Hög tid för investeringsbudget

Publicerar den rapport, ”Investeringsbudget Dnr 2017:951” från riksdagens utredningstjänst tidigare i somras. För att göra den stora omställning som klimatförändringen kräver behöver vi investera i stora volymer i framtiden. Kollektivtrafik, höghastighetståg, klimatomställning av våra bostäder, VA-system, klimatanpassning, 100 procent förnybart, cykelbanor, laddstolpar, ja listan kan göras lång på allt som behöver göras.

Med dagens åtstramningsregim är det svårt att komma upp i de investeringsvolymer som behövs. Dessutom finns inte en separat investeringsbudget för att underlätta syftet. Alla kommuner och de flesta företag har en separat investeringsbudget/kapitalbudget för att särskilja investeringar från löpande utgifter. Konstigt nog har inte staten det längre. Vi hade det fram till 1980, då den avskaffades i ett politiskt beslut. Läs mer i RUT-rapporten Investeringsbudget Dnr 2017:951: Investeringsbudget_RUT 2017_951

Jag berör också ämnet i min artikel i ETC för ett tag sedan.

Tågluff 2017 – tio reflektioner

Thalys.jpg
Thalyståget mellan Paris och Bryssel; 1,22 tim.

Tågluffen lider mot sitt slut. Tio reflektioner.

1. Tåg är ett fantastiskt sätt att resa på; socialt, smidigt, man ser mycket och miljövänligt. Tågluff i sig är också mycket bra. Barnen reser gratis och interrailkorten för oss vuxna är billiga; ca 2500kr för en månads resande.

2. Nattågen tillbaka!
Det faktum att många av nattågen dragits in i Europa försvårar resandet. Nu kan en inte längre sova sig igenom Tyskland (om en nu vill det) eller från Paris till spanska gränsen för att ta två ex.

3. Gör det lättare att boka och planera
Via Bahn.com och Interrail.eu kan man se de flesta tidtabeller och köpa sittplatsbiljetter där det behövs. Men systemen är inte heltäckande. Bahn säljer tex inte biljetter i Frankrike, spanska tåg finns inte ens med osv. Det behövs ett Mrjet för tågen. Tidtabeller och biljettsystem behöver synkroniseras.

4. Snabbtåg – ja, men…
Det är så coolt att kunna göra Paris – Bryssel (30 mil) på 1,22 tim. Du åker fr ett centrum till ett annat. Snabbt och bekvämt. Men för att åka snabbtåg som Thalys och TGV krävs tillägg på ett par hundra kr. Det går emot tågluffarprincipen om att resandet ska vara tillgängligt för alla. Det måste gå att resa med ”vanliga” tåg mellan Europas storstäder utan dyra tillägg. Men det är tyvärr inte alltid en självklarhet.

5. Fri roaming underlättar
Att en nu kan surfa i princip obegränsat underlättar väsentligt för oss tågluffare som behöver internet till allt från kartor, restaurangtips till svensk radio (blir det nyval el ej…). Även om det sitter en bit inne, men här är det på sin plats med ett stort: Tack EU för den fria roamingen!

6. Nederländerna – vilket tågland
Platsreservationer nästan aldrig nödvändigt, många avgångar, stationer som är moderna och välutrustade, bra info, cyklar kan tas med på tåget m m.

7. Paris – dyrt och hårt.   Militärerna, de ekonomiska klyftorna, otillgängligheten i t-banan, ockerpriserna, stressen gör att den franska huvudstaden blir allt ogästvänligare för varje år som går. Tyvärr.

8. Biarritz – vilken hit!
En förstår varför tågluffare och surfare vallfärdar till denna välkomnande Atlantstad. Stränderna, naturen, vågorna, maten, gemytet. Lika bra nu som under mina tågluffar på 1990-talets början. Tågstationen ligger dock ett par km utanför centrum.

9. Asturien – underbart
Mitt på Spaniens Atlantkust ligger regionen Asturien. Här finns mysiga byar, magiska stränder, fantastiska surfmöjligheter, trevligt folk (det finns ingen massturism här) och bergskedjan Picos de Europa där en kan vandra. Tyvärr tar det ett tag att åka tåg hit (vi fuskade med hyrbil).

10. Det är bara och åk!
Ingemar Stenmark hade rätt. Det här var fjärde året i rad vi tågluffade. Det gör vi gärna igen. Det är bara och åk!

