Underlätta för tågresandet i Europa

Jag och Deniz Butros skriver idag om att göra det enklare och billigare att resa med tåg i Europa. Läs vår artikel nedan eller här.

Underlätta för tågresandet i Europa
ETC, 2018-05-25
Det måste finnas attraktiva alternativ till flyget. Tågresor är miljövänliga, i Sverige i princip utsläppsfria, men alltför sällan ett alternativ för den som vill resa utanför landet. Det behöver vi ändra på.

Även om oron för klimatförändringar är stor ökar svenskars flygresor och har gjort så sedan början av 1990-talet. I kontrast till Naturvårdsverkets siffror om ökade flygresor har debatten om flygskatten fått fler att välja att stanna på marken. Det är ett steg i rätt riktning som bör uppmuntras. Men att sluta flyga ska inte innebära att vi tvingas sluta resa.

Det måste finnas attraktiva alternativ till flyget. Tågresor är miljövänliga, i Sverige i princip utsläppsfria, men alltför sällan ett alternativ för den som vill resa utanför landet. Det behöver vi ändra på.
EU har nyligen presenterat förslag till ny flerårsbudget. EU-kommissionen vill utöka budgeten och de utökade anslagen kommer främst att gå till att bygga murar mot omvärlden och militär upprustning.

Trots högtidstal om en klimatanpassad budget finns stora delar av miljöskadliga subventioner inom jordbruk, infrastruktur och nät för fossilgas kvar. Det rimmar illa med svenskars oro över klimatförändringar och EU:s internationella klimatåtaganden.

Att många reser och upptäcker en större del av världen är bra. Det vill vi fortsätta uppmuntra till, samtidigt som vi måste få ned våra koldioxidutsläpp. Många flygresor skulle enkelt kunna ersättas med tågresor.

EU har idag ett pågående arbete kopplat till fjärde järnvägspaketet i vilket det finns flera positiva idéer. Exempelvis innefattar det ökad säkerhet och att sammankoppla spår och tekniska system som ska underlätta tågförbindelser mellan länder.

Dessvärre driver EU också på för avregleringar och privatiseringar för att underlätta för marknaden istället för resenären. Detta har resulterat i en myriad av biljettsystem, höga biljettpriser, icke samordnade tidtabeller och undermålig service, försvårar och även riskerar att fördyra tågresor genom Europa.

För att järnvägen på allvar ska ersätta flygresandet behöver Sverige verka för att EU samordnar järnvägen inom Europa. Detta bör inkludera förenkling och samordning av biljettsystem samt synkronisering av tidtabeller för att underlätta tågbyten. Det ska finnas ett bokningssystem där människor lätt kan köpa tågbiljetter över hela Europa. Det måste ställas politiska krav på tågoperatörerna att erbjuda nattåg på viktiga sträckor.

När vi kan kliva på tåget på kvällen och morgonen efter vakna i Hamburg, Warszawa, Prag, Amsterdam eller Paris blir tåget på allvar ett alternativ till flyget på de flesta sträckor i Europa.

I Sverige vill vi att regeringen uppdrar åt SJ att införa nattågsförbindelser från Sverige ut i Europa och återinför utlandsbokningstjänsten. SJ:s vinstkrav måste avskaffas till förmån för billigare biljetter och intäkterna från flygskatten ska gå till upprustning av järnvägsnätet.

Det är viktigt att möta de ökande flygresorna med andra mer miljövänliga möjligheter att resa. Här har tåget en viktig roll att spela och EU borde vara en central aktör för att klara utmaningen. Det finns en stark rörelse och folklig opinion för att ta klimatförändringarna på allvar och påbörja en omställning mot ett mer långsiktigt hållbart samhälle. Vägen dit är bara en tågresa bort och val av rätt politiker i september och det efterföljande EU-valet.

