Sluta skattebefria flyget

Den här debatten ser jag verkligen fram emot. Regeringen har lovat att driva avskaffande av flygets skattebefrielse på drivmedel. Det är inom ICAO man främst driver den frågan. Nu är det upp till bevis. Debatten mot infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) blir i riksdagens kammaren ti 5 mars. Läs min interpellation nedan eller hos riksdagen. Och läs gärna mer om vad jag skrivit om flyget, utsläppen och subventionerna.

Avskaffande av flygets skattesubvention
Interpellation 2018/19:74 av Jens Holm (V)
till Statsrådet Tomas Eneroth (S) 2019-02-13
Utsläppen från världens flygande har fördubblats de senaste 20 åren, och om inget görs kan de växa med ytterligare 300–700 procent till 2050. Hade flygsektorn varit ett enskilt land hade den legat i topp tio bland världens värsta utsläpparländer. Vi måste snabbt agera för att minska flygets utsläpp.

Ett konkret sätt att agera vore att avskaffa de stora subventioner som i dag ges till världens flygindustrier. I enlighet med Chicagokonventionen från 1944 beskattas inte flygbränsle. Endast i EU har EU:s miljöbyrå räknat ut att skattebefrielsen på flygbränsle gör att det europeiska flyget subventioneras med 200–300 miljarder kronor årligen. Ett effektivt sätt att minska flygets utsläpp, och dessutom spara miljardtals kronor, vore att snarast avskaffa skattebefrielsen på flygbränsle.

Eftersom Chicagokonventionen lyder under det internationella flygfartsorganet ICAO borde avskaffandet av skattebefrielsen lyftas där. När Vänsterpartiet tidigare har väckt frågan med regeringen har vi fått svaret att man vill avskaffa skattebefrielsen, men vad jag vet har man inte aktivt drivit frågan inom ICAO. Det är glädjande att regeringen i punkt 23 i sitt 73-punktsprogram nu säger: Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sätter stopp för en beskattning av fossilt flygbränsle. Detta måste rimligen tolkas som att regeringen ska driva frågan inom ICAO och EU.

Om några dagar inleds ICAO:s 216:e rådsmöte i Montreal. Mellan den 24 september och den 4 oktober hålls ICAO:s 40:e generalförsamling där alla 192 medlemsstater är inbjudna att delta.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga statsrådet Tomas Eneroth:

Vad är regeringens strategi för att avskaffa skattebefrielsen på flygbränsle?
Avser statsrådet att verka för att regeringen lyfter avskaffandet av skattebefrielsen på flygbränsle till ICAO:s kommande ministermöten och inför generalförsamlingen i september?

Vänsterpartiets miljö- och klimatpolitik

Det är fantastiskt att det blivit sådant stort intresse för miljö- och klimatfrågor i valrörelsen. Enligt en ny undersökning är miljö den näst viktigaste för svenska väljare just nu. Klimatförändringen är också det fenomen som oroar svenska folket mest. Därför har väljarna rätt att kräva genomtänkta svar på hur vi möter vår tids stora utmaning, klimatförändringen.

Just nu får jag många mejl från väljare som vill veta vad vi gör för miljön och för att motverka klimatförändringen. Nedan ett axplock ur Vänsterpartiets miljö- och klimatpolitik.