Ingen politik utan klimatpolitik

Jag skriver om klimatförändringen och vad som behöver göras på ETC. Läs där eller nedan. Obs! De har satt rubriken. Jag hade valt en annan.

Ingen politik utan klimatpolitik
ETC, 2017-07-22
Riksdagens beslut för ett par veckor sedan om att införa Sveriges första klimatlag och ett klimatpolitiskt ramverk är mycket välkommet. Vi i Vänsterpartiet lade visserligen förslag om ambitiösare klimatmål, bland annat att även de så kallade konsumtionsbaserade utsläppen skulle omfattas av ramverket, något som dessvärre röstades ned. Inte desto mindre är riksdagens klimatbeslut viktigt och kan lägga grunden för att vi på allvar riktar in politiken mot nollutsläpp.

En av de viktigaste delarna av klimatbeslutet är att alla politikområden nu ska verka för att klimatmålen uppnås. För det ändamålet ska bland annat ett klimatpolitiskt råd inrättas. Att se till att vi också får en ekonomisk politik som agerar inom de ramar som naturen sätter är i detta sammanhang helt avgörande.

”Allt detta har en gemensam nämnare, vi måste investera mera”, sa statsminister Stefan Löfven till Sveriges Radio (7/7) från sin rundresa i Sverige. Statsministern missar med all rätt inte en chans att påpeka att vi måste investera mera i Sverige. Att ställa om vårt land till nollutsläpp kommer inte att vara gratis.

Höghastighetsbanor, utbyggd kollektivtrafik, klimatrenovering av miljonprogrammets bostäder och klimatanpassning är vart och ett områden som kommer att behöva hundratals miljarder i nyinvesteringar de kommande decennierna. Trots de stora behoven är investeringarna som andel av den totala ekonomin mindre idag än till exempel på 1960-talet. Staten har också delvis investerat fel, som inom infrastrukturområdet där merparten av pengarna gått till väg, inte järnväg.

Men hur gärna Löfven än vill klimatinvestera är han bakbunden av ett finanspolitiskt ramverk med begränsningar för statens utgifter. Staten har inte heller, likt vilken kommun eller företag som helst en separat investeringsbudget, skild från driftsbudgeten. Det här gör att statens långsiktiga investeringar konkurrerar med löpande utgifter för vård, skola och omsorg. Ska vi nå de investeringsvolymer klimatet kräver behövs ett annat synssätt kring långsiktiga investeringar och en separat investeringsbudget skulle underlätta.

Som nyligen rapporterats i den här tidningen uppgår de svenska miljöskadliga subventionerna till 61 miljarder kr/år. Att använda offentliga medel till det som utarmar vår miljö är en synnerligen dum idé och något regeringen brukar argumentera emot i internationella sammanhang. Det handlar om miljardtals kronor till privatbilism, tung industri, torvbrytning, fiske och köttproduktion. Nu är det dags att sopa upp framför egen dörr. Det behövs en handlingsplan för att fasa ut de miljöskadliga subventionerna. Pengar kommer att sparas och utsläpp minskas.

Det behövs en större samsyn kring hur ekonomisk omfördelning och minskade utsläpp hänger ihop. Den franske ekonomen Thomas Piketty har pekat på hur den rikaste tiondelen står för nästan hälften av världens utsläpp. Ökad privat rikedom och klyftor är med andra ord en kraftig utsläppspådrivare. Så även i Sverige. När Fredrik Reinfeldt sänkte skatterna med 140 miljarder kronor ökade inte bara klyftorna i Sverige. Redan välbeställda fick ännu mer pengar att konsumera stadsjeepar, Thailandsresor och statusprylar för, samtidigt som offentlig sektor fick stå för fäfot.

Att minska det privata konsumtionsutrymmet till förmån för det offentliga är med andra ord inte bara bra rättvisepolitik, utan kan också minska utsläppen. På samma sätt är det bra klimatpolitik att ta ut framtida produktivitetsökning som kortad arbetstid i stället för höjda löner. Grupper med minst löneutrymme kan kompenseras genom omfördelning. Eftersom rika står för oproportionerligt stora utsläpp har miljöskatter också ofta en omfördelande effekt. Det gäller exempelvis den föreslagna flygskatten och skatter på privatbilism.

En ekonomi inom klimatets ram, att all politik blir klimatpolitik. Vem ser till att det blir verklighet?

