Kärnkraften och ekonomin

Debatten om klimatförändringarna har gjort att kärnkraftsanhängarna vädrar morgonluft. Jag märkte det inte minst under tiden i EU-parlamentet. Det fanns inte ett klimatrelaterat beslut där inte konservativa politiker försökte lyfta in kärnkraftens fördelar. Ibland lyckades de, och då var jag och andra miljöanhängare tvungna att rösta nej.

Och diskussionen är väl inte helt enkel, ska erkännas. Klimatförändringarna är ju det största hotet vi ställts inför på mycket länge. Kärnkraft är ett sätt att producera energi som sannolikt leder till mindre utsläpp än många andra fossila energikällor. Men det finns enorma risker med kärnkraften. Ja, men då svarar anhängarna att det finns det med klimatförändringarna också. De riskerna är ännu större…

Kärnkraftskritikens starkaste argument, säkerheten (risken för ett haveri, risken för anrikning av avfall -> produktion av kärnvapen, lagringen och den smutsiga brytningen), blir med iochmed klimatdebatten kraftigt nedfilat. Jag tycker emellertid fortfarande säkerhetsdimensionen är den viktigaste. Varför ersätta ett problem med ett annat? Men klimathotet försvårar debatten.

Men ett argument som kärnkraftsanhängarna sällan måste konfronteras med är det ekonomiska. Kärnkraft är extremt dyrt och tar lång tid att realisera. Kärnkraften tränger bort resurser från förnyelsebara energikällor. Ett gott, och skrämmande, exempel på det är Finlands byggande av reaktorn Olkiluoto 3. DN rapporterade igår, ”Finländsk kärnkraft med förhinder” (tyvärr ej på nätet), om bygget som överskridit alla tidsplaner och budgetar. Kostnaderna har nu dragit iväg med 23 miljarder kronor mer än budgeterat och projektet är minst tre år försenat. Slutnotan väntas hamna på 56 miljarder kr, minst.

Vad skulle man kunna ha gjort för de pengarna? Den stora vindkraftsparken Lillgrund kostade knappt 2 miljarder kronor att färdigställa (vid bygge på land mycket billigare). Den har en effekt på 110 megawatt och genererar 330 GWh/år, en kärnkraftsreaktors effekt är cirka tio gånger mer. Men även om man skulle bygga tio Lillgrund till skulle man ändå inte närma sig de astronomiska kärnkraftskostnaderna. Det går alltså att komma undan kärnkraften. Man slipper risken för ett haveri, inget farligt avfall och det är ett relativt enkelt underhåll. Och det är, i sammanhanget, förhållandevis billigt.

Folkpartiet och andra kärnkraftsfundamentalister behöver alltför sällan svara på den självklara frågan: Hur mycket kostar det? Hur lång tid tar det?

16 reaktioner på ”Kärnkraften och ekonomin

  1. Hej Jens!

    Vad kul att du vill diskutera kärnkraften! 🙂 De flesta kärnkraftsmotstånadre verkan mer intresserade av att bara kasta fram hatiska påståenden och sedan skyr de diskussionen. Låt oss diskutera.

    Du börjar med utsläppen så där kan ju diskussionen börja. Ger kärnkraft lägre utsläpp?

    Svaret är: utan tvekan. Kollar vi WWF’s (Världsnaturfondens) siffror (så du inte tror jag plockar någon kärnkraftsälskarens siffror) så i deras Climate Scorecards för 2009 hittaar vi följande utsläpps-siffor:

    Tyskland: 495 gram koldioxid per producerad kWh.
    Storbrittanien: 572 gram per kWh.
    USA: 625 gram per kWh.
    Kina: 771 gram per kWh.

    Jämför vi detta med kärnkraftsnationerna Frankrike och Sverige… 86 respektive 47 gram per kWh.

    WWF vile inte riktigt erkänna detta dock så i tbellerna skrev de siffror som var 400% och 450% av de egentliga värdet… men i fotnoterna stod den egentliga siffran.

    Sedan det där med risker. Risker är något vi kärnkraftsentusiaster älskar att tala om, länge och väl. Du säger…

    risken för ett haveri, risken för anrikning av avfall -> produktion av kärnvapen, lagringen och den smutsiga brytningen

    Vi kan börja med en av punkterna där och köra dialogen därifrån: risken för ett haveri. Vad menar du där lite mer exakt? Kan du utveckla resonemanget?