Investeringsledd klimatomställning
Ställa om industrin, hållbara transporter, 100 % förnybart, klimatrenovera byggnader – ja, allt det kommer att kosta stora summor pengar. För det ändamålet vill vi inrätta en grön investeringsbank med minst 100 miljarder kr i eget kapital. Vi inspireras av Storbritanniens Green Investment Bank (jag skrev några rader om det) som har lyckas mobilisera stora summor för hållbara investeringar. Hög tid för Sverige att göra detsamma!
Förbjud nybilsförsäljning av fossilt drivna bilar senast 2025.
Våra 4,5 miljoner personbilar står för ungefär 10 miljoner ton utsläpp av växthusgaser varje år. De orsakar dessutom dålig luft i våra städer, något som försämrar folkhälsan. Vi vill förbjuda nybilsförsäljning av bensin och dieselbilar från senast 2025. Ett sådant förbud blir en tydlig signal till industrin om att driva på det teknikskifte för elektrifiering  (och vätgas och biogas) som vi står inför. Vi har också varit med och infört bonus- malussystemet som gör att du får ett bidrag när du köper en ny miljöbil. Bidraget finansieras med en skatt på bilar med stora utsläpp. Snart kommer det att finnas gott om el- och laddhybridbilar på andrahandsmarknaden, något som kommer göra att fler människor kommer kunna köpa en bil med små eller inga utsläpp.
Satsa på kollektivtrafiken
Vi vill ha ökade anslag till kollektivtrafiken. Det ska vara billigare och enklare att resa kollektivt än idag. Vi vill testa gratis kollektivtrafik i två regioner i Sverige för att på sikt kunna införa det i hela landet.
Fasa ut de miljöskadliga subventionerna.
Det handlar om upp till 60 miljarder kronor varje år som går till det som smutsar ned och förstör miljön.
Vi vill också ha nya placeringsdirektiv för AP-fonderna med krav på fossilplaceringar ska divesteras. Det är orimligt och ohållbart att stora delar av våra pensionspengar är placerade i några av världens värsta fossilbolag.
Minska utsläppen från flygsektorn.
Vi ser flygskatten som ett bra första steg, men mycket mer behövs. Arlandas planerade expansion är i sammanhanget helt vettlös och måste stoppas. Det har vi lyft upp med regeringen. De många subventionerna – direkta som indirekta – måste också avvecklas.
Minskad köttkonsumtion.
Vi verkar för en minskad köttkonsumtion och vill ha en handlingsplan för det. Vi har motionerat om 25 % lägre köttkonsumtion till år 2025 som ett första steg. Vi tror särskilt att vi inom offentlig sektor, som skolor, kan erbjuda mer växtbaserad mat och mindre kött. Vi vill testa konceptet vegonorm för att öka efterfrågan på vegmat. Ny innovativ växtbaserad mat ska kunna få offentligt stöd för att utveckla sin verksamhet.
Minska utsläppen från all konsumtion
Vänsterpartiet har som enda parti föreslagit till riksdagen att vi ska ha ett kompletterande mål och åtgärder för våra konsumtionsbaserade utsläpp. Utsläppen från vår konsumtion – och utrikesflyget – orsakar lika stora utsläpp utanför vårt lands gränser som de utsläpp som vi skapar i Sverige. Därför behöver vi också minska dessa utsläpp. Här kan ni se när vi lyfter den frågan mot regeringen (dessvärre vill regeringen inte i dagsläget ha ett mål för konsumtionsutsläppen). I vår klimatmotion (se nedan lyfter vi också de konsumtionsbaserade utsläppen).

Ni kanske har noterat att Naturskyddsföreningen pekade ut Vänsterpartiet som bästa miljöparti i sin stora granskning. Jag tycker det är ett kvitto på att vi driver en bra politik. Vi är stolta över det, men inte nöjda. Det blir vi inte förrän Sverige är på rätt kurs mot ett hållbart och rättvist samhälle. Det gör vi med röd politik för grön omställning!

Här finns ett antal av våra viktigaste motioner på miljö- och klimattemat:

Klimaträttvisa

Sammanhållen järnväg och kollektivtrafik

Transportsnål samhällsplanering

Miljöanpassad vägtrafik

Hållbar sjöfart

Minskad köttkonsumtion

Biologisk mångfald (med skog)

En långsiktig och hållbar energipolitik

Ökad cykeltrafik

Ekocid

Färre kemikalier i vår omvärld

Jag har haft mängder av riksdagsdebatter på miljötemat. Det enklaste är att söka efter dem på min riksdagssida. Även på min Facebooksida finns många videoklipp och annat jag gjort i riksdagen. Är det någon debatt du ska se så missa inte min senaste interpellationsdebatt med Isabella Lövin (MP) om Klimatriksdagens förslag till oss politiker.

Missa inte heller vårt inlägg om hur vi bygger ett klimatsmart Stockholm.