Jens Holm (V) Miljöpolitisk talesperson

Tio steg mot nollutsläpp och ökad rättvisa

Idag har jag och Saga Carlgren, Regionråd (V) Gotland, lanserat våra tio steg mot nollutsläpp och ökad rättvisa. Lanseringen gjordes hos Formas och deras #Klimatprat i Almedalen. Finns också hos Supermiljöbloggen.

Almedalen, Formas, 2017-07-05

Vänsterpartiet: Tio steg mot nollutsläpp och ökad rättvisa
Klimatförändringen äventyrar planetens överlevnad och drabbar fattiga värst. Därför måste vi fortast möjligt minimera utsläppen av växthusgaser. Vi i Vänsterpartiet har en strategi för detta. Vi vill ställa om Sverige med röd politik för grön omställning. Här är tio steg mot nollutsläpp och ökad rättvisa.

1. Skärp målen
Vi vill skärpa det svenska utsläppsmålet till nollutsläpp absolut senast 2040, där även de konsumtionsbaserade utsläppen ingår. EUs utsläppsmål till 2030 behöver formuleras som minskade utsläpp med minst 60 procent. I våra kommuner och landsting verkar vi också för ambitiösare klimatmål.

2. Höj rösten utanför Sveriges gränser
Med högre svenska ambitioner ökar vår trovärdighet i att påverka andra länder att göra mer för klimatet. Vi måste också gå i bräschen för de som här och nu drabbas av våra utsläpp. Vänsterpartiet kommer att verka för mer pengar till utvecklingsländerna och att de får tillgång till senaste tekniken, så att de slipper de göra om våra misstag.

3. Investera för klimatet
De svenska investeringarna har minskat som andel av ekonomin de senaste decennierna. Mer investeringspengar har gått till att bygga vägar som ökar utsläppen än till den klimatsmarta järnvägen. Det håller inte. Vi vill öka investeringarna till det som ställer om; till järnvägen, kollektivtrafiken, hållbart boende, förnybar energi och lokala klimatinvesteringar. Vi vill införa en investeringsbudget kopplad till den ordinarie statsbudgeten, att AP-fonderna placerar vårt pensionskapital på ett hållbart sätt och inrätta en statlig grön investeringsbank med syfte att mobilisera stora summor för klimatomställning. Vi vill se mer forskning och innovationer för att lösa klimatutmaningen. Internationella investeringar inom ex vis IMF, Världsbanken och EIB måste fasa ut sina fossilplaceringar.

4. Bort med de miljöskadliga subventionerna
Enligt Naturvårdsverkets senaste sammanställning uppgår de svenska miljöskadliga subventionerna till 61 miljarder kr/år. Att använda offentliga medel till det som utarmar vår miljö är helknäppt. Därför vill vi ha en handlingsplan för att fasa ut de miljöskadliga subventionera.

5. Vårda skogen
Vi välkomnar Hösta förvaltningsdomstolens dom om Ojnareskogen och förutsätter att Ojnare nu också blir ett formellt skyddat område. Vi vill skydda mer skog och satsa på hållbarare skogsbruksmetoder. Det är bra både för biologisk mångfald och för klimatet, där ökad mångfald ger större motståndskraft mot ex vis extremväder.

6. Mer vego
Vi vill ha en nationell målsättning om minskad köttkonsumtion och mer vego. Vi kommer också driva mer vegetarisk mat i offentlig upphandling, inte minst till våra skolor. Vi vill också ha ökade satsningar på ekomat.

7. Öka det kollektiva resandet
Vi vill ha ökade satsningar på kollektivtrafiken. Det måste bli billigare, bekvämare och överlag mer attraktivt att resa kollektivt. Priset på att resa kollektivt har ökat med nästan fyra gånger så mycket som den allmänna prisökningen de senaste femton åren. Det är inte hållbart.

8. Bryt bilens överordning, och flygets
Bilens överordning måste brytas. När våra städer planeras, investeringar görs och subventioner betalas till resor ska alltid det hållbara resandet prioriteras; kollektivtrafik, cykling och gång ska komma först. Ibland måste man dock ta bilen, då vill vi ha satsningar på miljöbilar genom ett s k bonus malussystem, där utsläppande bilar subventionerar miljöbilarna. Vi vill se en vägslitageavgift för att minska lastbilstransporternas utsläpp. Flyget måste bära sina miljökostnader fullt ut. Vi välkomnar förslaget om flygskatt, som ett första steg.

