Dubbelspår Gävle – Härnösand

Skriver med f d SJ-anställde Åke Johansson om vikten av järnvägsinvesteringar, dubbelspår Gävle-Härnösand i synnerhet. Läs nedan eller hos Sundsvalls Tidning.

Läge för järnvägssatsning – snabba på bygget av dubbelspår mellan Gävle och Härnösand
ST 2020-05-31
I och med coronautbrottet är det betydligt mindre trafik på järnvägen. Därför skulle det vara ett utmärkt läge för Trafikverket att passa på att satsa på upprustning och underhåll av järnvägsbanorna i landet och inte minst att snabba på bygget av dubbelspår mellan Gävle och Härnösand.
Avregleringen av järnvägen har gjort underhållet både dyrare och sämre. Trafikverket har tvingats prioritera bort förebyggande underhållsarbete till förmån för det betydligt dyrare akuta felavhjälpande arbetet. Nu är det dags att ställa om.

Dubbelspår på Ostkustbanan är Sveriges viktigaste logistiksatsning påpekas ofta, men ändå är situationen nu mycket allvarlig. I den nationella planen finns pengar bara till sträckan Sundsvall–Dingersjö. I övrigt är det fortfarande bara planering som gäller. Med rätt investeringar skulle vi kunna ha dubbelspår färdigt till omkring 2030 från Stockholm hela vägen upp till Umeå. Restiden från Sundsvall till Stockholm skulle kunna krympas till två timmar. Vinsterna för hela norrlandskustens befolkning samt för klimatet skulle vara enorma.

I dag är det, om vi bortser från det minskade resandet på grund av coronautbrottet, fullt på Ostkustbanan.

Tågmängden har gjort att det tar mer än en halvtimme längre att åka mellan Sundsvall och Stockholm än när X2000 introducerades i Sundsvall på 90-talet. Det är rent skamligt att en majoritet riksdagspolitiker accepterar detta.

Det handlar inte bara om restid för persontåg. Det handlar inte minst om att flytta över gods från lastbil till järnväg. Om att föra samman norra och södra Sveriges transporter. Det kan inte göras förrän kapaciteten ökat och då krävs dubbelspår.

Satsningen på järnväg skulle vara en 100 procent mer klimatvänlig satsning än de pengar som regering och riksdag den senaste tiden lagt på flygplatser och flygbolag. Nu är istället läge för en omställning, en framtidssatsning på miljö- och klimatvänliga transporter och ett återförande av järnvägsunderhållet till statliga Trafikverket.

Planering och planprocesser i all ära. Men de behöver en sista datum-märkning. Det gäller också enkelspåret. Nu är det läge för att satsa pengar och slå fast en tidtabell för att sätta spaden i jorden och lägga ut Ostkustbanans andra spår, hela vägen till Gävle.

Åke Johansson (V), tidigare SJ-anställd, ersättare riksdagen

Jens Holm (V), ordförande riksdagens trafikutskott

Situación grave de abogados en Colombia

We have today sent this letter to the Colombian president, Ivan Duque. AbogadosColombiaCarta2020-05-28

Estimado Sr. Presidente,

Es un placer saludarle en nombre de Riksdagen, Parlamento Sueco, con el objeto de expresarle nuestra preocupación por la presunta realización de seguimientos ilegales al abogado Sebastián Escobar del Colectivo de Abogados José Alvear Restrepo – CCAJAR y otras organizaciones representantes de víctimas.

Según las informaciones publicadas por la Revista Semana el pasado 1 de mayo y recogidas por otros medios nacionales e internacionales así como por organismos internacionales, miembros de la Fuerza Pública habrían utilizado herramientas informáticas destinadas a la persecución e investigación del delito, contra un total de 130 personas de diferentes sectores, sin mediar investigación alguna referida a procesos judiciales regulares. Lo anterior confirmaría que las labores de inteligencia habrían sido puestas al servicio no de la persecución de delitos sino de las personas que trabajan desde la legalidad por el respeto y la garantía de los derechos humanos. Lastimosamente se repetirían hechos análogos acontecidos a manos del extinto Departamento Administrativo de Seguridad y otros aparatos, sin que hasta la fecha se hayan podido identificar sus máximos responsables ni erradicar definitivamente estas presuntas prácticas irregulares.

