Har debatterat sopor i riksdagen ikväll. Nedan mitt anförande.
Anförande riksdagens kammare, MJU7
Vem har inte gått och släpat stora kassar och kartonger med konservburkar, plastbyttor och tidningspapper. När man kommit fram till de gröna insamlingsbehållarna har de redan varit överfulla och smutsiga. Då är det bara att traska vidare till nästa gröna insamlingsiglo. Är det lätt att leva miljövänligt då? Nej.
Tyvärr är det så här insamlingen av förpackningar och tidningar ser ut idag i Sverige. Ansvaret ligger på producenterna, alltså företagen, att samla in. Ansvaret för den resterande delen av hushållsavfallet ligger däremot på våra kommuner att samla in. Havremjölksförpackningen och Dagens Nyheter – en grön behållare nånstans på stan, matrester och dammråttor – i sopbehållaren vid min bostad. Enkelt? Nej. Bra för miljön? Nej. Logiskt? Nej, inte om man vill ha ett rationellt och effektivt insamlingssystem. Något vi alla väl vill, får jag hoppas.
Det var därför ingen slump att den statliga utredningen ”Mot det hållbara samhället” (SOU 2012:56) för drygt tre år sedan föreslog just att kommunerna skulle få det samlade insamlingsansvaret för allt avfall. Kommunerna samlar ju in allt annat avfall från hushållen, så det var den enda logiska lösningen. Trots att uppgiften var relativt enkel drog den tidigare borgerliga regeringen drog det hela in långbänk. Men, så två veckor innan valet, på ett av den dåvarande regeringens sista sammanträden beslutade man att frångå sin egen utrednings förslag: Uppsplittringen skulle bestå; företagen skulle fortsätta att ha ansvar för insamling av förpackningar och tidningar. Jag frågar mig varför?
Och nu ser vi samma förslag i det här betänkandet. M, C, L, KD med stöd av SD tycker att allt ska fortsätta som förr avseende ansvaret. Varför?
Kan det finnas en ideologisk blockering här? Har vår borgerliga borgerliga opposition med stöd av SD så svårt att erkänna att vissa saker sköts bäst av våra kommuner, i det här fallet all sopinsamling? Varför går man emot den utredning man själv tillsatte? Varför går man emot en stor del av de tunga remissinstanserna? Varför underkänner Moderaterna, Centerpartiet, SD och ni andra våra 290 hårt arbetande kommuner som är beredda att axla avfallsansvaret utifrån sina lokala förutsättningar? Varför sätter man marknaden före miljön? För jag tycker att det är det man gör.
Verkligheten talar också för att ge kommunerna det samlade ansvaret för avfallsinsamlingen. Det finns ett antal kommuner som har infört en fastighetsnära insamling, som alltså har tagit ett ansvar att i kommunens regi samla in förpackningar och tidningar. Och här ser man att de kommuner som gjort det samlar in långt mycket mer avfall för återvinning än andra. Ta Helsingborgs kommun som tidigt införde fastighetsnära insamling. De samlar in och materialåtervinner mer än dubbelt så mycket plast och metall som genomsnittet av de svenska kommunerna. De ligger även långt över snittet vad det gäller insamlingen av tidningar och pappersförpackningar.
Den här frågan är särskilt viktigt i ljuset av att vi svenskar slänger alltmer. Nu slänger vi 450 kg/person, det är en ökning med 50 procent de senaste 20 åren. Det här borde få alla politiker att enas om att hitta den mest rationella och effektiva lösningen. Och det borde vara att låta våra kommuner få hela ansvaret för avfallsinsamlingen, helt i linje med utredningens förslag. Producentansvaret ska förstås finnas kvar t ex genom att företagen/förpackningsindustrin betalar våra kommuner för den tjänst de utför. Det här skulle vara i intresse för inte bara våra hushåll och medborgare i hela Sverige, men också för miljön och en effektiv avfallsinsamling.
Bifall till reservation 2 och låt kommunerna få det samlade ansvaret för insamlingen av allt hushållsavfall.
Jens Holm (V)
Se hela debatten från riksdagen här.