Vegetariskt i livsmedelsstrategin

Regeringen har nyligen presenterat sitt förslag till livsmedelsstrategi(öppnas som pdf). En ökad svensk produktion av livsmedel är huvudfokus. Men i strategin understryks också vikten av att det ska vara hållbara livsmedel som ska produceras, med låga utsläpp av växthusgaser och liten miljöpåverkan överlag. Mer ekologiska livsmedel tas också upp liksom vegetarisk mat och minskad köttkonsumtion.

Vänsterpartiet står bakom livsmedelsstrategin. Vi vill producera mer hållbara livsmedel i Sverige. Vi har också i förhandlingarna drivit att mer vegetarisk mat skulle vara en bärande del av strategin. Så blev det inte riktigt, men det vegetariska, liksom mindre kött, finns helt klart med, och det är tack vara Vänsterpartiet. Några exempel från strategin:

All livsmedelsproduktion påverkar miljön och klimatet och animalier påverkar miljön mest. Köttproduktion medför bl.a. utsläpp av metangas och bidrar därför till klimatförändringen. Köttproduktionen kräver också större produktionsresurser jämfört med vegetabilieproduktionen. (s 11)

Både i Sverige och i övriga västvärlden behöver vi därför förändra vårt
beteende i riktning mot en mer hållbar köttkonsumtion. Ett effektivt sätt
att minska utsläppen är genom förändrade konsumtionsvanor med mer
vegetabilier och mindre kött. (s 12)

På sidan 13 finns ett kapitel om djurskydd och s 87 och framåt behandlar ”hållbara livsmedel”. Ett av de uttalade målen är att skapa en mer ”hållbar livsmedelskedja” och i det övergripande målet (s 20) vill strategin ha en ökad livsmedelsproduktion i Sverige men där ”relevanta miljömål ska uppnås”. Den ekologiska produktionen av livsmedel pekas också ut och kommer att prioriteras mer i framtiden.

Hade vi i Vänsterpartiet fått skriva livsmedelsstrategin själva hade den blivit annorlunda och haft ett mycket. Minskad köttkonsumtion hade varit ett uttalat mål, liksom att den ekologiska andelen livsmedel ska öka (läs mer i vår motion om Hållbar mat). Vi hade också fått ett tydligt mål för självförsörjningsgrad av livsmedel. Läs mer hur min kollega Håkan Svenneling, och den som förhandlat för Vs del, kommenterar strategin.

Men nu är det här en strategi där till och med de borgerliga är med och då blir målsättningarna mycket fluffigare. Men det här är i alla fall något att gå vidare med. Och då kommer vi fortsätta verka för att både vegetarisk mat, minskad köttkonsumtion och ekologisk mat kommer att prioriteras då satsningar ska göras på framtidens mat. Hållbar mat, helt enkelt.

För övrigt är det intressant vad mycket det händer på det vegetariska området. Jag har skrivit om det tidigare. När årets kock skulle koras var uppgiften att i huvudsak laga vegetarisk mat (fem olika rätter) och igår sände Sveriges radio ett inslag om ”växtslaktare” (ett begrepp jag inte riktigt vet vad jag tycker om, men att förädla vegetabilier är en god idé). Mycket är på gång. Nu gäller det att politiken skapar rätt förutsättningar för omställningen mot mer vego.

 

Köttnormen bruten – vad gör politiken?

Det är glädjande att så många vill äta mer vegetariskt och mindre kött. Enligt den här opinionsundersökningen tänker var tredje svensk skära ned på sin köttkonsumtion de kommande åren. Och enligt Axfood äter nästan varannan svensk vegetariskt en eller flera gånger i veckan. Det här är bara två i raden av undersökningar som visar på att köttnormen håller på att brytas.

