Ordning och reda på våra vägar

Regeringen har lagt fram ett antal förslag för att få bättre arbetsvillkor inom yrkestrafiken. Det är bra steg framåt, men kommer inte lösa hela problematiken med utländska bolag – eller svenska som kontrakterar utländska förare – som utför tjänster på villkor långt under vad som borde gälla i Sverige. Därför har vi i Vänsterpartiet presenterat ett antal förslag som skulle kunna ge oss ordning och reda på riktigt på våra vägar.

Vi i Vänsterpartiet har tidigare välkomnat beslutet av det av Europaparlamentet i juli 2020 antagna mobilitetspaketet, som ett steg mot att ge förutsättningar för att trafiken ska ske med sundare konkurrens och bättre arbetsvillkor, senast i motionen Förbättrade arbetsvillkor i yrkestrafiken (2021/22:920). Vi delar Transports, Sekos och Kommunals bedömning att för att reglerna i mobilitetspaketet ska få avsedd effekt på de missförhållanden som råder inom transportbranschen är det helt avgörande att svenska arbetstagarorganisationer inte berövas möjligheter att träffa kollektivavtal och att kunna kontrollera att dessa kollektivavtal följs. Grunden för det arbetet är ett överskådligt regelverk med tydlig ansvarsfördelning mellan aktörer och effektiva kontroller, samt att de myndigheter som åläggs uppgifter inom ramen för regelverket får de resurser som krävs för att kunna fullfölja dem.

Läs vår motion här.

Ompröva dyra motorvägsprojekt

Regering och Trafikverket måste bli öppnare med att redovisa eventuella kostnadsökningar i infrastrukturplaneringen. Regeringen måste också vara beredd att ompröva planer på storskaliga kostnadsdrivande och klimatskadliga infrastrukturprojekt, som i exemplet motorvägen Tvärförbindelse Södertörn. Det är en del av innehållet ni vår motion 2021/22: 4375, som svar på regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning om den bristande kostnadskontrollen vid infrastrukturinvesteringar. Läs vår motion nedan eller hos riksdagen.

