Avgiftsfri kollektivtrafik i Paris

Har fått lite intressanta uppgifter från Riksdagens utredningstjänst (RUT) angående avgiftsfri kollektivtrafik i Paris. Okänt för de flesta, men Paris hade gratis kollektivtrafik vid dagar med hög luftförorening mellan åren 2014-2017. Dagar då luften var extra dålig – ca 20 dagar/år – gjorde man allt för att människor inte skulle resa med bil i Paris och då var möjligheten att resa gratis i kollektivtrafiken en viktig del. Den fria kollektivtrafiken har nu ersatts med en enhetstaxa för dagar med dålig luft på 3,80 euro som innebär fria resor i kollektivtrafiken i hela Parisregionen. Paris har dessutom fortfarande kvar avgiftsfri kollektivtrafik för barn och ungdomar upp till 18 år.

I Frankrike har för övrigt ett 30-tal städer/kommuner avgiftsfri kollektivtrafik, bl a Dunkirk i norr, Niort i öst och Aubagne i sydöst. Intressanta initiativ om partiella avgiftsbefrielser har tagit eller kommer att tas i städer som Toulouse, Montpellier och Rouen. Annars är landet Luxemburg intressant. Den 1 mars firar man ett år med avgiftsfri kollektivtrafik. Tallinn är ett annat intressant exempel på avgiftsfri kollektivtrafik.

Ni kan läsa mer i rapporterna från RUT:

Exemplet avgiftsfritt i Paris visar att priset spelar roll. Gör vi det billigare eller helt gratis att resa kollektivt kan helt enkelt fler resa. Dessvärre har kostnaden för att resa kollektivt ökat tre gånger mer än annan prisutveckling i Sverige. Avgiftsfri kollektivtrafik är en fantastiskt idé. På samma sätt som att vi behöver ta oss upp och ned genom byggnader med hiss behöver alla komma fram i en stad. Ska verkligen pengar vara ett hinder för vår rörlighet i en stad? Kruxet är förstås att det kostar pengar att finansiera gratis kollektivtrafik. Den tidigare handelsministern Leif Pagrotsky (S) föreslog för ett par år sedan gratis kollektivtrafik i Stockholm, bl a finansierad med en skatt på kommersiella lokaler och en mindre arbetsgivaravgift. Ingen dum idé. En annan idé skulle vara att använda intäkter från trängselskatten. Idag drar trängselskatten i Stockholm in två miljarder kronor, den i Göteborg ungefär hälften. Pengarna är dock intecknade för framtida infrastrukturinvesteringar. Men de investeringarna kan göras med upplåning, då skulle intäkterna kunna användas till att delfinansiera gratis kollektivtrafik.

Vänsterpartiet säger nej till motorvägar som går emot klimatmålen

Vi vill inte bygga nya motorvägar som slukar resurser från hållbara trafikslag. Därför säger vi nej till Tvärförbindelse Södertörn, men ja till dubbelspår på Södertörn, mer och bättre järnväg och utbyggd cykelinfrastruktur. Läs vårt inlägg i Nynäshamnsposten eller nedan.

Vänsterpartiet säger nej till motorvägar som går emot klimatmålen
Nynäshamnsposten 2021-02-24

Nyligen (25 januari – 23 februari) har Trafikverket ställt ut vägplanen för motorvägen Tvärförbindelse Södertörn för granskning. Det är en klimatskadlig motorväg söder om Stockholm som ingår i regeringens nationella infrastrukturplan. Både regeringen och Trafikverket måste ta sitt förnuft till fånga och stoppa projektet om klimatmålen ska nås.

Vänsterpartiet har under flera år arbetat mot den här vägen. Fler och fler myndigheter, miljöorganisationer och forskare backar upp kritiken mot nya motorvägar som Tvärförbindelse Södertörn.

Naturvårdsverket har i flera år varit kritiska mot motorvägen. Anledningen till det är att tvärförbindelsen kommer att ge bilen konkurrensfördel jämfört med kollektiv-, gång- och cykeltrafik vilket motverkar omställningen till ett långsiktigt hållbart urbant samhälle. Myndigheten har varnat regeringen om att projektet riskerar att bryta mot miljöbalken.

Naturskyddsföreningen, Jordens Vänner, Fältbiologerna och flera andra miljöorganisationer har skrivit åtskilliga debattartiklar om orimligheten att under klimatkrisen bygga nya motorvägar som Tvärförbindelse Södertörn som bidrar till mer bil- och lastbilstrafik.