Det finns en kritisk massa därute. Folk vill minska sin köttkonsumtion. Man blir mer och mer medveten om klimatet, djuren och folkhälsan. Men vad gör politiken? Varenda gång jag lyft frågan om minskad köttkonsumtion och hållbar mat med andra politiker får jag svaret; det där ska vi inte lägga oss i. Folk får bestämma själva vad de ska ha på tallriken.

Det kan verka logiskt. Men visst måste vi agera om det finns en industri som leder till nästan en femtedel av världens utsläpp av växthusgaser, försämrad folkhälsa, utnyttjandet och dödandet av miljontals djur (bara i Sverige), massiv pengarullning i form av offentliga subventioner?

Så agerar vi när det gäller bilarna. Inte för att vi gör tillräckligt, men vi har en skatt på drivmedel, trängselskatter, parkeringsavgifter, fordonsskatt m m. Vi har gemensamma målsättningar om minskad bilism och utsläpp.

Så agerar vi när det gäller alkohol och tobak. Relativt höga punktskatter, informationskampanjer om minskad konsumtion, åldersgränser och begränsningar avseende reklam och marknadsföring.

Detta gör vi utan att för den sakens skull anklagas för att detaljstyra hur många gånger du sätter dig bakom ratten, tar ett glas vin eller tänder en cig. Det bestämmer du själv. Men vi politiker tar ansvar för helheten.

Därför vore det fullt självklart om vi också kunde komma överens om att köttkonsumtionen ska minska och det vegetariska ska öka. Vi borde kunna komma överens om en målsättning och kanske också en handlingsplan. Detaljerna i handlingsplanen för minskad köttkonsumtion skulle vi säkert vara oense om, men om inriktningen; att köttet ska minska där borde det finnas samma relativa konsensus som inom trafiken, alkoholen och tobaken. Visst borde vi också kunna vara överens om att Sverige kan bli en stornation i ny hållbar mat. Jag tycker Vinnovas tävling om att ta fram nya vegetabiliska livsmedel som pågått nu under hösten har varit så intressant. Finns det perspektivet med i förhandlingarna om en livsmedelsstrategi för Sverige? Det har inte varit någon självklarhet under förhandlingarna, så mycket kan jag säga.

Ska det vara så svårt att enas om mindre kött och hållbarare mat? Jag tycker inte det.

P S Gunhild Stordalen från EAT Foundation skriver bra om vikten av att köttkonsumtionen måste ta en större del av sina samhällskostnader. Det borde också vara en självklarhet.

Vägval för djuren

Hur vill vi att vår mat ska produceras i framtiden? Jag tycker att Sveriges radios Kalibers avslöjande om experiment med en alltmer intensiv och djurfrånvänd grisuppfödning sänder en tydlig signal om något som iallafall jag inte vill se mer av. När vi föder upp djur ska vi göra det på ett så etiskt bra sätt som möjligt. Vi måste dessutom äta mycket mer vegetariskt. Grisexperiment som det vi fått prov på hoppas jag att vi inte ska se mer av.

Vad tycker ansvarig minister, Sven-Erik Bucht? Jag lyfter frågan i min senaste interpellation. Läs där eller nedan. Såg förresten att P4 Gotland har uppmärksammat min interpellation.

Djuromsorgsprogrammet för grisar
Interpellation 2014/15:241, av Jens Holm (V) till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Sveriges Grisföretagare har genomfört ett storskaligt projekt för att hitta effektivare uppfödningsmetoder inom svensk grisproduktion. Projektet, som kallas Djuromsorgsprogrammet, omfattar 4 400 suggor och tiotusentals andra grisar. Genom Djuromsorgsprogrammet har uppfödarna kunnat använda metoder som i dagsläget av djurvälfärdshänsyn inte är godkända i Sverige. Ett av syftena med programmet är att genom införande av ett så kallat kontrollprogram (här kallat djuromsorgsprogram) göra så att vissa intensivare uppfödningsmetoder blir tillåtna i Sverige.