En este sentido preocupan actuaciones como la protagonizada por la Magistrada de la Corte Suprema de Justicia Cristina Lombana quien habría conocido en el contexto de otro proceso los 130 casos referidos. Ello, a raíz de una inspección y allanamiento ordenada el 18 de diciembre de 2019 en las instalaciones del Batallón de Ciber Inteligencia (Bacib) y al Batallón de Contrainteligencia de seguridad (Bacsi). Solo casi cinco meses más tarde, hasta el 4 de mayo de 2020, la Magistrada Lombana procedió a hacer una compulsa de copias a la Procuraduría y a la Fiscalía lo que evidenciaría que conocía los hechos desde al menos, la fecha citada. Esto incrementa los temores de que exista un cierto grado de connivencia y corrupción por parte de los órganos de administración de justicia que contribuya por acción u omisión a frustrar las investigaciones penales. El pasado 18 de mayo, la Magistrada se declaró impedida con respecto al caso de espionaje militar.

Frente a estas informaciones queremos recordar que la independencia de los abogados y el libre ejercicio de la abogacía es uno de los principales barómetros de la democracia y de la efectividad del Estado de Derecho. Ello, de conformidad con lo dispuesto en los Principios de Naciones Unidas para La Función de los Abogados y en particular los Principios 16 y 17. [1]

El compromiso que suscribimos así con las personas y colectivos que frecuentemente operan a nivel de sociedad civil lo consideramos vital para contribuir al fortalecimiento del Estado de Derecho. Tanto para garantizar que los ciudadanos y ciudadanas puedan ejercer los derechos que les corresponde en calidad de titulares de los mismos como requerir de las autoridades competentes que cumplan con las obligaciones derivadas de los compromisos suscritos a nivel nacional, regional e internacional.

El abogado Sebastián Escobar y el Colectivo de Abogados José Alvear Restrepo-Ccajar al que pertenece son un ejemplo paradigmático cuya labor admiramos y respetamos. Esta organización se ha convertido en una referencia por el valioso papel desempeñado desde hace décadas para promover el cumplimiento de la legalidad y los derechos individuales y colectivos de los grupos de población más vulnerables.

Muy lamentablemente, las actividades de ciberinteligencia ilegal de las que reporta la revista Semana serían sólo una parte de la inteligencia ilegal realizada en contra de abogados y personas defensoras de derechos humanos:

  • El abogado Germán Romero de la organización DH Colombia, había denunciado en octubre de 2019 robos de información, seguimientos, llamadas y una amenaza directa por parte de una persona desconocida. Estos hechos sucedieron en el marco de múltiples investigaciones que el abogado adelanta contra altos mandos de las Fuerzas Militares, por su posible responsabilidad en ejecuciones extrajudiciales y desapariciones forzadas.
  • En febrero de 2020, dos otras organizaciones defensoras de derechos humanos alertaron de haber sido objetos de vigilancia ilegal mediante seguimientos de personas y drones que sobrevolaron sus instalaciones. Una de ellas fue la Comisión de Justicia y Paz, que representa a víctimas en el Sistema Integral de Verdad, Justicia, Reparación y Garantías de No repetición. Su Director, Danilo Rueda, ha sido declarado objetivo dentro de un plan de asesinato. Asimismo, existirían informaciones fidedignas sobre operaciones de inteligencia ilegal en contra del anterior director de JyP, Padre Alberto Franco y sobre las lideresas comunitarias y empeñada en la implementación del Acuerdo de Paz, Jani Silva y Luz Marina Cuchumbe. El abogado Daniel Prado, asociado de la Comisión, ha denunciado la presencia de un dron con capacidad de grabación de video y sonido caído en el patio de su residencia; además se ha enfrentado a una campaña de amenazas e intimidaciones siendo el representante de las víctimas, en el proceso penal contra el grupo paramilitar conocido como ”Los 12 Apóstoles”.
  • La Corporación Jurídica Libertad denunció públicamente actividades de vigilancia ilegal y hostigamientos el pasado 18 de febrero, cuando tres hombres de civil llegaron a la sede de la organización, tomando fotografías e interrogando el vigilante para obtener información de los abogados/as de derechos humanos: se verificó que la moto en la que se movilizaban los hombres era de propiedad del Ministerio de Defensa.