Transportforskningen är väldigt tydlig med att fler motorvägar riskerar klimatmålen. I flera debattartiklar har forskare de senaste månaderna uppmanat regeringen att ge Trafikverket tydliga uppdrag att dimensionera infrastrukturen för att passa in i en framtid där bilresandet och godstransporter på väg inte kommer att fortsätta öka.

Tvärförbindelse Södertörn ingår i regeringens nationella infrastrukturplan. Vänsterpartiet har i riksdagen och i Region Stockholm lagt egna förslag som innebar att klimatmålen ska vara styrande för transportsystemet och att Tvärförbindelse Södertörn inte ska byggas.

Vi i Vänsterpartiet har varit och fortsätter vara tydliga. Vi ska inte satsa på nya motorvägar som ökar privatbilismen, tränger undan kollektivtrafiken och cyklingen och skapar mer klimatutsläpp. Vi vill se klimatsmarta satsningar som utökad järnvägskapacitet, satsning på infrastruktur för kollektivtrafik och cykling och göra det billigare och smidigare att välja hållbara alternativ.

Regeringen måste bestämma sig om de menar allvar med att nå klimatmålen. Naturvårdsverket, miljöorganisationer, transportforskare och Vänsterpartiet har varit tydliga i kritiken mot nya motorvägar. Regeringen måste bestämma sig om de menar allvar med att nå klimatmålen. Motorväg eller klimatet?

Anna Sehlin (V), oppositionsregionråd i Region Stockholm

Jens Holm (V), ordförande för riksdagens trafikutskott

Elin Segerlind (V), riksdagsledamot, miljöpolitisk talesperson

Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd i Stockholm

Nujin Alacabek (V), oppositionsråd i Huddinge

Åsa Bååth (V), gruppledare i Haninge

Inger Gemicioglu (V), gruppledare i Tyresö

Mats Einarsson (V), gruppledare i Botkyrka

Bernt Månsson (V), t.f. gruppledare i Nynäshamn

Sait Yildiz (V), vik. gruppledare i Södertälje

Anneli Tikkanen-Rózsa (V), ordförande i Nykvarn

Havsplanerna och vindkraften

Kommer regeringen verka för en omfattande utbyggnad av havsbaserad vindkraft? Då behöver man ta försvarsmakten i örat och förklara att vindkraft och flygplan kan samexistera. Ser fram emot ett positivt svar från miljö- och klimatminister Per Bolund (MP). Läs min skriftliga fråga här eller nedan.

Om Sveriges havsplaner och vindkraft
Skriftlig fråga 2020/21: 1957, 2021-02-24 från Jens Holm (V) till Per Bolund (MP)

Energimyndigheten ansåg 2018 att havsplanerna bör ge utrymme för 50 TWh elproduktion från havsbaserad vindkraft. Det motsvarar drygt en tredjedel av den nuvarande elanvändningen i Sverige. Därefter har LKAB presenterat sina planer om en koldioxidfri produktion av järn, som kräver ytterligare 55 TWh ”grön el”. LKAB anger att de för sin klimatomställning är ”extremt beroende av elpriset”, men ”exempelvis projektering av ny vindkraft gör detta fullt möjligt”.

De omfattande planerna på elektrifiering av industrier i norra Sverige kräver en större vindkraftsutbyggnad i mellersta och södra Sverige, där elanvändningen är som högst. Den havsbaserade vindkraften har mycket goda förutsättningar. På grund av motstånd från Försvarsmakten reducerades dock antalet områden som pekades ut som lämpliga för vindkraft i Havs- och vattenmyndighetens slutliga förslag till havsplaner: ”De områden som anges för energiutvinning i havsplanerna möjliggör för sammanlagt ungefär 23 TWh till 31 TWh i årlig elproduktion.” Samtidigt skrev Havs- och vattenmyndigheten: ”En högre grad av samexistens krävs för att samhällsmål för både försvarssektorn och energisektorn ska uppnås och för att havsplanerna ska uppnå sitt syfte om hållbar utveckling. Havsplaneringen har tydliggjort behovet av att utveckla energietableringssystemet i syfte att möjliggöra fler energiområden i havet.”

