Fyrstegsprincipen

Idag har vi debatterat den s k fyrstegsprincipen. Rätt tillämpat är det ett mycket viktigt verktyg för en hållbarare infrastrukturplanering. Se debatten här och läs mitt anförande nedan.

Fyrstegsprincipen, anförande TU18, 2019-06-14

Vi debatterar nu den s k fyrstegsprincipen, betänkande TU18. Betänkandet är Trafikutskottets behandling av motionerna kring regeringens skrivelse av Riksrevisionens granskning av Trafikverkets tillämpning av fyrstegsprincipen i infrastrukturplaneringen.

Jag vill börja med att yrka bifall till Vänsterpartiets reservation nr 3.

Staten investerar ca 25 miljarder kronor årligen i ny transportinfrastruktur. Beslut om investeringar fattas inom ramen för trafikslagsövergripande planering, som bygger på att de mest samhällsekonomiskt effektiva och hållbara transportlösningarna ska genomföras. Större investeringar som ska genomföras ligger i den nationella tolvåriga plan som revideras vart fjärde år. Besluten för investeringarna ska föregås av en selektionsprocess enligt fyrstegsprincipen som är den modell staten använder för att besluta om hur infrastrukturpengarna bästa ska användas.

Vad är då fyrstegsprincipen? Första steget i fyrstegsprincipen handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan minska behovet av transporter samt ändra valet av transportsätt. Hit hör t.ex. parkeringsavgifter och resfria möten. Vi talar alltså om beteendeförändringar. Andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen, t.ex. busskörfält eller ökad turtäthet. Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer. Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar eller större ombyggnadsåtgärder.

Vänsterpartiet anser att fyrstegsprincipen, rätt tillämpad, är ett mycket betydelsefullt planeringssätt för att uppnå ett transportsystem som är ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart.

Riksrevisionen har granskat Trafikverkets arbete med att tillämpa fyrstegsprincipen vid planeringen av investeringar i transportinfrastruktur. Av granskningen framgår att Trafikverket inte använder sig av fyrstegsprincipen som de borde. Detta är särskilt tydligt i att steg 1 och 2 lösningar, alltså beteendeförändringar och minskade transporter, nästan alltid ned prioriteras framför byggande av ny kapacitet, något som leder till ökade transporter och nästan alltid också ökade utsläpp. Av granskningen framgår också att Trafikverket till den nationella infrastrukturplanen, som sträcker sig fram till 2029, baserar sina bedömningar på äldre underlagsmaterial, framtaget med metodik där fyrstegsprincipen inte tydligt varit ledande. Det här riskerar leda till förslag som är utdaterade och som inte har fullt ut beaktat kraven på minskade transporter och beteendeförändring, och inte minst minskade utsläpp.

Av regeringens skrivelse framgår att regeringen anser att Trafikverket har tillräckliga direktiv samt att myndigheten redan har påbörjat ett omfattande utvecklingsarbete. Regeringen ser därför inga skäl att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendationer. Vänsterpartiet delar inte alls regeringens bedömning. Vi anser att regeringen behöver ge tydligare direktiv till Trafikverket så att de mer effektivt kan arbeta med fyrstegsprincipen så som det var tänkt, d v s använda steg 1 och 2-lösningar i första hand.

Våra slutsatser stärks också av Klimatpolitiska rådets rapport från tidigare i år som också konstaterar att dagens tillämpning av fyrstegsprincipen har ett ensidigt fokus på steg 3- och 4-åtgärder, med utbyggd infrastruktur som följd på bekostnad av steg 1- och steg 2-åtgärder som beteendeförändringar och satsningar på kollektivtrafik. Ett annat problem enligt Klimatpolitiska rådet är att Trafikverket, enligt deras egen tolkning, saknar mandat att medfinansiera steg 1- och 2-åtgärder, sådana insatser som skulle kunna leda till minskade eller förändrade transportmönster. Det innebär i praktiken att staten har svårt att finansiera åtgärder för beteendeförändringar, men istället har fullt mandat för att finansiera bygget av ny infrastruktur. Det är ju helt bakvänt.