Por todo lo anterior, nos gustaría solicitar respetuosamente del Gobierno de la República de Colombia y la Jefatura de Estado que usted ostenta, la consideración de las peticiones detallas a continuación:

  1. Adoptar las medidas necesarias para que cese de forma inmediata toda labor de espionaje y vigilancia ilegal en contra del Colectivo José Alvear Restrepo y el conjunto de personas y organizaciones afectadas;
  2. Reconocer públicamente la labor desarrollada por las personas y colectivos que como los mencionados contribuyen de manera decisiva y en el marco de la legalidad a construir una sociedad más justa y democrática;
  3. Adoptar medidas de prevención y protección efectivas ajustadas a las necesidades de las personas afectadas;
  4. Velar porque se entregue a la justicia y a las autoridades correspondientes toda la información probatoria relevante para el esclarecimiento de los hechos, la identificación de los responsables y la respectiva judicialización y sanción, sin que pueda seguir dándose prácticas de encubrimiento, persecución, amenazas y presión contra los miembros del Ejército Nacional que en calidad de testigos directos de los hechos han rendido sus declaraciones ante la justicia.
  5. Impulsar el diseño de una política orientada al desmantelamiento de las estructuras que han dado lugar a los hechos denunciados y ofrezca garantías de no repetición.
  6. Promover espacios de diálogo con los actores de la sociedad civil sobre los límites a la labor de inteligencia en una democracia, la depuración de estos organismos, así como la desclasificación, corrección y entrega de toda información adquirida ilegal o ilegítimamente contra personas y organizaciones defensoras de derechos humanos.
  7. Abrir el espacio para que el Estado colombiano cuente con una Comisión de expertos y expertas internacionales que puedan colaborar independiente y genuinamente para avanzar en la lucha contra la impunidad fomentando reales garantías de no repetición.

Jens Holm, diputado, Riksdagen, Parlamento Sueco
Håkan Svenneling, diputado, Riksdagen, Parlamento Sueco

[1]      Principios Básicos sobre la Función de los Abogados, adoptados en el Octavo Congreso de las Naciones Unidas sobre Prevención del Delito y Tratamiento del Delincuente, celebrado en La Habana (Cuba) del 27 de agosto al 27 de septiembre de 1990. Principio 16: “Los gobiernos garantizarán que los abogados a) puedan desempeñar todas sus funciones profesionales sin intimidaciones, obstáculos, acosos o interferencias indebidas (…)” Principio 17: “Cuando la seguridad de los abogados sea amenazada a raíz del ejercicio de sus funciones, recibirán de las autoridades protección adecuada.”

Dags för en grön omstart

Jag skriver i ETC om vikten av en grön omstart efter corona. Läs den där eller nedan.

Dags för en grön omstart
ETC, 2020-05-25
Coronakrisen slår hårt mot hela samhället. Det är därför viktigt att vi gör vad vi kan för att lindra konsekvenserna av detta. Men samtidigt som den här krisen pågår har vi under lång tid befunnit oss i en klimatkris. Minskar vi inte snabbt våra utsläpp kan stora delar av världen bli obeboelig.

Jag välkomnar att miljö- och klimatminister Isabella Lövin säger att ”satsa hundratals miljarder på att bygga ekonomin igen och inte samtidigt lösa klimatkrisen, det vore att kasta skattebetalarnas pengar rakt i sjön.” (Dagens ETC 18/5) Jag instämmer fullt ut. Och precis som Klimatpolitiska rådet var inne på behöver coronaomställningspaketen vara utformade så att de bidrar till att våra klimatmål nås. Det framgår av samma intervju med Lövin att regeringen hittills inte ställt klimatkrav på de stödpaket man gått ut med.

Regeringen har hittills beslutat om cirka 200 miljarder kronor i ökade utgifter med anledning av coronakrisen. Därtill har Riksbanken ställt ut krediter på 500 miljarder kronor. Till stor del är det viktiga satsningar som gjorts för att trygga offentlig verksamhet, företag och jobb. Med tanke på regeringens höga profil i klimatfrågan är det förvånande att regeringen inte väljer att koppla coronapaketen till en hållbar omställning.

Ett av regeringens första ekonomiska stödpaket var utlovandet av fem miljarder kronor till flygsektorn, varav 1,5 miljarder till SAS. För att ta emot detta stöd ställdes inga krav på motprestationer i form av minskade utsläpp. I Frankrike har regeringen utlovat motsvarande 70 miljarder kronor i stöd till Air France. Där har regeringen ställt krav på minskade utsläpp samt att flygbolaget inte får trafikera kortare flygsträckor där det i stället går att ta tåget.