Djuromsorgsprogrammet handlar om en intensivare uppfödning med fler grisar per avdelning och på oförändrad yta, fixering av suggorna i en minimal bur (så kallade skyddsgrindar) och en kortare tid för de nyfödda griskultingarna att vara tillsammans med suggan. Det här handlar om metoder som inte är godkända enligt svensk djurskyddslag eller föreskrifter varför projektet har fått klassas som ett djurförsök.

Projektet har kritiserats både från djurrättsrörelsen och forskare. Till Sveriges Radio den 30 januari säger Bo Algers, professor i husdjurshygien vid SLU i Skara, om grisexperimentet: ”Det tycker jag är att gå tillbaka till 60-talet och jag tror faktiskt inte att medborgarna i dag accepterar att man sätter djur i bur så de inte ens kan vända sig om.”

Svensk grisproduktion är satt under hårt internationellt konkurrenstryck. Vägen fram för svensk livsmedelsproduktion borde vara att sträva efter högre miljö- och djurskyddsambitioner, inte lägre, samt en minskad köttkonsumtion. En intensivare uppfödning, inburning av suggorna och mindre tid för kultingen hos suggan kan knappast vara vägen framåt för en etiskt anständig grisuppfödning. Djuromsorgsprogrammet borde därför inte godkännas.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:

1. Vad kommer statsrådet att göra för att stärka, inte försämra, omsorgen om grisar i Sverige?

2. Kommer statsrådet att verka för att uppfödningsmetoder som inte är godkända, såsom de inom Djuromsorgsprogrammet, inte får någon förlängning?

Grisexperimentet borde avslutas

Sveriges Grisuppfödare har genomfört ett storskaligt projekt för att hitta ”effektivare” uppfödningsmetoder inom svensk grisproduktion. Projektet, som kallas ”Djuromsorgsprogrammet”, godkändes 2013 och omfattar omfattar 4400 suggor, vilket torde landa på totalt drygt 100 000 grisar (varje sugga föder 26 kultingar per år). Genom detta experiment har uppfödarna kunnat använda metoder som idagsläget av djurvälfärdshänsyn inte är godkända i Sverige, t ex fler grisar per avdelning, fixering av suggorna i en minimal bur (med s k skyddsgrindar och foderliggbås) och en kortare tid för de nyfödda griskultingarna att vara tillsammans med suggan och dia. Det här handlar metoder som inte är godkända enligt svensk djurskyddslag eller föreskrifter varför projektet har fått klassas som ett djurförsök.

Jag instämmer med professor Bo Algers som menar att det här grisprojektet är ett steg tillbaka i utvecklingen och som knappast har stöd hos svenska folket. Man ska också komma ihåg att när man börjar hålla suggor instängda på det här viset och låter kultingarna vara med suggan en kortare tid ökar det risken för sjukdomar. Just att förebygga sjukdomar är argumentet för den utbredda antibiotikaanvändningen som är så spridd i andra länder. Är det dit svensk grisindustri vill?

Svensk grisproduktion är satt under hårt internationellt konkurrenstryck, inte tu tal om det. Men vägen fram för svensk livsmedelsproduktion borde vara att sträva efter högre miljö- och djurskyddsambitioner och mer vegetarisk mat. En intensivare uppfödning, inburning av suggorna och mindre tid för kultingen och suggan kan knappast vara vägen framåt för en etiskt anständig grisuppfödning. Det här grisexperimentet borde därför avslutas snarast möjligt.

Är en ytterligare intensifiering och tydliga avsteg från djurskyddslagen verkligen den väg den nya S-MP regeringen vill gå? Jag hoppas inte det. Jag vill nu ha svar från ansvarig minister, landsbygdsminister Sven-Erik Buch. En interpellation är därför på gång.

Fem starka skäl för V

Många funderar fortfarande över vad de ska rösta på imorgon. Därför, fem starka skäl för Vänsterpartiet.