Deniz Butros (V), partistyrelseledamot
Jens Holm (V), klimatpolitisk talesperson och partistyrelseledamot

Ett rättvist och hållbart Europa

Idag hade jag förmånen att berätta om Vänsterpartiets EUpolitik. Nedan mitt anförande. Mitt anförande med efterföljande diskussion (ca en tim) går att se här (sök rätt på videoklipp). Du kan också ladda ned mitt anförande som pdf här: RättvistHållbartEuropa2018-05-24_JensHolm

holm_europahuset_2018-05-24

Ett rättvist och hållbart Europa
Europahuset, Jens Holm (V)
Ensam är inte stark. Det är en sanning som gäller även för politiken, och inte minst länder emellan. Krig och fred, människor på flykt, naturresurser och inte minst klimatförändringen är alla exempel på frågor som ett land självt inte kan lösa. Vi behöver samarbeta för att hitta lösningar. Samarbete i Norden, i FN och självklart i Europa är därför helt grundläggande för oss i Vänsterpartiet.

Men hur mår det europeiska samarbetet egentligen idag, och kan vänstern bidra till förändring? Nej, det samarbetet mår inte särskilt bra och behoven av förändring är stora.

• I en tid av växande klyftor mellan människor och en massarbetslöshet i praktiskt taget alla EU-länder räddas banker men människor offras.
• När Syrienkriget nu är inne på sitt sjunde år stänger EU sina gränser för människor på flykt. Internt klarar man inte ens av det mest grundläggande; att alla länder ska ta ansvar för de flyktingar som kommit. Och EU och dess medlemsländer låter Erdogans Turkiet agera gränsvakt för det Fort Europa som nu byggs upp.
• Även om EU glädjande nog ställt sig bakom Parisavtalet gör unionen inte det som krävs för att minska utsläppen av växthusgaser. Och varför hindras medlemsländer gång på gång från att gå före på miljöområdet? När marknaden ställs mot miljö- och folkhälsa vinner nästan alltid marknaden.
• Och Brexit – Storbritanniens utträde ur EU – har ställt hela EU inför ett existentiellt dilemma. Vad gör vi nu?, frågan har ställts många gånger i Bryssel. Men tyvärr har svaret varje gång från EU-etablissemanget varit att ge mer makt till EU, inte mindre. Med EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Junkers vision får EU alltmer statsliknande former.
Att fortsätta på den inslagna banan, där den inre marknaden är helig och där alltfler beslut fattas centralt från Bryssel vore mycket olyckligt. Det är att göra EU till alltmer av en stat, och mindre av samarbete mellan länder.

Jag – och Vänsterpartiet – har en vision om ett annat Europa, en vision vi delar med många andra moderna rödgröna partier i Europa. Visionen bygger på samarbete kring några av vår tids största utmaningar. Och då talar jag inte om företagens konkurrenskraft, skattenivåer eller stabilitetspakter. Nej, det handlar om ett Europa där vi successivt bryter ned de stora ekonomiska klyftorna, skapar jobb åt alla och tar vårt ansvar för utsläpp av växthusgaser och ställer om till helt och hållet hållbara nivåer. Några av komponenterna i visionen är:

• Ett EU där medlemsländerna har den självklara rätten att gå före med mer progressiv lagstiftning än ett EU-minimum. Det gäller inte minst på miljö- och folkhälsoområdet. Bra lagar för att rädda miljön och vår hälsa ska aldrig vara ett handelshinder.
• Ett EU där social dumpning inte existerar. Löntagare ska få schyssta löner och arbetsvillkor. Krav på kollektivavtal ska alltid kunna ställas. Detta kan regleras genom ett s k socialt protokoll.
• Ett EU som är fritt från ekonomiska dogmer om avregleringar, konkurrens och förbud mot statsstöd. Där man erkänner att en storlek inte passar alla. Att Euron varit förödande för många av unionens medlemsstater och skapat nya spänningar och assymetrier. Länder som så önskar ska erbjudas ett organiserat utträde ur EMU. Sverige ska självklart aldrig anslutas.
• Ett EU som sluter rättvisa handelsavtal med omvärlden, som främjar handel och utbyten och där länder aldrig tvingas till ambitionssänkningar och s k investerarskydd tas bort. Och ett EU som avskaffar de nykoloniala fiskeavtalen med utvecklingsländer och omvandlar dessa till utvecklingsprojekt för lokalt hållbart fiske i de länderna.
• Ett EU där vi bestämmer själva över hur våra livsmedel ska produceras, d v s där den gemensamma jordbrukspolitiken är avskaffad. Eftersom detta kan stöta på ett visst motstånd vore ett bra första steg en grundläggande reform av den gemensamma jordbrukspolitiken där bidrag endast betalas ut för de kollektiva nyttor som lantbrukarna producerar, t ex i form av jordbruksmetoder som värnar biologisk mångfald och minskar utsläppen av växthusgaser.
• Ett EU där utvecklingen mot ett gemensamt försvar t ex i form av PESCO och försvarsmaterielbyrån avvecklas. Där vi slutar exportera vapen som göder krig och död i andra länder. EU ska värna freden, inte underminera den.
• Ett EU som genomgått en grundläggande demokratisering. Där EU fattar beslut om färre säker, men bättre. Där lobbyister och särintressens makt brutits. Där EU-kommissionens monopol på lagstiftning har brutits. Där vi samarbetar mer direkt mellan parlament och lokala politiska församlingar.