Jag kan ha viss förståelse för att regeringen i vissa brand­kårsinsatser inte hinner med att utforma de mest optimala mottagarkriterierna. Men nu är vi långt inne i coronakrisen. Regeringen travar tilläggsbudget på tilläggsbudget. Klimatpolitiska rådet, Naturskyddsföreningen, oppositionspartier, debattörer – ja, vi är rätt många som spelat in konkreta förslag på hur regeringens coronastödpaket kan bidra till en hållbar omställning.

Fem förslag på vad regeringen kan och borde göra:

• Krav på flygindustrin. För att få del av stödpengarna ska flyg inte längre trafikera sträckor där det finns snabba och fungerande tågförbindelser. Konkreta minskningsåtaganden en självklarhet.

• Stödpaket järnvägssektorn. Investera i nya banor och tidigarelägg järnvägsunderhåll (de 720 miljonerna är välkomna, men mer behövs). Vi behöver både höghastighetsbanor och fler dubbelspår, mötesplatser, industrispår med mer.

• Kickstarta näringslivets färdplaner. Näringslivet har hittills presenterat 21 färdplaner mot fossilfrihet. Jag tycker att många är otillräckliga, men här finns ändå en checklista för viktiga delar i klimatomställningen. Regeringen kan här se till att dessa sätts i verket på riktigt genom att villkora stöd mot utsläppsminskningar.

• Hållbar livsmedelsproduktion. Är det något vi lärt oss av den här krisen är det att vi behöver kunna producera mer livsnödvändiga varor lokalt. Mat är en sådan vara. Ge stöd till de bönder som vill producera hållbara växtbaserade livsmedel. Ge stöd till offentlig sektor att upphandla hållbar mat och inled satsningar för regionala center för beredskapslivsmedel.

• Grön investeringsbank. Det är uppenbart att de privata affärsbankerna är ointresserade av att kanalisera ut omställningsmedel. Detta trots 500 miljarder i nollränta från riksbanken. Inrätta en grön investeringsbank med 100 miljarder i eget kapital. Banken ska kanalisera ut pengar till hållbara investeringar i förnybar energi, transporter, energieffektivisering och hållbara livsmedel, som några exempel. Klimatbanken kan spela en helt avgörande roll när svensk ekonomi kommer att återstartas.

I grunden är det bra att stora resurser nu mobiliseras. Det är ett brott med decennier av åtstramningar och visar att vi gemensamt kan investera i en bättre framtid. Men investeringarna måste bidra till omställningen mot en hållbar ekonomi och fossilfri framtid. Annars riskerar vi pengar i sjön.

Det är hög tid att gå från kris till en grön omstart.

