Rädda biogasbilen

Regeringen planerar för en ny miljöbilsdefinition där biogasbilar utesluts. Det vore mycket dumt. Gör om gör rätt. Läs min interpellation om detta här eller nedan.

Biogasbilars status som miljöbilar
Interpellation 2020/21:792, 2021-06-02 av Jens Holm (V) till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Som ett led i genomförandet av ändringsdirektiv (EU) 2019/1161 om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon har regeringen remitterat förslaget Genomförande av ändringar i direktivet om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster. Regeringen föreslår att den svenska miljöbilsdefinitionen ska ändras, trots att den nuvarande miljöbilsdefinitionen infördes så sent som den 1 juli 2020.

Den enda väsentliga förändringen blir att bilar som drivs av fordonsgas inte längre kommer att klassas som miljöbilar. Vänsterpartiet anser att detta är mycket olyckligt. Den fordonsgas som tankas i Sverige består till 95 procent av förnybar biogas som produceras hållbart i vårt närområde och ger mycket stor klimatnytta.

Den svenska gasbranschens mål är att fordonsgasen ska bestå av 100 procent biogas senast år 2023. Redan i dag minskar klimatpåverkan i genomsnitt med över 80 procent då man tankar fordonsgas i stället för bensin. Över 70 procent av vår biogas rötas av svenska rester och avfall, främst gödsel, avloppsslam och matavfall. Att röta biogas av gödsel är ofta en klimatvinst eftersom den hade läckt metan om den i stället spridits på åkrarna. I stort sett ingen biogas i Sverige tillverkas av skogsråvara. Sammantaget är det svårt att tänka sig ett bättre sätt att sluta lokala och regionala kretslopp och samtidigt bidra till fossilfria transporter än att satsa på biogas.

Sverige har under lång tid främjat biogas. Det betalas exempelvis ut 10 000 kronor i bonus vid inköp av gasbilar. Investeringsbidrag till biogasproduktion, uppgradering och gasmackar ges via Klimatklivet. I 2020 års vårändringsbudget sköt regeringen till ytterligare 120 miljoner kronor i produktionsstöd till biogas. Sommaren 2020 godkände EU-kommissionen Sveriges ansökan om att få fortsätta att skattebefria biogas i tio år till. Så sent som i januari 2021 formulerade regeringen målet att minst 75 procent av matavfallet ska tas om hand till växtnäring och biogas senast år 2023.

Med detta i åtanke framstår det som mycket motsägelsefullt att regeringen nu byter fot och vill frånta gasbilarna deras status som miljöbilar. Märkligast av allt är att samma infrastrukturdepartement som skickade ut detta förslag på remiss återigen verkade ömma för gasbilar två veckor senare, då de föreslog att merkostnaden vid besiktningen ska tas bort.

Argument har framförts att vi måste ändra den svenska miljöbilsdefinitionen för att uppfylla ändringsdirektiv (EU) 2019/1161. Det stämmer inte. EU-direktivet säger att minst 38,5 procent av bilarna i offentlig upphandling ska vara rena lätta fordon, vilket i praktiken motsvarar elbilar, vätgasbilar eller laddhybrider som släpper ut högst 50 gram koldioxid per kilometer. Detta krav föreslås skrivas in i lagen (2011:846) om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster. Därmed är saken klar.

Att dessutom ändra miljöbilsdefinitionen i förordningen (2020:486) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar är överflödigt, eftersom dessa ändå lyder under ovannämnda lag. Den ändring som föreslagits innebär att statliga myndigheter inte alls får upphandla fordonsgasbilar, annat än då särskilda skäl finns att inte välja ett rent lätt fordon.

