Kontroll av elbilar

Ser fram emot svaret på den här frågan, som borde komma inom en vecka. Läs frågan här eller nedan.

Kontroll av elbilar
2020-09-04 Skriftlig fråga 2019/20:2120 av Jens Holm (V)
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Försäljningen av elbilar och laddhybrider ökar kraftigt i Sverige, vilket är glädjande. Dessvärre har kontrollbesiktningen inte följt med i utvecklingen. I dagsläget görs ingen specifik kontroll av elbilarnas elsystem vid besiktningen. Områden där kontroll borde göras kan vara batteri, kablar i driftssystemet, laddkontakt och laddkabel.

Norge, som har kommit längre än Sverige med laddbara fordon, uppdaterade 2015 sitt regelverk för besiktning av elbilar och laddhybrider.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Avser ministern att ta initiativ för att uppdatera besiktningsregelverket så att kontroll av laddbara fordon görs i enlighet med vad som har beskrivits?

Höj klimatmålen – sätt stopp för Preemraff

Jag skriver i ETC med Malin Björk (V) och Elin Segerlind (V) om varför Preems utbyggnad är ett hot mot klimatet. Läs på ETC-debatt eller nedan.

Höj klimatmålen – sätt stopp för Preemraff
ETC 2020-09-05
En av våra största klimatpolitiska strider just nu är den omdebatterade planerade utbyggnaden av oljeraffinaderiet Preemraff i Lysekil, där man redan idag producerar stora mängder av de fossila bränslena bensin och diesel. Det är nu upp till S- och MP-regeringen att avgöra om Preemraff ska få tillstånd att bygga fast oss i ett fossilberoende.

Skulle utbyggnaden få grönt ljus innebär det att raffinaderiet kommer att öka sina utsläpp av koldioxid från dagens 1,7 miljoner ton koldioxid per år till minst 2,7 miljoner ton per år. Det skulle göra Preemraff till Sveriges enskilt största utsläppskälla. En utbyggnad skulle också innebära en fördubbling av utsläppen av svaveloxider, med upp till 500 ton svavel till luft per år. Det är helt fel utveckling i en tid när EU-parlamentet utlyst klimatnödläge och vi alla vet att vi måste gå i helt motsatt riktning, nämligen avveckla alla fossila bränslen.

En utbyggnad av Preemraff skulle också vara helt i strid med såväl målen i Parisavtalet som den svenska klimatlagen. Enligt Sveriges klimatlag ska regeringens politik utgå ifrån de svenska klimatmålen om att utsläppen från verksamheter i Sverige senast 2045 ska vara minst 85 procent lägre än utsläppen 1990. Om Preemraff trots detta får tillstånd att bygga ut är den svenska klimatlagen inte något mer än en pappershamster.

I EU-parlamentets miljöutskott arbetar vi just nu för att få på plats en skarp europeisk klimatlag som lever upp till Parisavtalet. Den måste bli stark nog att stå emot när fossilindustrin som i Lysekil vill expandera istället för att krympa. Enligt EU-kommissionens förslag ska EU-länderna vara klimatneutralt till 2050. Vänsterpartiet och våra systerpartier i EU-parlamentet vill se snabbare minskningar är vad som idag ligger på bordet och att målsättningarna ska vara bindande också för varje enskilt medlemsland. Utsläppen måste minska med 70 procent till 2030 på EU-nivå.

Klimatpolitiskt är frågan om Preemraffs utbyggnad en omöjlighet. Ofta framhålls istället de arbeten som utbyggnaden kan medföra. Vänsterpartiet vill se satsningar på jobb och välfärd, och vi kräver att klimatomställningen ska vara rättvis så att de som släpper ut mest är de som betalar mest. Satsningar på multinationella fossiljättar bidrar inte till klimatet eller en rättvis omställning. Det är en återvändsgränd. Istället för att skapa jobb i den fossila industrin måste vi satsa allt på att skapa jobb inom hållbara verksamheter. Fossila bränslen och den fossila ekonomin har ingen framtid.

