Ska Telia vara i en genomkorrupt diktatur?

Snart kommer vi i näringsutskottet att förhöra Telia-Soneras VD Lars Nyberg samt finansmarknadsminister Peter Norman. Anledningen är förstås Telia-Soneras verksamhet i Uzbekistan.

Några av mina frågor är:
Kan Lars Nyberg verkligen garantera att Telia-Sonera kan vara verksamma i en genomkorrupt diktatur utan att befläckas av systemet där?
EUs släppte det sista av sina sanktioner mot Uzbekistan först i otober 2009. Telia gick alltså in i en stat som EU hade sanktioner mot. Var det lämpligt?
Har Telia själva träffat företrädare för Takilant? Hur kan man annars göra en jätteaffär på 2,2 miljarder kronor?
Vilket mandat har de externa granskarna som Telia har tillsatt fått? Ska de bara titta på transaktionen till låtsasföretaget Takilant eller gör de en större genomlysning av hela Telias verksamhet i Uzbekistan? Kan vi få se uppdraget till de externa granskarna (Mannheimer-Svartling)?
Hur ser det ut i det andra, tvivelaktiga, länderna där Telia är verksamt; exempelvis Kazakstan och Tadjikistan? Hur agerar man för att förhindra korruption och att man blir utnyttjade av respektive regim?

Om jag inte får tillfredsställande svar på det ovanstående kommer jag uppmana Lars Nyberg att Telia-Sonera ska lämna Uzbekistan snarast möjligt.

Jag vill också veta från Peter Norman: Svenska staten är största ägare i Telia-Sonera (37,3 procent), men regeringen har ingen separat strategi för vad man vill göra med Telia-Sonera. Det finns ex vis inga ägardirektiv. Hur ska regering och riksdag kunna öka inflytandet över Telia-Sonera? Anser Norman att det är nödvändigt? Hur gick det med det vällovliga utspelet från i våras, att de statliga företagen (Telia i synnerhet) måste ta ett större ansvar?