COP24 – höj ambitionerna

På söndag drar det stora klimattoppmötet COP24 igång i Katowice, Polen. Sverige kommer förstås var på plats med ministrar och ett stort antal tjänstemän (jag kommer också vara på plats de sista dagarna). Vi har diskuterat den svenska positionen flera gånger i riksdagen, bl a i EU-nämnden och i Miljö- och jordbruksutskottet. Vi i Vänsterpartiet välkomnar när klimatminister Isabella Lövin säger att hon vill höja klimatambitionerna på toppmötet. Men när frågan har diskuterats här i riksdagen är det oklart om hon verkligen kommer driva det och vilka ambitioner hon egentligen vill höja. Vi i Vänsterpartiet har därför reserverat oss mot den svenska positionen.

Inför COP24 vill Vänsterpartiet:

Att Sverige klart och tydligt kräver att EU höjer sina minskningsambitioner till minst 60 procent minskade utsläpp till 2030. Det är klart och tydligt att alla länder måste göra mer för att vi ska nå 1,5gradersmålet. Industrialiserade stater som Sverige måste gå före.

Att Sverige verkar för att det införs en ny additionell klimatfinansiering till de länder som drabbas här och nu. Det är bra att pengar har mobiliserats, men det behöver mer och klimatfinansiering får inte tas från det ordinarie biståndet. Den gröna klimatfonden, anpassningsfonden och andra fonder för att hjälpa utvecklingsländerna behöver en bättre finansiering och ett effektivare och bättre styre. Det här perspektivet kan också stärkas inom ramen för det som kallas loss and damage.

Att låtsaslösningar som klimatkrediter, CDM, flexibla mekanismer avskrivs som sätt att minska utsläppen, eller åtminstone minimeras till att endast bli kompletterande åtgärder. Fokus ska vara på att ställa om här och nu och att vi måste ta ansvar för våra utsläpp.

Överföring av ny teknik till utvecklingsländerna måste underlättas. Patent och dyra användarlicenser får inte stå i vägen för tekniköverföringen. Immaterialrätten borde kunna luckras upp för klimatteknik.

Att det finns ett tydligt genusperspektiv i klimatpolitiken. Tidigare har genusfrågor varit viktiga för Sverige, nu ser vi inte det i den svenska positionen. 

Sist men inte minst, det bästa sättet att visa att vi tar planetens framtid på allvar är att vi gör allt för att ta ansvar för våra egna utsläpp. Hur vi kan göra det tar vi upp i vår motion, Klimaträttvisa, som vi nyligen lämnat in till riksdagen.

Vi måste göra mycket mycket mer för klimatet

Med nuvarande klimatåtaganden (de som gjordes i Paris) går världen mot en temperaturökning på 3 grader C, istället för 1,5 grader. Får att världen ska kunna begränsa den globala uppvärmningen till max 2 grader C behöver världens klimatambitioner trefaldigas. Ska vi hålla oss under 1,5 grader C behöver vi göra fem gånger mer för att minska världens utsläpp än vad som idag görs. Det är ord och inga visor från FNs senaste klimatrapport ”Emissions Gap Report 2018”

Vi måste alltså göra tre till fem gånger mer än vad vi gör idag. Dessutom har rika länder som Sverige ett extra stort ansvar för att gå före och minska utsläppen. Snart börjar FNs klimattoppmöte COP24 i Polen. När kan vara ett bättre tillfälle än redovisa högre ambitioner i klimatpolitiken än då? Frågan är om Sverige och EU kommer att göra det? Jag HÖR att det finns ett intresse från t ex den svenska regeringen, men det jag är intresserad av är vad de GÖR.

Läs rapporten (el iallafall sammanfattningen). En av de viktigaste det här året!

SVT har också gjort en intressant faktaruta om hur olika länder; Mexiko, Indonesien, Brasilien, Kanada m fl, har kombinerat högre bränslepriser (för att minska utsläppen) med olika former av stöd till befolkningen. Att kombinera utsläppsminskningar med ekonomisk omfördelning är en god idé.

