Vi måste komma till rätta med tjuvjakten

Jag skriver i Svensk Jakt. Läs där eller nedan.

Vi måste komma till rätta med tjuvjakten
Svensk Jakt, 2018-07-04
Det är många som ska få plats i våra skogar; joggaren, den som rastar hunden, svampplockaren, jägarna och förstås de vilda djuren. Oftast finns det plats för oss alla, och mer därtill. Det är väl ett av skälen till varför så många av oss svenskar tycker om skogen så mycket. Där kan man få vara i fred.

Att jakten är reglerad i tid och rum är därför inget konstigt. Hänsyn måste tas för när arterna reproducerar sig och vad som är hållbart för ekosystemen och samhället i övrigt.

För våra rovdjur är det reglerat hur många som får skjutas för varje år. Och ibland inte alls, licensjakt bedrivs till exempel inte på kungsörn och järv. Dessa bestämmelser har vi för att vi vill att de olika intressena ska kunna samsas. Rovdjuren, som står högst upp i näringskedjan, spelar en viktig roll för våra ekosystem. För att våra ekosystem även i framtiden ska vara hållbara med en rik biologisk mångfald bör de stora rovdjuren tillåtas att nå långsiktigt livskraftiga nivåer.

Illegal jakt pågår
Följs inte reglerna kan det riskera hela systemet. Minns den tidigare fria fjälljakten, där välbeställda personer från hela EU reste till Norrland för att fritt skjuta ripor och annat småvilt. Det har vi nu ändrat så att det fungerar bättre. När licensjakten på varg infördes i Sverige 2010 var ett av argumenten att vi skulle få mer ordning och reda och att tjuvjakten därmed skulle gå ned. Hur väl har det funkat i praktiken?

Obduktioner av varg på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, ger tydliga belägg för att illegal jakt på varg sker. Detta genom att vargarna haft hagel i kroppen och hageljakt inte är tillåten vid licensjakt. Etablerad forskning visar dock att de vargar som dödas illegalt och som upptäcks genom obduktioner på SVA bara är toppen på ett isberg. Enligt forskare kan uppemot 50 vargar dödas illegalt årligen i Sverige. Om siffran är så hög är det de facto fler vargar som dödas genom illegal jakt än genom licensjakten. Licensjakten har inte minskat omfattningen av den illegala jakten.

Få fälls för jaktbrott
Trots den relativt utbredda tjuvjakten är det ytterst få som fälls för jaktbrott i Sverige. Vi pratar om i snitt en fällande dom för grovt jaktbrott per år. Miljöåklagare Christer Jarlås menar att detta är en brottslighet man kan ägna sig åt utan någon större risk för upptäckt.

Det är förstås en mycket liten minoritet som inte följer våra lagar och regler, men icke desto mindre är det upprörande när djur dödas utan tillstånd. Den försvårar uppfyllandet av våra nationella och internationella förpliktelser och bevarandet av hotade arter.

Därtill förorsakar den illegala jakten i många fall stort lidande för djuren. Men tjuvjakten riskerar också att underminera tilltron till jakt som fenomen i Sverige, ytterst hela jägarkåren. Vore jag jägare skulle jag därför vara mer upprörd över tjuvjakten än den lilla skara demonstranter som ibland protesterar mot jakten.

Aktivt arbete krävs
Att få stopp på den illegala jakten borde därför vara ett intresse för oss alla. Men jag tror jägarorganisationerna har en särställning här av att förklara vikten av att följa lagen.

Vi behöver ett aktivt arbete mot tjuvjakten med fungerande länkar mellan naturbevakare, jakttillsynsmän, myndigheter, rättsväsendet och jägare.

Kan vi få ordning på det kan vi sedan ägna vår energi åt viktigare saker.

