Efterlängtad klimatrapport – dags för handling

Då har Klimatpolitiska rådets första granskningsrapport om regeringens samlade politik kring uppnåendet av klimatmålen kommit. Rapporten visar med önskvärd tydlighet att dagens beslut och åtgärder inte på långa vägar räcker till för att uppnå våra klimatmål. Mycket mycket mer behöver göras. Rådet skriver bl a: ”Utsläppsminskningen har bromsat in när den behöver accelerera. Varken det övergripande målet om noll nettoutsläpp eller etappmålen kommer att nås utan ytterligare politiska åtgärder.”

Det klimatpolitiska rådet levererar också ett stort antal konkreta förslag på hur regeringen kan agera för att vi ska uppnå våra klimatmål. Jag förväntar mig nu att regeringen sjösätter förslagen utan fördröjning.

Några av förslagen som Klimatpolitiska rådet lyfter fram är:

  • Avskaffa de undantag i koldioxidbeskattningen som återstår för verksamheter utanför handelssystemet.
  • Arbeta proaktivt inom EU för skärpningar av handelssystemet och använd kostnadseffektiva nationella styrmedel för minskade utsläpp från svenska anläggningar inom systemet.
  • Inför lagstiftning som ger regeringen rätt att pröva etablering av verksamheter som motverkar möjligheterna att uppnå de nationella klimatmålen.

Klimatpolitiska rådet har särskilt granskat transportsektorn och har därför ett antal specifika förslag på området.

  • Besluta om en tidsbestämd handlingsplan för att nå fossilfria transporter bortom 2030-målet.
  • Gör de transportpolitiska målen förenliga med klimatmålen.
  • Stärk regelverk och processer för samhällsplanering som minskar bilberoendet.
  • Beakta skilda förutsättningar och utjämna negativa fördelningspolitiska effekter, till exempel mellan stad och landsbygd.
  • Förbered en reform av vägtrafikbeskattningen med utgångspunkt i ökad elektrifiering och användning av autonoma fordon som samtidigt främjar regional rättvisa.
  • Sluta subventionera bilägande, bilkörning och parkering.
  • Stärk kommunernas mandat och redskap för att främja fossilfria transporter.
  • Påskynda elektrifieringen av vägtransporter i hela Sverige.
  • Sätt ett stoppdatum för försäljning av fossila drivmedel.
  • Öka styrningen mot mer klimateffektiva fordon.

Mycket välkomna förslag till vilka ett förbud mot försäljning av nya fossilt drivna bilar skulle kunna läggas. Ett sådant förbud borde komma före förbudet mot fossila drivmedel.

Nu kommer jag göra allt som står i min makt för att se till att regeringen lägger fram konkreta lagförslag i linje med Klimatpolitiska rådets rekommendationer.

Klimatpolitiska rådet inrättades den 1 januari 2018 efter förslag från Miljömålsberedningen (där jag satt med). Syftet är att granska hela regeringens politik (inte bara klimatpolitiken) utifrån uppnåendet av våra klimatmål.

 

Politik för ökad cykling

Jag är i Göteborg på Svenska Cykelmässan. Snart är det debatt mellan oss riksdagspolitiker. Vad kan vara mer lämpligt än att idag på denna fantastiska klimatmobiliseringsdag (demonstrationer i över 120 länder, på över 2000 platser!) få slå ett slag för ökad cykling? Och ska vi cykla mer är det något annat som bör stå tillbaka, det är bilen. Alltför länge har bilen varit normen i hur vi planerat våra städer och byggt ut vår infrastruktur. Vi i Vänsterpartiet vill ändra på det. Vi vill att gång, cykel och kollektivtrafik ska vara normen. Bilen tar vi när inte andra alternativ står till buds.

Fem steg mot ett mer cykelvänligt samhälle:
1. Sätt ett mål för ökat cyklande. Vi vill att 20 procent av vaneresorna ska göras med cykel 2020. Det skulle innebära nästan en fördubbling jämfört med dagens nivåer.
2. Investera för ökad cykelinfrastruktur. Slopa dyra klimatfarliga vägprojekt som Förbifart Stockholm eller Tvärförbindelse Södertörn – lägg pengarna på cykelinfrastruktur och kollektivtrafik/järnväg. Och bygg sammanhängande cykelstråk över kommun- och regiongränserna.
3. Ändra i Väglagen så att cykelvägar kan byggas oavsett om bilväg finns eller inte i närheten.
4. Låt oss kunna ta med cykeln på tåget.
5. Skylta bättre, bygg fler cykelparkeringar, låt oss svänga mot rött vid högersväng, sänkt bashastighet i våra städer, fler lånecyklar, återinför elcykelpremien m m – ja det finns en mängd större och mindre åtgärder som kan göras för att göra det ännu enklare, trevligare och säkrare att cykla.