  2. Hej Jens!
    Intressant artikel och jag håller med dig om kärnkraft. Ett frågetecken bara. Är 10 vindkraftbyar a 110 MW och ett kärnkraftverk med 1.1GW verkligen samma sak? Effekt är en väl en sak men producerad energi borde skilja. Tror att i snitt har vindkraftverk ca 25% effektutnyttjande och ett kärnkraftverk borde väl ligga långt över det? Spelar givetvis ingen roll, i Frankrike har massor med kärnkraftverk stått stilla denna vinter.

  3. Lillgrund beräknas få en nyttjandegrad på 30-35%, 330 GWh årligen. Som jämförelse kan sägas att Forsmarks största reaktor genererar 9 TWh årligen, dvs motsvarande 27 ”Lillgrundar”.

    Märk då även att Forsmark totalt har tre reaktorer, om totalt 21 TWh – eller 64 gånger effektuttaget från Lillgrund…

  4. Instämmer i att jag borde ha talat om elproduktionen och inte effekten. Grundargumentet är dock att kärnkraften tränger bort resurser från förnyelsebar energi. Vindel som byggs på land är ju mycket billigare. Lillgrund var ju eg dyrt.

  5. Grundargumentet är dock att kärnkraften tränger bort resurser från förnyelsebar energi.

    Kan du belägga det argumentet? Speciellt som hälften av Sveriges el kommer från förnybar energi. Sverige visar alledes utmärkt att förnybart och kärnkraft trivs utmärkt sida vid sida.

  6. Jo, men det är ju nästan uteslutande från vattenkraften och de investeringarna gjordes för länge sedan. Nu behövs nya pengar. Då kan vi fråga oss: ska vi lägga detta på dyr och osäker kärnkraftsel eller på förnyelsebart, ex vis vind?

  7. Jag väntar fortfarande på svar på min första fråga Jens, i första kommentaren ovan.

    Som utökning på den frågan undrar jag…

    dyr och osäker kärnkraftsel

    …vad menar du med detta? På vilket sätt är kärnkaften dyrare än förnybart? Att Olkiluoto 3 är ett projekt som kunde skötts bättre tvekar ingen om. Men samtidigt spottar kineserna ur sig verk för halva till 1/4 av priset i väst. Så vad är det du har som argument för att kärnkraften alltid (och inte bara i ett(1) strulande projekt) är ”extremt dyr” i förhållande till de alternativ som du föreslår?

    Kollar man exempelvis Elforsk’s siffror så är vindkraften mellan 70 och 200% dyrare än kärnkraft. Vad är dyrast sa du?

    Svensk kärnkraft betalar varje år mer än 4.2 miljarder SEK i en konstgjord tilläggsskatt, den så kallade effektskatten, till staten. Detta samtidigt som vindkraften får mycket generösa bidrag. Ändå går inte ca 50% av vindkraftsprojekten igång på grund av pengastrul. Vad är dyrast?

    Om du tror på ditt argument att kärnkraft är så dyrt, varför då inte slopa allt vad extra skatter, bidrag och liknande heter och låta de rena kraftformerna tävla på lika villkor. Ju lägre produktionskostnad, desto högre vinstmarginal. Industrin väljer det som ger dem mest pengar. Vad tror du blir det föredragna energislaget (förutom vattenkraft) om detta sker?

  8. Min poäng var att Olkiluoto 3, som många kärnkraftskramare framhåller som ett föredöme, har passerat alla gränser vad det gäller tid och kostnader. De pengarna hade kunnat göra bättre nytta någon annanstans. Kanske skulle jag tagit ett annat vindprojekt som exempel, eftersom Lillgrund är förhållandevis dyrt. Landbaserad vindkraft är mycket billigare (och numera ännu mer effektiv).

  9. Olkiluoto 3 är ett pilotprojekt. Det är i princip standard att pilotprojekt blir dyrare. ibland lite ibland mycket. Detta visste både tillverkaren och kunden vilket är anledningen till att kraftverket såldes till fastpris. för mer akademisk förklaring se http://en.wikipedia.org/wiki/Experience_curve_effects

    Tillverkaren tar smällen som läropengar för att kunna bygga nästa kraftverk billigare. så det är inte sant att ”De pengarna hade kunnat göra bättre nytta någon annanstans” De pengarna gör att nästa kärnkraftverk kommer att bli billigare och nästa och nästa.

