Trafikutskottet agerar mot manipulerade vägmätare

Nu får det vara ett slut på manipulationen av mätarställningen i bilar. Jag är väldigt glad över att ett enigt trafikutskott idag ställt sig bakom vårt förslag om att göra det olagligt att manipulera vägmätare i fordon. Trafikutskottet har idag ställt sig bakom det förslag till utskottsinitiativ som Vänsterpartiet lagt fram. Nu förväntar jag mig att regeringen skyndsamt agerar så att vi får ett slut på det omfattande fusket med falska mätarställningar. Det är helt oacceptabelt att tiotusentals fordon rullar på svenska vägar med falska mätaruppgifter samt att många exporteras till andra länder med falska uppgifter.

När riksdagens ledamöter tidigare lyft frågan med ansvarig minister har vi inte fått svar som varit tillfyllest. Därför agerar vi idag. Se här, och här och här.

Nedan vårt förslag som idag har klubbats av riksdagens trafikutskott.

2019-03-12
Förslag till utskottsinitiativ Från Jens Holm (V)
Kriminalisera manipulation av mätarställningen i fordon
Massmedia har tidigare i år avslöjat att mätarställningen i tusentals bilar i Sverige har manipulerats. Det beskrivs som att man helt lagligt kan manipulera mätarställningen och att denna felaktiga siffra sedan hamnar i Transportstyrelsens databas. Genom att backa tillbaka vägmätaren i fordonet kan bilen framstå som att ha kört färre mil och rendera ett högre andrahandsvärde vid försäljning. Köparen av en bil med manipulerad vägmätare blir lurad, men det är vid sidan av en konsumentfråga också en miljö- och säkerhetsfråga om vi har tusentals bilar som gått många fler mil än vad som officiellt uppges.
I dagsläget är det inte olagligt att ändra mätarställningen i en bil i Sverige. I flera andra länder är det olagligt. Diskussioner har förts inom EU att göra det olagligt att manipulera vägmätare i fordon, men än så länge har inget hänt på området.
Nuvarande svensk lagstiftning innebär att det är lagligt att manipulera mätarställningen på ett fordon och att det blir straffbart först om man i samband med ett ägarbyte inte upplyser köparen om att det skett en manipulation. I flera andra länder inom EU (Tyskland, Irland, Nederländerna och Belgien) är det i dag olagligt att manipulera mätarhuset på ett fordon. I dessa länder har man därtill infört ett kontrollsystem där ägaren av en bil får ett certifikat till sitt mätarhus om att gällande vägmätarställning är korrekt. Intresseorganisationen Motormännen uppskattar att omkring 10 procent av den svenska bilmarknaden i dag har ett mätarhus som är manipulerat. Om det stämmer rör det sig om långt fler än de 114 000 bilar och 25 000 lastbilar med manipulerade mätare som massmedia har rapporterat om.
Infrastrukturminister Tomas Eneroth har svarat på tre skriftliga frågor i ämnet där han understrukit vikten av att kunna lita på den information som finns i offentliga register, men han har inte aviserat ytterligare åtgärder än att han förväntar sig att våra myndigheter tittar på frågan med manipulerade vägmätare. Därutöver har statliga Bilprovningen aviserat att de ska kontrollera kilometerställningen noggrannare vid kontrollbesiktningar för att stävja fusk med mätarna. Det är bra, men det löser inte grundproblemet, nämligen att det inte är kriminaliserat att manipulera mätarställningen i ett fordon i Sverige.
Vi yrkar på att regeringen omgående återkommer till riksdagen med ett lagförslag som kriminaliserar manipulation av mätarställningen i fordon.

Orimligt med ökade banavgifter

Jag skriver i Transportnytt. Se nedan.

Orimligt med ökade banavgifter
Transportnytt 1/2019
Vi som arbetar med transport- och miljöfrågor kommer att ha särskilt mycket att göra under 2019. Här är några av de frågor som jag särskilt ser fram emot att ta mig an.
Sveriges helt unika klimatlag trädde i kraft för exakt ett år sedan. Kopplat till lagen finns utsläppsminskningsmål om att våra utsläpp i praktiken ska vara noll senast 2045 och redan 2030 ska transportsektorn ha minskat utsläppen med minst 70 procent.

I dagsläget ligger vi inte i fas med det målet och mycket mer måste göras. Elektrifiering, mer gods på vatten och på räls, kraftigt ökad kollektivtrafik, satsningar på cykling, förnybara drivmedel, elvägar och åtgärder för ett förändrat beteende där vissa resor helt enkelt avstås är några konkreta reformer som kan hjälpa oss att nå det målet. Det här kommer inte ske av sig självt utan fordrar politiska beslut och ett gott samarbete med branschen.

2019 blir också året då den nationella godsstrategin på allvar ska rullas ut och ett antal frågor måste få sina svar. Hur ska vi flytta över godstransporter till järnväg och sjöfart? Hur ska branschen hitta lösningar för att öka fyllnadsgraden på fordonen? Hur öka järnvägstransporterna samtidigt som underhållet kraftigt förbättras?

Ska vi kunna transporterna mer gods på järnväg och till sjöss måste de ökade avgifterna (banavgifter, farleds- och lotsavgifter) stoppas, eller i grunden kompenseras för.

Det är inte rimligt att den ena dagen tala om hållbara godstransporter för att nästa straffa ut dessa med orimligt höga pålagor. Här krävs förändringar skyndsamt.