Vattenkraften och den biologiska mångfalden

Idag har vi debatterat vattenkraft och vilka miljökrav vi ska ställa på den. Vi i Vänsterpartiet tycker att det är bra att regeringen lägger fram förslag om att vattenkraften måste ha moderna miljötillstånd. Men förslaget har tyvärr många brister. Varför inte ställa krav på de tusentals dammar som finns i Sverige och där ingen el produceras öht? Varför en helt och hållet underfinansierad fond? D v s det kommer inte bli tillräckliga miljöåtgärder; omlöp för fisken, restaurering av områden, uppbrytning av dammar etc. Och varför föreslår S/MP-regeringen att våra vattenmyndigheter ska lägga sig UNDER EUs miljökrav gällande klassificering av vatten vid vattenkraftsverk?

Kanske går svaret att finna i det faktum att S/MPregeringen har gjort upp med M, C och KD i detta. Då blir tyvärr miljöinnehållet därefter. Underbetyg!

Se hela debatten här.

Utfasningsplan för miljöskadliga subventioner

I måndags debatterade jag miljöskadliga subventioner med finansminister Magdalena Andersson. Det är inte rimligt att vi subventionerar det som skadar vår miljö med upp till 60 miljarder varje år. Pengar som hade kunnat gå till till att ställa om Sverige blir nu vinster i storföretags bokslut eller skatterabatter för redan välbeställda. I internationella sammanhang kräver regeringen att andra länder ska fasa ut sina miljöskadliga subventioner, men varför görs så lite på hemmaplan. Dessutom står det nu – efter Vänsterpartiets påtryckningar – i budgeten (s 50) att:

”Miljöskadliga subventioner behöver fasas ut i såväl Sverige som globalt. Även reformering av miljöskadliga subventioner diskuteras i flera internationella processer. Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen gjort en kartläggning av potentiellt miljöskadliga subventioner som överlämnades i juni 2017. Rapporten analyseras nu inom Regeringskansliet.”

Hög tid för handling med andra ord. Vad svarade finansministern? Se själva genom länken ovan.

Debatter om miljömålen och Östersjön

Här kan du se dagens debatter mellan mig och miljöminister Karolina Skog om hur alla miljömål ska kunna nås samt den akuta miljösituationen i Östersjön.

Här ser du debatten om miljömålen.

Här ser du debatten om Östersjön.

Nedan mina interpellationer som låg till grund för debatterna.

Åtgärder för att nå miljömålen
Interpellation 2017/18:490 av Jens Holm (V) till Miljöminister Karolina Skog (MP)
Naturvårdsverket presenterade nyligen sin årliga uppföljning av hur arbetet med att nå de 16 miljökvalitetsmålen går i Sverige. Enligt rapporten kommer Sverige endast att nå 2 av de 16 målen, nämligen Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö. Det övergripande så kallade generationsmålet om att inom en generation ha löst de stora miljöproblemen är inte heller inom räckhåll.

Naturvårdsverket konstaterar att mycket mer måste göras för att målen ska nås. Jag instämmer med vår expertmyndighet i miljöfrågor. Viktiga miljömål som Levande skogar, Hav i balans, Ingen övergödning, Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Frisk luft, Ett rikt växt- och djurliv och Grundvatten av god kvalitet är långt ifrån att uppnås till 2020.

Om det viktiga målet Begränsad klimatpåverkan skriver Naturvårdsverket: De åtgärder och styrmedel som är på plats i Sverige räcker inte för att nå regeringens etappmål. Därför krävs kraftfullare åtgärder, både på nationell och på global nivå. Detta trots flera viktiga beslut såsom en ny klimatlag, klimatmål, klimatpolitiskt råd och kraftigt ökade anslag till de lokala klimatinvesteringarna.

Naturvårdsverket pekar särskilt ut vår konsumtion och dess klimatpåverkan som ett stort problem där det i dag saknas kraftfulla åtgärder. Rapporten tar också upp att den biologiska mångfalden inte kan ta mer stryk och här har mål som Levande skogar, Rikt odlingslandskap och Levande sjöar och vattendrag samt Hav i balans en helt avgörande betydelse.