Jens Holm (V)

Riksdagsledamot

Jaktdebatt i riksdagen

I veckan har vi debatterat jakt och viltvård i riksdagen. Några av de saker jag tog upp var: Jakt måste utföras med ansvar och omsorg, samt att det är en storskalig verksamhet där mer än 1 miljon djur skjuts varje år i Sverige. Därför är det rätt att ställa krav på jägarna och dess organisationer. Det är extremt upprörande att så mycket illegal jakt förekommer i Sverige och att så få fällande domar kommer till stånd. Licensjakten på varg borde avbrytas när den hotar bestånden. Fler organisationer än jägarnas företrädare borde få ta del av pengarna i viltfonden. Det är exempelvis helt orimligt att Jägareförbundet får mer än 100 gånger så mycket pengar som ex vis Naturskyddsföreningen. Systemet måste göras om. Blyhagel borde förbjudas liksom alla former av onödiga och plågsamma jaktformer, inte minst den helt och hållet nattståndna godsjakten som fyller noll funktion annat än ett nöje för direktörer och andra skjutglada med tjock plånbok.

Se hela debatten här (scrolla ned till mitt inlägg samt mitt replikskifte med KD).

Bort med bly från skogen

Betydande mängder bly sprids i våra skogar som en direkt följd av jägarnas blykulor. Tänker miljöministern verka för ett förbud mot bly i jaktammunition? Se min skriftliga fråga. Svar om en vecka.

Fråga 2016/17:1262 Förbud mot bly i ammunition vid jakt
av Jens Holm (V) till Miljöminister Karolina Skog (MP)
Nyligen konstaterades i en studie att kungsörnar som äter inälvor som lämnats kvar från jakten blir förgiftade om djuren skjutits med blyhaltig ammunition eller om örnarna äter skadskjutna djur. Splitter från blykulor orsakar förgiftning, vilket försämrar örnarnas flygförmåga. Ett förbud mot blyammunition är troligen det enda sättet att rädda örnarna.

Studien har letts av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i samarbete med bland annat Naturhistoriska riksmuseet, Umeå universitet, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) samt örnforskare i USA. Man konstaterar att kungsörnar med högre blyhalter rörde sig mindre och flög lägre än kungsörnar med låga blyhalter. Men analyser indikerar att redan låga blyhalter kan öka dödsrisken hos kungsörn.

Blyproblemet är förmodligen inte bara begränsat till älgjakten utan förekommer vid all jakt då blyammunition används och där även skadskjutna djur utgör giftig föda för kungsörn och andra asätare.

Att bly i jaktammunition är både ett hälso- och ett miljöproblem har redan tidigare konstaterats, och många andra länder har förbud eller delvis förbud mot att använda bly i jaktammunition.

Mot denna bakgrund ställer jag frågan till miljöminister Karolina Skog:

Avser miljöministern att verka för att ett totalförbud införs för bly i jaktammunition?

Tjuvjakten måste stoppas

Den illegala jakten är ett stort problem för alla vilda djur och för samhället i stort. Kanske så många som 50 vargar, av ca 300 totalt, skjuts ihjäl i tjuvjakt varje år. Var tionde örn har hagel i kroppen som en följd av illegal jakt. Licensjakten på varg som tilläts fr o m 2015 skulle vara ett sätt att få ned den illegala jakten, men så har det inte blivit. Trots att tjuvjakten är så utbredd utdöms endast en fällande dom per år för grovt jaktbrott.

Det är uppenbart att tillräckligt inte görs för att stoppa den illegala jakten. Därför har jag tagit initiativ till interpellationen nedan. Debatt fredag 5 maj i riksdagens kammare. Läs nedan eller här.

Interpellation 2016/17:453 Illegal jakt på rovdjur
av Jens Holm (V) till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Rovdjuren, som står högst upp i näringskedjan, spelar en viktig roll för våra ekosystem. För att våra ekosystem även i framtiden ska vara hållbara med en rik biologisk mångfald bör de stora rovdjuren tillåtas att nå långsiktigt livskraftiga nivåer. Därutöver har Sverige som land en skyldighet att bromsa utarmningen av biologisk mångfald.

För de svenska stammarna av våra stora rovdjur är den illegala jakten en av de faktorer som begränsar storleken. Forskaren Håkan Sand vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) bedömer att den illegala jakten på kort sikt är den enskilt största dödsorsaken bland vargar och att den därmed är begränsande för tillväxten av stammen.

Obduktioner av varg på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) ger tydliga belägg för att illegal jakt på varg sker. Detta genom att vargarna haft hagel i kroppen och hageljakt inte är tillåten vid licensjakt. Etablerad forskning visar dock att de vargar som dödas illegalt och som upptäcks genom obduktioner på SVA bara är toppen på ett isberg. Enligt Håkan Sand kan uppemot 50 vargar dödas illegalt årligen.

