar till EU-parlamentariker Martin Schirdewan den 13 september 2018 (fråga E-003998/2018) säger EU-kommissionen att kravet på att upphäva investerarskydd även kan appliceras på den pågående tvisten där svenska Vattenfall stämt den tyska staten. Som jag tolkar det anser alltså kommissionen att Vattenfall inte längre kan stämma den tyska staten med Internationella energifördragets investerarskyddsklausul som grund.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Hans Dahlgren:

Har EU-kommissionen kontaktat den svenska regeringen angående Vattenfalls stämning av den tyska staten med Internationella energifördragets investerarskyddsklausul som grund och med anledning av EU-domstolens dom, och vad har i så fall den svenska regeringen svarat på detta?

Rätt att cykla mot enkelriktat

‪Absurt att staten motarbetar Stockholms och andra kommuners reformer för att underlätta cykling. Nu måste regeringen agera så att det ska gå att fortsätta att cykla mot enkelriktat där det passar. Läs min interpellation här eller nedan.

Rätt att cykla mot enkelriktat
Interpellation 2019/20:364, 2020-02-27
Av Jens Holm (V) till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Framkomligheten i täta städer är en utmaning, och långa restider gör det svårare för vardagspusslet att gå ihop. Regeringen har en ambition om att cyklingen ska öka, och det är bra. Cykeln är ett framtidsfordon som kan lösa många utmaningar – inte bara kopplat till framkomlighet i städer utan också till minskade utsläpp och bättre folkhälsa i hela landet. Det som saknas, förutom att regeringens mål om ökad cykling behöver bli tidssatt och kvantifierat, är att regeringen avsätter tillräckligt med resurser och tar fram lagstiftning som gör att det blir lätt för resenären att välja rätt. Det ska vara snabbt, smidigt och enkelt att resa aktivt och hållbart i jämförelse med att resa med utrymmeskrävande bilar.

Vi som cyklar dagligen vet att så sällan är fallet; cykelinfrastrukturen är ofta otrygg och tar tidsödande omvägar. Den reform Stockholms stad har tagit fram har dock varit mycket uppskattad. Under den förra mandatperioden inleddes ett arbete med att skylta om enkelriktade gator till dubbelriktade för cykling. Ett stort antal kvarter har skyltats om, och stadens trafikkontor har sett att det ökat framkomligheten utan att orsaka olyckor. Stockholms stad har använt den skyltning som är vanlig i Europa: skylt C1 med tilläggstavla gäller ej cykel. Skyltningen har också förekommit i andra kommuner.

En studie som bygger på europeiska erfarenheter har visat att cykling mot enkelriktat leder till minskad risk för trafikolyckor och till ökad cykling. Trots detta har Transportstyrelsen nyligen sagt nej till att tillåta tilläggsskylten i Stockholms stad för att tillåta cyklister på enkelriktade gator. Det är uppenbart att regelverket behöver moderniseras för att ökade cykelambitioner ska uppnås.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Avser ministern att vidta åtgärder för att ett moderniserat regelverk för cykling mot enkelriktat ska införas?

Blir det ett förbud mot djurtester 2013?

År 2013 skulle EUs förbud mot att sälja djurtestade produkter träda i kraft. Det är ett förbud som har skjutits på hur många gånger som helst. Nu kommer signaler om att EU-kommissionen återigen vill skjuta på förbudet. Det vore en katastrof för djuren och ett hån mot alla konsumenter som vill ha ett totalförbud mot djurförsök till kosmetika.

Hur kommer vår svenska regering att agera? Jag har ställt en fråga om detta. Svar nästa vecka. Läs den här Försäljningsförbud mot djurtestad kosmetika eller nedan.

Missa inte heller min debattartikel från dagens Sydöstran: Varför offrar Moderaterna djuren?

Till Andreas Carlgren

Enligt det sista steget i EU:s kosmetikatestförbud (2003) ska ett totalförbud mot försäljning av djurtestade produkter, inkl. tester av råvaror, införas i medlemsländernas lagstiftning fr.o.m. den 1 januari 2013. Däremot finns en risk att försäljningsförbudet skjuts upp om kommissionen rapporterar att det inte kommer att finns tillräckliga alternativ till 2013.

I kommissionens preliminära rapport anges att det kommer att ta ytterligare 5-10 år innan djurförsöksfria testmetoder är validerade. Förbudet riskerar således att skjutas upp. Förbud mot djurtester av kosmetika har skjutits upp gång på gång sedan 1990-talet med hänvisning till att alternativ inte finns att tillgå. Detta har lett till att industrin inte gjort de satsningar på alternativ som krävs. Ytterligare ett uppskjutande av förbudet ger alltså helt fel signaler till industrin vilket kan leda till betydande ambitionsnivåförsämringar vad gäller att hitta nya alternativ. Ett införande av förbudet skulle i stället påskynda utvecklingen av etiskt och vetenskapligt bättre testmetoder. Sveriges riksdag har vid flera tillfällen slagit fast att kosmetikatester på djur bör förbjudas av etiska skäl och att Sverige bör vara pådrivande för att ett sådant EU-förbud införs.

