Läs gärna min senaste debattartikel i Miljöaktuellt, nedan eller där.
Lena Ek urholkar klimathandelsystemet
Miljöaktuellt 2012-03-12
2013 är det dags för den tredje fasen (2013-2020) i EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS. ETS är EUs viktigaste styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser. Det går därför inte att nog understryka vikten av ett robust och välfungerande handelssystem. Det finns två faktorer som är helt avgörande för att systemet ska fungera; att antalet utsläppsrätter (EUA) successivt minskar samt att det sätts ett pris på utsläppsrätterna redan från start, genom auktionering.
I dagsläget fungerar systemet undermåligt. Priset på utsläppsrätter har rasat ned till, i dagsläget, 8,5 euro/ton. Ska systemet fungera måste priset vara långt mycket högre än så. Inom EU diskuteras att göra vissa nedskärningar i utbudet eftersom det finns ett stort överskott av utsläppsrätter, genom en s k set aside. Men det kommer knappast att räcka. Fler åtgärder måste på plats för att handelssystemet ska fungera. Alternativt att handelssystemet kompletteras med andra kraftfulla styrmedel, exempelvis en europeisk koldioxidskatt.
Sverige kan här spela en viktig roll för att systemet ska fungera bättre. Men jag måste säga att jag är osäker på vad den svenska regeringen egentligen vill med handelssystemet. Ännu mer förbryllad blir man över Naturvårdsverkets ansökan om utsläppsrätter inför den tredje handelsperioden. I ansökan begär Naturvårdsverket att Sverige ska få släppa upp 30,2 miljoner ton för 2013. Detta ska successivt minskas till 24 miljoner ton år 2020. Idag släpper svensk industri inom handelssystemet ut knappt 23 miljoner ton. Om Naturvårdsverkets ansökan bifalls får Sverige 7 miljoner ton extra utsläppsrätter jämfört med idag.
Med den tredje handelsperioden görs vissa ändringar, fjärrvärmeinstallationer kommer exempelvis att inkluderas i handelssystemet. Enligt uppgifter från Naturvårdsverket motsvarar de nya svenska installationerna ett nettobidrag på ungefär 2 miljoner ton inom handelssystemet. Sverige har dessutom ett krav från EU att minska utsläppen inom handelssystemet med 21 procent jämfört med 2005. Det totala svenska klimatmålet är att minska med 40 procent till 2020 jämfört med 1990. Utifrån det perspektivet förefaller en ökning med drygt 7 miljoner ton inom EUs handelssystem inte korrelera väl med de svenska klimatmålen.
Till Miljöaktuellt 9/2 säger miljöminister Lena Ek: ”Att Sverige gynnas i tilldelningen av utsläppsrätter inom EU visar tydligt på fördelarna av att gå före med klimat- och miljöåtgärder.” Det är bra att Sverige ligger långt framme vad det gäller miljövänlig teknik. Men ska det verkligen leda till att Sverige ska begära 30 procent mer utsläppsrätter än tidigare? En ökning av gratistilldelningen med 7 miljoner ton innebär dessutom en indirekt subvention på ungefär 500 miljoner kronor till en verksamhet som redan idag är utbyggd (delvis med offentliga medel) och kommersialiserad.
Ju fler utsläppsrätter som är gratis desto större risk fortsatta brister i handelssystemet. Anser verkligen Lena Ek att det är bra att Sverige kan få så stor andel gratistilldelning till nästa handelsperiod? I ljuset av en fortsatt kräftgång för ETS borde Sverige verka för att systemet stramas upp och förbättras. Inte att det urholkas. Sverige borde också verka för att kompletterande åtgärder till handelssystemet införs, exempelvis en europeisk koldioxidskatt samt högre klimatmål överlag för EU. När tänker Lena Ek lyfta dessa frågor?
Jens Holm (V), riksdagsledamot och ETS-förhandlare för vänstergruppen i EU-parlamentet under 2008