Det här är vad vi kallar ett rättvist och hållbart Europa. Ett annat Europa är möjligt.

Men, invänder kanske någon, ni i Vänsterpartiet är ju EU-motståndare. Det stämmer att vårt partiprogram föreskriver ett svenskt utträde. Så tycker vi som parti, och jag också. Men vi respekterar också den svenska folkomröstningen där en majoritet av svenska folket 1994 beslutade om en svensk EU-anslutning. Jag gillar den EU-kritiska ådran hos mitt parti. Den gör att vi aldrig tar något för givet. Vi synar EU i sömmarna. Det är därför som vi kan uppfattas som envisa kritiker. Precis så. Det är endast genom kritik som vi kan uppnå förändring. Och förändring är vad vi brinner för.

Just nu håller jag på att planera för min och min familjs femte tågluff på raken. Videbaek i Danmark, Lübeck i Tyskland, Geneve i Schweiz och Sitges i Spanien är några av våra resmål. Under de många timmarna på tågen brukar vi diskutera olika länder, vad som är annorlunda och vad som är likt hemma. Hur ser tågen ut? Hur smakar glassen? Är man inte lite vänligare i de flesta andra länder? Och hur kan holländskan vara så lik, men ändå olik svenskan? Jag tror det händer något med dig som barn i de samtalen, på resorna. Din förståelse för andra växer. Och är det något vi behöver mer av i dessa tider så är det ett öppet sinne mot det som finns utanför våra gränser.

Men att resa innebär också att se samhällets skuggsidor. Och det finns för mycket av dessa i Europa idag. Jag vill därför att mina barn, när de reser iväg på sin första tågluff utan mamma och pappa ska få resa ut i ett Europa som är öppet och tolerant, som är jämställt mellan kvinnor och män, utan stora ekonomiska skillnader, där alla har ett meningsfullt jobb och nånstans att bo. Att de får resa i ett Europa där vi på allvar har påbörjat omställningen mot ett samhälle där vi lever inom de ramar som vår planet satt upp.

Är det möjligt?
Ja.
Men då måste EU förändras i grunden. Både till form och innehåll.

Utfasningsplan för miljöskadliga subventioner

I måndags debatterade jag miljöskadliga subventioner med finansminister Magdalena Andersson. Det är inte rimligt att vi subventionerar det som skadar vår miljö med upp till 60 miljarder varje år. Pengar som hade kunnat gå till till att ställa om Sverige blir nu vinster i storföretags bokslut eller skatterabatter för redan välbeställda. I internationella sammanhang kräver regeringen att andra länder ska fasa ut sina miljöskadliga subventioner, men varför görs så lite på hemmaplan. Dessutom står det nu – efter Vänsterpartiets påtryckningar – i budgeten (s 50) att:

”Miljöskadliga subventioner behöver fasas ut i såväl Sverige som globalt. Även reformering av miljöskadliga subventioner diskuteras i flera internationella processer. Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen gjort en kartläggning av potentiellt miljöskadliga subventioner som överlämnades i juni 2017. Rapporten analyseras nu inom Regeringskansliet.”

Hög tid för handling med andra ord. Vad svarade finansministern? Se själva genom länken ovan.