Med anledning av skr. 2021/22:80 Riksrevisionens rapport om kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar
Motion 2021/22:4375 av Jens Holm m.fl. (V)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen på nytt bör ta ställning till infrastrukturprojekt i nationell infrastrukturplan utifrån uppnåendet av viktiga samhällsmål, klimatmålet i synnerhet, och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder för att Trafikverket ska driva ett mer systematiskt arbete för att förhindra onödiga kostnadsökningar samt när sådana ändå sker informera regering och allmänhet för att öka transparensen kring betydande kostnadsökningar och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda Trafikverkets organisation och tillkännager detta för regeringen.
    Motivering
    Regeringen har svarat på Riksrevisionens granskning av den bristande kontrollen över de kraftiga prisökningarna vid infrastrukturplanering. Riksrevisionen konstaterar att skillnaden i kostnad för investeringsobjekten i de nationella planerna från 2014 jämfört med 2018 uppgår till en kostnadsökning med 58 miljarder kronor. Det motsvarar enligt Riksrevisionen en genomsnittlig kostnadsökning på 39 procent per projekt under de fyra åren från 2014 till 2018, eller 15 procent årligen. Riksrevisionen kritiserar regeringen för att sällan plocka bort infrastrukturobjekt ur den nationella infrastrukturplanen. Har ett stort projekt väl hamnat i infrastrukturplanen tas det inte bort.
    Regeringen har också myntat begreppet ”lagt kort ligger” som handlar just om att föreslagna objekt alltid ska finnas kvar i framtida reviderade infrastrukturplaner, oavsett kostnader och andra samhällskonsekvenser. Vänsterpartiet har flera gånger kritiserat detta, i synnerhet när det gäller storskaliga motorvägsprojekt som både brukar vara mycket kostnadsdrivande samt går emot våra klimat- och miljömål.
    Riksrevisionen kritiserar även regeringens och Trafikverkets bristande transparens gällande kostnadsökningar. Det sker ingen tydlig redovisning av kostnadsökningarna eller orsakerna till dessa.
    Med anledning av den framförda kritiken föreslår Riksrevisionen att regeringen tar ett nytt beslut när betydande kostnadsökningar sker i ett infrastrukturprojekt i nationell plan och att frågan om att avsluta projektet bör ingå i en dylik omprövning. För att förebygga och kartlägga kostnadsökningar föreslår Riksrevisionen att Trafikverket bedriver ett mer systematiskt arbete. Vid förslag till nationell plan föreslår Riksrevisionen att Trafikverket sammanställer och publicerar vilka förändringar som skett av kostnadsbedömningar, nyttor och innehåll sedan föregående plan. Vid betydande kostnadsökningar i ett projekt i nationell plan föreslår Riksrevisionen att Trafikverket informerar regeringen därom.
    Vänsterpartiet delar i stort Riksrevisionens rekommendationer, men vi anser att infrastrukturobjekt ska kunna avbrytas av fler skäl än kostnadsökningar. Inte minst av miljö- och klimatskäl är det viktigt att hela tiden utvärdera, och vid behov ompröva, förslag till infrastrukturinvesteringar. Ett aktuellt exempel är förslaget till motorvägen Tvärförbindelse Södertörn, som både avvisats av Naturvårdsverket och Klimatpolitiska rådet som ett objekt som motverkar Sveriges klimatmål. Naturvårdsverket avfärdade 2017 satsningen då den motverkar omställningen till ett långsiktigt hållbart urbant transportsystem såväl som regionala och nationella mål för klimat och miljö.
    Även Klimatpolitiska rådet föreslår att infrastrukturplanens planerade objekt måste kunna omprövas ur ett klimatperspektiv eftersom det nu finns helt nya klimatmål. Klimatpolitiska rådet anser därför inte att regeringen kunde lägga fram förslag till en infrastrukturproposition i april 2021 och ny nationell infrastrukturplan baserat på det inriktningsunderlag som Trafikverket presenterat i oktober 2020. Infrastrukturpropositionen och infrastrukturplanen måste hålla sig inom transportsektorns klimatmål och tydligt bidra till ett mer transporteffektivt samhälle.
    Klimatpolitiska rådet skriver: ”Klimatpolitiska rådet menar därför att det föreliggande inriktningsunderlaget inte kan ligga till grund för ett så stort och långsiktigt beslut. Den kommande infrastrukturpropositionen kommer att styra investeringar i transportinfrastrukturen under minst halva den period som återstår till 2045, då transportsektorn ska ha uppnått noll utsläpp av växthusgaser. Det är oroande att ännu en planeringsperiod riskerar att förflyta utan att transportplaneringen på något påtagligt sätt förändras utifrån det klimatpolitiska ramverket. Regeringen behöver göra ett omtag, dels vad gäller det föreliggande inriktningsunderlaget, dels för att förändra den nuvarande processen för infrastrukturplanering till en mer integrerad transportplanering.” Klimatpolitiska rådets tydliga uppmaning till regeringen är: ”Se till att den nationella planen för transportinfrastruktur bidrar till ett mer transporteffektivt samhälle inom klimatmålens ramar.”