I miljö – och jordbruksutskottets betänkande (1997/98:JOU12) anges följande: ”På förslag av utskottet har riksdagen tidigare, som sin principiella uppfattning, uttalat att djurförsök inte bör få förekomma vid framställning och testning av kosmetika […] utskottet vidhåller sin inställning när det gäller test av kosmetika på djur och förutsätter att regeringen aktivt verkar för att EU:s förbud ska genomföras år 2000”. Utöver den etiska aspekten finns det redan i dag så många preparat som behövs, samt alternativa testmetoder, för att garantera säkerheten.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga miljöministern: Avser ministern att verka för att beslutet om ett försäljningsförbud mot djurtestad kosmetika inte återigen skjuts upp?

Jens Holm

EUs fiskeavtal

Har gjort en ny interpellation. Om EUs nykoloniala fiskeavtal. Flera kommer omförhandlas nu till våren. Läs här: Fiskeavtal_ipHolm2011-01-27 eller nedan.

Under våren kommer flera av EU:s fiskeavtal med utvecklingsländer att omförhandlas. Detta är avtal som är hårt kritiserade från olika perspektiv. Ändå diskuteras sällan fiskeavtalen i offentliga församlingar. På EU-nivå är det EU-kommissionen som på egen hand sköter förhandlingarna. När avtalen är färdigförhandlade tas de i regel som A-punkt i ministerrådet utan debatt och realbehandling. Riksdagens insyn i förhandlingarna är i praktiken minimal.

EU har idag fiskeavtal med 16 utvecklingsländer. Under våren kommer flera av avtalen att omförhandlas, t.ex. avtalen med São Tomé och Príncipe, Madagaskar och Marocko. EU:s fiskeavtal ska vara utformade så att fisket endast görs på det överskott av fisk som finns i respektive land och att de lokala fiskeflottorna ska kunna leva vidare. Men i praktiken innebär avtalen en möjlighet för europeiska flottor att dammsuga fiskrika vattnen i Atlanten, Indiska oceanen och Stilla havet. Det lokala fisket slås ut och möjligheterna för det enskilda landet att utvecklas försvåras. Detta torde vara i strid med regeringens Politik för Global utveckling, där alla politikområden ska samverka för att uppnå biståndets mål om fattigdomsbekämpning.

För ett fattigt land är det svårt att säga nej till ett fiskeavtal. EU betalar en mindre summa för rätten att fiska. Avtalen innebär snabba pengar till fattiga länder i en ofta akut ekonomisk situation. På lång sikt motsvarar ersättningen inte på lång väg det förädlingsvärde som fisket omfattar. Fiskeavtalen kostar också EU stora summor. Enligt uppgift används ungefär 20 procent (200 miljoner euro) av EU:s fiskebudget till att finansiera fiskeavtal med andra länder (Isabella Lövin Tyst hav s 135). Avtalen är inte heller ekologiskt och artmässigt hållbara när de tillåter ett mycket större upptag av fisk än vad havsmiljön tillåter.

Avtalet med Marocko är kanske det värsta exemplet bland EU:s fiskeavtal. Marocko ockuperar Västsahara sedan 1975 och kan med hjälp av EU-avtalet sälja ut fiskerättigheter till Europeiska fiskefartyg från det land de ockuperar. Så länge som ockupationen pågår borde EU inte ha något avtal med Marocko över huvudtaget. Inom kort ska avtalet med Marocko ses över och eventuellt förlängas.

Det är som sagt sällan fiskeavtalen debatteras. Men när frågan har varit uppe driver Sverige ofta en kritisk linje. När avtalet med Marocko godkändes 2006 var Sverige det enda landet som röstade nej. Det är bra att Sverige har haft den positionen. Vänsterpartiet anser att EU:s fiskeavtal med utvecklingsländer är en kolonial rest och avtalen kan inte accepteras så som de ser ut idag. Relationen till utvecklingsländerna ska istället baseras på att stödja länderna i att bygga upp ett hållbart och ansvarsfullt fiske och i uppbyggandet av lokala förädlingsindustrier.

Med anledning av detta vill jag fråga Eskil Erlandsson:

1. Kommer ministern att motsätta sig ett förnyat fiskeavtal med Marocko?

2. Hur kommer ministern att agera då det gäller översynen andra fiskeavtalen som t.ex. de med São Tomé och Príncipe och Madagaskar?