Den nationella investeringsplanen för infrastruktur som sträcker sig fram till 2029 med en budget på 700 miljarder kronor rullas nu ut på allvar.

Planen innehåller mycket bra, men fortfarande är det för lite pengar i planen och många viktiga projekt startar för sent. Jag hoppas att vi i riksdagen kan skynda på en del av projekten.

Jag hoppas också att 2019 blir året då partierna äntligen kan komma överens om att bygga höghastighetsbanor i Sverige. Utbyggnaden måste ske skyndsamt och genom lånefinansiering för att banorna inte ska konkurrera med andra viktiga investeringar. Med höghastighetsbanor frigör vi också nödvändigt utrymme för godstrafik på befintlig stambana.

Det här är ett axplock av några viktiga frågor som vi i riksdagens trafikutskott kommer att hantera under 2019. Och då har jag bara nämnt det som rör transport och miljö. Andra viktiga frågor för utskottet under 2019 blir: Ingen lönedumpning och sund konkurrens inom åkeribranschen, ordning och reda på taxiområdet, EUs mobilitetspaket, postfrågor, digitalisering, utrullningen av 5G-nätet, sommartid eller inte och EUs signalsystem ERTMS (som vi bör avvakta med).

Att se till att vi får en transportsektor som tar sitt sociala ansvar och ansvar för kommande generationer är min övergripande målsättning som ordförande i riksdagens trafikutskott.

Jens Holm (V), ordförande riksdagens trafikutskott

Transportsektorn och klimatmålen

Här kan du se gårdagens utfrågning om transportsektorn och klimatmålen (så länge som Svt har länken aktiv), som Trafikutskottet arrangerade, via Svt. Nedan mitt öppningsanförande.

God morgon kära kollegor, talare och åhörare,

Hjärtligt välkomna till Trafikutskottets utfrågning om transportsektorn och uppfyllandet av våra klimatmål.

Vi vet alla att klimatförändringen är mänsklighetens största utmaning någonsin. Aldrig under de senaste 800 000 åren har det funnits så mycket växthusgaser i atmosfären som nu och det här gör vår planet varmare för varje dag som går. Det är precis som 15-åriga svenska Greta Thunberg sa inför FNs klimatkonferens i Katowice i fjol: ”Vi står inför ett existentiellt hot, och det finns inte längre någon tid att fortsätta den här vansinniga vägen vi färdas på.” Och det stämmer. Den vansinniga vägen Greta talar om är den utsläppskurva vi nu är inne på. Den kommer inte att begränsa den globala uppvärmningen till under 1,5 grader C, inte ens under 2, utan med dagens takt får vi en uppvärmning som hotar civilisationen så som vi känner den. Det är våra barn och barnbarn som vi försätter i den situationen.

Ingen av oss här vill att vi ska hamna där. Det är därför vi nu i Sverige firar ett år med vår helt unika klimatlag och klimatpolitiska ramverk. Det som slår fast att våra utsläpp ska vara nettonoll till senast 2045 och transportsektorn – som står för en tredjedel av våra utsläpp – har ett helt eget mål. Våra utsläpp ska minska med minst 70 procent till 2030.

Vi i Trafikutskottet har kallat till denna utfrågning för att ta reda på hur väl vi ligger i fas med den målsättningen. Jag kan redan nu berätta att vi inte ligger i fas. Därför vill vi lägga stort fokus vid vad mer som behöver göras för att vi ska kunna uppnå transportsektorns klimatmål. Vad förväntar ni er av oss politiker? Vad kan branschen själv göra? Vilka är utmaningarna? Men också, vilka är möjligheterna? För vi vet ju att ett samhälle där vi kraftigt minskar våra utsläpp också är ett samhälle med bättre luft att andas, med bättre folkhälsa, där vi skapar hundratusentals nya gröna jobb, där vi sparar pengar som idag går till fossilsubventioner – kort och gott; ett mycket bättre samhälle.

Det är kring dessa utmaningar och möjligheter som jag vill att denna förmiddags utfrågning ska kretsa.

Återigen, hjärtligt välkomna!

Några praktikaliteter.
1. Eftersom vi har så mycket intressant att diskutera har vi också ett mycket tajt schema. Vi uppmanar alla föredragshållare att hålla sig inom tidsramen.
2. Frågestunden är främst reserverad för riksdagens ledamöter. I mån av tid släpps andra frågeställare in.
3. Vi glädjer oss särskilt åt att Svt direktsänder denna utfrågning. Det möjliggör en spridning långt utanför dessa lokaler. Vi i Trafikutskottet kommer också att dokumentera utfrågningen i en skrift som senare kommer att publiceras.
4. På tal om dokumentation arrangerade Trafikutskottet i våras en liknande utfrågning som då fokuserade på fossilfria drivmedel.
5. Som ni ser bland våra talare, och också här i presidiet, är transportsektorn en mansdominerad bransch. Vi har ansträngt oss för att ha en jämn könsfördelning bland våra talare, men övervikten är klart manlig. Det noterar vi och arbetar vidare med.
6. Kommentera gärna på sociala medier under hashtaggen: #uppnåklimatmålen
7. Sist men inte minst vill jag tacka utskottets kansli, och i synnerhet Anna Blomdahl som har arbetat så hårt med förberedelserna för detta. Det är Annas förtjänst att vi nu har ett så välmatat program som vi har. Tack, Anna.

Med de orden vill jag lämna plats för vår förste talare Robert Andrén, generalsekreterare Energimyndigheten.