    När Trafikverkets basprognos, som är regeringens huvudsakliga prognos för utvecklingen av resor och transporter, pekar på en kraftig trafikutveckling framöver och läggs till grund för infrastrukturplaneringen så motverkar det såväl ambitiösa planer för omställning i många regioner och kommuner som regeringens egen ambition att stärka arbetet med andra åtgärder, exempelvis steg 1- och steg 2-åtgärder i den s.k. fyrstegsprincipen. Det blir en motsättning mellan regeringens prognos och ambitioner, som regeringen har att hantera, vilket sänder minst sagt tvetydiga signaler om Sveriges möjligheter att uppnå riksdagens beslutade klimatmål.
    Trafikverkets, och därmed regeringens, underlag för beslut, analys- och beräknings-modeller för prognoser för utvecklingen av transporter bygger på ålderdomliga modeller och är allvarligt bristfälliga. Rapporten Miljömålen i transportplaneringen från forskningsprojektet Stafetten som tagits fram av IVL Svenska Miljöinstitutet, Trivector och Lunds universitet, visar att Sveriges klimatmål inte får tillräckligt genomslag i infrastrukturplaneringen. I rapporten konstateras att vägutbyggnader som genererar ny trafik går emot flera viktiga miljömål och att det inte är i linje med miljömålen att spendera miljardbelopp på vägobjekt som dels leder i motsatt riktning i förhållande till miljömålen, dels innebär att stora ekonomiska resurser tas i anspråk som behövs för att ställa om till ett hållbart transportsystem. Rapporten föreslår därför att regeringen ska ge Trafikverket i uppdrag att utveckla metodik och samverkansformer där man i samråd med regioner och kommuner kan identifiera tidigare beslutade objekt som inte uppfyller dagens krav. Trafikverket behöver utveckla modeller för att göra det möjligt att riva upp och ompröva gamla beslut om den typen av objekt utan att rasera tilliten mellan parterna. Detta är kritik som är i linje med vad Vänsterpartiet tidigare uppmärksammat regeringen på och där vi föreslagit åtgärder och satsningar.
    Vänsterpartiet anser därför att Trafikverket i sin planering tydligare ska ta utgångspunkt i klimatmålet för transportsektorn och aktivt styra investeringar mot åtgärder som bidrar till en omställning av transportsystemet på både kort och lång sikt. Regeringen bör på nytt ta ställning till infrastrukturprojekt i nationell infrastrukturplan utifrån uppnåendet av viktiga samhällsmål, klimatmålet i synnerhet. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
    Regeringen anser sig redan arbeta med frågorna om kostnadskontroll i infrastrukturplaneringen. Det sker enligt regeringen dels vid beslut om byggstarter då en ny samlad bedömning av bl.a. varje objekts måluppfyllelse görs i förhållande till de grunder som var orsaken till att projektet prioriterades in i nationell plan. Dels begärs kompletterande underlag om fördyrningar och osäkerhet in från Trafikverket vid betydande kostnadsökningar i Trafikverkets förslag till byggstarter. Uppdrag har getts till Trafikverket att analysera kostnadsutvecklingen vid upphandling och genomförande av investeringsprojekt i oktober 2020, samt i juni 2021 som en del förslaget till nationell plan för transportinfrastrukturen. Även Ekonomistyrningsverket har fått i uppdrag att göra en översyn av den finansiella styrningen av Trafikverket.
    Vänsterpartiet anser inte att regeringens agerande är tillräckligt, i synnerhet inte gällande allmänhetens insyn kring kostnadsutvecklingen. Det är fortsatt en bristfällig transparens kring infrastrukturplaneringen, inte minst gällande kostnadsökningar samt regeringens politiska bevekelsegrunder kring avvägningar vid motstridande samhällsmål. Regeringens uttalade måtto om att ”lagt kort ligger” visar tydligt att det inte finns någon ambition att göra en grundläggande revidering av tidigare objekt i infrastrukturplanen utifrån uppnåendet av viktiga samhällsmål samt olika objekts kostnadsutveckling.
    Regeringen bör uppdra åt Trafikverket att i samband med förslag till ny nationell plan sammanställa och publicera vilka förändringar som skett av kostnadsbedömningar, nyttor och innehåll för projekten sedan föregående plan och att detta görs på ett öppet och transparent sätt.
    Regeringen bör vidare vidta åtgärder för att Trafikverket ska driva ett mer systematiskt arbete för att förhindra onödiga kostnadsökningar samt när sådana ändå sker informera regering och allmänhet för att öka transparensen kring betydande kostnadsökningar. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
    Trafikverket är inte längre en utförande myndighet utan en upphandlande myndighet, vilket betyder att man har tappat mycket av den kompetens och kunskap som tidigare fanns inom myndigheten. Den finns nu hos privata bolag som inte har i uppdrag att uppfylla de transportpolitiska målen utan vars grundläggande uppdrag, oavsett engagemang och kompetens, är att göra en vinst. Upphandlingar och de processer dessa föranleder är inte gratis utan mycket kostnadsdrivande. Trafikverkets egen kompetens måste breddas och deras uppdrag måste vidgas från att vara en upphandlande myndighet till att vara en utförande myndighet.
    En del av problematiken kring stora kostnadsökningar i beslutade infrastrukturprojekt kan bero på hur Trafikverket är organiserat och arbetar. Regeringen bör därför utreda Trafikverkets organisation. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