 

Vänsterpartiets klimatmotion 2018/19

Vi i Vänsterpartiet har lagt fram en omfattande motion för att ställa om Sverige och hur Sverige ska vara ledande i klimatfrågan i världen. Axplock ur motionen:
Högre klimatmål i Sverige och EU, förbjud nybilsförsäljning av fossila bilar, minskad köttkonsumtion, klass, kön och klimat, klimatbistånd, fasa ut AP-fondernas fossilinnehav, koldioxidransonering, satsa på kollektivtrafiken, fördelarna med att ställa om.

Vi kallar motionen ”Klimaträttvisa” och du kan läsa den här eller som pdf här: Klimaträttvisa_motion2018_19

Mer vego med Livsmedelsverket

Äntligen uppdaterar Livsmedelsverkets sina kostråd för skolor. Minskad köttkonsumtion är en av de bärande delarna i förslaget. Skolorna uppmanas t ex att ha minst en vegetarisk rätt varje dag , salladsbufféer samt att vego inte längre ska ses som specialkost. Jag hade gärna sett att Livsmedelsverket också hade uppmanat till mätbara mål för vego eller mätbara mål för minskade växthusgasutsläpp från skolmaten samt införandet av s k vegonorm (där det vegetariska är normen och kött finns som alternativ). Det skulle vara att ta den hållbara maten ett par snäpp högre. Å andra sidan finns det inget som hindrar enstaka skolor/kommuner att göra det.

Varje år lägger våra skolor ungefär 6 miljarder kr på uppköp av skolmat. En stor summa som kan göra mycket positiv nytta för vår miljö, folkhälsan och djuren. Nu får våra lokalpolitiker och skolledare ännu ett verktyg för att verka för hållbarare mat. Hoppas att så sker.

Agera nu: Ta bort flygets skattebefrielse

Idag inleds det internationella flygfartsorganets, ICAO, rådsmöte. Rådsmötet är det viktigaste mötet mellan generalförsamlingens sammankomster (nästa generalförsamling äger rum 2019). Det är inom ramen för ICAO som det bestämts att flygindustrin inte behöver betala skatt för sitt flygbränsle. Detta är ett av de främsta skälen till att det är så billigt att resa med flyg, något som gjort att flygresandet ökat lavinartat, liksom utsläppen. Det är således också inom ICAO som vi kan ta bort denna skatterabatt. Att ta bort skattebefrielsen skulle vara ett konkret sätt att låta flyget få ta ett lite större klimatansvar. Ett viktigt steg mot att flygindustrins stora subventioner avskaffas.

Inför ICAOs rådsmöte föreslog vi i Vänsterpartiet för regeringen att Sverige skulle verka för att flygets skattebefrielse skulle tas bort. Dessvärre tackade regeringen nej (inom ramen för EU-nämndens behandling) till vårt förslag och kommer inte att driva förslaget om att skattebefrielsen ska tas bort. För mig är detta obegripligt. Vi har en S/MP-regering som vill ha en hög svansföring i klimatfrågor, och som också sagt att man vill verka för att skattebefrielsen avskaffas. Alla partier (möjligen med undantag för SD) från vänster till höger i Sveriges riksdag är överens om att det är orimligt att flyget inte betalar skatt på sitt bränsle och vill att skattebefrielsen ska tas bort. Det torde därför finnas god möjlighet att agera. Ändå väljer S/MP-regeringen att inte tycka något annat än EU inför ICAO-mötet, och EU föreslår inte att flygets skattebefrielse ska tas bort.

Jag undrar bara, varför?

Och svaret kan inte vara att vi har en övergångsregering. Regeringen agerar ju varje dag på det internationella planet, inte minst inom EU. Och att flyget ska betala skatt på sitt bränsle är som sagt något som det finns brett parlamentariskt stöd för.