1. Rättvisa
Allt vi vänsterpartister gör handlar om rättvisa. Vi vill omfördela från rik till fattig. Bankerna och höginkomsttagarna ska vara med och finansiera upprustningen av vår välfärd och miljön. Samarbete är bättre än konkurrens. Därför ska vinstintresset bort från välfärden. Män måste ta större ansvar för barnen, men även för vårt klimat och jordens överlevnad. Rättvisa och jämställdhet hänger naturligt ihop. Rättighetskompassen sitter i alla vänsterpartisters ryggrad.

2. Miljön

Regeringen kommer inte att nå 14 av de 16 uppsatta miljökvalitetsmålen. Det är dags för miljöansvar. Vänsterpartiet är det parti som investerar mest i klimatomställningen. Mest pengar till kollektivtrafiken, energiomställningen, klimatupprustningen av bostäder och lokaler och på den hållbara maten.

3. Djuren
De åtta borgerliga åren har varit åtta förlordade år för djuren. Nu är det dags att få ett stopp för pälsindustrin, införa en djuretisk ombudsman och satsa på vegetarisk mat, som både är bra för djuren och miljön.

4. Globala rättvisan
Det är hög tid att vi får en annan utrikespolitik. Sverige ska stå upp för fattiga och förtryckta. Biståndet ska höjas (de s k avräkningarna ska bort), inför ett nytt klimatbistånd, vapenexporten ska stoppas och den internationella handeln ska bli rättvis (därför säger vi nej till handelsavtalet mellan EU-USA, TTIP). Vi ska självklart ha en solidarisk flyktingpolitik. Ingen ska skickas tillbaka till länder där de förföljs och hotas.

5. Stå upp för integriteten
Samtidigt som den tekniska utvecklingen gör fantastiska framsteg har också möjligheten att övervaka vår kommunikation ökat. Vänsterpartiet vill riva upp FRA-lagen, IPRED och datalagningsdirektivet. Vi behöver en samlad lagstiftning som rör integritet och en separat myndighet för detta. NSAs massövervakning är oacceptabel och Sverige måste markera stenhårt mot USA. Att privata företag som Facebook, Google och Apple har samarbetat med NSA visar att vi måste ha tydligare lagstiftning för att skydda integriteten i vår kommunikation. Edward Snowden, som avslöjat massövervakningen, förtjänar allt stöd.

Fråga dig själv: är jag nöjd med de senaste åtta åren, eller vill jag ha förändring? Vänsterpartiet är en garanti för att vi får ett slut på högerpolitiken. Det är dags för rättvisa. Rösta på Vänsterpartiet.

Klimatsmart mat är nyttigare

Alla som verkar för en minskad köttkonsumtion har nu fått ännu ett gott argument. Den köttfria eller köttsnåla maten är nämligen inte bara bättre för klimatet den är också minst lika nyttig som annan mat. Det konstateras i en ny uppsats skriven av nutritionisten Sandra Ekström. Den uppsatsen presenterades idag i riksdagen på ett seminarium som jag, Sara Karlsson (S) och Helena Leander (MP) arrangerade.

Nästa gång någon säger att en köttfri måndag i alla våra skolor hotar ungdomarnas hälsa kan vi meddela att det finns vetenskapliga belägg för att så inte är fallet. Tvärt om klimatsmart mat och minskad köttkonsumtion är bättre även ur ett näringsperspektiv.

Idag har jag också en debattartikel på temat mat-klimat. Läs den nedan eller på Dagens Arena.

Minska köttkonsumtionen nu!
Dagens Arena 2012-06-13
I fjol ökade de globala utsläppen av växthusgaser med drygt tre procent. Även i Sverige ökar utsläppen. För 2010 ökade utsläppen med elva procent. Fortsätter det på det här viset går vi mot en global temperaturhöjning på närmare 4 grader vid seklets slut, något som skulle leda till helt irreversibla konsekvenser för stora delar av jordklotet. Den processen är redan igång.