Jens Holm (V), klimatpolitisk talesperson, riksdagsledamot

Michael Moore kör i diket

Har nu sett Michael Moores och Jeff Gibbs Planet of the Humans. En stor besvikelse på många sätt.
1. Kritiken mot sol och vind är gammal och helt felaktig. Filmens huvudperson Jeff Gibbs låter som vilken klimatförnekare som helst. De ”ineffektiva” solceller som filmen undersöker är tolv år gamla. Solceller idag har en mycket högre verksgrad. Samma sak gäller med den Chevrolet elbil som undersök – den är tio år gammal. Detta är ett ex av många hur försåtliga Moore/Gibbs är. Smått plågsamt att titta på.
2. Attackerna mot amerikansk miljörörelse (Sierra Club, 350.org, Nrdc, Union of Concerned Scientists) må ha sin plats och kritiken har förts fram förr (bl a av Naomi Klein), men det faktum att organisationer får gåvor av rika personer/företag gör dem inte komprometterade. Öppenheten är här avgörande liksom organisationernas politiska innehåll (återkommer till det).
3. Angreppet på amerikansk klimatrörelses nestor Bill McKibben är så lågt så det underminerar hela filmens trovärdighet. Att klistra in flera år gamla klipp utan att låta honom kommentera (trots att han uttryckligen bett om detta) är inte journalistik, det är smutskastning.
4. Teknikfientligheten är skrämmande. Bara för att det f i n n s ändliga råvaror i solpaneler och vindturbiner gör det inte energin i sig till fossil.
5. Att solcellsparker och vindturbiner är uppkopplade mot samma nät som där det finns fossilt producerad el gör filmen en stor sak av. filmmakarna tycker också att det är ett stort problem att elbilar kan laddas med el från det allmänna elnätet (där merparten är fossil el). Det osar puritanism.
6. Filmen har få konkreta förslag på hur en klimatomställning ska göras. Överbefolkningen och attackera storföretags (och deras lättkorrumperade underhuggare från de etablerade miljöorganisationerna) profithunger är de enda två konkreta åtgärderna jag hittar. Befolkningsökningen kan diskuteras, men då inte i nymalthusianska termer som filmen implicerar. Den andra delen är för vänstern viktig. Självklart är det mycket problematiskt med storföretag som vill förvandla skogar, sjöar, mineraler och allt annat på vår planet till varor. Men att vid varje givet tillfälle sätta kampen mot profiten som enda lösning på klimatkrisen håller inte för en modern vänster. Vänstern måste ha egna lösningar på klimatkrisen som både går att omsätta i praktiken här och nu och lösningar för längre sikt Men att hela tiden återkomma till EN lösning är vulgärmarxism/reduktionism, d v s helt och hållet oanvändbart för alla som vill bygga en bättre värld här och nu.
7. Kritiken mot bioenergin är däremot filmens enda behållning. Men även här är Moore helt och hållet onyanserad. Biobränslen kan ju produceras på så många olika sätt (av prima råvara, d v s träd eller restprodukter). Men där skog huggs ned för att bli värme, el eller bränsle är det helt och hållet åt skogen (om uttrycket tillåts). Tyvärr är det så det ser ut på många håll. Och när marknaden får agera fritt och skogen är dåligt skyddad då är det lätt hänt att vår skog snabbt förvandlas till plantager för bl a energisyften. Det är ett oskick som måste regleras bort.
8. Det går att se Planet of the Humans gratis på Youtube.

 

Grön återstart

Idag säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin i ETC att ”satsa hundratals miljarder på att bygga ekonomin igen och inte samtidigt lösa klimatkrisen, det vore att kasta skattebetalarnas pengar rakt i sjön.” Jag instämmer fullt ut. Och precis som Klimatpolitiska rådet var inne på förra veckan behöver coronaomställningspaketen vara utformade så att de bidrar till att våra klimatmål nås. I dagsläget är det inte så. Jag har därför skickat in interpellationen Grön återstart till miljö- och klimatministern. Debatt i riksdagens kammare inom kort. Läs här eller nedan: Grön återstart JH 2020-05-18

Här finns interpellationen på riksdagen.se

Grön återstart
Interpellation 2020-05-18, av Jens Holm till Isabella Lövin
Coronakrisen slår hårt mot hela samhället. Det är därför viktigt att vi gör vad vi kan för att lindra konsekvenserna av detta. Men samtidigt som den här krisen pågår har vi under lång tid befunnit oss i en klimatkris. Minskar vi inte snabbt våra utsläpp kan stora delar av världen bli obeboeliga.

Hur kan de enorma resurser som samhället i dag mobiliserar användas för att underlätta omställningen mot en hållbar ekonomi och fossilfri framtid? Den frågan tar det klimatpolitiska rådet upp i Dagens Nyheter 13/5 och uppmanar regeringen att återhämtningspolitiken post-corona blir förenlig med Sveriges klimatmål.
Regeringen har hittills beslutat om cirka 200 miljarder kronor i ökade utgifter med anledning av coronakrisen. Därtill har Riksbanken ställt ut krediter på 500 miljarder kronor. Till stor del är det viktiga satsningar som gjorts för att trygga offentlig verksamhet, företag och jobb. Men hittills har regeringen inte ställt några krav på att insatserna ska bidra till minskade utsläpp. Det är märkligt med tanke på regeringens höga profil i klimatfrågan.