Det är positivt att regeringen och Vänsterpartiet kommit överens om kraftigt höjda anslag till klimatarbetet, skydd av mer mark och mer aktiv kemikaliepolitik, för att ta några exempel från statsbudgeten. Men det räcker inte för att alla miljömålen inklusive generationsmålet ska nås. Mer måste göras.

Med anledning av detta vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:

Delar ministern Naturvårdsverkets bedömning att endast 2 av våra 16 miljömål kommer att nås till 2020?
Vilka ytterligare åtgärder avser ministern att vidta för att alla miljömål, inklusive generationsmålet, ska uppnås?

 

Åtgärder för Östersjön
Interpellation 2017/18:496 av Jens Holm (V) till Miljöminister Karolina Skog (MP)
Situationen i vårt innanhav Östersjön är akut. Östersjön har världens största områden av döda bottnar, algblomningarna börjar allt tidigare och flera fiskbestånd minskar. Det är några exempel på den akuta situationen. I och med att havet är omringat av land blir påfrestningarna till följd av näringsämnen och föroreningar i Östersjön extra stora.

Världsnaturfonden har i sin Östersjöbarometer granskat hur de nio Östersjöländerna har arbetat mot att uppnå god miljöstatus i Östersjön. Resultatet är nedslående. Även om Sverige rankas som minst dåligt är det inget av länderna som får godkänt i granskningen, inte heller Sverige. Av de viktigaste åtgärderna har länderna endast uppnått en tredjedel, och inget av länderna är i närheten av att genomföra de åtgärder som krävs för att nå målet om god ekologisk status för Östersjön senast 2021, som överenskommits inom Östersjöländernas samarbetsorgan Helcom och dess handlingsplan för Östersjön.

Det är inte första gången Sverige och de andra Östersjöländerna får kritik när det gäller uppfyllandet av nationella och internationella miljöåtaganden. Enligt Naturvårdsverket kommer miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård till 2020 inte att uppnås utan nya styrmedel och åtgärder. Europeiska revisionsrättens rapport Bekämpning av eutrofieringen i Östersjön (2016) visar att Östersjöländernas åtgärdsarbete släpar efter. År 2016 presenterade Havs- och vattenmyndigheten den mest omfattande genomgången kring utsläppen av kväve och fosfor i Östersjön och Västerhavet (HaV 2016:12), vilken stärker bilden av att Sverige inte kommer att nå sina åtaganden inom Helcom.

Vänsterpartiet välkomnar de extra satsningar som görs med innevarande statsbudget för att komma till rätta med en del av utmaningarna i Östersjön, till exempel sanering av vrak, minskande av övergödning och miljögifter samt stärkande av skyddet av marina områden. Men mycket mer behöver göras.

Några exempel på vad som skulle kunna göras, och där jag i dagsläget inte ser att regeringen agerar, är att förändra landsbygdsprogrammet så att miljöersättningarna blir mer träffsäkra, att vidta fler åtgärder för att minska jordbrukets utsläpp av näringsämnen, att skydda fler marina områden, att förbjuda bottentrålning i Östersjön och att främja förändrade konsumtionsmönster, till exempel minskad köttkonsumtion, för att minska utsläppen av övergödande ämnen.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:

Vilka ytterligare åtgärder avser ministern att vidta för att Sverige ska nå målet om god ekologisk status i Östersjön till senast 2021 i enlighet med våra åtaganden i Helcom?

 

Ceta – debatt i riksdagen

Ceta_kammaren2018-03-21Vi har idag haft en lång debatt i riksdagens kammare om förslaget till handels- och investeringsavtal mellan EU och Kanada. Du kan se hela debatten här. Du får scrolla fram en bit för att komma till mitt inlägg och mina repliker.

Vi i Vänsterpartiet lägger som enda parti fram ett konkret förslag på avslagsyrkande, d v s att avtalet ska röstas ned. Dessvärre ser det i i dagsläget ut som att vi bara får stöd från ett antal progressiva miljöpartister. Omröstningen sker imorgon. Det är synd att Ceta ser ut att gå igenom. Å andra sidan måste avtalet klubbas i alla EUs länder och Kanada innan det träder i kraft fullt ut, och i många andra länder är diskussionen mycket hetare än i Sverige och chansen finns att avtalet kan stoppas.