Svaret kan inte heller vara att ICAOs råd är fel sammanhang. Det är ju nu, mellan 29/10 och 16/11 som man bäst lyfta upp vilka frågor som ska upp på ICAOs kommande generalförsamling nästa år.

Kom igen, Tomas Eneroth (S), Isabella Lövin (MP), Magdalena Andersson (S) – det är nu ni har chansen. Låt flyget få ta ett större klimatansvar. Kräv att flygets skattebefrielse tas bort.

Ska ni göra en sista bra sak innan ni avgår så är det just detta. För våra barn och barnbarns skull.

P S Hur kan flygets skatteundantag tas bort? Det regleras i en gammal ICAO-konvention från 1944, Chicagokonventionen. Den går att rösta bort om två tredjedelar röstar för. Men någon måste lyfta frågan. Sverige och EU skulle kunna göra det. Läs rapporten från Riksdagens utredningstjänst om Flygbränslets skattebefrielse, Chicagokonventionen, ICAO och möjligheten till förändring: Flygbränsle_ChicagokonventionenRUT 2018_176

Bra med plastförbud

EU-parlamentet har idag röstat igenom förbud mot ett antal engångsplastartiklar. Det handlar om plastsugrör, tops, tallrikar, drinkpinnar och ballongpinnar. Dessutom kommer insamlingskraven att skärpas för ytterligare en handfull olika plastartiklar som plastpåsar, flaskor och snabbmatsförpackningar.  EU-parlamentet lade också till plast i sanitetsprodukter på listan över plastprodukter som ska begränsas. De rena förbuden ska gälla from 2021, om jag förstått saken rätt.

Det här är ett välkommet beslut, och bättre än väntat för att komma från EU. De tiotalet plastartiklar som nu regleras utgör 70 procent av det marina plastskräpet (å andra sidan är det bara en liten del av plastskräpet i Europa som blir skräp i haven, men vi lämnar den frågan därhän). Självklart kan man tycka att det är att sila mygg och svälja kameler. Varför görs inget åt ALLA plastförpackningar och alla andra tusentals plastprodukter? Och varför inga tydligare producentkrav på den plast som sätts ut på den europeiska marknaden, där endast återvinningsbart material borde få finnas kvar?

Men det är ändå ett välkommet beslut för det börjar i rätt ände, nämligen där plasten produceras. Genom att reglera bort vissa onödiga artiklar från marknaden visar Europas lagstiftare att det går att ställa krav på industrin. Och att detta är en metod som är långt mycket effektivare än att vädja till en förment konsumentmakt. Fungerar detta hoppas jag att man kan gå vidare och reglera alla andra engångsartiklar. Alltså att detta bara är början. Syftet borde vara att endast sådant som går att reparera, rekonditionera, återanvända och, slutligen, materialåtervinna ska få sättas ut på marknaden. Produkter med engångsanvändning som syfte borde per definition regleras bort (med utrymme för viktiga undantag för t ex vården).

Det är viktigt att agera mot slit- och slängsamhället nu. Plastförbrukningen i världen har ökat i en närmast exponentiell takt. Vi använder idag 20 gånger mer plast än för 50 år sedan. Om inget görs kommer den plastproduktionen i världen fördubblas ytterligare de kommande 20 åren. Endast en mindre del av den plast som produceras återvinns eller återanvänds. Det är helt enkelt billigare att endast producera nytt istället för att hushålla med det vi har. Det här skapar mängder av plastavfall, bara i EU 26 miljoner ton årligen (mer än hälften av detta är förpackningar). Snart finns det mer plastskräp i haven än det finns levande djur. Det är en motbjudande tanke. Ytterst är detta också en klimatfråga. Enligt EUs s k plaststrategi leder endast plastproduktionen till utsläpp på 400 miljoner ton CO2 varje år.

Så, om detta är början på en stenhård reglering av EUs inre marknad där miljön överordnas kortsiktiga vinstintressen då börjar det hända saker. Låt oss åtminstone idag få hoppas att det är just det som sker nu.