Cykelns tid är nu.

Läs gärna vår motion på temat och min artikel i tidskriften Bicycling.

Trafikutskottet agerar mot manipulerade vägmätare

Nu får det vara ett slut på manipulationen av mätarställningen i bilar. Jag är väldigt glad över att ett enigt trafikutskott idag ställt sig bakom vårt förslag om att göra det olagligt att manipulera vägmätare i fordon. Trafikutskottet har idag ställt sig bakom det förslag till utskottsinitiativ som Vänsterpartiet lagt fram. Nu förväntar jag mig att regeringen skyndsamt agerar så att vi får ett slut på det omfattande fusket med falska mätarställningar. Det är helt oacceptabelt att tiotusentals fordon rullar på svenska vägar med falska mätaruppgifter samt att många exporteras till andra länder med falska uppgifter.

När riksdagens ledamöter tidigare lyft frågan med ansvarig minister har vi inte fått svar som varit tillfyllest. Därför agerar vi idag. Se här, och här och här.

Nedan vårt förslag som idag har klubbats av riksdagens trafikutskott.

2019-03-12
Förslag till utskottsinitiativ Från Jens Holm (V)
Kriminalisera manipulation av mätarställningen i fordon
Massmedia har tidigare i år avslöjat att mätarställningen i tusentals bilar i Sverige har manipulerats. Det beskrivs som att man helt lagligt kan manipulera mätarställningen och att denna felaktiga siffra sedan hamnar i Transportstyrelsens databas. Genom att backa tillbaka vägmätaren i fordonet kan bilen framstå som att ha kört färre mil och rendera ett högre andrahandsvärde vid försäljning. Köparen av en bil med manipulerad vägmätare blir lurad, men det är vid sidan av en konsumentfråga också en miljö- och säkerhetsfråga om vi har tusentals bilar som gått många fler mil än vad som officiellt uppges.
I dagsläget är det inte olagligt att ändra mätarställningen i en bil i Sverige. I flera andra länder är det olagligt. Diskussioner har förts inom EU att göra det olagligt att manipulera vägmätare i fordon, men än så länge har inget hänt på området.
Nuvarande svensk lagstiftning innebär att det är lagligt att manipulera mätarställningen på ett fordon och att det blir straffbart först om man i samband med ett ägarbyte inte upplyser köparen om att det skett en manipulation. I flera andra länder inom EU (Tyskland, Irland, Nederländerna och Belgien) är det i dag olagligt att manipulera mätarhuset på ett fordon. I dessa länder har man därtill infört ett kontrollsystem där ägaren av en bil får ett certifikat till sitt mätarhus om att gällande vägmätarställning är korrekt. Intresseorganisationen Motormännen uppskattar att omkring 10 procent av den svenska bilmarknaden i dag har ett mätarhus som är manipulerat. Om det stämmer rör det sig om långt fler än de 114 000 bilar och 25 000 lastbilar med manipulerade mätare som massmedia har rapporterat om.
Infrastrukturminister Tomas Eneroth har svarat på tre skriftliga frågor i ämnet där han understrukit vikten av att kunna lita på den information som finns i offentliga register, men han har inte aviserat ytterligare åtgärder än att han förväntar sig att våra myndigheter tittar på frågan med manipulerade vägmätare. Därutöver har statliga Bilprovningen aviserat att de ska kontrollera kilometerställningen noggrannare vid kontrollbesiktningar för att stävja fusk med mätarna. Det är bra, men det löser inte grundproblemet, nämligen att det inte är kriminaliserat att manipulera mätarställningen i ett fordon i Sverige.
Vi yrkar på att regeringen omgående återkommer till riksdagen med ett lagförslag som kriminaliserar manipulation av mätarställningen i fordon.

Orimligt med ökade banavgifter

Jag skriver i Transportnytt. Se nedan.