Myndigheten var alltså medveten om att de utpekade områdena för vindkraft inte var tillräckliga, utan det borde möjliggöras fler sådana områden. Dessutom är det mycket viktigt att möjlighet till etablering inte begränsas till ytor som anges som lämpliga för energiutvinning/vindkraft, vilket bör klargöras i regeringens kommande havsplaner.

Regeringen bör, enligt Vänsterpartiet, gå vidare med de förslag i Fossilfritt Sveriges vätgasstrategi som är relevanta för den havsbaserade vindkraften, nämligen att verka för samexistens mellan Försvarsmakten och vindkraft, ge myndigheter i uppdrag att upprätta en nationell strategi för havsbaserad vindkraft, motsvarande strategierna för landbaserad vindkraft och vattenkraft, samt följa EU-kommissionens uppmaning och upprätta ett svenskt planeringsmål för havsbaserad elproduktion ur ett elsystemperspektiv.

Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Per Bolund:
Avser regeringen att i de kommande havsplanerna möjliggöra för en omfattande utbyggnad av havsbaserad vindkraft, samt att ge myndigheter i uppdrag att utarbeta en nationell strategi för sådan vindkraft?

Jens Holm (V)

Sänk järnvägens banavgifter

Järnvägsbranschen har drabbats hårt av coronapandemin. I många länder väljer man under pandemin att sänka eller avskaffa banavgifterna för järnvägen, men inte i Sverige. Är det inte märkligt att regeringen inte infört den utlovade kilometerskatten för lastbilstransporterna, men straffar det klimatsmarta sättet att transportera personer och gods med höjda banavgifter för järnvägen? Hög tid att sänka banavgifterna. Läs min interpellation till infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) här eller nedan.

Sänkta banavgifter för järnvägen
2021-02-24, Interpellation av Jens Holm (V) till Tomas Eneroth (S)

Under pandemin har alla transportslag drabbats hårt, och det gäller även järnvägstransporterna. Regeringen har flera gånger gett mer stöd till flygbranschen än järnvägen, trots att den senare transporterar mångfalt mycket mer gods och personer, dessutom på ett klimatsmart och transporteffektivt sätt. Regeringen brukar framhålla järnvägen och sina satsningar på den, men trots regeringens och infrastrukturministerns uttalade målsättning i den s.k. godsstrategin om att flytta över godstransporter från väg till järnväg har någon sådan överflyttning inte skett sedan godsstrategin inrättades för drygt två år sedan.

Ett stort problem är de ständigt ökande banavgifterna som tågoperatörerna måste betala för att trafikera svensk järnväg. Sedan 2009 har regeringar av olika kulör höjt banavgifterna för godstransporter på järnväg med nästan 300 procent. Några motsvarande avgifter för långtradartransporterna finns inte. Den miljökompensation på 400 miljoner kronor till järnvägen som regeringen infört är välkommen. Men det regeringen ger med ena handen tar den tillbaka femfalt med den andra. Två miljarder kronor tas nämligen från järnvägen i form av banavgifter. Detta förefaller att vara emot all rim och reson. Transporter på järnväg är klimatsmarta och energieffektiva, i praktiken helt utan utsläpp av växthusgaser. Dessutom minskar trängsel och buller på våra vägar. Lastbilstransporter på väg ökar däremot våra utsläpp av växthusgaser samt skapar buller och trängsel. Varför straffar regeringen det klimatsmarta trafikslaget?

Det finns en lösning på detta. Det handlar om att göra det billigare att transportera på järnväg och dyrare på väg. Regeringen skulle kunna börja med att sänka eller avskaffa banavgifterna för järnvägen. Detta särskilt med tanke på hur hårt pandemin har slagit mot järnvägssektorn. Ministern kan inte längre gömma sig bakom EU i den här frågan. EU har både i en särskild förordning och nu senast i den nya mobilitetsstrategin öppnat för sänkta eller avskaffade banavgifter (exempelvis ska godstrafiken öka med 50 procent till 2030). Flera länder i Europa har gått den vägen och infört avskaffade eller sänkta banavgifter.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Kommer ministern att verka för sänkta eller avskaffade banavgifter för järnvägen?

Jens Holm (V)

Rädda Stångådalsbanan och Tjustbanan

Rädda Stångådalsbanan och Tjustbanan, Kalmar/Östergötland. Inframinister Tomas Eneroth (S) måste agera. Läs min fråga här eller nedan.