Sex steg mot hållbarare fiske

Idag har vi debatterat fiskeripolitik i riksdagen. Jag sade bland annat att närmare 90 procent av fiskebestånden i världen är överfiskade eller fiskas till sin maximala gräns och situationen är akut i Sverige liksom resten av världen. Det är vi människor som skapat problemet genom decennier av helt och hållet ohållbart industrifiske, miljögifter, ohållbart jordbruk och ansvarslös exploatering och andra ingrepp som försvårar överlevnaden för det marina livet. När problemet är skapat av människan är det också vi som kan lösa det, med politiska beslut. Här är sex konkreta förslag för återställda fiskebestånd och ett levande marint liv.

  1. Fiska mindre och med mer skonsamma metoder. Följ den vetenskapliga rådvigningen och sätt fiskekvoterna därefter. Förbjud bottentrålning och inför mer av selektiva fiskeredskap som minskar bifångster. Kamerakontroll på fiskebåtarna kan vara ett bra sätt att kontrollera att rätt fisk och rätt kvantiteter tas upp. Det är bra att alla partier i riksdagen är överens om det.
  2. Inrätta mer marina reservat. Och i reservat ska inte storskaligt fiske tillåtas, i synnerhet inte bottentrålning.
  3. Ställ krav på att jordbruket tar ett större miljöansvar. Jordbrukets avgångar av kväve och fosfor är det främsta skälet till övergödningen i Östersjön och döda bottnar (för att ta ett exempel).
  4. Förbjud mer skadliga kemikalier och miljögifter liksom plast. Förr eller senare hamnar detta i havet och gör stor skada.
  5. Ställ större krav på vattenkraften. En stor del av vår fisk vandrar i våra älvar, men detta förhindras av dammar. Regeringens överenskommelse från förra veckan är ett steg framåt, men otillräckligt. Större ekonomiska krav måste ställas på fler utövare av vattenkraft. Dammar som gör stor ekologisk skada och har förhållandevis liten elproduktion måste rivas och älvar och vattendrag återställas.
  6. Ta bort subventioner till fiskeindustrin. Idag subventioneras den europeiska och svenska fiskeindustrin med miljardbelopp; yrkesfiskets flottor är befriade från bränsleskatt, bidrag ges till marknadsföring och förädling. EU upprätthåller kostsamma och nykoloniala fiskeavtal med utvecklingsländer. Här finns mycket att göra, och pengar att spara!

För att se hela mitt inlägg klicka här.

Biologisk mångfald – anförande

Idag debatterar vi biologisk mångfald och naturvård i riksdagen. Nedan mitt anförande. Har kan du också se hela debatten.

Biologisk mångfald – anförande
Den här debatten handlar om de två betänkandena Naturvård och områdesskydd och Biologisk mångfald. Vad det gäller den biologiska mångfalden får jag ibland frågan, varför är det så viktigt med mångfald? Varför många olika arter? Räcker det inte med samma slags träd i skogen, gröna gräsmattor eller åkrar med blott en eller ett par grödor på? Nej, det räcker inte. Ju färre arter som finns desto bräckligare blir våra ekologiska system.

Några exempel:

a) Angrips en skog av en illasinnad insekt drabbas sannolikt endast ett fåtal av träden om variationen är stor, men risken är uppenbar för att hela granskogen slås ut om granbarkborren får gå lös på ett plantage.

b) Vilken skog klarar sig bäst vid ett extremväder, som en storm?; ett plantage med samma slags träd i räta rader eller skogar med en mångfald av olika växter? Plantagerna står sig här slätt när träden faller som plockepinn om olyckan är framme, något vi såg i och med stormen Gudrun 2005.

c) Utan insekter som pollinerar, d v s möjliggör för växter att fortplanta sig, skulle en stor del av det som vi idag tar för givet inte finnas; blommorna, frukten, bären, spannmålen och så vidare.

d) På och omkring en ek kan så många som tusen arter leva; lavar, svampar, insekter m m. Och eken och andra träd är helt avgörande för att underlätta markens vattenupptag när det regnar, att sänka temperaturen och ge skugga i våra städer heta sommardagar, och inte minst att binda koldioxid och skapa bättre lokal luft.