Vänsterpartiet anser därför att regeringen bör förtydliga för Trafikverket hur myndigheten ska arbeta med första steget i fyrstegsprincipen, som alltså består i att försöka lösa brister genom sänkt efterfrågan eller överflyttningar mellan trafikslag.

Vänsterpartiet anser vidare att det av Riksrevisionens rapport tydligt framkommer att det idag inte finns någon möjlighet till statlig medfinansiering av steg 1- och steg 2-åtgärder i länsplanerna eller den nationella transportplanen. Ansvaret för att finansiera och implementera dessa åtgärder ligger i dag hos kommuner, regioner och privata aktörer. Regeringen bör återkomma med förslag om hur statlig medfinansiering kan stärkas för att fyrstegsprincipens tillämpning ska förbättras genom att fler steg 1- och steg 2-åtgärder genomförs i infrastrukturplaneringen.

På så sätt tar vi steg mot en mar samhällsekonomiskt effektiv, rationell och i synnerhet ekologisk hållbar infrastrukturplanering.

Jens Holm (V)

Enig riksdag backar upp V-förslag

Riksdagen är nu överens om att få ett stopp för det utbredda fusket med manipulerade vägmätare i bilar. Det framkom när riksdagen i onsdags debatterade fusket med manipulerade mätarställningar i bilar. Det var vi i Vänsterpartiet som tidigare i år lyfte frågan som ett s k utskottsinitiativ till Trafikutskottet och krävde åtgärder från regeringen för att få stopp på fusket.

Idag är det inte olagligt att skruva tillbaka vägmätaren så att bilen uppges ha gått en kortare sträcka än vad den har gjort och därmed renderar ett högre andrahandsvärde. Det handlar om tiotusentals bilar, eller ännu fler, som rullar på svenska vägar och exporteras till andra länder med felaktiga mätaruppgifter. Detta måste få ett stopp.  Därför är jag väldigt glad över att riksdagen nu backar upp det utskottsinitiativ som vi tagit i Trafikutskottet. Vi kräver att regeringen skyndsamt gör det olagligt att manipulera mätarställningen i bilar och att åtgärder också ska göras vid bilbesiktningen för att komma till rätta med problemet.

På onsdag nästa vecka röstar vi. Allt tyder på att vi får en helt enig riksdag för V-förslaget. Det är inte var dag 🙂

Se hela riksdagsdebatten från i onsdags (jag talar först och kommenterar det hela).
Se också TV4s inslag om att riksdagen nu agerar.

Exakt så här lyder vårt tillkännagivande:
Riksdagen tillkännager för regeringen att den skyndsamt bör vidta lämpliga åtgärder dels för att kriminalisera sådan manipulation av vägmätare som sker i syfte att sänka eller felaktigt ange uppgiften om fordonets kilometerställning, dels för att fordonets vägmätare ska kontrolleras mot föregående inrapporterade vägmätarställning vid besiktning och att informationen om tidigare mätarställningar ska redovisas i besiktningsprotokollet.

Läs mer i vårt betänkande TU16, sid 18 ff.

Debatt om infrainvesteringar

Ikväll har vi debatterat regeringens förslag för nationell infrastrukturplan 2018-2029. Det är en investeringsplan som totalt omsluter 700 miljarder kronor, investeringar i vägar, vägunderhåll, sjöfart, cykelinfrastruktur, men framför allt i nya järnvägsbanor och underhåll av befintlig järnväg. Det här är ett av de viktigaste ärendena som Trafikutskottet hanterar under den här mandatperioden.

Jag lyfte upp följande:

Bra att anslagen till järnväg har höjts med den här infrastrukturplanen.

Men det är fortfarande inte tillräckligt. Många viktiga järnvägsinvesteringar ligger i den senare halvan av infraplanen. Det rör t ex dubbelspår Gävle-Härnösand, Norrbottniabanan upp till Piteå och Luleå, fyrspår Stockholm-Uppsala, Sydostlänken ner mot Blekinge, Göteborg-Borås, godsstråket i Bergslagen. Det finns inga satsningar alls på upprustning av inlandsbanan och satsningarna på cykel (1,5 miljarder kr) är alldeles för lite. Dessutom planeras en del nya vägar. Inte minst motorvägsprojektet Tvärförbindelse Södertörn för en kostnad av 10 miljarder kronor borde inte finnas med överhuvudtaget.