Debatter om miljömålen och Östersjön

Här kan du se dagens debatter mellan mig och miljöminister Karolina Skog om hur alla miljömål ska kunna nås samt den akuta miljösituationen i Östersjön.

Här ser du debatten om miljömålen.

Här ser du debatten om Östersjön.

Nedan mina interpellationer som låg till grund för debatterna.

Åtgärder för att nå miljömålen
Interpellation 2017/18:490 av Jens Holm (V) till Miljöminister Karolina Skog (MP)
Naturvårdsverket presenterade nyligen sin årliga uppföljning av hur arbetet med att nå de 16 miljökvalitetsmålen går i Sverige. Enligt rapporten kommer Sverige endast att nå 2 av de 16 målen, nämligen Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö. Det övergripande så kallade generationsmålet om att inom en generation ha löst de stora miljöproblemen är inte heller inom räckhåll.

Naturvårdsverket konstaterar att mycket mer måste göras för att målen ska nås. Jag instämmer med vår expertmyndighet i miljöfrågor. Viktiga miljömål som Levande skogar, Hav i balans, Ingen övergödning, Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Frisk luft, Ett rikt växt- och djurliv och Grundvatten av god kvalitet är långt ifrån att uppnås till 2020.

Om det viktiga målet Begränsad klimatpåverkan skriver Naturvårdsverket: De åtgärder och styrmedel som är på plats i Sverige räcker inte för att nå regeringens etappmål. Därför krävs kraftfullare åtgärder, både på nationell och på global nivå. Detta trots flera viktiga beslut såsom en ny klimatlag, klimatmål, klimatpolitiskt råd och kraftigt ökade anslag till de lokala klimatinvesteringarna.

Naturvårdsverket pekar särskilt ut vår konsumtion och dess klimatpåverkan som ett stort problem där det i dag saknas kraftfulla åtgärder. Rapporten tar också upp att den biologiska mångfalden inte kan ta mer stryk och här har mål som Levande skogar, Rikt odlingslandskap och Levande sjöar och vattendrag samt Hav i balans en helt avgörande betydelse.

Det är positivt att regeringen och Vänsterpartiet kommit överens om kraftigt höjda anslag till klimatarbetet, skydd av mer mark och mer aktiv kemikaliepolitik, för att ta några exempel från statsbudgeten. Men det räcker inte för att alla miljömålen inklusive generationsmålet ska nås. Mer måste göras.

Med anledning av detta vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:

Delar ministern Naturvårdsverkets bedömning att endast 2 av våra 16 miljömål kommer att nås till 2020?
Vilka ytterligare åtgärder avser ministern att vidta för att alla miljömål, inklusive generationsmålet, ska uppnås?

 

Åtgärder för Östersjön
Interpellation 2017/18:496 av Jens Holm (V) till Miljöminister Karolina Skog (MP)
Situationen i vårt innanhav Östersjön är akut. Östersjön har världens största områden av döda bottnar, algblomningarna börjar allt tidigare och flera fiskbestånd minskar. Det är några exempel på den akuta situationen. I och med att havet är omringat av land blir påfrestningarna till följd av näringsämnen och föroreningar i Östersjön extra stora.

Världsnaturfonden har i sin Östersjöbarometer granskat hur de nio Östersjöländerna har arbetat mot att uppnå god miljöstatus i Östersjön. Resultatet är nedslående. Även om Sverige rankas som minst dåligt är det inget av länderna som får godkänt i granskningen, inte heller Sverige. Av de viktigaste åtgärderna har länderna endast uppnått en tredjedel, och inget av länderna är i närheten av att genomföra de åtgärder som krävs för att nå målet om god ekologisk status för Östersjön senast 2021, som överenskommits inom Östersjöländernas samarbetsorgan Helcom och dess handlingsplan för Östersjön.