En kris är också en möjlighet. För närvarande vilar en stor del av möjligheten i att utforma olika stödpaket på ett sätt så att de samtidigt värnar viktig verksamhet och bidrar till en snabbare omställning av samhället. Det klimatpolitiska rådet inrättades i och med det klimatpolitiska ramverket som trädde i kraft 1 januari 2018. Syftet är att alla politikområden ska verka för att våra klimatmål nås. I det klimatpolitiska ramverket finns bl.a. målet om nettonollutsläpp i Sverige senast år 2045 och att transportsektorns utsläpp ska minskas med minst 70 procent till 2030. Det klimatpolitiska rådet kommer nu att granska regeringens politik så att post-coronaåtgärderna blir förenliga med dessa målsättningar. Det är mycket välkommet.

Med tanke på att miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) vid ett flertal tillfällen torgfört att hon vill ställa klimatkrav på coronastödpaketen (bl.a. i Sveriges Radio 8/5) är det hög tid att regeringen beskriver vilka konkreta åtgärder som man kommer att vidta för att beslutade och kommande stödpaket kommer verka för att våra klimatmål nås.
Klimatkrisen väntar inte. Agerar vi inte nu för minskade utsläpp lämnar vi över en sargad värld till våra barn och barnbarn.

Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:
Vilka konkreta åtgärder kommer ministern att vidta för att coronastödinsatserna ska bidra till att Sveriges klimatmål uppnås?

Jens Holm (V)

Klimatkrav på flyget

Det är viktigt att coronastödpaketen bidrar till att våra klimatmål uppnås. Detta gäller inte minst stöden till flygsektorn, där regeringen ännu inte ställt några krav på minskade utsläpp. Läs min interpellation till miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP). Här eller nedan. JH Klimatkrav på flyget

Klimatkrav på flyget
En kris är som bekant också en möjlighet. För närvarande vilar en stor del av möjligheten i att utforma olika stödpaket på ett sätt som gör att de samtidigt som de värnar en viktig verksamhet också bidrar till en snabbare omställning mot ett hållbart samhälle. Som bekant fortsätter klimatkrisen, och agerar vi inte nu för minskade utsläpp lämnar vi över en sargad värld till våra barn och barnbarn.

Ett av regeringens första ekonomiska stödpaket var utlovandet av fem miljarder kronor till flygsektorn, varav 1,5 miljarder till SAS. För att ta emot detta stöd ställdes inga krav på motprestationer i form av minskade utsläpp. I Frankrike har regeringen utlovat motsvarande 70 miljarder kronor i stöd till Air France. Där har regeringen ställt krav på minskade utsläpp samt att flygbolaget inte får trafikera kortare flygsträckor där det i stället går att ta tåget.

I Dagens Nyheter 4/5 resonerar miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) kring att ställa klimatkrav på det ekonomiska stödet till flygsektorn. Vid riksdagens frågestund förra veckan diskuterades frågan igen och miljö- och klimatministern svarade att eventuella klimatkrav på flyget kommer att lyftas i händelse av nya ekonomiska stöd till flygsektorn. Ministern sade också att när staten utlovar krediter till flygbranschen förväntar hon sig att branschen ska ställa om till de beslutade klimatmålen. I dag saknar dock flygsektorn tydlig målstyrning. Även regeringen konstaterar i proposition 2019/20:65 En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan (s.112):

Utrikes flyg och utrikes sjöfart omfattas inte av nettonollmålet till 2045. I etappmålet för transportsektorn till 2030 ingår inrikes sjöfart men varken utrikes sjöfart eller något flyg överhuvudtaget. För att komplettera dagens mål, så att inte viktiga utsläppskällor står utan tillräcklig styrning, bör därför Miljömålsberedningen ta fram mål för åtminstone flygets klimatpåverkan och bereda möjligheten till mål även för sjöfarten. Detta ger en större tydlighet och långsiktighet i klimatarbetet, vilket är viktigt bl.a. för att nödvändiga investeringsbeslut ska komma till stånd.

Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:
1) Vilka nya miljö- och klimatkrav kan bli aktuella att ställa på flygbranschen för att den ska kunna uppbära nya ekonomiska stöd?

2) På vilket sätt kommer regeringen följa upp att flygbranschen lever upp till de klimatförväntningar som ministern gett uttryck för gällande det hittills utlovade ekonomiska stödet?

3) När bedömer ministern att förslag på mål för flygets klimatpåverkan kan läggas till riksdagen för att uppnå tillräcklig styrning av denna viktiga utsläppskälla?