Vi i Vänsterpartiet vänder oss särskilt mot att infrastrukturplanen inte tar sin utgångspunkt i våra klimatmål. Istället bygger vägsatsningar som Tvärförbindelsen på att vägtrafiken ska öka. Att planera för ökad vägtrafik är helt i strid med våra klimatmål.

Vänsterpartiet vill därför att infraplanen ska rivas upp och justeras så att den blir i linje med våra klimatmål och så att många viktiga järnvägs- och cykelprojekt (samt en del annat) kan tidigareläggas och få högre anslag.

Vi motsätter oss också i dagsläget en vidare utrullning av det nya superdyra och osäkra signalsystemet ERTMS.

Se gärna debatten och alla repliker (bl a med inframinister Tomas Eneroth).

Läs vår motion om ERTMS och motion om infraplanen.

Trafikutskottet agerar mot manipulerade vägmätare

Nu får det vara ett slut på manipulationen av mätarställningen i bilar. Jag är väldigt glad över att ett enigt trafikutskott idag ställt sig bakom vårt förslag om att göra det olagligt att manipulera vägmätare i fordon. Trafikutskottet har idag ställt sig bakom det förslag till utskottsinitiativ som Vänsterpartiet lagt fram. Nu förväntar jag mig att regeringen skyndsamt agerar så att vi får ett slut på det omfattande fusket med falska mätarställningar. Det är helt oacceptabelt att tiotusentals fordon rullar på svenska vägar med falska mätaruppgifter samt att många exporteras till andra länder med falska uppgifter.

När riksdagens ledamöter tidigare lyft frågan med ansvarig minister har vi inte fått svar som varit tillfyllest. Därför agerar vi idag. Se här, och här och här.

Nedan vårt förslag som idag har klubbats av riksdagens trafikutskott.

2019-03-12
Förslag till utskottsinitiativ Från Jens Holm (V)
Kriminalisera manipulation av mätarställningen i fordon
Massmedia har tidigare i år avslöjat att mätarställningen i tusentals bilar i Sverige har manipulerats. Det beskrivs som att man helt lagligt kan manipulera mätarställningen och att denna felaktiga siffra sedan hamnar i Transportstyrelsens databas. Genom att backa tillbaka vägmätaren i fordonet kan bilen framstå som att ha kört färre mil och rendera ett högre andrahandsvärde vid försäljning. Köparen av en bil med manipulerad vägmätare blir lurad, men det är vid sidan av en konsumentfråga också en miljö- och säkerhetsfråga om vi har tusentals bilar som gått många fler mil än vad som officiellt uppges.
I dagsläget är det inte olagligt att ändra mätarställningen i en bil i Sverige. I flera andra länder är det olagligt. Diskussioner har förts inom EU att göra det olagligt att manipulera vägmätare i fordon, men än så länge har inget hänt på området.
Nuvarande svensk lagstiftning innebär att det är lagligt att manipulera mätarställningen på ett fordon och att det blir straffbart först om man i samband med ett ägarbyte inte upplyser köparen om att det skett en manipulation. I flera andra länder inom EU (Tyskland, Irland, Nederländerna och Belgien) är det i dag olagligt att manipulera mätarhuset på ett fordon. I dessa länder har man därtill infört ett kontrollsystem där ägaren av en bil får ett certifikat till sitt mätarhus om att gällande vägmätarställning är korrekt. Intresseorganisationen Motormännen uppskattar att omkring 10 procent av den svenska bilmarknaden i dag har ett mätarhus som är manipulerat. Om det stämmer rör det sig om långt fler än de 114 000 bilar och 25 000 lastbilar med manipulerade mätare som massmedia har rapporterat om.
Infrastrukturminister Tomas Eneroth har svarat på tre skriftliga frågor i ämnet där han understrukit vikten av att kunna lita på den information som finns i offentliga register, men han har inte aviserat ytterligare åtgärder än att han förväntar sig att våra myndigheter tittar på frågan med manipulerade vägmätare. Därutöver har statliga Bilprovningen aviserat att de ska kontrollera kilometerställningen noggrannare vid kontrollbesiktningar för att stävja fusk med mätarna. Det är bra, men det löser inte grundproblemet, nämligen att det inte är kriminaliserat att manipulera mätarställningen i ett fordon i Sverige.
Vi yrkar på att regeringen omgående återkommer till riksdagen med ett lagförslag som kriminaliserar manipulation av mätarställningen i fordon.