3. Hur kommer ministern att agera så att fiskeavtalen görs förenliga med Politik för Global utveckling?

4. Kommer ministern att verka för att det görs socioekonomiska utvärderingar före och efter antagandet av ett avtal, i linje med EU:s rådsslutsatser från 2004?
………………………………………

Jens Holm (V)

Sista omröstningen, interpellationsdebatter

Dåså, då har vi haft årets sista riksdagsomröstning. Vi lyckades stoppa regeringens planerade höjning av avgifterna på Öresundsbron. Vi vann med en (!) röst: 159 för regeringen och 160 emot. EU-avgiften blir dessvärre så hög som 30,6 miljarder kronor nästa år. Regeringen kommer inte satsa på höghastighetståg. Och mycket annat…

Jag har på sistone lagt fram mängder av interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. De radas upp nedan. Imorgon debatterar jag inte mindre än fem interpellationer mot fyra statsråd. Teman: Västsahara, samarbetet med USA, CAP-reform, vargjakt och utsläppskrediter (CDM). Min röst blir bättre och bättre. Så jag är taggad! Det ska man väl vara på sista arbetsdagen innan juluppehållet.

Nu ska jag försöka hinna ut och köpa en och annan julklapp…

Interpellationer:
Västsahara
Samarbetet med USA
CAP-reform
Vargjakt
Utsläppskrediter

Skriftliga frågor
Vattenfalls satsning på ny kolkraft

Östersunds kontaminerade vatten
Fiskestopp på ål
Sveriges överskott av utsläppsrätter

Forskningsanslag och Formas

Taleregler om klimatet

Regeringens köp av utsläppskrediter

IP: Samarbetet med USA

Jag har just skickat in en interpellation om regeringens samarbete med USAs ambassad. Vi kräver en sanningskommission, allt måste upp på bordet. Jag har noterat att andra riksdagsledamöter vill kalla justitieminister Beatrice Ask till utskottet. Det är också en bra åtgärd. Men jag tror inte att det räcker. Med en sanningskommission kan man förhöra enskilda tjänstemän under ed och samla in information på ett helt annat sätt än bara under ett utskottssammanträde.

Läs interpellationen här: IP Svenska regeringens samarbet med USA2010-12-06.

Nu blir det debatt med Beatrice Ask inom två veckor. Spännande…

Läs också: AB, AB2, DN

Ett icke-svar om Västsahara

Carl Bildt har äntligen svarat mig om repressionen mot Västsahara. Eller svarat och svarat. Se här Västsahara svar Bildt eller nedan. Suck. Vi får vänta till den 22 december, då blir det debatt i kammaren om min interpellation om Västsahara.

Svar från Carl Bildt:
Jens Holm har frågat mig vad jag avser göra för att protestera mot Marockos agerande i Västsahara. Som framfördes i svaret på fråga 2010/11:59 tar regeringen regelbundet upp frågan om Västsahara i den bilaterala dialogen med Marocko. Även inom ramen för EU:s associeringsavtal med Marocko sker en kontinuerlig dialog om utvecklingen i Västsahara och frågan kommer att diskuteras vid associeringsrådet med Marocko i december. Låt mig också påminna om EU:s höge representant Catherine Ashtons uttalande den 10 november i vilket hon djupt beklagar incidenterna i Laayoune och uppmanar parterna att avstå från ytterligare våldshandlingar.

Stockholm den 29 november 2010

Carl Bildt

Bisfenol, Västsahara, matval

Jag har lämnat in några nya frågor och en interpellation.

Ett brett förbud mot bisfenol A
Vad är det egentligen som ska omfattas av miljöministerns förbud mot bisfenol A? Han säger olika saker vid olika tillfällen.

Regeringens insatser för Västsahara
Carl Bildt ämnar ju inte debattera Västsahara med mig förrän den 22 december. Då får han väl svara på en skriftlig fråga till att börja med. Marockos senaste våg av repression ska inte få passera med Sveriges tysta medgivande.

Interpellation:

Miljösmarta matval
Varför drar Sverige in livsmedelsverkets mycket kloka råd kring miljövänliga matval? Debatt mot Eskil Erlandsson den 7 december.

Köksväxter och miljöbilar

Mina två senaste frågor till regeringen.

2010-11-19 Effekter av supermiljöbilspremien, 2010/11:87
Till miljöminister Andreas Carlgren: För varje ny elbil som sätts ut på markaden betalar vi skattebetalare 40 000 kronor i ett rent bidrag till en redan rätt välbeställd bilköpare. Dessuotm innebär EUs bestämmelser att tre vanliga bilar kan släppas ut på marknaden för varje subventionerad miljöbil. Vad tänker miljöministern göra mot det?

2010-11-17 Registrering av köksväxter 2010/11:77
Till landsbygdsminister Eskil Erlandsson: Regeringens förslag riskerar att innebära stora ekonomiska pålagor för småodlare och gynna stora agri-businessföretag. Är det verkligen det som är meningen? Småodlarna och deras växter måste skyddas.

Svar på båda frågorna borde komma i mitten på nästa vecka.