Det framgår av motiveringen till förslaget till ny miljöbilsdefinition att denna ändring inte behövs för att uppfylla EU:s krav. Vad som däremot inte framgår alls är att förslaget innebär att fordonsgasbilar fråntas sin status som miljöbilar – trots att detta är den enda påtagliga förändringen. Konsekvensen att statliga myndigheter inte längre får upphandla gasbilar annat än i undantagsfall nämns inte med ett ord. Inte heller diskuteras den tydliga negativa signal förslaget sänder till alla kommuner, regioner, företag och privatpersoner: Skaffa inte biogasbilar; regeringen ser ingen framtid i dem. Den uppenbara risken att vi därigenom kväver hela biogasmarknaden berörs inte heller. Sverige behöver en långsiktig politik som styr mot hållbara transporter. Därför anser Vänsterpartiet att regeringens ryckighet gällande miljöbilar är mycket beklaglig. Vi anser att biogasbilar spelar en mycket viktig roll i omställningen av svensk transportsektor. Den signalen borde regeringen tydligt sända ut. Därför borde regeringen dra tillbaka sitt förslag. Vänsterpartiet vill att biogasbilarna fortsatt ska definieras som miljöbilar.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Av vilka skäl anser regeringen att personbilar och lätta lastbilar som drivs av fordonsgas inte bör räknas som miljöbilar enligt förslaget Genomförande av ändringar i direktivet om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster?
Har regeringen gjort en konsekvensanalys av förslagets effekter på biogasmarknaden?
Avser regeringen att lägga fram ett förslag där biogasbilar fortsatt klassas som miljöbilar?

Sänk järnvägens banavgifter

Järnvägsbranschen har drabbats hårt av coronapandemin. I många länder väljer man under pandemin att sänka eller avskaffa banavgifterna för järnvägen, men inte i Sverige. Är det inte märkligt att regeringen inte infört den utlovade kilometerskatten för lastbilstransporterna, men straffar det klimatsmarta sättet att transportera personer och gods med höjda banavgifter för järnvägen? Hög tid att sänka banavgifterna. Läs min interpellation till infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) här eller nedan.

Sänkta banavgifter för järnvägen
2021-02-24, Interpellation av Jens Holm (V) till Tomas Eneroth (S)

Under pandemin har alla transportslag drabbats hårt, och det gäller även järnvägstransporterna. Regeringen har flera gånger gett mer stöd till flygbranschen än järnvägen, trots att den senare transporterar mångfalt mycket mer gods och personer, dessutom på ett klimatsmart och transporteffektivt sätt. Regeringen brukar framhålla järnvägen och sina satsningar på den, men trots regeringens och infrastrukturministerns uttalade målsättning i den s.k. godsstrategin om att flytta över godstransporter från väg till järnväg har någon sådan överflyttning inte skett sedan godsstrategin inrättades för drygt två år sedan.

Ett stort problem är de ständigt ökande banavgifterna som tågoperatörerna måste betala för att trafikera svensk järnväg. Sedan 2009 har regeringar av olika kulör höjt banavgifterna för godstransporter på järnväg med nästan 300 procent. Några motsvarande avgifter för långtradartransporterna finns inte. Den miljökompensation på 400 miljoner kronor till järnvägen som regeringen infört är välkommen. Men det regeringen ger med ena handen tar den tillbaka femfalt med den andra. Två miljarder kronor tas nämligen från järnvägen i form av banavgifter. Detta förefaller att vara emot all rim och reson. Transporter på järnväg är klimatsmarta och energieffektiva, i praktiken helt utan utsläpp av växthusgaser. Dessutom minskar trängsel och buller på våra vägar. Lastbilstransporter på väg ökar däremot våra utsläpp av växthusgaser samt skapar buller och trängsel. Varför straffar regeringen det klimatsmarta trafikslaget?

Det finns en lösning på detta. Det handlar om att göra det billigare att transportera på järnväg och dyrare på väg. Regeringen skulle kunna börja med att sänka eller avskaffa banavgifterna för järnvägen. Detta särskilt med tanke på hur hårt pandemin har slagit mot järnvägssektorn. Ministern kan inte längre gömma sig bakom EU i den här frågan. EU har både i en särskild förordning och nu senast i den nya mobilitetsstrategin öppnat för sänkta eller avskaffade banavgifter (exempelvis ska godstrafiken öka med 50 procent till 2030). Flera länder i Europa har gått den vägen och infört avskaffade eller sänkta banavgifter.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Kommer ministern att verka för sänkta eller avskaffade banavgifter för järnvägen?