Vi vet också att det är vi i den rika världen som skapat den globala uppvärmningen. Av de historiska utsläppen ansvarar vi för nästan 80 procent. Det är alltså hög tid att öka ansträngningarna att få ned utsläppen av växthusgaser. Men ändå händer så lite. Även i Sverige.

Maten är kanske det område där vi snabbast skulle kunna få ned utsläppen utan att det skulle kräva alltför stora uppoffringar. Maten står för nästan 25 procent av våra utsläpp. Och animalieindustrin står här för de i särklass största utsläppen. Den svenska konsumtionen av kött, mjölk och ägg står för utsläpp på ungefär 10 miljoner ton. Det innebär en en ökning på drygt 20 procent jämfört med 1990 (Greenhouse gas emissions from Swedish consumption of meat, milk and eggs 1990 and 2005, SIK nr 794, 2009). Inte undra på, köttkonsumtionen har ökat med nästan 50 procent i Sverige sedan 1990. Jag undrar om det finns någon verksamhet eller produkt som visat på samma snabba ökning som just utsläppen från kött- och animalieindustrin? Den svenska kött- och animalieindustrin står idag för nästan lika stora utsläpp som alla Sveriges fyra miljoner personbilar.

Massbilismen är ett allvarligt miljöproblem, men vi har i alla fall bränsleskatter, trängselavgifter, fordonsskatt, informationskampanjer och andra styrmedel för att minska trafikens utsläpp. Men för livsmedelsindustrin och jordbruket finns inga styrmedel för att få ned utsläppen.

Det är hög tid att minska utsläppen från maten. Och det positiva är att det finns mycket handfast vi kan göra. Vänsterpartiet har motionerat om en allmän minskning av köttkonsumtionen. Vi vill ha en handlingsplan för minskad köttkonsumtion med 25 procent till att börja med. Vi har föreslagit köttfria dagar på skolor och annan offentlig verksamhet, bort med EUs köttsubventioner, mer vegetariskt i den offentliga upphandlingen och informationskampanjer för ökad vegetarisk konsumtion. Regeringens kampanj ”Sverige det nya matlandet” borde omvandlas till ”Sverige det hållbara matlandet” med tydliga satsningar på livsmedel som tydligt minskar utsläppen, exempelvis mer vegetarisk mat.

Ett vanligt motargument mot att verka för mer vegetariskt och mindre animaliskt är att det skulle kunna leda till näringsmässigt sämre mat. Det argumentet motbevisas härmed med nya forskningsresultat. Idag har jag och riksdagsledamöterna Sara Karlsson (S) och Helena Leander (MP) bjudit in nutritionistforskarna Sandra Ekström och  Katarina Bälter för att presentera den nya studien ”Kostens klimatpåverkan” till riksdagen. Forskarna har jämfört olika livsmedel både ur ett klimat och näringsperspektiv. Slutsatsen är att mat med inget eller lite kött inte bara bidrar till kraftigt minskade utsläpp. Den är också näringsmässigt minst lika bra som en mer köttbaserad kost.

De politiker som tidigare tvekat inför köttfria måndagar och handlingsplaner för minskad köttkonsumtion behöver inte längre oroa sig för att våra barn ska få näringsbrist. Nej, tvärt om med en minskad köttkonsumtion har vi inte bara chansen att kraftigt minska våra utsläpp, utan vi kommer också att må mycket bättre. Frågan är när lantbruksminister Eskil Erlandsson, miljöminister Lena Ek och folkhälsominister Maria Larsson ska börja agera?

Jens Holm (V), klimatpolitisk talesperson

Minska utsläppen från maten

Vi har precis lämnat in en motion med anledning av regeringens skrivelse 2011/12: 124 Miljö-, klimat-, och energiinsatser inom jordbruket. Vi vill ha en handlingsplan för att få ned utsläppen från livsmedelskedjan. En stor del av dessa utsläpp kommer från kött- och animaliesektorn. Det finns ju så mycket gott, näringsriktigt och klimatsmart som är vegetariskt. Det borde vi äta mer av, och mindre kött.