………………………………………

Jens Holm (V)

1 maj 2020

I år håller jag mitt 1 majtal över zoom/facebook, inbjuden av partiföreningen i Linköping. Du kan läsa talet nedan på Dagens Arena eller här som pdf: 1majLinköping2020-05-01

1 maj 2020, Linköping/webben
Kamrater, första majfirare, alla på nätet,
Det här är ett 1 maj som helt och hållet präglas av den coronakris vi befinner oss i. Det är därför vi får träffas så här; över nätet, och inte fysiskt. Jag är den förste att tillstå att jag hade hellre träffat er på riktigt på ett torg i Linköping. Men vi har alla enats om att bekämpa denna pandemi. Därför får vi hålla den fysiska distansen.

Gällande corona är läget allvarligt i Sverige och världen. I världen har nu över 200 000 avlidit som en följd av corona/covid19, i Sverige ungefär 2 500 personer. Vi ska göra allt vi kan för att plana ut kurvan. Vi ska göra det för att rädda riskgrupperna och värna vården och personalen som sliter hårt där. En personal som varje dag, varje minut och sekund räddar liv. Tack till alla hårt arbetande vård- och omsorgsanställda. Alla sjuksyrror, undersköterskor, vårdbiträden, läkare och andra. Ni förtjänar vår djupaste tacksamhet och respekt. Dessutom betydligt högre lön. Nu föreslår vi i Vänsterpartiet också en extra semestervecka till vård- och omsorgspersonalen – coronakrisens hjältar.

Det här är en kris. Men som vi vet har alla kriser också en möjlighet. Vi kan både dra lärdomar av hur vi hamnat där vi gjort och hur vi bäst skapar en bättre värld efter corona. För det finns ett ljus i tunneln, tro mig.

Låt mig börja med lärdomarna.
Alla ropar efter staten
Nu vill alla ha pengar från staten, staten ska ha lager av mediciner och skyddsutrustning, staten ska se till att våra sjukvårdsinrättningar gör rätt prioriteringar och kort och gott utan en stark statsmakt är vi dåligt rustade inför en kris. Värt att tänka på efter några decennier av ständig nedrustning av det mesta inom offentlig sektor.

Just in time’s död
Som klimat- och transportpolitiker slås jag av hur tanken om rullande lager på våra motorvägar nu brutalt spolieras. Vi har sagt det tidigare – alla dessa transporter är inte hållbara för miljön. Nu ser vi också att det är helt och hållet livsfarligt att tro att mediciner, skyddsutrustning och livsmedel alltid ska finnas där för oss. Just in time funkar inte helt enkelt. Coronakrisen lär oss att det kan vara bra med viss lagerhållning och framför allt mer av lokal produktion. Så blir vi mindre sårbara, men mer hållbara.

Vi behöver fler progressiva företag
Lika arg som jag blir över företag som chockhöjer priser, delar ut fantasivinster till sina ägare eller på andra sätt bara ser till sig själv blir jag varm i kroppen när jag hör om kemiföretaget Perstorp som startat en storskalig produktion av handsprit. Helt utan vinst. Eller Förklädesfabriken i Farsta Stockholm som tillverkar skyddskläder till vården eller fordonsföretaget National i Halmstad som ställt om sin produktion till förkläden och skyddsvisir. I en kris ser man vilka som är ens vänner och vilka som inte är det.

Djurfabrikernas slut
Coronasmittan är bara en i raden av epidemier som sprids från djur till människa. I det här fallet är det sannolikt från vilda eller semivilda djur, men det är ett faktum att dagens intensiva djuruppfödning – tusentals djur i en och samma besättning, transporter, antibiotika och annan medicinering – är ett gigantiskt folkhälsoproblem, vid sidan av dess förödande effekter på djur, klimat och biologisk mångfald. Minns galna kosjukan, svinpest, fågelinfluensan och en mängd andra farsoter. Nu är det hög tid att fråga oss vad det är för livsmedelsproduktion vi vill ha. Vill vi ha livsmedel som är säkra, hälsosamma, djuretiska och klimatsmarta – då är det dags att lämna djurfabrikerna bakom oss. Mindre kött, mer vego. Det vore en bra start.

Det här är några av lärdomarna så här långt.

Även om vi rabblar dödssiffror och antal smittade dagarna i ända finns det ett ljus i slutet av tunneln. Redan nu bör vi fråga oss vad det är för samhälle vi vill ha post-corona. För vi ska inte göra om gamla misstag.