Jens Holm (V)

Rädda Stångådalsbanan och Tjustbanan

Rädda Stångådalsbanan och Tjustbanan, Kalmar/Östergötland. Inframinister Tomas Eneroth (S) måste agera. Läs min fråga här eller nedan.

Stångådalsbanan och Tjustbanan som riksintressen
Skriftlig fråga 2020/21:1847, 2021-02-17 av Jens Holm (V) till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Nyligen gick Trafikverket ut med ett förslag på förändringar gällande vilka kommunikationer som ska klassificeras som riksintressen, något som spelar stor roll för hur myndigheten fördelar investeringsmedel. I det liggande förslaget nedgraderas Stångådalsbanan (Kalmar–Linköping) och Tjustbanan (Västervik–Linköping) till att inte längre räknas som riksintressen. När nu Trafikverket föreslår att Stångådalsbanan och Tjustbanan nedgraderas till att inte längre anses vara riksintressen måste det ses i ljuset av vad Stångådalsbanan och Tjustbanan har för potential, inte enbart vad den är i dag. Stångådalsbanan och Tjustbanan skulle kunna ha en mycket ljus framtid, både som infrastruktur för tunga transporter åt de gröna näringarna och som nav för effektiv regional och klimatsmart pendling. Nedgraderingen går emot allt vad regeringen säger sig verka för: mer klimatsmarta person- och godstransporter på järnväg samt minskade utsläpp från transportsektorn överlag.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Vad avser ministern att göra för att Stångådalsbanan och Tjustbanan ska fortsatta att klassificeras som riksintressen och få den prioritering i infrastrukturplaneringen de förtjänar?

Utveckla kollektivtrafiken

Naturvårdsverket tog för nästan två år sedan konkreta förslag till hur kollektivtrafiken ska utvecklas. Men vad har regeringen egentligen gjort? Behovet av att utveckla kollektivtrafiken är nu iochmed pandemin större än någonsin. Nu får infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) svara. Läs min fråga här eller nedan.

2021-02-17, Utredning för attraktivare kollektivtrafik
Jens Holm (V) till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

I rapporten Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av miljömålen 2019 presenterade våra myndigheter i samverkan en rad förslag för att öka möjligheterna att nå våra miljömål. Man konstaterar bland annat att för att nå målet om att 25 procent av alla persontransporter ska ske med gång, cykel- och kollektivtrafik år 2025 är det av stor betydelse att öka kollektivtrafikens attraktivitet även utanför storstadsområdena, där bilen fortfarande har en dominerande roll. En viktig förklaring till detta är enligt myndigheterna att ”hela resan” fungerar dåligt, med långa väntetider vid byte buss/tåg och tåg/tåg.

Man föreslår därför en utredning av hur kollektivtrafikens attraktivitet kan öka i städer och större samhällen utanför storstadsområden genom att bland annat se över förutsättningarna för att införa takttidtabeller med knutpunktstrafik i större skala, med fokus på den interregionala tågtrafiken. Tydligare tidtabeller och bättre bytesmöjligheter mellan olika tåg och mellan tåg och buss är centralt. Utredningen ska omfatta hela-resan-perspektivet och innehålla en övergripande samhällsekonomisk analys. Naturvårdsverket föreslår att utredningen även ska inbegripa digitaliseringsaspekter och ser ett behov av att komplettera åtgärden med ytterligare styrmedel för att åstadkomma en överflyttning från bil till kollektivtrafik. Förslaget är positivt för miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö och God bebyggd miljö.

Pandemin har minskat kollektivtrafikresandet med 50 procent, och kollektivtrafiken har tappat 7,5 miljarder kronor i intäkter. Vänsterpartiet anser därför att behovet av åtgärder, inklusive kraftigt ökat ekonomiskt stöd för investeringar, för en omstart efter coronapandemin är ännu mer akut för att stärka kollektivtrafikens roll och byggandet av det hållbara samhället.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Avser ministern att verka för att en utredning skyndsamt ska tillsättas för en attraktivare kollektivtrafik enligt myndigheternas förslag i Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av miljömålen 2019?