Det är inte första gången Sverige och de andra Östersjöländerna får kritik när det gäller uppfyllandet av nationella och internationella miljöåtaganden. Enligt Naturvårdsverket kommer miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård till 2020 inte att uppnås utan nya styrmedel och åtgärder. Europeiska revisionsrättens rapport Bekämpning av eutrofieringen i Östersjön (2016) visar att Östersjöländernas åtgärdsarbete släpar efter. År 2016 presenterade Havs- och vattenmyndigheten den mest omfattande genomgången kring utsläppen av kväve och fosfor i Östersjön och Västerhavet (HaV 2016:12), vilken stärker bilden av att Sverige inte kommer att nå sina åtaganden inom Helcom.

Vänsterpartiet välkomnar de extra satsningar som görs med innevarande statsbudget för att komma till rätta med en del av utmaningarna i Östersjön, till exempel sanering av vrak, minskande av övergödning och miljögifter samt stärkande av skyddet av marina områden. Men mycket mer behöver göras.

Några exempel på vad som skulle kunna göras, och där jag i dagsläget inte ser att regeringen agerar, är att förändra landsbygdsprogrammet så att miljöersättningarna blir mer träffsäkra, att vidta fler åtgärder för att minska jordbrukets utsläpp av näringsämnen, att skydda fler marina områden, att förbjuda bottentrålning i Östersjön och att främja förändrade konsumtionsmönster, till exempel minskad köttkonsumtion, för att minska utsläppen av övergödande ämnen.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:

Vilka ytterligare åtgärder avser ministern att vidta för att Sverige ska nå målet om god ekologisk status i Östersjön till senast 2021 i enlighet med våra åtaganden i Helcom?

 

Ta folkets klimatoro på allvar

Det är lätt att få uppfattningen att det är hotet från Ryssen, terrorism, flyktingkris och den organiserade brottsligheten som är det som håller svenska folket vakna på nätterna. Det kan härmed dementeras. SOM-institutet vid Göteborgs universitet har under lång tid kartlagt svenska folkets åsikter i olika frågor. Åtminstone hälften av de tio frågor som oroar svenska folket mest är miljörelaterade. Mest oroade är svenskarna över klimatförändringen, på andra plats miljöförstöring. Inte krig, inte Putin, inte organiserad brottslighet, inte terrorism.

Namnlös

Denna oro har också växt över tid, som ni kan se nedan.

SOM_oro_okning

Om vi dessutom tar hänsyn till de människor som imorgon kommer att få leva med de klimat- och miljöproblem som vi idag skapar, Sveriges unga, så är det uppenbart att klimatfrågan är den fråga som väcker absolut mest engagemang. Klimatångest är ett etablerat begrepp i den svenska vokabulären och är något som drabbar unga mest.

Trots det agerar våra medier och flesta partier som att klimathotet och andra miljörelaterade utmaningar inte existerar. Men prokrastinerar, tycker att nån annan får hantera det faktum att vår planet står inför en okontrollerbar och mycket farlig klimatförändring. Det håller inte. Dags att ta svenskarnas klimatoro på fullaste allvar. Inget politiskt parti, ingen politiker, inget företag, ingen företagare, ingen myndighet, ingen generaldirektör med självaktning ska kunna säga att klimatfrågan får hanteras av någon annan. Att ställa om Sverige och världen till att vi lever inom de ramar som planeten satt upp för oss måste vara en uppgift för oss alla. Varje dag.

Är för övrigt mycket glad över att Naturskyddsföreningen konstaterar att Vänsterpartiet är bästa partiet för miljön. Ett kvitto på vårt idoga miljö- och klimatarbete.

Bonus, SOMs jämförelse mellan V-sympatisörer och SD-dito och oron inför olika samhällsproblem. Som natt och dag.

SOM_oro_V

 

Lokalval England

Är på plats i London där resultaten just har kommit från de 150 kommuner där lokalval har förrättats och 4000 lokala fullmäktigeledamöter har utsetts över hela England. Lite förenklat kan man säga att inte så mycket nytt hände. Labour fortsätter att inneha den absoluta merparten av de trettiotalet församlingarna i London, så det är bra. Men de Labouraktivister jag träffat hade hoppats att man skulle göra ett större genombrott särskilt nu då regeringspartiet Tories plågas av skandaler, Brexit och interna stridigheter. Så blev det inte riktigt.

DörrknackningBattersea
Knacka dörr – s k canvassing – är arbetsintensivt och underlättar om du har koll på vem som bor var. Här med Labours Aydin Dikerdem (i svart), återvald fullmäktigeledamot från Battersea, södra London.