Orimligt med ökade banavgifter

Jag skriver i Transportnytt. Se nedan.

Orimligt med ökade banavgifter
Transportnytt 1/2019
Vi som arbetar med transport- och miljöfrågor kommer att ha särskilt mycket att göra under 2019. Här är några av de frågor som jag särskilt ser fram emot att ta mig an.
Sveriges helt unika klimatlag trädde i kraft för exakt ett år sedan. Kopplat till lagen finns utsläppsminskningsmål om att våra utsläpp i praktiken ska vara noll senast 2045 och redan 2030 ska transportsektorn ha minskat utsläppen med minst 70 procent.

I dagsläget ligger vi inte i fas med det målet och mycket mer måste göras. Elektrifiering, mer gods på vatten och på räls, kraftigt ökad kollektivtrafik, satsningar på cykling, förnybara drivmedel, elvägar och åtgärder för ett förändrat beteende där vissa resor helt enkelt avstås är några konkreta reformer som kan hjälpa oss att nå det målet. Det här kommer inte ske av sig självt utan fordrar politiska beslut och ett gott samarbete med branschen.

2019 blir också året då den nationella godsstrategin på allvar ska rullas ut och ett antal frågor måste få sina svar. Hur ska vi flytta över godstransporter till järnväg och sjöfart? Hur ska branschen hitta lösningar för att öka fyllnadsgraden på fordonen? Hur öka järnvägstransporterna samtidigt som underhållet kraftigt förbättras?

Ska vi kunna transporterna mer gods på järnväg och till sjöss måste de ökade avgifterna (banavgifter, farleds- och lotsavgifter) stoppas, eller i grunden kompenseras för.

Det är inte rimligt att den ena dagen tala om hållbara godstransporter för att nästa straffa ut dessa med orimligt höga pålagor. Här krävs förändringar skyndsamt.

Den nationella investeringsplanen för infrastruktur som sträcker sig fram till 2029 med en budget på 700 miljarder kronor rullas nu ut på allvar.

Planen innehåller mycket bra, men fortfarande är det för lite pengar i planen och många viktiga projekt startar för sent. Jag hoppas att vi i riksdagen kan skynda på en del av projekten.

Jag hoppas också att 2019 blir året då partierna äntligen kan komma överens om att bygga höghastighetsbanor i Sverige. Utbyggnaden måste ske skyndsamt och genom lånefinansiering för att banorna inte ska konkurrera med andra viktiga investeringar. Med höghastighetsbanor frigör vi också nödvändigt utrymme för godstrafik på befintlig stambana.

Det här är ett axplock av några viktiga frågor som vi i riksdagens trafikutskott kommer att hantera under 2019. Och då har jag bara nämnt det som rör transport och miljö. Andra viktiga frågor för utskottet under 2019 blir: Ingen lönedumpning och sund konkurrens inom åkeribranschen, ordning och reda på taxiområdet, EUs mobilitetspaket, postfrågor, digitalisering, utrullningen av 5G-nätet, sommartid eller inte och EUs signalsystem ERTMS (som vi bör avvakta med).

Att se till att vi får en transportsektor som tar sitt sociala ansvar och ansvar för kommande generationer är min övergripande målsättning som ordförande i riksdagens trafikutskott.