Detta är något av en blind fläck för Eskil Erlandsson och regeringen. Därför är denna motion viktig, tycker jag. Motionen finns hos riksdagen eller nedan.

Motion till Sveriges riksdag
Vänsterpartiet, 2012-04-25
Med anledning av skrivelse 2011/12: 124 Miljö-, klimat-, och energiinsatser inom jordbruket

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett handlingsprogram för att minska livsmedelskedjans klimatpåverkan.

Motivering

Skrivelsen är ett komplement till budgetpropositionen för 2012 (Prop. 2011/12:1) i fråga om regeringens övergripande mål att gröna näringarna ska vara miljö- och resurseffektiva och ha en nyckelroll i Sveriges energiproduktion. Det övergripande målet syftar till att nå regeringens vision bruka utan att förbruka. Redovisningen avser perioden 2007-2011 och avgränsas till insatser och resultat inom jordbrukssektorn exklusive förädlingsledet. Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2013 redovisa resultat för hur de gröna näringarna bidrar till en globalt hållbar utveckling.

Handlingsprogram för livsmedelskedjans klimatpåverkan

Vänsterpartiet menar att skrivelsen i flera hänseenden på ett förtjänstfullt sätt redogör för effekter av insatser inom området. Det framstår dock med oönskvärd tydlighet att det under den aktuella perioden saknas brist på styrmedel som innefattar regleringar samt helhetssyn på åtgärderna. I synnerhet gäller detta klimatområdet, övergödningen och kemikalieanvändningen inom näringen.

Vänsterpartiet vill med anledning av denna skrivelse lyfta utsläppen av växthusgaser inom jordbruket. Vi delar regeringens uppfattning att rådgivningsinsatser är viktiga inom detta område för att minska utsläppen. Men det räcker inte när jordbruket står för cirka 18 procent (s. 21 stycke 7.1 Utsläpp av växthusgaser) av de svenska utsläppen av växthusgaser, och klimatåtgärder brådskar. Redan 2008 konstaterade Klimatberedningen (SOU: 2008:24) att styrmedel som är direkt inriktade på att minska utsläppen av växthusgaser inom jordbrukssektorn saknas.

I Jordbruksverkets rapport 2010:10 Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016-förslag till handlingsprogram för jordbruket samt Naturvårdsverkets rapport 6456 Köttkonsumtionens klimatpåverkan-drivkrafter och styrmedel(2011) finns relevanta förslag på hur sektorn genom tydliga styrmedel kan minska sin klimatpåverkan. Då det finns ett nära samband mellan utsläpp av växthusgaser och förluster av växtnäringsämnen finns vinster att göra för både miljö och klimat.

Sverige saknar i dag mål för hur mycket jordbrukets utsläpp av växthusgaser bör minska. Inte heller finns någon strategi för att med helhetssyn minska utsläppen i hela kedjan från jordbrukets produktion till vår dagliga konsumtion. Regeringens satsning på Sverige-det nya matlandet saknar det helhetsgreppet och vi förespråkar i stället en satsning på Sverige- det hållbara matlandet som en del i en sådan strategi.

För att minska utsläppen inom jordbrukssektorn och genom vår livsmedelskonsumtion krävs en handlingsplan. Handlingsplanen ska omfatta mål och åtgärder för att minska hela livsmedelskedjans klimatpåverkan, från jordbrukets produktion till konsumtion av livsmedel. Regeringen bör därför återkomma med förslag om en handlingsplan i enlighet med vad som anförs ovan. Detta bör riksdagen som sin ge regeringen till känna.

Stockholm den 25 april 2012  
Jens Holm (V)  
Torbjörn Björlund (V) Siv Holma (V)
Hans Linde (V) Kent Persson (V)