En iakttagelse man kan göra är att illegal jakt på varg inte har upphört trots att licensjakt genomförts ett antal år.

Även för kungsörnen är situationen allvarlig när det gäller illegal jakt där omkring 10 procent av örnarna har hagelskador enligt organisationen Kungsörn Sverige. Även för våra övriga stora rovdjur finns problematiken med illegal jakt. I norra Sverige pågår för närvarande en omfattande utredning gällande illegal jakt på järv och björn.

Trots det till synes allvarliga läget lyckas inte det svenska rättsväsendet fastställa mer än knappt en fällande dom för grovt jaktbrott per år i Sverige. Enligt miljöåklagare Christer Jarlås är det här en brottslighet man kan ägna sig åt utan någon större upptäcktsrisk.

Vänsterpartiet anser att omfattningen av den illegala jakten på våra stora rovdjur är ytterst allvarlig. Den försvårar uppfyllandet av våra nationella och internationella förpliktelser och målsättningar om att bevara våra hotade arter och deras funktion för våra ekosystem. Därutöver förorsakar den i många fall stort lidande för djuren.

Vår bedömning är att det krävs ytterligare åtgärder för att motverka den illegala jakten. Självfallet ligger ett stort ansvar på rättsväsendet att hantera brottslighet. Men för att stärka arbetet mot illegal rovdjursjakt krävs även en fungerande länk med naturbevakare, jakttillsynsmän och jägare för att brott ska kunna beivras genom ett fungerande rättssystem.

Med anledning av det ovan nämnda vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:

Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att stärka arbetet mot illegal rovdjursjakt?

Biologisk mångfald – tal

Idag har vi i riksdagens kammare debatterat biologisk mångfald. Nedan mitt anförande.

 

Biologisk mångfald, MJU11, tal riksdagen
Vi människor är helt beroende av naturen och den biologiska mångfalden. Biologisk mångfald är inte bara något vi uppnår genom att hägna in naturen och skydda de arter och biotoper som finns därinnanför. Än viktigare är att naturen som helhet måste få ett bättre skydd. Alla delar av vår natur måste leva; våra skogar, berg, sjöar, floder och hav. Och här är artrikedom och biologisk mångfald helt avgörande. Det här är egentligen inga nyheter. Vi har t ex satt upp 16 s k miljökvalitetsmål för att vi noggrant ska kunna följa hur naturen mår och att vi ska kunna vidta åtgärder så att vi hamnar på rätt kurs. Idag ligger vi tyvärr inte på rätt kurs. Naturvårdsverket bedömer att vi i nuläget endast kommer att nå 2 av 16 miljömål till 2020 med nuvarande beslut och styrmedel. Det s k generationsmålet, som att lösa dessa långtgående problem inom en generation, är långt ifrån inom räckhåll. Jag är glad över att Vänsterpartiet och regeringen nu har fått igenom en budget som innebär de största satsningarna på naturvården på flera decennier.

Men mer behöver göras. Och vi vet ganska väl vad.

I det här betänkandet refereras både förslag från Miljömålsberedningen och Naturvårdsverkets rapport från i fjol; ”Styr mot miljömålen” (NV 6666). Vad det gäller den senare finns det massor med konkreta förslag på åtgärder och styrmedel som regeringen och riksdag skulle kunna fatta beslut om för att se till att vi hamnar på rätt kurs. Intressant är att många av förslagen handlar om åtgärder på andra politikområden än miljöpolitiken. För de har de stöd i regeringens skrivelse om generationsmålet (2013/14:145) som konstaterar att ”miljöfrågorna inte betraktas som områden för sig utan som delar av alla politikområden”. Miljöarbetet måste alltså in i alla politikområden; in i bostadspolitiken, försvarspolitiken, kulturen och inte minst in i finanspolitiken; in i ekonomin. Därför föreslår rapporten saker som nya skatter på det som smutsar ned (ex vis en flygskatt), att miljöskadliga subventioner ska fasas ut, krav på att investerare – t ex våra AP-fonder – ska redovisa investeringarnas effekter i utsläpp av växthusgaser, att skolan ska arbeta mer med hållbarhetsfrågor och mycket annat. Naturvårdsverkets rapport tar också upp mer kända förslag som en översyn av Skogsvårdslagen, ett överlag hänsynsfullare skogsbruk, bättre tillämpning av Miljöbalkens andra kapitel och att vi borde stärka miljöinslagen i Landsbygdsprogrammet.