9. 100 procent förnybart
I linje med vårt mål om nollutsläpp till 2040 ska hela energiproduktionen vara förnybar till senast 2040. Det innebär att el, värme, transportsektorns och industrins energianvändning ska vara förnybar och ha nollutsläpp. Till skillnad från den s k energiöverenskommelsen anser Vänsterpartiet ny kärnkraft är helt och hållet är utesluten.

10. Ett bättre liv
Vänsterpartiet vill bygga ett samhälle där ett bättre liv för alla prioriteras framför kortsiktig vinst. Det är ett samhälle där vi omfördelar från rik till fattig, där den gemensamma konsumtionen (t ex skolor, bibliotek och idrott) får växa på bekostnad av privatkonsumtion. Där produktivitetsökning tas ut i kortare arbetstid. Ett samhälle där vi finner gemensamma lösningar istället för att lägga ansvaret på den enskilde individens axlar. Vi vill ha ett jämlikt och hållbart samhälle inom ramen för naturens gränser.

Almedalen 2017

På plats i Almedalen. Nedan mitt program. Ett femtontal debatter och andra offentliga framträdanden på tre dagar. Känns bra att maxa för miljön och klimatet! Obs! Bilaterala möten, medieintervjuer och annat är inte med, så schemat är i praktiken fullt.

Almedalen 2017, Jens Holm

Ti 4/7
10.15-11.15 Debatt om avfallspolitik, Avfall Sverige, D22 Campus Gotland
11.30-11.50 #jagärhär inslag kommer att sändas på Youtube senare under veckan.
12.00-13.00 Debatt om mat och jordbruk, Afrikagrupperna, Syre m fl. Södra Kyrkog 6
14.30-15.40 Transportdebatt, Naturskyddsföreningen, Donners Brasseri
15.45        Vegonorm, intervju som kommer sändas på webben.
17.00-17.50 EUs jordbrukspolitik, Södra Kyrkog 6, Oatly, Fair Trade m fl

On 5/7
12.00-12.20 Val med fika, Strandv 4, DNs tält
13.10-13.55 Shop til you drop. Svanen, E35, Campus Gotland
14.00-15.30 Miljödebatt, Naturskyddsföreningen, Donners plats
16.00-16.45 Framtidens livsmedel, Djurens Rätt m fl, D24, Campus Gotland
17.00-18.00 Vänsteromställning, #klimatprat, Strandv, H525, Formas

To 6/7
10.00-10.30 Jag vill veta, Gröna Bilister, B22, Campus Gotland
11.00-11.45 Biståndsdebatt, Donnersg 6, Concord m fl
14.15-15.00 Köttnormen – debatt, D24, Campus Gotland
16.00-17.50 Livsmedelsdebatt, F14, Campus Gotland
19.30 Aktuell hållbarhet

 

Alla har ett ansvar, även Scan

Jag svarar Scan i tidningen ETC. Var införd i papperstidningen 1/7, kan läsas på webben hos ETC eller nedan.

Alla har ett ansvar, även Scan
ETC, 2017-07-01

Patrik Holm Thisner, HKScan, kritiserar i ETC 20/6, vårt inlägg där vi ville se en ökad konsumtion av vegetarisk mat. Precis som vi skrev då har vegetarisk mat en mängder fördelar, för miljön, folkhälsan, global livsmedelsförsörjning och förstås även för djuren.

Det finns mängder med forskningsrapporter som pekar på animaliekonsumtionens negativa påverkan på inte minst miljön och klimatet. Livestock´s Long Shadow från FAO, som vi hänvisade till var en av de första som pekade på klimateffekterna på ett globalt plan. Den har följts av andra som både pekat på en ännu större klimatpåverkan, men även något mindre, som Holm Thisner tar upp. Även sambandet mellan svensk animaliekonsumtion och dess miljöpåverkan är väl belagd. Havsmiljöinstitutet vid Göteborgs universitet har i rapporten ”Samhällsfenomen och åtgärder mot övergödning av havsmiljön” (2015) pekat på hur vår ökande köttkonsumtion förvärrar övergödningen av Östersjön och att köttkonsumtionen borde minskas. Den rapport vi hänvisade till där den svenska animaliekonsumtionen (även mjölk inräknat) har ökat till 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter, d v s ungefär lika mycket som från våra personbilar heter ”Trends in greenhouse gas emissions from consumption and production of animal food products” (Cederberg, Hedenus, Wirsenius, Sonesson – Animal, July 2012). Inte minst har myndigheter som Naturvårdsverket och Jordbruksverket pekat på att den svenska konsumtionen av animalier är ohållbar ur ett miljö- och klimatperspektiv och att åtgärder borde vidtas för att minska konsumtionen (se t ex rapporterna ”Hållbara konsumtionsmönster”, Naturvårdsverket, rapport 6653, 2015 och ”Hållbar köttkonsumtion”, Jordbruksverket, rapport 2013:1).