Sthlm-Oslo – hög tid för bättre järnväg

Snart debatterar jag bättre järnvägsförbindelse mellan Stockholm och Oslo med inframinister Tomas Eneroth (S). Varje år reser 1,4 miljoner personer mellan våra nordiska huvudstäder. Med flyg! Endast 200 000 tar tåget. Dessvärre förstår jag varför. Kommunikationerna är tyvärr urusla. I dagsläget går endast två tågförbindelser om dagen, och resan tar sex timmar. Vi har en fantastisk möjlighet att investera i bättre tågförbindelser.

I stråket Sthlm-Oslo bor 3,5 miljoner människor och det finns en stor arbetspendling både mellan ändpunkterna och mellan Västerås, Örebro, Karlstad, Arvika, Kongsvinger. Samarbetsorganet Oslo-Sthlm har ett konkret förslag för hur vi med delvis ny järnväg ska kunna resa mellan våra nordiska huvudstäder under tre timmar. På så sätt skulle ingen behöva flyga mellan Stockholm och Oslo. Utsläppen skulle minska kraftigt och människor skulle få bättre möjlighet att resa. Det är något att satsa på.

Jag hoppas att vår svenska regering ställer sig positiv till förslaget. Den norska har nämligen gjort det och vill ha ett tätare samarbete med oss. Hög tid för det!

Följ gärna debatten på riksdagen webb-TV.

Läs min interpellation.

Oslo under tre timmar

Tänk att kunna ta tåget från Stockholm till Oslo på under tre timmar. Det är ingen omöjlighet! Ser mycket fram emot att debattera frågan med inframinister Tomas Eneroth (S) nu på ti 2/2 någon gång efter kl 15.00. Också kul att moderaternas Maria Stockhaus har en interpellation på samma tema. Läs min interpellation här eller nedan.

Snabbare tågförbindelse mellan Stockholm och Oslo
Interpellation 2020/21:354, 2021-01-25 av Jens Holm (V) till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Varje år görs 1,4 miljoner resor mellan Arlanda och Gardermoen i Oslo. Endast 200 000 resenärer väljer att ta tåget mellan de två huvudstäderna. Skälet till att de flesta tar flyget är att det i dag tar drygt fem timmar att resa med tåg till Oslo från Stockholm, och avgångarna är få. Med snabbare tågförbindelser skulle flygandet minska kraftigt, vilket skulle vara positivt för klimatet och utvecklingen mellan huvudstäderna.

Det offentligt ägda bolaget Oslo-Sthlm 2.55 har utrett finansieringsmöjligheterna för en järnvägssträckning på 2 timmar och 55 minuter mellan Stockholm och Oslo, och bolaget har kommit fram till flera kostnadseffektiva finansieringslösningar för en ny järnvägssträckning mellan Sverige och Norge.

Den norska infrastrukturministern har nyligen meddelat att den norska regeringen kommer att utreda en snabbare järnvägsförbindelse mellan Oslo och Stockholm samt att han kommer att kontakta sin svenska motsvarighet, Tomas Eneroth (S), för att få igång en gemensam utredning. Detta är mycket välkommet. Att kunna resa med tåg mellan Stockholm och Oslo på under tre timmar skulle vara en vinst för de båda länderna och inte minst för klimatet.

Tomas Eneroth svarade på min skriftliga fråga den 11 november 2020 att det svenska Trafikverket har i uppdrag att fortsätta att utreda bland annat stråket Stockholm–riksgränsen–Oslo. Men med det nya norska initiativet har frågan kommit i en helt annan dager. Nu finns möjlighet att skynda på processen och agera gemensamt mellan de två nordiska länderna för att få till stånd en järnvägssträckning mellan Oslo och Stockholm där resan kan göras på under tre timmar.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Har ministern haft någon kontakt med sin norska motsvarighet sedan den norska regeringen offentliggjorde sitt besked om att utreda järnväg mellan Oslo och Stockholm?
Avser ministern att ta några nya initiativ för att skynda på processen för att få till stånd en järnvägssträckning mellan Stockholm och Oslo, där resan kan göras under tre timmar?

