Agera mot elsparkcykelkaoset

Vad händer om man placerar ut 23 000 elsparkcyklar i en stad utan tillstånd från kommunen? Ja, vad händer… Det blir kaos. Nu måste politiken agera både lokalt och nationellt. Lokalt, genom att kräva att utplacering av elsparkcyklar måste vara tillståndspliktig verksamhet, d v s godkännas av kommunen. Stockholms stads agerande imponerar INTE.

Regeringen borde också agera genom att ställa krav på fordonen elsparkcyklar. Det måste finnas en åldersgräns, trafikförsäkring, hjälmtvång, motorstyrka etc. Jämför klassificeringen av moped klass II.

Vi i Vänsterpartiet föreslår detta i vår senaste cykelmotion. Läs gärna mer här, skrolla fram till punkt 11.

Sveriges Radio uppmärksammar idag vår motion. Lyssna gärna på inslaget.

Jag debatterade även detta med infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) för två år sedan. Dessvärre har inget hänt förutom en utredning. Se gärna vår debatt här.

Biologisk mångfald

Stoppa avverkning av skyddsvärd skog, ekocid, skydda den fjällnära skogen, främja hyggesfritt skogsbruk, inrätta fler naturreservat och nationalparker, återuppta nyckelbiotopsinventeringen, skogsvårdslagen in i miljöbalken, hållbart fiske, flytta ut trålgränsen, värna strandskyddet m m. Läs vår helt nya motion Biologisk mångfald här:

Eller läs den hos riksdagen

Biologisk mångfald
Motion 2021/22:3279 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)

Sveriges bästa klimatpolitik

Låt mig få presentera vår helt nya motion för att ställa om Sverige. Vi kallar den kort och gott Klimatkrisen. Inget parti har en så omfattande och heltäckande politik för att ställa om Sverige, och i viss mån också Europa och resten av världen.

Ett axplock ur innehållet:
Nollutsläpp till senast 2035 (obs! nytt klimatmål), ställ om transportsektorn, klimatinvesteringsbank, reformera EU ETS, Lex Preem, minskad köttkonsumtion, hållbar och rättvis handelspolitik, nytt additionellt klimatbistånd, cirkulärt samhälle, hållbara pensioner, 100 % förnybart, skydda skogen, koldioxidransonering, klimatanspassning, fossilreklamförbud, högre ambitioner inför COP26.

Läs den hos riksdagen eller här:

Våga tala om dödshjälp

Vi, ledamöter från sex olika partier, skriver om dödshjälp. Läs vårt inlägg här eller hos Aftonbladet.

Sluta ducka, våga tala om dödshjälp i Sverige.
Aftonbladet, 2021-10-03

Hur ska jag dö? Vem äger rätten att bestämma över mig, mitt liv och mitt lidande? Frågan är djupt mänsklig, etisk och politisk. När vi en dag är döende, borde vi då få be om hjälp om vi inte längre står ut? Det handlar om vem som ska avgöra när det är nog – är det vi själva som ska bestämma, eller ingen alls? Döden duger inte alltid i dag i Sverige. Därför är det dags att göra döden politisk.

Sveriges Riksdag och regering kan inte längre ducka frågan om dödshjälp, även om den är svår och svaren är långt från självklara. Den palliativa vården och omsorgen behöver tveklöst stärkas i Sverige – människor med progressiv, obotlig sjukdom och svårt lidande behöver all den smärtlindring, tid och empati vi kan ge.

Men det räcker inte: för en del av oss lindrar ingen palliation i världen när döden närmar sig. Inte ens den bästa palliativa vården räcker för en grupp människor. ”Det är ett tortyrstaff”, sa Börje Nordin som hade ALS, det som kallats djävulens sjukdom. ”Det vete katten om jag har modet, men jag ska bestämma om jag vill göra det eller inte.” Börje Nordin syftade på dödshjälp/självvalt livsslut.