För att göra verklighet av den nödvändiga klimatomställningen har Vänsterpartiet lagt fram förslag på inte mindre än 74 reformer som i närtid ställer om Sverige. Vi kräver bland annat att de miljö- och klimatskadliga statliga subventionerna, som idag omfattar 60 miljarder kronor varje år, måste fasas ut. Det handlar till exempel om subventioner till ökad bilism och ökad köttkonsumtion, koldioxidskattenedsättningar för industrin och skattebefrielse för flygbranschen. Samtidigt vill vi kompensera för människor på glesbygden genom till exempel konverteringsstöd för bilar som drivs på gas eller etanol, lägre skatt och ändrat reseavdrag.

Just nu pågår en två veckor lång kampanj där en bred rörelse med miljöorganisationer och engagerade medborgare genomför olika aktioner för att stoppa utbyggnaden av Preemraff. Det är ett viktigt folkligt engagemang som vi stöder helhjärtat och som regeringen måste lyssna på. Det får vara nog med regeringens tandlöshet nu. Klimatlagen och den politiska viljan måste sammanstråla om vi ska få ett stopp för detta vansinniga projekt. Vad väntar regeringen på?

Under hösten tänker vi och våra progressiva kollegor i riksdagen och i EU-parlamentet, tillsammans med miljörörelsen, jobba hårt för att höja våra på tok för låga klimatmål och för att införa fler bindande miljö- och klimatregler. Vi förväntar oss att en svensk regering bestående av miljöpartister och socialdemokrater tar sitt ansvar och lever upp till de egna klimatmålen. Annars är vår klimatlagstiftning ingenting värd och vi kommer förlora all trovärdighet i de så viktiga klimatpolitiska förhandlingarna i EU och globalt.

Malin Björk (V), EU-parlamentariker, ledamot i miljöutskottet
Jens Holm (V), riksdagsledamot, klimatpolitisk talesperson
Elin Segerlind (V), riksdagsledamot, ledamot i miljö- och jordbruksutskottet

Det ska vara lätt att ladda

Ser mycket fram emot den här debatten mot energiminister Anders Ygeman (S). Det ska vara lätt att ladda, inte krångligt. Se min interpellation nedan. Datum för debatt ännu inte satt.

Laddning av elbilar
2020-09-03 Interpellation av Jens Holm, till Anders Ygeman

Den 26 augusti kallade energiminister Anders Ygeman (S) till ett rundabordssamtal med intressenter kring elbilar och laddsystem. Syftet var att finna lösningar till hur elbilsladdning vid publika laddstationer ska kunna underlättas med ”enhetliga och enkla betalningslösningar”. Det var inte en dag för tidigt.

I dagsläget är det allt annat än enkelt för den som vill ta klimatansvar och ladda elbilen. Det finns en uppsjö av olika betalningssystem, laddstolpar som inte är påslagna, priset är inte alltid klart samt rena ockerpriser är några av problemen. Den stackars elbilisten tvingas köra omkring med olika laddkort, blippbrickor och appar för att kunna betala för laddningen i de olika betalsystemen. Det är helt och hållet kontraproduktivt. Dessutom har nästan alla laddplatser byggts ut med statliga subventioner. Det talas om vilda västern, laddkaos, laddträsk och annat.

I dagsläget har 8 200 publika laddningspunkter upprättats med statligt stöd från stödprogrammet Klimatklivet. När staten delfinansierar laddstolparna upp till 50 procent borde ett minimikrav vara att betalsystemen ska vara enkla och priserna överkomliga. Varför har regeringen inte ställt några sådana krav?

Man får känslan av att det för vissa är viktigare att ta så mycket betalt som möjligt, än att se till att bilisten kan ladda sin elbil enkelt. Kanske fungerar laddinfrastruktur inte så väl som en marknad?

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet:
Avser statsrådet vidta åtgärder för ett enkelt betalsystem med överkomliga priser för laddbara bilar?
Vilka krav kommer regeringen fortsättningsvis ställa för de subventioner som betalas ut till publika laddplatser för elbilar?

Ge stöd till kollektivtrafiken

Kollektivtrafiken behöver stödjas för tappade biljettintäkter. Vad gör regeringen? Varför har tidigare pengar inte ännu betalats ut? Ser fram emot att debattera dessa frågor med infrastrukturminister Tomas Eneroth (S). Se min interpellation här eller nedan.