Ännu en vänsterseger

Har just debatterat att underlätta för innehavare av b-körkort (alltså, vanligt körkort) ska kunna få köra lätta lastbilar på el, biogas eller vätgas. Och, det ni vad? Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) gör precis det som vi krävt nu i ett år. Det ska bli möjligt att framföra en miljölastbil med ett vanligt körkort. Detta kommer att leda till:

  1. Färre transporter.
  2. Tystare och renare transporter.
  3. Mindre buller.
  4. Renare luft att andas.
  5. Minskad klimatpåverkan.

Kul när Vänsterpartiet än en gång blir bönhörda (även om vi vill att processen ska gå fortare).

Här kan du se dagens debatt.

Här kan du se det förslag vi väckte för ett år sedan. Nu händer det!

Gnestapendeln

Regeringen måste prioritera den regionala tågtrafiken mer. Ett exempel är Gnestapendeln där det finns risk för färre avgångar. Se min skriftliga fråga om Gnestapendeln.

Här finns också ett upprop om att rädda helgtrafiken på Gnestapendeln. Skriv gärna under!

Gnestapendeln
Skriftlig fråga 2020/21:918 av Jens Holm (V) till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Föreningen Gnestapendeln har under lång tid verkat för att bevara och utveckla pendeltågstrafiken mellan Södertälje och Gnesta. I likhet med flera andra resenärsföreningar runt om i landet verkar de för förbättrad tillgänglighet för alla pendlare, även för dem som bor i mindre orter. Just nu arbetar man mot Sörmlandsregionens planer på att slopa entimmestrafiken på helger och att återgå till tvåtimmarstrafik på Gnestapendeln från och med 2022. Samtidigt planeras för Mälartågen (Sörmlandspilen) med en väsentligt utökad trafik, men då angör tågen endast Södertälje Syd och Gnesta i närområdet, vilket skulle försämra för ett antal småorter.

Det finns ett antal regionala tågbanor och trafikeringar på järnvägsspåren som saknar stärkt statligt stöd för att fler ska ges tillfälle att resa klimatvänligt på spåren även i de mindre orterna. Vänsterpartiet anser att investeringarna i nya järnvägsspår måste öka för att möta kapacitetsbristen. Dessutom anslår vi i vårt budgetförslag kraftigt utökat statligt stöd till den regionala kollektivtrafiken. För de regionala och lågtrafikerade banorna föreslår vi därutöver reserverade årliga anslag för satsningar. Vi anser att det behövs satsningar för ett sammanhållet järnvägssystem där samhällsnyttan prioriteras framför privatisering och uppsplittring av järnvägstrafiken. Då skapar vi förutsättningar för att Gnestapendeln och andra pendelförbindelser på spåren ska kunna utvecklas med resenären i centrum.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Avser ministern att vidta åtgärder för att undvika att försämringar drabbar Gnestapendeln och övrig regional tågtrafik de närmaste åren?

Lätta miljölastbilar

Ser fram emot att debattera hur vi kan få fler transporter med el- och andra lätta miljölastbilar. Läs min interpellation här eller nedan. Debatt i riksdagen fre 11 december. Läs tidigare inlägg i ämnet här.

Utökad fordonsvikt för lätta lastbilar
Interpellation 2020/21:178 av Jens Holm (V)
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser, och i enlighet med vår klimatlag och vårt klimatramverk ska transportsektorns utsläpp minska med 70 procent till senast 2030. Mycket mer måste göras för att vi ska uppnå det målet. Elektrifiering är det bästa alternativet utifrån såväl lokala utsläpp som buller och klimatpåverkan. Men också ett cirkulärt drivmedel som biogas är mycket bra och dessutom tillgängligt här och nu.

Problemet för många aktörer inom lätta transporter som använder sig av lätta lastbilar på upp till 3,5 ton är att de i praktiken har mycket svårt att gå över till dessa alternativ eftersom fordonen i sig då blir så tunga att de inte får med sig den last de behöver. Med el- eller gasdrift tappar de 30–60 procent av sin lastförmåga med nuvarande viktgräns på 3,5 ton, vilket gör att aktörerna skulle behöva köra med motsvarande antal fler fordon för att få ut sina varor. Fler fordon i städerna är givetvis inte önskvärt för någon, då det ger negativa effekter när det gäller klimat, miljö och trängsel.