Jens Holm (V)
Hanna Gunnarsson (V) Lotta Johnsson Fornarve (V)
Yasmine Posio (V) Elin Segerlind (V)
Håkan Svenneling (V) Jessica Thunander (V)

Politik för ökat cyklande

Under pandemin har intresset för att cykla runt om i hela världen, så också i de flesta svenska kommuner. Vi behöver understödja att fler cyklar och därmed undviker resor med egen bil. Det måste också bli säkrare att cykla. Därför presenterar Vänsterpartiet nu vår motion Ökad och säker cykling. Läs den hos riksdagen.

Ett axplock ur innehållet: Ökade investeringar i cykelinfrastruktur, svänga mot rött, gröna resplaner, ta med cykeln på tåget, fyrstegsprincipen, få ordning på elsparkscykelkaoset.

Stärk järnvägen

Vänsterpartiet är järnvägspartiet nr 1. Vill du veta hur? Läs vår helt färska järnvägsmotion. Lite ur innehållet:

Öka investeringarna till järnvägen, vägslitageavgift på lastbilstransporterna, nytt ägardirektiv till SJ, sänkta banavgifter, statlig medfinansiering till ERTMS, bättre järnvägsunderhåll i egen regi, satsa på de regionala banorna, inrätta godspendlar, värna tågfärjorna, köp in bra nattåg, höj kompetensnivån inom järnvägssektorn.

Läs motionen Stärkt järnväg för en fossilfri transportsektor hos riksdagen eller ladda ned den här:

Transporteffektivt samhälle

Läs vår helt revolutionerande motion Transporteffektivt samhälle, med Nooshi Dadgostar som första namn. Lite ur innehållet:

Låt klimatmålen styra infrastrukturplaneringen, förbjud nybilsförsäljning, fyrstegsprincipen, miljödifferentierade p-avgifter, moderna hållbara städer, förbjud externa köpcentrum, satsa på cykelinfrastruktur, bygg ut laddinfrastrukturen, konvertera fossilfordon, sänkt bashastighet i våra städer, vägslitageavgift för lastbilstransporterna, bättre bredband, inför ett nytt reseavdrag och gröna resplaner.

Läs motionen här eller hos riksdagen:

Biologisk mångfald

Stoppa avverkning av skyddsvärd skog, ekocid, skydda den fjällnära skogen, främja hyggesfritt skogsbruk, inrätta fler naturreservat och nationalparker, återuppta nyckelbiotopsinventeringen, skogsvårdslagen in i miljöbalken, hållbart fiske, flytta ut trålgränsen, värna strandskyddet m m. Läs vår helt nya motion Biologisk mångfald här:

Eller läs den hos riksdagen

Biologisk mångfald
Motion 2021/22:3279 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)

Sveriges bästa klimatpolitik

Låt mig få presentera vår helt nya motion för att ställa om Sverige. Vi kallar den kort och gott Klimatkrisen. Inget parti har en så omfattande och heltäckande politik för att ställa om Sverige, och i viss mån också Europa och resten av världen.

Ett axplock ur innehållet:
Nollutsläpp till senast 2035 (obs! nytt klimatmål), ställ om transportsektorn, klimatinvesteringsbank, reformera EU ETS, Lex Preem, minskad köttkonsumtion, hållbar och rättvis handelspolitik, nytt additionellt klimatbistånd, cirkulärt samhälle, hållbara pensioner, 100 % förnybart, skydda skogen, koldioxidransonering, klimatanspassning, fossilreklamförbud, högre ambitioner inför COP26.

Läs den hos riksdagen eller här:

Biobränsle för flyget?