Jens Holm (V), ordförande riksdagens trafikutskott

Transportsektorn och klimatmålen

Här kan du se gårdagens utfrågning om transportsektorn och klimatmålen (så länge som Svt har länken aktiv), som Trafikutskottet arrangerade, via Svt. Nedan mitt öppningsanförande.

God morgon kära kollegor, talare och åhörare,

Hjärtligt välkomna till Trafikutskottets utfrågning om transportsektorn och uppfyllandet av våra klimatmål.

Vi vet alla att klimatförändringen är mänsklighetens största utmaning någonsin. Aldrig under de senaste 800 000 åren har det funnits så mycket växthusgaser i atmosfären som nu och det här gör vår planet varmare för varje dag som går. Det är precis som 15-åriga svenska Greta Thunberg sa inför FNs klimatkonferens i Katowice i fjol: ”Vi står inför ett existentiellt hot, och det finns inte längre någon tid att fortsätta den här vansinniga vägen vi färdas på.” Och det stämmer. Den vansinniga vägen Greta talar om är den utsläppskurva vi nu är inne på. Den kommer inte att begränsa den globala uppvärmningen till under 1,5 grader C, inte ens under 2, utan med dagens takt får vi en uppvärmning som hotar civilisationen så som vi känner den. Det är våra barn och barnbarn som vi försätter i den situationen.

Ingen av oss här vill att vi ska hamna där. Det är därför vi nu i Sverige firar ett år med vår helt unika klimatlag och klimatpolitiska ramverk. Det som slår fast att våra utsläpp ska vara nettonoll till senast 2045 och transportsektorn – som står för en tredjedel av våra utsläpp – har ett helt eget mål. Våra utsläpp ska minska med minst 70 procent till 2030.

Vi i Trafikutskottet har kallat till denna utfrågning för att ta reda på hur väl vi ligger i fas med den målsättningen. Jag kan redan nu berätta att vi inte ligger i fas. Därför vill vi lägga stort fokus vid vad mer som behöver göras för att vi ska kunna uppnå transportsektorns klimatmål. Vad förväntar ni er av oss politiker? Vad kan branschen själv göra? Vilka är utmaningarna? Men också, vilka är möjligheterna? För vi vet ju att ett samhälle där vi kraftigt minskar våra utsläpp också är ett samhälle med bättre luft att andas, med bättre folkhälsa, där vi skapar hundratusentals nya gröna jobb, där vi sparar pengar som idag går till fossilsubventioner – kort och gott; ett mycket bättre samhälle.

Det är kring dessa utmaningar och möjligheter som jag vill att denna förmiddags utfrågning ska kretsa.

Återigen, hjärtligt välkomna!

Några praktikaliteter.
1. Eftersom vi har så mycket intressant att diskutera har vi också ett mycket tajt schema. Vi uppmanar alla föredragshållare att hålla sig inom tidsramen.
2. Frågestunden är främst reserverad för riksdagens ledamöter. I mån av tid släpps andra frågeställare in.
3. Vi glädjer oss särskilt åt att Svt direktsänder denna utfrågning. Det möjliggör en spridning långt utanför dessa lokaler. Vi i Trafikutskottet kommer också att dokumentera utfrågningen i en skrift som senare kommer att publiceras.
4. På tal om dokumentation arrangerade Trafikutskottet i våras en liknande utfrågning som då fokuserade på fossilfria drivmedel.
5. Som ni ser bland våra talare, och också här i presidiet, är transportsektorn en mansdominerad bransch. Vi har ansträngt oss för att ha en jämn könsfördelning bland våra talare, men övervikten är klart manlig. Det noterar vi och arbetar vidare med.
6. Kommentera gärna på sociala medier under hashtaggen: #uppnåklimatmålen
7. Sist men inte minst vill jag tacka utskottets kansli, och i synnerhet Anna Blomdahl som har arbetat så hårt med förberedelserna för detta. Det är Annas förtjänst att vi nu har ett så välmatat program som vi har. Tack, Anna.

Med de orden vill jag lämna plats för vår förste talare Robert Andrén, generalsekreterare Energimyndigheten.