Med andra ord; den biologiska mångfalden är helt enkelt avgörande för våra liv och vår välfärd.

Som Stina Bergström (MP) anförde skulle ingen gå in i ett flygplan om var tionde komponent var borttagen i motorn, men det är precis det som vi gör med våra ekosystem. Av de drygt 60 000 arter (20 000 bedömda enligt rödlistan) som finns i Sverige är ungefär 2000 hotade, enligt Artdatabankens senaste genomgång. Trots offentligt satta mål om ökad biologisk mångfald, levande skogar, rikt växt- och djurliv har situationen inte förbättrats under tid. Även om arters förekomst naturligt förändras är det ohållbart med den utarmning som sker av människan idag.

Det kom en riktigt skrämmande forskarrapport från Tyskland förra året. Forskare hade studerat insekter i ett 60-tal naturreservat i Tyskland under 25 års tid, fram till dags dato. Deras slutsats var att 75 procent av insekterna hade försvunnit under den här tiden. ”En ekologisk världskatastrof”, beskrev en av forskarna det som och menade att utvecklingen kan vara lika illa i andra delar av världen. Världsnaturfondens ”Living Planet Index”  pekar åt samma håll; andelen ryggradsdjur har minskat med 60 procent sedan 1970, arter som lever i sötvatten har minskat ännu mer; med drygt 80 procent. Det här är konkreta exempel på det som forskarna kallar det sjätte massutrotandet av arter. Men när det tidigare varit naturgivna orsaker som lett till dödande av arter, t ex meteoriter, är det idag människan som bär ansvaret för utrotandet av djur och växter. Situationen är minst sagt akut och det är vi människor som bär det fulla ansvaret.

Det här är en skrämmande utveckling. Och när jag hör landsbygdsministern och borgerliga företrädare hylla det svenska skogsbruket som till stor del bygger på att skapa plantager av levande skogar blir jag djupt oroad. Jag blir också djupt oroad av de företrädare som tycker att vi kan sprida mer av kemiska bekämpningsmedel på våra åkrar. Jag blir också djupt oroad av de borgerliga partierna och SD som kraftigt vill minska anslagen till biologisk mångfald i statsbudgeten. Det här är inte att ta ansvar för mångfalden i vår natur. Tvärt om, det är att spä på den pågående utarmningen.

Det är svårt att inte fascineras av hur allt hänger samman i naturen. Hur sambandet inte är starkare än kedjans svagaste länk. Ta blommorna som till våren gör sig maximalt attraktiva för att biet och humlan just ska besöka deras blomma och säkerställa fortplantningen genom pollinering. Rosens kronblad är färgrika och inbjudande och blomman doftar oemotståndligt för pollinerarna. Det är en signal om ”här finns en belöning att hämta”, vilket biet också får i form av söt nektar och pollen. Utan insekter som pollinerar skulle vi få betydligt mindre av, eller ingenting alls av, det vi idag tar för givet; päron, äpplen, jordgubbar, raps och inte minst den stora prakten av blommor varje vår och sommar.

Biologisk mångfald må vara en fråga om blommor och bin, men det handlar än mer om grunden för vår existens på den här planeten. Därför är det så viktigt att ta ett politiskt ansvar för den här frågan; att stoppa massutrotningen av arter och att öka mångfalden i vår natur. Det är vad vi i Vänsterpartiet gör – vi sätter en levande planet med biologisk mångfald först. Exploatering och kortsiktig vinst får stå tillbaka. Utan biologisk mångfald – inget liv.

Förslaget om detta finns i vår motion som just bär namnet Biologisk mångfald (2017/18:1149) och som behandlas i dessa betänkanden. Jag vill härmed passa på att yrka bifall till vår reservation nummer 4, MJU9 om skydd av marina områden där vi vill öka skyddet av marina havsmiljöer till minst 20 procent av ytan.

Jens Holm (V)