Grekland förbereder nu det största sparprogrammet på länge. EU-kommissionen har också lagt fram hårda krav på nedskärningar och besparingar. I praktiken är landet bankrutt. Samma usla situation gäller för en flera andra EU-länder; Spanien, Italien och Lettland, för att nämna några exempel. Inför EMU-omröstningen var ett av argumentet från oss på Nej-sidan att det är dåligt med den fasta växelkurs som EMU innebär. Liknelsen med en termostat som ska upprätthålla samma temperatur från Finland i norr till Grekland i söder är rätt träffande.
Hade Grekland och andra länder i kris fått sänka värdet på sin valuta hade de kunnat komma ur krisen enklare än vad som gäller nu. Den stora frågan är hur långt EU är berett att gå för att värna om prestigen. Det enklaste hade ju varit att släppa Grekland m fl från EMUs ekonomiska tvångströja. Detta förstås till priset av en gigantisk prestigeförlust av EMU som projekt.
Vad som förvånar mig är att så lite debatt förs i Sverige om kopplingen mellan krisen och EMU (gårdagens Studio ett var ett lysande undantag). Ett skäl är förstås att vi inte är anslutna fullt ut till EMU. Men när folkpartister och andra kräver en ny EMU-folkomröstning borde de avkrävas ett svar på just hur framtida ekonomiska kriser och obalanser i Europas ekonomier ska lösas.
SR, SvD, DN, Mats Engström.
Jens Holm 
Kommentera