Stärkt kollektivtrafik
Interpellation 2019/20:460 av Jens Holm (V)
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Under coronakrisen har vi uppmanats att undvika att resa med kollektivtrafiken för att förhindra smittspridning. Det är en förståelig hållning även om det långsiktigt inte är hållbart med så stora tapp för kollektivtrafiken. Av klimatskäl behöver fler resa med kollektivtrafiken, inte färre. Nu när skolor och arbetsplatser har kommit igång blir det allt trängre i bussar och på tåg. Risken för en förnyad smittspridning är påtaglig. Infrastrukturministern har med rätta uppmanat de regionala kollektivtrafikmyndigheterna (RKM) att öka kapaciteten i kollektivtrafiken för att undvika trängsel.

Till Sveriges Radio den 18 augusti sa infrastrukturminister Tomas Eneroth (S):

De klarade trafiken och trängseln bra i våras och nu gäller att anpassa kapaciteten, öka volymen och vädja till resenärerna att hålla distans. Ministern sa vidare: När RKM nu har återgått till 100% trafikeringsvolym efter sommaren så finns ytterligare kapacitet att tillgå och god framförhållning att beställa in mer fordon från t.ex. taxi och beställningstrafiken.

Men att öka kapaciteten – sätta in fler bussar, pendeltåg, spårvagnar med mera – kostar pengar. Våra kollektivtrafikhuvudmän har meddelat att de förlorat ungefär en miljard kronor i månaden som en följd av förlorade biljettintäkter. Deras bedömning är att det tappet riskerar att ligga kvar under hela 2020.

Om fler bussar och tåg ska kunna sättas in i kollektivtrafiken behövs ökade resurser. Regeringen har tidigare anslagit tre miljarder kronor extra till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna, något som vi i Vänsterpartiet välkomnat, även om mer pengar behövs. Dessvärre har pengarna vid dags dato inte betalats ut. Dessa pengar måste snarast möjligt komma kollektivtrafiken till handa, men det behövs mer pengar än så om kapaciteten ska kunna vidmakthållas och/eller ökas. Branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik vädjar till regeringen om just extra resurser. Vd Helena Leufstadius uttrycker sig så här:

Alla RKM är självklart beredda att agera och tar stort ansvar för att begränsa smittspridningen i kollektivtrafiken. Men det förutsätter att vi samtidigt får ett tydligt besked om ytterligare stöd från staten för att hantera höstens utmaningar och undvika neddragningar av trafik eller höjda biljettpriser nästa år. Det är bråttom! (Svensk Kollektivtrafiks hemsida den 18 augusti)

Vi behöver snabbt skjuta till mer resurser till kollektivtrafiken för att undvika trängsel och smittspridning.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Avser ministern att ta initiativ till att ge mer pengar till kollektivtrafiken?
När väntas de utlovade 3 miljarderna att betalas ut till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna?

Rensa upp i laddträsket

Häromdagen kallade energiminister Anders Ygeman (S) till rundabordssamtal om enklare betalsystem för att ladda elbilar. Det var inte en dag för tidigt. Min egen erfarenhet är att det idag rådet ett fullkomligt vilda västern för de bilister som kör elbil eller laddhybrid (som jag själv). Det finns en uppsjö av olika betalningssystem, man vet inte priset, mängder av laddstolpar är inte påslagna etc.

Den stackars elbilisten tvingas köra omkring med olika laddkort, blippbrickor och appar för att kunna betala för laddningen. Det är helt och hållet kontraproduktivt. Dessutom har nästan alla laddplatser byggts ut med statliga subventioner. Runda bordssamtal i all ära. Men varför har regeringen inte ställt krav på enkla betalsystem i och med subventionerna?

Som det är idag tycks det vara viktigare att ta betalt av bilisten istället för att se till att alla kan ladda sin elbil enkelt. Kanske är det dags att inse att laddinfrastrukturen inte fungerar särskilt väl som en marknad?

Om staten nu ändå betalar för laddstolparna, varför ska då inte staten äga dem? På samma sätt som att staten äger vägen kan den också äga laddinfrastrukturen. Då skulle laddningen bli så enkel och effektiv som den borde vara. Fler kommer köra elbil, buller och utsläpp kommer att minska. Det är bra för alla.