Orimligt med ökade banavgifter
Transportnytt 1/2019
Vi som arbetar med transport- och miljöfrågor kommer att ha särskilt mycket att göra under 2019. Här är några av de frågor som jag särskilt ser fram emot att ta mig an.
Sveriges helt unika klimatlag trädde i kraft för exakt ett år sedan. Kopplat till lagen finns utsläppsminskningsmål om att våra utsläpp i praktiken ska vara noll senast 2045 och redan 2030 ska transportsektorn ha minskat utsläppen med minst 70 procent.

I dagsläget ligger vi inte i fas med det målet och mycket mer måste göras. Elektrifiering, mer gods på vatten och på räls, kraftigt ökad kollektivtrafik, satsningar på cykling, förnybara drivmedel, elvägar och åtgärder för ett förändrat beteende där vissa resor helt enkelt avstås är några konkreta reformer som kan hjälpa oss att nå det målet. Det här kommer inte ske av sig självt utan fordrar politiska beslut och ett gott samarbete med branschen.

2019 blir också året då den nationella godsstrategin på allvar ska rullas ut och ett antal frågor måste få sina svar. Hur ska vi flytta över godstransporter till järnväg och sjöfart? Hur ska branschen hitta lösningar för att öka fyllnadsgraden på fordonen? Hur öka järnvägstransporterna samtidigt som underhållet kraftigt förbättras?

Ska vi kunna transporterna mer gods på järnväg och till sjöss måste de ökade avgifterna (banavgifter, farleds- och lotsavgifter) stoppas, eller i grunden kompenseras för.

Det är inte rimligt att den ena dagen tala om hållbara godstransporter för att nästa straffa ut dessa med orimligt höga pålagor. Här krävs förändringar skyndsamt.

Den nationella investeringsplanen för infrastruktur som sträcker sig fram till 2029 med en budget på 700 miljarder kronor rullas nu ut på allvar.

Planen innehåller mycket bra, men fortfarande är det för lite pengar i planen och många viktiga projekt startar för sent. Jag hoppas att vi i riksdagen kan skynda på en del av projekten.

Jag hoppas också att 2019 blir året då partierna äntligen kan komma överens om att bygga höghastighetsbanor i Sverige. Utbyggnaden måste ske skyndsamt och genom lånefinansiering för att banorna inte ska konkurrera med andra viktiga investeringar. Med höghastighetsbanor frigör vi också nödvändigt utrymme för godstrafik på befintlig stambana.

Det här är ett axplock av några viktiga frågor som vi i riksdagens trafikutskott kommer att hantera under 2019. Och då har jag bara nämnt det som rör transport och miljö. Andra viktiga frågor för utskottet under 2019 blir: Ingen lönedumpning och sund konkurrens inom åkeribranschen, ordning och reda på taxiområdet, EUs mobilitetspaket, postfrågor, digitalisering, utrullningen av 5G-nätet, sommartid eller inte och EUs signalsystem ERTMS (som vi bör avvakta med).

Att se till att vi får en transportsektor som tar sitt sociala ansvar och ansvar för kommande generationer är min övergripande målsättning som ordförande i riksdagens trafikutskott.

Jens Holm (V), ordförande riksdagens trafikutskott

Avskaffa flygets skattebefrielse

I EU subventioneras miljöskadligt flygande med hissnande 200-300 miljarder kr/år. Regeringen säger att de vill avskaffa flygets skattebefrielse. Men ska de gå från ord till handling är det i år det gäller. I eftermiddag debatterar jag frågan med finansminister Magdalena Andersson (S). Läs mitt debattinlägg i frågan nedan. Här finns min interpellation som ligger till grund för debatten.

Avskaffa flygets skattebefrielse
Aktuell Hållbarhet, 2019-03-05
Utsläppen från världens flygande har fördubblats de senaste 20 åren, och om inget görs kommer utsläppen fortsätta att växa kraftigt. Hade flygsektorn varit ett enskilt land hade den legat i topp tio bland världens värsta utsläpparländer. Regeringens utredare föreslog igår obligatorisk biobränsleinblandning för flyget. Det kommer minska flygets utsläpp med knappt en fjärdedel till 2030. Det är uppenbart att det inte är tillräckligt. Därför måste mycket mer göras för att snabbt minska flygets utsläpp.

