74 reformer som ställer om

För några veckor sedan presenterade regeringen sin handlingsplan för klimatomställning under den här mandatperioden. Dessvärre är de flesta skarpa åtgärderna begravda i nya utredningar. Därför lägger vi i Vänsterpartiet nu en motion med 74 konkreta klimatreformer som ställer om Sverige på riktigt. Vår motion hittar du här eller som pdf: Klimatmotion_V_3480

Ett av förslagen är stopp för försäljning av fossila drivmedel from 2035. Aftonbladet skriver om det.

Våra förslag i punktform nedan:

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen
skyndsamt bör återkomma med en beräkning av hur stora utsläppsminskningarna
beräknas bli som en följd av handlingsplanen och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i
uppdrag att tillse att förordningar, direktiv och ägarinstruktioner till myndigheter
och statliga bolag är i enlighet med det klimatpolitiska ramverket och tillkännager
detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ges i
uppdrag att senast 2020 föreslå nya formulerade samhällsmål som är förenliga med
klimatmålen i de fall behov föreligger och tillkännager detta för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om klimatmål för
nollutsläpp av växthusgaser till senast år 2040 och tillkännager detta för regeringen.
5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att etappmålet om
utsläppsminskning till 2020 för den icke-handlande sektorn ska uppnås genom
nationella insatser för utsläppsminskningar och tillkännager detta för regeringen.
6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att etappmålen om
utsläppsminskningar till 2030 och 2040 för den icke-handlande sektorn ska uppnås
genom nationella insatser för utsläppsminskningar och tillkännager detta för
regeringen.
7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör
återkomma med en klimathandlingsplan som är kompletterad med kvantifierbara
åtgärder som minskar utsläppen med minst 6 procent per år och sammanlagt minst
20 procent under mandatperioden och tillkännager detta för regeringen.
8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör
återkomma med förslag under mandatperioden som kompletterar
klimathandlingsplanen genom samlade åtgärder för ökad jämlikhet och jämställdhet
och tillkännager detta för regeringen.
9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag på utfasning av klimatskadliga subventioner
med hänsyn tagen till sociala och ekonomiska konsekvenser och tillkännager detta
för regeringen.
10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen under
nuvarande mandatperiod ska återkomma med förslag på utfasning av de nuvarande
skatteundantagen för fossila bränslen med hänsyn tagen till sociala och ekonomiska
konsekvenser och tillkännager detta för regeringen.
11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör
återkomma med förslag på kompensatoriska åtgärder för att ekonomiskt återföra
medel till glesbygdens omställning med anledning av höjda drivmedelsskatter och
tillkännager detta för regeringen.
12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om reformering av EU:s
utsläppshandelssystem och tillkännager detta för regeringen.
13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en grön skatteväxling
bör genomföras med höjda miljöskatter som växlas mot skatter för ökad jämlikhet
och jämställdhet samt hållbart resursutnyttjande och tillkännager detta för
regeringen.
14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen aktivt ska
verka för att Sverige som medlemsland inom EU tillåts förlänga skattebefrielse för
biodrivmedel efter 2020 och tillkännager detta för regeringen.
15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen senast
2021 bör tillse att förutsättningarna för att inrätta en grön statlig investeringsbank är
utredda och tillkännager detta för regeringen.
16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nya riktlinjer för APfonderna avseende miljö och etik och tillkännager detta för regeringen.
17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka
för att EU antar målsättning om nollutsläpp till senast 2040 och tillkännager detta
för regeringen.
18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett nationellt mål om
att minska köttkonsumtionen med minst 25 procent till 2025, jämfört med dagens
nivåer, bör införas och tillkännager detta för regeringen.
19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en handlingsplan bör
tas fram för hur klimat- och miljöpåverkan av livsmedelskedjan, inklusive
animalieproduktionen, ska minskas och tillkännager detta för regeringen.
20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka
för att kommuner ska uppmuntra till vegetarisk kost, exempelvis genom att införa
konceptet vegonorm och/eller vegetariska dagar och tillkännager detta för
regeringen.
21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör
återkomma med förslag på lagstiftning senast 2021 som möjliggör för kommunerna
att införa krav på gröna res- och transportplaner vid nyetableringar och större
ombyggnationer och tillkännager detta för regeringen.
22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen
skyndsamt bör återkomma med riktat statligt stöd för att offentliga byggnader ska
kunna installera produktion av förnybar energi och tillkännager detta för regeringen.
23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regeringen senast 2021
bör återkomma med ändringar i miljöbalken i syfte att stärka miljöbalken som
verktyg för att nå klimatmål och våra övriga nationella miljökvalitetsmål och
tillkännager detta för regeringen.
24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör
återkomma med förslag på lagstiftning med krav på ökat producentansvar samt krav
på standardisering av plasttyper så att ökad återanvändning och återvinning
möjliggörs och tillkännager detta för regeringen.
25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstiftning
innebärande förbud mot prospektering och nyexploatering av kol, olja och fossilgas
ska införas senast 2022 och tillkännager detta för regeringen.
26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen senast
2021 bör återkomma med förslag på styrmedel som ger ökat incitament för att
återvinna elbatterier från elbilar och tillkännager detta för regeringen.
27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör
återkomma med förslag på åtgärder och styrmedel som gynnar elbilar med lägre
miljö- och klimatpåverkan i tillverkningsskedet och tillkännager detta för