Det har varit extremt intressant att följa hur valrörelsen har gått till. Igår följde jag lokala Labouraktivister som knackade dörr i utvalda bostadsområden och höll en del öppna möten. I vårt fall var vi rätt framgångsrika. I valdistriktet Queenstown/Battersea (som ingår i kommunen Wandsworth) ökade Labour med hela 11 procentenheter. Ihärdigt arbete lönar sig helt enkelt. Eller som Momentumaktivisten och Guardianskribenten Owen Jones skrev i morse på twitter: ”Almost everywhere that @PeoplesMomentum held #Unseat campaign events, Labour made gains – some big – and the Tories lost seats. That’s down to Momentum and non-Momentum Labour activists. Campaigning works.” [Unseat = Momentums kampanj för att överta Toryfästen] Owen Jones var för övrigt med och kampanjade i Wandsworth, södra London.

Dörrknackning tror jag skulle kunna vara något vi skulle kunna göra mer i Sverige, men det är extremt arbetsintensivt upptäckte jag igår. Därför för Labour ganska noga bok över vem som bor var och om de tidigare har sympatiserat med partiet. Ju närmare valet man kommer desto mer fokuserar man på att få de egna att gå att rösta. En stor del av gräsrotsarbetet har skötts av den relativt nya organisationen, Momentum Momentum har utvecklats från att vara lite av Labours vänster side event till att vara en organisation som engagerar tusentals människor för Labour. Momentum är t ex ett av de viktigaste orsakerna bakom partiledaren Jeremy Corbyns framgångar internt i Labour och också det faktum att Labour har vuxit med hundratusentals nya medlemmar. Idag torde man vara ett av världens största demokratiska partier. Inte illa.

SadiqKhan_möte
Sadiq Khan, Labourborgmästare London talar i Clapham Junction, södra London.

Labour förresten. Kanske inte mitt förstahandsval, men det brittiska valsystemet premierar ett tvåpartisystem därför är det i första hand Labour och de konservativ (Tories) som står mot varandra. Inom Labour ryms det mesta till vänster om svenska Moderaterna, skulle jag säga. Allt från marknadsliberaler i Tony Blairs anda till en vänster mer likt oss i Vänsterpartiet. Trots flera försök att avsätta Corbyn har han alltid lyckats landa med fötterna nedåt. ett av skälen till det torde vara det stora stöd han har internt i partiet, bland medlemmarna och inte minst den starka uppbackningen av Momentum.

En mycket oroande faktor i valet var det låga valdeltagandet. Endast 44 procent röstade (vilket förvisso var en ökning med tre procentenheter). Varför det? Jo, dessvärre finns det ett antal filter (som jag väljer att kalla det) som sorterar ut människor från att delta i valen:
a) Valen sker på vardagar.
b) Krav på förhandsregistrering för att du öht ska kunna komma med i röstlängden samt att du inte registreras automatiskt om du flyttar
c) I praktiken ett generellt affischeringsförbud i London och på andra platser. Hur når man då ut till folk med valbudskapen?
d) Lokalval arrangeras inte samtidigt som nationella val.
Dessa filter gör att människor sorteras ut och helt enkelt inte röstar. Och bland de som sorteras ut är människor med låga inkomster och som är dåligt integrerade i samhället. Det torde vara dåligt för vänstern. Igår mötte jag ett stort antal människor idag som helt enkelt har sagt: ”Va, är det val idag?” Eller; ”hur gör jag för att rösta?” (Ingen info har skickats eftersom personen inte rapporterat in sin nya adress). Stor energi måste därför läggas på att öht få människor att gå och rösta. En del saker gör vi helt enkelt bättre i Sverige – valdeltagande är en sådan sak.

Med andra ord. Vi i vänstern har en del att lära av hur att engagera medlemmar och sympatisörer för vår sak, men när det gäller att få ett högt valdeltagande är vårt system vida mycket bättre och mer effektivt.

Läs vad Owen Jones skriver om röstskolket som det största hotet mot Labour samt hans analys av Momentums roll i valet.