Vi har länge talat om att vi befinner oss i en klimatkris. Att hundramiljontals människor kan tvingas bli klimatflyktingar, att vi kan få nya krig och att stora delar av världen kan bli obeboelig som en följd av klimatkrisen. Då har vi fått höra; ”inte nu, vi får ta det senare…” Nu hotar corona grundvalen i vår kapitalistiska ekonomi, nämligen konsumtionen, och då finns inga gränser för räddningsinsatserna. Därför ska vi säga; se där – det går ju. Låt oss ta oss an klimatkrisen med samma dedikation.

Men vi ska komma ihåg att det finns de som smider andra planer. Dagens Nyheters kulturredaktör Björn Wiman skrev för ett tag sedan: ”Klimatkrisen kommer att finnas kvar när coronapandemin har klingat av. Den fossila ekonomin kommer att försöka slå tillbaka omställningen med förnyad kraft, likt ett sårat rovdjur. Coronakrisen är en möjlighet för våra samhällen att visa vad de är kapabla till när det verkligen gäller, ett slags generalrepetition för det som kan komma.”

Precis så är det. Om coronakrisen är ett hundrameterslopp är klimatomställningen maratonlöpningen. Vi ska klara båda. Vi ska inte göda det skadskjutna rovdjuret med nya pengar. Vi ska hitta smarta och hållbara lösningar och lämna fossilsamhället därhän.

Det är dags för en rödgrön omstart av våra samhällen.

Det finns mycket vi kan göra för att ta oss ur coronakrisen och samtidigt bygga ett hållbarare och rättvisare samhälle. Här får ni tio konkreta förslag för vad vi kan och borde göra i närtid:

  1. Vi ställer krav på de företag som nu räddas med statliga subventioner. Kraven handlar om ambitiösa åtaganden om klimatomställning och schyssta arbetsvillkor. Gäller det banker och annan samhällskritisk verksamhet är det kanske lika bra att staten köper upp bolagen och driver dem åt rätt håll.
  2. Satsa på kultur och idrott. Det är verksamheter som gynnar alla, överbrygger klyftor och har inga eller minimala utsläpp.
  3. Ta vara på det minskade resandet. Utnyttja internet istället för onödiga flygresor. Ja, om det nu går i EU då går det överallt. Ställ in nöjesflyg och ersätt flyglinjer med tåg och linjebussar.
  4. Satsa på hemester, hållbar semester utan långa resor med utsläpp.
  5. Bygg ut hållbar infrastruktur, inte minst järnvägen. Självklart ska vi bygga höghastighetsbanorna, men också dubbelspår, industrispår och helt nya järnvägsbanor. Och i våra städer ska vi låta gång, cykel och kollektivtrafik ta plats på bilarnas bekostnad. Vi vill ha levande hållbara städer – inte trafikinfernon.
  6. Tidigarelägg järnvägsunderhåll; det skapar punktligare tåg och nya gröna jobb. I vår budget pekar vi bl a ut godssträckan Kimstad-Finspång.
  7. Minska köttkonsumtionen och subventionera produktion av hållbara växtbaserade livsmedel.
  8. Stöd det progressiva näringslivet att ställa om. Ge statligt stöd till de 21 s k branschplanerna för fossilfrihet för att snabbstarta dessa handlingsplaner redan i år.
  9. Ge oss schyssta pensioner. Bort med det fossila från AP-fonderna.
  10. Och självklart ska vi ta strid mot EUs marknadsfundamentalism nu då EU-kommissionen själv har sagt att det krävs stora statliga interventioner för att komma tillrätta med både corona- och klimatkrisen.

Just nu är vi mitt uppe i krisen. Och det kanske är här och nu vi kan se ett frö gro till något nytt och bättre? Trots all rädsla och oro sker så mycket fint runt omkring oss just ju. Grannen som handlar till pensionären i trapphuset, företagen som ställer om sin verksamhet, pizzabagaren som levererar pizza till vårdpersonalen, tusentals nya medlemmar i fackföreningarna, mötena på zoom och skype, luften som går att andas igen, fågelkvittret vi hör, bilvägarna som blir cykelbanor.

Det kommer vara ett annorlunda samhälle efter corona.
Vi tillsammans bestämmer vilket.

Tack Linköping.
Tack alla på internet.