Stångådalsbanan och Tjustbanan som riksintressen
Skriftlig fråga 2020/21:1847, 2021-02-17 av Jens Holm (V) till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Nyligen gick Trafikverket ut med ett förslag på förändringar gällande vilka kommunikationer som ska klassificeras som riksintressen, något som spelar stor roll för hur myndigheten fördelar investeringsmedel. I det liggande förslaget nedgraderas Stångådalsbanan (Kalmar–Linköping) och Tjustbanan (Västervik–Linköping) till att inte längre räknas som riksintressen. När nu Trafikverket föreslår att Stångådalsbanan och Tjustbanan nedgraderas till att inte längre anses vara riksintressen måste det ses i ljuset av vad Stångådalsbanan och Tjustbanan har för potential, inte enbart vad den är i dag. Stångådalsbanan och Tjustbanan skulle kunna ha en mycket ljus framtid, både som infrastruktur för tunga transporter åt de gröna näringarna och som nav för effektiv regional och klimatsmart pendling. Nedgraderingen går emot allt vad regeringen säger sig verka för: mer klimatsmarta person- och godstransporter på järnväg samt minskade utsläpp från transportsektorn överlag.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Vad avser ministern att göra för att Stångådalsbanan och Tjustbanan ska fortsatta att klassificeras som riksintressen och få den prioritering i infrastrukturplaneringen de förtjänar?

Vattenfall och havsbaserad vindkraft

Vattenfall borde fokusera mer på att bygga vindkraft i Sverige, inte minst havsbaserad vindkraft. Här kan regeringen visa ett tydligare ledarskap. Läs min fråga till näringsminister Ibrahim Baylan (S) nedan eller här.

Vattenfall och havsbaserad vindkraft
Skriftlig fråga 2020/21:1848m 2021-02-17 av Jens Holm (V) till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

I en tidigare fråga citerade jag regeringen, som för fem år sedan slog fast: ”Regeringen kommer att styra Vattenfall i en riktning mot att bli ledande i omställningen av energisystemet mot en högre andel förnybar energi.” Jag kritiserade också att Vattenfall är medlem i en branschorganisation, Energiföretagen, som aktivt opinionsbildar mot att slopa eller minska anslutningskostnaderna för havsbaserad vindkraft.

Nu har regeringen lagt fram ett förslag om att Affärsverket svenska kraftnät ska få i uppgift att bygga ut transmissionsnätet (stamnätet) till områden inom Sveriges sjöterritorium. På så sätt minskar kostnaderna för att ansluta havsbaserad vindkraft till transmissionsnätet. Det skapar mer likvärdiga förutsättningar för anslutning mellan havs- och landbaserad vindkraft.

Svenska kraftnät har kommenterat förslaget i positiva ordalag (Montel den 5 februari). Men till skillnad från Svenska kraftnät var Vattenfall kritiska till förslaget. I samma artikel sade Vattenfalls vd att det är ”viktigare att bygga ut det befintliga systemet för att kunna föra över mer av överskottet i norra Sverige. Det havsbaserade ligger längre fram i tiden.” (Montel den 5 februari). I bland annat Nederländerna, Danmark och Storbritannien har Vattenfall vunnit auktioner där nätanslutningen varit subventionerad, men Vattenfalls vd framförde nu ett snävt nationellt argument som bortser från att det svenska elsystemet är ihopkopplat med det nordeuropeiska och att svensk elexport gör en stor klimatnytta: ”På Kontinenten behöver man få in mer förnybart för att fasa ut fossileldad produktion och då kan stöd behövas. Vi har inte samma situation i Norden för vi har redan ett till stor del fossilfritt system.”

De klimatpåverkande utsläppen måste minska mycket kraftigt, och det måste ske snabbt, om vi ska klara målen i Parisavtalet. Vattenfall anger själva att deras planerade havsbaserade vindkraftspark vid Kriegers flak söder om Skåne kan vara i bruk 2027 och årligen minska utsläppen med cirka 1,5 miljoner ton.

Hur är det då möjligt att det statliga Vattenfall, som 2017 var mycket positiva till att slopa anslutningskostnaderna för havsbaserad vindkraft, nu förefaller göra en helomsvängning och verkar vilja senarelägga denna form av vindkraft?