Att som Holm Thisner relativisera och trivialisera denna viktiga fråga tycker jag är olyckligt. Jag kan t ex inte se vilka grupper i Sverige som borde äta mer kött. Däremot har vi ett växande problem med en rad folkhälsosjukdomar som är direkt kopplade till det vi äter. Att svensk animalieproduktion har lägre klimatbelastning än viss produktion i andra länder, stämmer, men i grunden handlar även vår produktion om en storskalig uppfödning av djur där stora mängder vegetabilier används för att föda upp djur istället för att bli bra livsmedel för människor. Exempelvis handlar importen av hundratusentals ton sojabönor till Sverige årligen nästan uteslutande om att föda kor, grisar och fjäderfän, inte för att bli ingrediens i sojabiffar till vegetarianer.

Holm Thisner säger att Scan vill utveckla sin verksamhet till att bli mer hållbart. Utmärkt! Det rundabordssamtal om växtbaserade livsmedel som jag och Sofia Arkelsten (M) arrangerade i Sveriges riksdag för några veckor sedan hade samma syfte; hur kan vi äta mer hållbart? Slutsatsen var att det finns en enorm potential för innovativa företagare som vill ta fram framtidens hållbara livsmedel. Tänk om Scan kunde välkomna vegotrenden istället för att spjärna emot? Scan, med sina ekonomiska resurser och starka ställning på marknaden, skulle kunna gå i bräschen för innovativa och goda växtbaserade livsmedel. Bara för att kött historiskt sett varit den bärande delen i affärsmodellen behöver det ju inte alltid vara så. Vårt rundabordssamtal visade också att ingredienserna i den nya hållbara maten kan odlas och skördas i Sverige, av svenska bönder.

Vi har en mängd utmaningar att hantera om vår planet ska fortsätta att vara en välkomnande plats för kommande generationer. I det har alla ett ansvar. Att fortsätta som nu håller inte. Det borde vi kunna vara överens om.

Jens Holm (V), riksdagsledamot

Försvaret måste ta ansvar för miljön

Orimligt att försvarsmakten är undantaget när det ska göras s k miljöbedömningar inför planering av framtida samhällsprojekt. Krav på miljöbedömningar är reglerat i Miljöbalken och syftar till att alla miljöaspekter ska integreras i planarbetet. Detta för att främja en hållbar utveckling. Självklart borde försvaret också åläggas det uppdraget, anser vi i vår senaste motion. Vi vill också att allmänheten ska kunna involveras på ett mer aktivt sätt när samhällsplaneringar görs och när det ska tas fram miljöbedömningar.

Läs vår motion till regeringens proposition om miljöbedömningar: miljöbedömningar_motion_V2017-06-20

Klimatlagen på plats

klimatlagSverige har fått sin första klimatlag. Den klubbades i riksdagen igår med en mycket stor majoritet. Till klimatlagen finns också ett klimatpolitiskt ramverk och långsiktiga mål för minskade utsläpp i Sverige. Det hela är baserat på det förslag som vi tidigare arbetat fram i miljömålsberedningen.

I korthet handlar det om:
Inrättande av en klimatlag som tydligare reglerar hur klimatpolitiken ska föras
* Långsiktigt klimatmål om nära-nollutsläpp till senast 2045
* Sektorsmål för transportsektorn om minskade utsläpp där om 70 procent till senast 2030
* Delmål för 2030 och 2040
* Att alla politikområden ska verka för att klimatmålen uppnås
* Att ett klimatpolitiskt råd inrättas som ska övervaka att klimatmålen uppnås
* Att en klimatpolitisk handlingsplan antas för varje mandatperiod
* Att regeringen gör en årlig utvärdering av hur klimatarbetet går

Vänsterpartiet står förstås bakom lagen och det långsiktiga målet. Däremot hade vi önskat att vi också fått ett mål för de konsumtionsbaserade utsläppen liksom skarpare delmål och mål för transportsektorn. Totalt sett är detta ändå ett viktigt steg framåt i klimatkampen. Se gärna riksdagsdebatten om klimatlagen.