Dödshjälp handlar om rätten till trygghet och ro under livets sista tid, men också om individens frihet och grundläggande rätt att själv fatta beslut om sitt eget liv. ”Jag kan inte ens beskriva den lättnad det ger mig att slippa dö så som min hjärntumör skulle tvinga mig”, säger en kvinna i Oregon med långt gånget glioblastom. Där trädde Death with Dignity Act (DWDA) i kraft 1997.

Allt fler länder inför nu lagstiftning som ger döende människor makten över sina liv, intill den sista dagen.

Dödshjälp/självvalt livsslut är inte tillåtet i Sverige i dag, men den svenska befolkningen är överväldigande positiv till att följa andra länders exempel. Statens medicinsk-etiska råd, Smer, föreslog Reinfeldt-regeringen 2008 och Löfven-regeringen 2017 att dödsjälpsfrågan skulle bli föremål för en statlig utredning. Här finns inga självklara svar, men regeringen och Sveriges riksdag får inte längre ducka även om frågan är svår.

På kvällen den 13 oktober anordnar föreningen Rätten till en värdig död ett unikt internationellt seminarium om dödshjälp i Stockholm med gäster från USA, Kanada, och Tyskland. Vi hoppas att många av Sveriges beslutsfattare lyssnar då. Detta är ju ingen enkel fråga, men den är viktig.

Med dagens lagstiftning berövas en del av oss möjligheten att själva forma vår sista tid. Fråntar oss delaktigheten i vår egen död. Kanske finns det andra vägar att gå. Det är därför hög tid att vi gör döden politisk – beröringsskräck hjälper ju inte, vi dör förr eller senare ändå.

Frågor väntar på svar, så låt oss ta efter andra länder i Europa och tillsätta en gedigen, parlamentarisk utredning som förutsättningslöst och med stor försiktighet närmar sig denna fråga. Varje människa måste få leva ett rikt liv med ett mänskligt slut: vi ska vara lika mycket människa den sista dagen som vi var den första.

En utredning behövs för att klokt och omsorgsfullt se över hur vi var och en får ett döende vi kan leva med.

Lina Nordquist, riksdagsledamot (L)
Rasmus Ling, riksdagsledamot (MP)
Yasmine Bladelius, riksdagsledamot (S)
Jens Holm, riksdagsledamot (V)
Ann-Sofie Lifvenhage, riksdagsledamot (M)
Niels Paarup-Petersen, riksdagsledamot (C)
Tina Acketoft, riksdagsledamot (L)
Helena Storckenfeldt, riksdagsledamot (M)
Annika Hirvonen, riksdagsledamot (MP)

Klimatpolitiken inför COP26

Jag kräver en debatt med miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) om klimattoppmötet COP26 i Glasgow. Läs min interpellation nedan. Debatten ska äga rum i riksdagen inom två veckor. Jag återkommer när jag har en tid.

Klimatpolitiken inför COP26
Interpellation från Jens Holm (V) till Per Bolund (MP), 2021-10-01

I början av november äger klimattoppmötet COP26 rum i Glasgow, Storbritannien. På mötet förväntas parterna visa hur de lever upp till sina åtaganden från Paristoppmötet. Det har tydligt framgått att de åtaganden som hittills gjorts är långt från tillräckliga för att Sverige och andra parter ska undvika en okontrollerad och farlig klimatförändring. Hela världen kommer att följa COP26. Det är viktigt att Sverige tar på sig en ledarroll i klimatomställningen.

Det bästa sättet att säkerställa ett bra utfall på COP26 är att enskilda medlemsländer går före och skärper sina inhemska klimatambitioner samt hjälper de länder som här och nu drabbas av våra utsläpp. Vänsterpartiet vill därför att Sverige och EU höjer sina ambitioner.

Dessvärre är det klimatbidrag (NDC) som Sverige lämnat in till UNFCCC exakt samma som EU:s klimatbidrag. Vänsterpartiet har länge krävt att Sverige ska ha ett eget klimatbidrag som kompletterar och går utöver EU:s otillräckliga. Det handlar både om att visa upp hur vi gör mer på hemmaplan för att minska våra utsläpp, men också hur vi solidariskt hjälper andra länder. Större utsläppsminskningar på hemmaplan, tekniköverföring, ny och additionell klimatfinansiering, kapacitetsbyggande, konkreta åtgärder för klimatanpassning samt ett stärkt jämställdhets-, rättvise- och ungdomsperspektiv skulle kunna vara några av de frågor som Sverige skulle kunna ta upp i ett eget klimatåtagande till FN:s klimatkonvention.