Regeringen har lagt fram ett förslag om obligatorisk inblandning av biodrivmedel i flygbränsle, s k reduktionsplikt. Till 2030 ska ungefär en tredjedel av bränslet vara biobaserat, och därmed ska utsläppen minska. Vi är rädda för att det här förslaget, kombinerat med reduktionsplikten för vägfordon, kommer att leda till en så kraftigt ökad efterfrågan av biodrivmedel att det blir omöjligt att producera drivmedlen på ett hållbart sätt. Huvudspåret måste därför vara ett minskat flygande, inte en naiv tro om att bara ändra det vi häller i tanken. Regeringen måste därför vara beredd att justera inblandningsandelen nedåt och verka för totalt sett färre flygresor.

Läs gärna mer i vår motion om detta. Debatt i riksdagen to 20/5 kl 12.00.

Infrastruktur i linje med klimatmålen

Vänsterpartiets infrastrukturmotion är nu presenterad. Läs gärna motionen i sin helhet här el via pdf:

Från innehållet:
Infrastrukturplaneringen ska utgå från våra klimatmål och bidra till att dessa nås, inte utifrån prognoser om ökat resande (regeringen och Trafikverket planerar ex vis för 27 procents ökad vägtrafik).
170 miljarder mer till nya järnvägar, järnvägsunderhåll, upprustning av vägar i glesbygd, cykelinfrastruktur och nya isbrytare.
Bygg höghastighetsbanorna som ett separat lånefinansierat projekt utanför den nationella infrastrukturplanen.
Stryk gamla motorvägsprojekt och lägg pengarna på hållbara investeringar.
Slopa järnvägens banavgifter för 2021 och höj dem inte fortsättningsvis.
Ökade satsningar på IT och mötesfrialösningar.
Dra nytta av pandemins positiva beteendeförändringar – investera i hållbara och rättvisa städer.

Detta som några exempel. Nu kommer motionen behandlas av riksdagen och slutgiltligen debatteras och klubbas i riksdagens kammare i juni.

Miljömotioner 2020

Allmänna motionstiden är över för denna gång. I vanlig ordning har vi i Vänsterpartiet lagt ett antal viktiga motioner på miljö- och klimatområdet. Du finner dem nedan.

Ett transporteffektivt samhälle
Fyrstegsprincipen, hållbara jämlika transporteffektiva städer, cykelpolitik, vägslitageavgift, sänkt bashastighet i städer (40 km/h), stoppdatum fossila drivmedel, klimatmålen i infrastrukturplaneringen, förbjud nybilsförsäljning av bilar fr 2025 och mycket mer.

Ökad och förbättrad kollektivtrafik
Statligt stöd till kollektivtrafiken, fördubblingsmålet, skattebefria elbussar, nationellt biljettsystem, färdtjänsten, ta bort subventionen av förmånsbilar, slopad förmånsbeskattning på kollektivtrafikkort och mycket mer.

Miljöanpassad fordonsbesiktning
Högre miljökrav vid bilbesiktningen, kontroll av el-, gas- och vätgasbilar.

IT och bredband
De kommunala stadsnäten, bygg 5G i egen regi, statligt moln.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Vi anslår 12 miljarder kr mer än regeringen på att bygga hållbara kommunikationer i Sverige för 2021.

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.
Vi anslår 1,5 miljarder kr mer än regeringen på miljö- och klimat på utgiftsområde 20.

Levande skogar
Skydda mer skog, tätortsnära skog, stoppa avverkningar av skyddsvärd skog, hyggesfritt skogsbruk, blandskogar och mycket mer.

Ekocid
Förhindra brott mot naturen, ekocid.

Respekt för djuren
Växtbaserad mat, stoppa pälsindustrin, förbjud försäljning av päls, fasa ut burar från äggindustrin, kortare och färre djurtransporter m m.

Hållbart och rättvist fiske
Ekosystemanpassat fiske, stoppa bottentrålning, omarbeta ITQsystemet m m.

En politik för att möta coronapandemins globala effekter
Nytt klimatbistånd, agera mot djurtransporter, klimat- och miljöperspektiv enligt ”environmental due diligence” i regelverken för företags agerande utomlands m m.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Vi föreslår ett nytt additionellt klimatbistånd.

Samarbetet i Norden och Baltikum
Hållbara transporter, hållbar växtbaserad nordisk mat, fiske,