Det är nog fler än jag som undrar hur det kan vara så himla billigt att flyga. En tusenlapp tur och retur till London, ett par hundra kronor för ett inrikesflyg. Ett av skälen är att vi alla är med och subventionerar flygandet. I Sverige uppgår subventionerna till drygt åtta miljarder kronor, nästan en tusenlapp per person. Den största subventionen till flygindustrin är att flyget inte betalar skatt på sitt bränsle. I EU handlar den skattebefrielsen om en subvention på 200-300 miljarder kronor årligen, enligt EU:s miljöbyrå. Det är oerhört mycket pengar, illustrerande nog nästan lika mycket som EU har öronmärkt för klimatåtgärder i långtidsbudgeten (320 miljarder kronor)!

Att flyget är skattebefriat daterar tillbaka till andra världskrigets dagar. I och med den så kallade Chicagokonventionen från 1944 får inte flygbränsle beskattas. Men den överenskommelsen gjordes långt innan Parisavtal och klimatmedvetenhet och framstår idag som totalt obsolet. Eftersom Chicagokonventionen lyder under det internationella flygfartsorganet ICAO borde avskaffandet av skattebefrielsen lyftas där. Och inom ICAO förändras ett tidigare beslut med två tredjedelars majoritet av de 192 medlemsstaterna. När Vänsterpartiet tidigare har väckt frågan med regeringen har vi fått svaret att man vill avskaffa skattebefrielsen, men vad jag vet har man inte aktivt drivit frågan inom ICAO.

Det är därför glädjande att regeringen i punkt 23 i sitt 73-punktsprogram nu säger: ”Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sätter stopp för en beskattning av fossilt flygbränsle.” Detta måste rimligen tolkas som att regeringen ska driva frågan inom ICAO och EU.

Men var finns regeringens strategi för att avskaffa flygets skattebefrielse. I mitten av april inleds ICAO:s 217:e rådsmöte i Montreal. Mellan den 24 september och den 4 oktober hålls ICAO:s 40:e generalförsamling där alla 192 medlemsstater är inbjudna att delta. Och generalförsamling arrangeras inte varje år. Därför är det nu som regeringen måste agera om den vill avskaffa flygets skattebefrielse.
Var finns handlingsplanen; infrastrukturminister Tomas Eneroth (S), klimatminister Isabella Lövin (MP) och finansminister Magdalena Andersson (S)? Hur kommer ni driva att flygets skattebefrielse avskaffas?

För det kan väl inte vara så att vi alla ska fortsätta att subventionera ökad flygande med tusentals kronor, alltmedan utsläppen växer och hotar vår existens?

Jens Holm (V)
ordförande i riksdagens trafikutskott

Statliga bolag ska verka för att klimatmålen nås – inte motarbeta dem

Motarbetar våra statliga bolag en ambitiösare klimatpolitik? Jo, så illa är det. LKAB, SJ, Vattenfall, Systembolaget m fl är inte bara betalande medlemmar i lobbyorganet Svenskt Näringsliv, de sitter också i styrelsen för samma organisation. Svenskt Näringsliv lobbar aktivt mot att EU ska skärpa sina klimatmål. Vad anser regeringen om detta? Det frågade jag redan i höstas, men fick då inte svar med hänvisning till att vi hade en övergångsregering. Nu ställer jag därför frågan igen. Läs den nedan eller här.

Statliga bolag och klimatmål
Skriftlig fråga 2018/19:305, 2019-02-25
av Jens Holm (V) till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Alla länder måste agera för att uppnå klimatmålen från klimattoppmötet i Paris 2015. Till 2030 måste världens utsläpp halveras. Med dagens ambitionsnivå kommer vi tyvärr inte att göra det.

I höstas avslöjade Dagens industri att den tyngsta svenska näringslivsorganisationen, Svenskt Näringsliv, aktivt motarbetar höjda klimatmål på EU-nivå. I Svenskt Näringslivs styrelse finns flera statliga bolag representerade, exempelvis Vattenfall, LKAB, SJ, Systembolaget och Apoteket AB. Med andra ord har vi en situation där den svenska regeringen vill ha höjda klimatmål men där några av våra största statliga bolag motarbetar detta. Enligt vår nya klimatlag och vårt klimatpolitiska ramverk ska alla sektorer verka för att våra klimatmål nås. Våra statliga bolag är inte undantagna detta.

Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att våra statliga bolag inom ramen för medlemskapet i Svenskt Näringsliv ska sluta motarbeta höjda klimatambitioner?