Som vi kan höra: Vi har en enorm utmaning; vi når inte våra miljömål – men vår expertmyndighet har också lämnat konkreta förslag till en väg framåt. I det här betänkandet konstateras att regeringen fortfarande bereder rapporterna från Naturvårdsverket och Miljömålsberedningen. Men vi skriver 2016 nu. Snart är det 2020. Ska vi uppfylla våra 16 miljömål behövs besluten fattas här och nu.

På tal om frågor som bereds hos Regeringskansliet. Det här betänkandet tar också upp överenskommelsen i Nagoya, Japan, 2010 om biologisk mångfald. Man kan säga att världens länder där på FN-mötet enades om en räddningsplan för planeten och den biologiska mångfalden.

Enligt Nagoyaplanen måste allt jord-, vatten- och skogsbruk bedrivs hållbart. 17 procent av vår landareal och 10 procent av havsytan ska skyddas till år 2020 enligt överenskommelsen i Nagoya. Och här har Sverige en bra bit kvar. Där välkomnar jag att utskottet nu konstaterar att regeringen ska komma med ett konkret förslag om att införa det s k Nagoyaprotokollet i svensk lag. Det handlar om att få regler på plats som tydliggör hur genetiska resurser ska få samlas in och hur vinster från nyttjandet ska fördelas. Det är en viktig fråga inte minst för utvecklingsländerna som förfogar över stora delar av dessa genetiska resurser. Men jag vill påpeka om att klimat- och miljöminister Åsa Romson svarade mig redan i november 2014 att denna lagstiftning skulle vara på plats senast 2015, alltså i fjol. Så nu förväntar jag mig att detta kommer i mars, alltså denna månad. Inga fler förseningar, tack.

Är det inte märkligt, och en smula nedslående, att det numera bara är Vänsterpartiet som står upp för en rovdjurspolitik med respekt för livskraftiga populationer, gällande rätt och människorna som lever i glesbygden? Alla ni andra partier vill göra gällande att vi kan ha en storskalig licensjakt på vargar när ni vet att vargen är en hotad art i Sverige, strikt skyddad i Bernkonventionen och i EUs art- och habitatdirektiv. Vargen finns upptagen på Artdatabankens rödlistade arter, d v s arter som är hotade. Alla ni andra partier vet också att en licensjakt på vargar är i strid med våra internationella åtaganden i FN och EU om biologisk mångfald. Vi vill väl att tigrar, noshörningar och snöleoparder ska skyddas i andra länder? Varför ska då inte vi i Sverige, som har fantastiska möjligheter, också ta vårt ansvar och skydda en mycket sårbar art? Vi vet också att vargen inte kan sprida sig naturligt och fortplanta sig naturligt. Hade det varit fallet hade saken varit i en annan dager. Det är de frågorna vi tar upp i våra reservationer 2 och 5.

Det är tråkigt att rovdjurfrågor är något som polariserar i Sverige. Tvärt om borde vi vara stolta över att vi är ett land med vildmark och där rovdjur kan leva. Självklart ska vi också göra mer för att förebygga och motverka rovdjursangrepp på tamdjur. I innevarande budget anslås mer pengar, och det är bra. Men jag tror på bredare lösning för att komma tillrätta med rovdjurspolitiken i Sverige. Förslag i den riktningen kom 2013 från den dåvarande Vargkommittén, som hade bred uppslutning både från naturvårdare till jägare. Man föreslog bl a öka ersättningarna för rovdjursskador, fler skadeförebyggande åtgärder överlag, begränsning av den illegala jakten, en genetisk förstärkning av vargstammen, förenklad skyddsjakt, som några exempel. Men tyvärr valde den dåvarande borgerliga regeringen inte att förvalta det breda upplägget. Och dessvärre fortsätter S-MP-regeringen att gå i samma fåra. Det är dags för ett omtag i rovdjurspolitiken.

Jens Holm (V)