EU vill glädjande nog avskaffa alla investeraravtal (ISDS) mellan EU-länder, men Sverige stretar emot. Varför? För att backa upp Vattenfalls stämning av tyska staten? Läs min fråga till Hans Dahlgren (S) här eller nedan.
Upphävande av investeringsavtal
Skriftlig fråga 2019/20:1015, 2020-02-26
Av Jens Holm (V) till Statsrådet Hans Dahlgren (S)
Efter en dom i EU-domstolen i mars 2018 ska alla så kallade investeringsavtal mellan EU-länder upphävas. EU-kommissionen har med anledning av domslutet inlett en process där man uppmanar EU-länderna att häva de investerarskyddsklausuler som finns mellan EU-länderna. EU-kommissionen tolkar domslutet som att även den investerarskyddsklausul som finns inom ramen för det internationella energifördraget (International Energy Charter) är otidsenlig och ska upphävas mellan EU-länder. Detta är ett mycket välkommet agerande, enligt Vänsterpartiets mening.
I ett svar till EU-parlamentariker Martin Schirdewan den 13 september 2018 (fråga E-003998/2018) säger EU-kommissionen att kravet på att upphäva investerarskydd även kan appliceras på den pågående tvisten där svenska Vattenfall stämt den tyska staten. Som jag tolkar det anser alltså kommissionen att Vattenfall inte längre kan stämma den tyska staten med Internationella energifördragets investerarskyddsklausul som grund.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Hans Dahlgren:
Har EU-kommissionen kontaktat den svenska regeringen angående Vattenfalls stämning av den tyska staten med Internationella energifördragets investerarskyddsklausul som grund och med anledning av EU-domstolens dom, och vad har i så fall den svenska regeringen svarat på detta?