Gällande klimatfinansieringen måste de industrialiserade länderna göra detta med nya och additionella klimatmedel, utöver ländernas biståndsbudgetar. Vi ser inte att det tydligt framgår i EU:s/Sveriges NDC. Överföringen av ny teknik och kunnande till utvecklingsländerna skulle kunna underlättas med en reform av patent och immaterialrättslig lagstiftning. En sådan reform har dessvärre motarbetats av Sverige.

Vänsterpartiet är också oroade för hur den s k Artikel 6 i Parisavtalet kommer att tillämpas. Med Artikel 6 förväntas nya marknader för utsläppskrediter byggas upp istället för att fokus ska ligga på att alla länder måste ta ansvar för att minska sina egna utsläpp. Nya klimatkreditmarknader borde ha spelat ut sin roll när så gott som alla världens länder står bakom Parisavtalet och har egna klimatåtaganden. Här måste Sverige verka för en så stram tillämpning av artikel 6 som möjligt.

Med anledning av det ovan anförda vill jag fråga klimat- och miljöminister Per Bolund (MP):

På vilket sätt kommer ministern verka för att Sverige går i bräschen för höjda klimatambitioner vid klimattoppmötet, COP26?

Avser ministern verka för att Sveriges och EU:s klimatfinansiering görs med nya och additionella medel, d v s att pengar inte tas från den ordinarie biståndsbudgeten?

Avser klimat- och miljöministern att verka för att lagar och bestämmelser kring patent och immaterialrätt reformeras för att underlätta tekniköverföring?

Avser ministern verka för att Sverige ska presentera ett eget klimatbidrag, NDC, till COP26 som går utöver och kompletterar EU:s bidrag?

………………………………………

Jens Holm (V)

Riksdagen öppnad 2021/2022

Nu har riksmötet (alltså riksdagens arbetsår) öppnat och det parlamentariska arbetsåret 2021/2022 är påbörjat. Det kommer att bli ett intensivt år på miljöområdet. Några viktiga saker att hålla koll på.

  1. Statsbudgeten. Presenteras på måndag och klubbas under hösten. Kommer den att hålla tillräckliga satsningar på skydd av värdefull natur/skog och klimatinvesteringar? Vi kan inte acceptera försämringar av strandskydd och skydd av skog.
  2. Klimattoppmötet COP26 i Glasgow i november kommer bli helt avgörande för det internationella klimatarbetet. Sverige måste stå på de mest utsattas sida och hjälpa utvecklingsländer med tekniköverföring och klimatbistånd. Kommer toppmötet öppna för nya kryphål i form av utsläppskrediter genom diskussionerna i den s k Art 6. Sverige måste motsätta sig detta.
  3. En ny infrastrukturplan med investeringar på 800 miljarder kronor för det kommande decenniet kommer troligen att presenteras under våren 2022. Planen måste vara inom ramen för våra miljö- och klimatmål. Stora motorvägar måste uteslutas och investeringarna i järnväg, cykel och överlag hållbara infrastrukturlösningar måste öka.
  4. På EU-nivå kommer en mängd viktiga frågor att avgöras, såsom inledandet av återhämtningen efter pandemin, renoveringen av ETS, taxonomin för hållbara investeringar och krav på ökat skydd av skogen.
  5. 2022 kommer förstås präglas mycket av valet i september. Valrörelsen i både Norge och Tyskland visar att klimatfrågan kan segla upp till en av valets huvudfrågor. Vi kommer att se till att det blir fallet även här. De partier som sedan inte kan svara på hur Sverige snabbt ska kunna ställa om mot ett samhälle helt och hållet inom naturens ramar kommer vara rökta. Det är inte mer än rätt.

Jag ser fram emot att ta mig an dessa och många andra viktiga utmaningar.