Vattenfalls branschorganisation, Energiföretagen, kritiserade förslaget med argumentet att ”subventioner av havsbaserad vind i nuläget riskerar att tränga ut annan elproduktion” (Energiföretagen den 4 februari). Det är förstås bra för både hushållen och den elintensiva industrin att vindkraften pressar elpriset, men Vattenfall är också en stor ägare av kärnkraft, och dess lönsamhet minskar när elpriset sjunker.

Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:

Avser ministern att utöka styrningen av Vattenfall för att säkerställa att bolaget bidrar till snabbast möjliga utbyggnad av havsbaserad vindkraft i Sverige?

Högt pris för djurfabrikerna

Vi är ju vana med att köpa billigt kött, ägg och mjölk i våra butiker. Det är billigt för att det är kraftigt subventionerat, och för att djuren får lida i den fabriksmässiga uppfödningen. Galna kosjukan, svinpest, blåtunga, herpes, rabies, corona (minkar) och nu senast fågelinfluensa är några exempel på sjukdomar som kan sprida sig bland djurfabrikerna. När ett utbrott sker måste djur avlivas och lokalerna saneras. Jag har skrivit om detta här.

Vad färre talar om är vem som betalar priset för de smitthärdar. Ja, vem är det? Jo, det är du och jag. Enligt svensk och EU-lag ska djurindustrierna ersättas för avlivning, sanering, produktionsbortfall och förlorat djurvärde. Just nu grasserar fågelinfluensan med full kraft i södra Sverige. Sju anläggningar har hittills drabbats och 2,1 miljoner fåglar har avlivats, varav 1,3 miljoner vid Sveriges största äggproducent CA Cedergrens i Mönsterås.

Jag bad Riksdagens utredningstjänst ta reda på vad detta kostar skattebetalarna. Summa: 340 miljoner kronor. Och då är alla kostnader är ännu inte inräknade.

Det billiga köttet, äggen och mjölken har ibland ett högt pris. Det priset är vi alla med och betalar. Rimligt?

Läs gärna hela rapporten från RUT.

Utveckla kollektivtrafiken

Naturvårdsverket tog för nästan två år sedan konkreta förslag till hur kollektivtrafiken ska utvecklas. Men vad har regeringen egentligen gjort? Behovet av att utveckla kollektivtrafiken är nu iochmed pandemin större än någonsin. Nu får infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) svara. Läs min fråga här eller nedan.

2021-02-17, Utredning för attraktivare kollektivtrafik
Jens Holm (V) till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

I rapporten Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av miljömålen 2019 presenterade våra myndigheter i samverkan en rad förslag för att öka möjligheterna att nå våra miljömål. Man konstaterar bland annat att för att nå målet om att 25 procent av alla persontransporter ska ske med gång, cykel- och kollektivtrafik år 2025 är det av stor betydelse att öka kollektivtrafikens attraktivitet även utanför storstadsområdena, där bilen fortfarande har en dominerande roll. En viktig förklaring till detta är enligt myndigheterna att ”hela resan” fungerar dåligt, med långa väntetider vid byte buss/tåg och tåg/tåg.

Man föreslår därför en utredning av hur kollektivtrafikens attraktivitet kan öka i städer och större samhällen utanför storstadsområden genom att bland annat se över förutsättningarna för att införa takttidtabeller med knutpunktstrafik i större skala, med fokus på den interregionala tågtrafiken. Tydligare tidtabeller och bättre bytesmöjligheter mellan olika tåg och mellan tåg och buss är centralt. Utredningen ska omfatta hela-resan-perspektivet och innehålla en övergripande samhällsekonomisk analys. Naturvårdsverket föreslår att utredningen även ska inbegripa digitaliseringsaspekter och ser ett behov av att komplettera åtgärden med ytterligare styrmedel för att åstadkomma en överflyttning från bil till kollektivtrafik. Förslaget är positivt för miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö och God bebyggd miljö.

Pandemin har minskat kollektivtrafikresandet med 50 procent, och kollektivtrafiken har tappat 7,5 miljarder kronor i intäkter. Vänsterpartiet anser därför att behovet av åtgärder, inklusive kraftigt ökat ekonomiskt stöd för investeringar, för en omstart efter coronapandemin är ännu mer akut för att stärka kollektivtrafikens roll och byggandet av det hållbara samhället.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Avser ministern att verka för att en utredning skyndsamt ska tillsättas för en attraktivare kollektivtrafik enligt myndigheternas förslag i Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av miljömålen 2019?