  10. Kärnkraft och Vindkraft med motsvarande totalkapacitet har samma kostnad per Kwh. Men kärnkraften har en kapacitetsfaktor på 90-98% medan vindkraften har en på 20-25%, vilket gör vindkraften många gånger dyrare. Olkiluoto 3 blir världens största och första reaktor av sin typ, det är klart att budgeten inte håller. Det är väll ingen hemlighet att ingenjörer alltid underskattar kostnaderna. Detta till trots så blir Olkiluoto 3 betydligt kostnadseffektivare än vindkraft. Och på vilken fakta baserar du att landbaserad vindkraft skulle vara effektivare?

    Låt oss räkna lite! Vindkraften i Sverige hade 2007 en kapacitetsfaktor på 21%. Olkiluoto 1&2 hade en kapacitetsfaktor på 97%. Olkiluoto 3 kommer att ha en total effekt på 1600wh. Lillgrund 110Mvh.

    Kärnkraft : 56Mkr. 1600Mwh * 0,97 = 1552Mwh
    Vindkraft : 2 * 28 = 56Mkr. 110Mvh * 0,21 * 28 = 646,8Mvh

    1552/646,8 = 2,4

    Lillgrund är fortfarande 240% dyrare än Olkiluoto. Kanske du borde ha beräknat kostnaderna förrän du började sprida lögner.

  11. Jag glömde att säga att den beräknade driftstiden för lillgrund är 20-25år. Olkiluoto3 60år. Iaktar man det blir Lillgrund minst 500% dyrare.

  12. Jens, ingen har framhållt OL3 som ett ”föredöme”. Areva har klantat sig rejält och projektet är inte alls bra skött. Vi kärnkraftsvänner är snarare förbannade på att Aerva lyckats schabbla sig så grundligt att myndigheterna måste gå in med den hårda piskan för att få dem på fötter.

    Som Christoffer pekar på är OL3 ett pilotprojekt. Det är Arevas första bygge av EPR-reaktorn. I budgivningen mot GE Mitsubishi tog man i så att man spräckte brallan bara för att vinna kontraktet.

    Vidare undrar jag fortfarande vad du menar med: risken för ett haveri, risken för anrikning av avfall -> produktion av kärnvapen, lagringen och den smutsiga brytningen. Kommentar?

  13. Det stör mig nåt fruktansvärt att du Jens sticker huvudet i sanden så här. En massa ounderbyggda påståenden (ja, faktiskt) och sen när du får mothugg – tystnad.

  14. Vad som dock bör tas i beaktande är att om du bygger ett kärnkraftsverk så har du en skadeståndsskyldighet upp till 12 miljarder kronor vid olycka, Tjernobyl beräknas ha kostat Ukraina 235 miljarder dollar (beräknat för 30 år framåt efter olyckan). Utan regeringens subventionerade försäkring, vad blir kostnaden? Är det rätt att vi som skattebetalare ska stå för den kostnaden?

    Vad som dessutom är oerhört mycket viktigare och vad som verkar glömmas bort i debatten är att Sverige ska agera som ett föregångsland i omställningen mot ett grönare samhälle. Hur ska vi motivera U-länder att producera förnybar energi när vi som har större ekonomiska medel inte vill göra det? Kärnkraften utgör ca 15 % av jordens energiproduktion och färre än 10 länder hämtar mer än 50 % av sin energi därifrån. Om vi väljer att satsa på kärnkraften så riskerar forskningen kring förnybara energikällor att stanna av, vilka ska då driva denna utvecklingen, resurssvaga nationer som inte kan betala för kärnkraft? Det bör poängteras att jag inte är emot kärnkraften i sig, trots riskerna, utan snarare är rädd för effekterna av vad en nysatsning på kärnkraft innebär.

    Som sagt, hur ska en global omställning mot förnyelsebar energiproduktion gå till om inte vi med mest resurser är beredda att gå i första ledet?

  15. Pingback: Finsk kärnkraft avskräcker « Jens Holm

  16. Pingback: Ett kolsvart bokslut för miljön « Jens Holm

Lämna ett svar till Skalis Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s