Jag har tidigare frågat (fråga 2019/20:69) infrastrukturministern om han är beredd att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/645 så att förare med B-körkort kan framföra lätta lastbilar med en vikt på upp till 4,25 ton under förutsättning att den extra vikten motiveras av alternativa drivmedel.

I nämnda direktiv, EU:s körkortsdirektiv, har artikel 6.4 ändrats så att medlemsstaterna får tillåta följande: ”Innehavare av körkort för kategori B som erhållits minst två år tidigare får framföra fordon som drivs med alternativa bränslen som avses i artikel 2 i rådets direktiv 96/53/EG med en tillåten totalvikt som överstiger 3 500 kg men inte 4 250 kg för transport av gods som körs utan släpvagn, förutsatt att den vikt som överstiger 3 500 kg uteslutande beror på framdrivnings-systemets extra vikt i förhållande till framdrivningssystemet hos ett fordon av samma storlek som är utrustat med en konventionell förbränningsmotor med gnisttändning eller kompressionständning, och förutsatt att lastkapaciteten inte är större än för detta fordon.”

Körkortsdirektivet har alltså ändrats så att lätta miljölastbilar ska kunna framföras med B-körkort. I svaret till mig den 9 januari säger ministern att frågan behöver genomgå en konsekvensanalys samt samråd med EU-kommissionen.

Riksdagens utredningstjänst (dnr 2020:1493) har för min räkning tagit reda på att ett tiotal EU-länder har genomfört EU-direktivet och tillåter B-körkort för lätta miljölastbilar på upp till 4,25 ton. Några av länderna är Danmark, Österrike, Storbritannien och Spanien. Även vårt grannland Norge har genomfört körkortsdirektivet för att främja lätta miljölastbilar.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Har ministern tagit nya initiativ sedan han svarade mig den 9 januari för att implementera direktiv 2018/645 för att möjliggöra för förare med B-körkort att framföra lätta lastbilar med en vikt på upp till 4,25 ton under förutsättning att den extra vikten motiveras av alternativa drivmedel?

Godspendlar och externa stationer

Igår hade jag två viktiga klimat-transportdebatter med infrastrukturminister Tomas Eneroth (S).

Den första – Godspendlar – rörde ett kärt tema; hur att flytta över godstransporter från väg till hållbarare transportslag. Den här debatten handlade om det konkreta förslaget att sätta upp godspendlar för transport av gods på järnväg istället för väg. Tänkbara pendlar skulle kunna vara Göteborg-Stockholm/Älvsjö och Malmö-Stockholm/Älvsjö. Det finns ett stort intresse för detta, men staten behöver i en uppstartsfas gå in med ekonomiska garantier. Exakt hur har utretts och förslag lämnas in till just Tomas Eneroths departement. Trafikverket föreslår en start-upp-garanti (s 47) och Trafikanalys en breddad ekobonus (s 81, ekobonus finns idag bara för sjöfarten). Till detta kan man lägga att banavgifterna – den avgift tågbolagen betalar för att köra på järnvägen har höjts med närmare 300 procent 2009-2019 (s 48, Trafikverket), så en minskning av dessa avgifter vore mycket välkommet.

Vad svarade då Tomas Eneroth? Se själva, visst verkar han lite väl nöjd med situationen…

Den andra debatten – Externa stationslägen – rörde hur de kommande höghastighetsbanorna ska byggas. Trafikverket laborerar här med den vanskliga idéen att bygga stationerna utanför städerna, och inte inuti. Glädjande nog var Tomas Eneroth kritisk till förslaget. men Trafikverket lägger fram det förslaget för att möta Eneroths krav på att banorna max ska få kosta 205 miljarder kronor. Som man frågar får man svar, med andra ord. Bygg höghastighetsbanorna med lånade pengar och som ett separat industriellt projekt, säger vi. Och det börjar brådska rejält. Se själv i debatten.