Indragna busslinjer – förvärrar pandemin

Indragna busslinjer, sparkade busschaufförer. Så ser tydligen Skånetrafikens coronastrategi ut. Det är helt orimligt. Vi behöver bygga ut kollektivtrafiken, inte skala ned den, för att vi ska kunna resa kollektivt och samtidigt hålla avstånd. Skånetrafikens agerande är bara ett exempel på att pengarna tryter i kollektivtrafiken i Sverige. Enligt branschorganet Svensk Kollektivtrafik har kollektivtrafiken i landets regioner tappat en miljard kronor i månaden under corona.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) har uppmanat de Regionala kollektivtrafikmyndigheterna (i praktiken våra regioner, ibland kommuner) att öka kapaciteten i kollektivtrafiken för att förhindra smittspridning av covid-19. Ökad kapacitet innebär fler bussar, pendeltåg, spårvagnar. Men om det ska ske fordras ökade resurser. Regeringen har tidigare anslagit tre miljarder kronor extra till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna, något som vi i Vänsterpartiet välkomnat även om mer pengar behövs. Dessvärre har pengarna vid dags dato inte betalats ut. Dessa pengar måste snarast möjligt komma kollektivtrafiken till handa, men det behövs mer pengar än så om kapaciteten ska kunna vidmakthållas och/eller ökas.

Branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik vädjar till regeringen om just extra resurser. VD Helena Leufstadius uttrycker sig så här:
”Alla RKM är självklart beredda att agera och tar stort ansvar för att begränsa smittspridningen i kollektivtrafiken. Men det förutsätter att vi samtidigt får ett tydligt besked om ytterligare stöd från staten för att hantera höstens utmaningar och undvika neddragningar av trafik eller höjda biljettpriser nästa år. Det är bråttom!”

Vi behöver snabbt skjuta till mer resurser till kollektivtrafiken för att undvika trängsel och smittspridning. Indragna busslinjer och sparkade chaffisar är inte rätt väg att gå.

När får vi mer pengar till kollektivtrafiken? Vad säger infrastrukturminister Tomas Eneroth? Och finansminister Magdalena Andersson?

Hållbara städer efter corona

Under coronapandemin har miljontals människor kunnat erfara hur ett liv också kan levas. Plötsligt går luften att andas, fågelkvitter hörs i våra städer, människor slipper slösa bort timmar i ringlande bilköer och bergen kan för första gången på länge skönjas utanför stadsgränsen. Ledarna för många större städer har lovat sina medborgare att återstarten efter corona inte ska bli en återgång till trafikinfernon och luftföroreningar.

I städer som Milano, Rom, London, Paris och Barcelona har miltals med bilväg gjorts om till gång- och cykelvägar. I Paris har nio långa cykelstråk från förorter in till city börjat byggas. Milano är i full färd med att skapa 35 km gång- och cykelväg, kanske det mest omfattande exemplet på konvertering av bilstråk till gång och cykelväg. Bryssel har en stor del av city gjorts om till promenadstråk utan bilar. New York, Seattle och London är exempel på där trottoarer har byggts eller vidgats för att underlätta gående samt minska risken för trängsel och smittspridning. Parkeringsplatser har tagits bort, bland annat Paris har beslutat att ta bort 72 procent av parkeringsytan till förmån för annat. Det här är bara några exempel på de spännande processer som dragits igång i många av världens storstäder.

Återstarten efter pandemin är särskilt viktig i våra städer eftersom 90 procent av världens smittade bor i städer. Det är också i städerna som de största problemen med luftföroreningar och buller finns, problem som lindrats i och med corona. De mest progressiva på området har gått ihop i ett nätverk för en hållbar och rättvis omstart efter corona kallat Global Mayors Covid-19 Recovery Task Force. Syfte: inte en återgång till det gamla med buller och utsläpp. Vision: hållbara städer med ett gott liv för alla. I nätverket är ett drygt 40-tal städer medlemmar, bl a London, Paris, Milano och Barcelona och i Norden Oslo och Köpenhamn, men inte någon svensk stad. Var är Stockholm, Göteborg och Malmö när de hållbara städerna ska byggas efter corona?