regeringen.
28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen senast
2021 bör återkomma med förslag på åtgärder för att förhindra import av
batterimetaller som inte är producerade hållbart och tillkännager detta för
regeringen.
29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör
återkomma med ett förslag till riksdagen om en breddad skattereduktion till de som
bor i lägenhet, oavsett upplåtelseform, och vill producera förnybar el tillsammans
för sin egen förbrukning och tillkännager detta för regeringen.
30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör
återkomma med förslag på en nationell plaststrategi senast 2021 med åtgärder och
regleringar för att minska de negativa klimat- och miljöeffekterna från plast och
tillkännager detta för regeringen.
31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Sverige bör införa ett
förbud mot plastbärkassar och tillkännager detta för regeringen.
32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen senast
2021 bör återkomma med förslag på ett kompletterande långsiktigt mål om att öka
kolsänkan i skog, mark och vattenmiljöer samtidigt som den biologiska mångfalden
bevaras och stärks och tillkännager detta för regeringen.
33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka
för att införa ett kompletterande långsiktigt mål om att öka kolsänkan i skog, mark
och vattenmiljöer inom EU samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras och
stärks och tillkännager detta för regeringen.
34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör
återkomma med förslag på strategi för hur den svenska skogen ska bevaras och
brukas för att stärkas som kolsänka och kollager samt konkretisera hur ersättning av
icke-förnybara material kan genomföras resurseffektivt samtidigt som den
biologiska mångfalden bevaras och stärks och tillkännager detta för regeringen.
35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge
berörda myndigheter i uppdrag att genomföra en pilotstudie där
naturbruksgymnasier testar att producera beredskapslivsmedel löpande på ett
hållbart sätt baserat på de lokala kretsloppen och tillkännager detta för regeringen.
36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen senast
2021 ska återkomma till riksdagen med en tidsbestämd handlingsplan med åtgärder
för att nå fossilfria transporter senast 2035 och tillkännager detta för regeringen.
37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrikesflyget bör ingå
i etappmålet till 2030 för transportsektorn och tillkännager detta för regeringen.
38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör låta
utreda lämplig utformning av progressiv flygbeskattning och tillkännager detta för
regeringen.
39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska införa
stoppdatum till år 2035 för försäljning av fossila drivmedel och tillkännager detta
för regeringen.
40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska införa ett
förbud mot försäljning av nya bilar som drivs med fossila bränslen efter 2025 och
tillkännager detta för regeringen.
41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU ska
verka för ett förbud mot försäljning av nya bilar som drivs med fossila bränslen
efter 2025 och tillkännager detta för regeringen.
42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör
återkomma med nödvändiga åtgärder så att transportinfrastrukturplaneringen
utformas så att klimatmålen är målstyrande och att tillgängligheten utvecklas inom
ramen för dessa samt i linje med andra transportpolitiska hänsynsmål och
tillkännager detta för regeringen.
43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör
genomföra en omprövning av projekt inom nuvarande investeringsplaner för
transportsystemet med utgångspunkten att klimatmålet för transportsektorn ska nås
och tillkännager detta för regeringen.
44. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen till
Trafikverket bör förtydliga hur myndigheten ska arbeta med första steget i
fyrstegsprincipen, som består i att försöka lösa brister genom sänkt efterfrågan eller
överflyttningar mellan trafikslag och tillkännager detta för regeringen.
45. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen senast
2021 bör återkomma med förslag om hur statlig medfinansiering kan stärkas för att
fyrstegsprincipens tillämpning ska förbättras genom att fler steg 1- och steg 2-
åtgärder genomförs i infrastrukturplaneringen och tillkännager detta för regeringen.
46. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen till
Trafikverket senast 2021 bör förtydliga vad som konkret menas med att tänkbara
åtgärder ska prövas med ett trafikslagsövergripande anslag och tillkännager detta
för regeringen.
47. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen senast
2021 bör återkomma med förslag på hur nationellt framtagna bristanalyser och
prioriteringar på systemnivå kan utgöra en utgångspunkt för den tidiga planeringen
av investeringar i transportinfrastruktur och tillkännager detta för regeringen.
48. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen senast
2021 bör återkomma med förslag på stärkt regelverk och processer för
samhällsplanering som minskar bilberoendet och tillkännager detta för regeringen.
49. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i
uppdrag att senast 2022 återkomma med förslag på ny lagstiftning som ger
kommuner och regioner möjlighet att själva besluta om införande av
trängselavgifter och deras utformning och tillkännager detta för regeringen.
50. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det i plan- och
bygglagen bör införas begränsande bestämmelser rörande
detaljhandelsanläggningar i externa lägen och tillkännager detta för regeringen.
51. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör
återkomma med förslag på ändring av väglagen för att stärka cyklingens status i
infrastrukturplaneringen och möjliggöra byggande av gång- och cykelvägar utan
krav på allmän samfärdsel eller funktionellt samband med statlig väg och
tillkännager detta för regeringen.
52. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att cykeltrafikanternas
framkomlighet alltid ska vara lika viktig att beakta som trafiksäkerheten för bilister
vid byggande av två-plus-ett-vägar och tillkännager detta för regeringen.
53. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör
återkomma med förslag på styrmedel för att stimulera mobilitetstjänster som
främjar minskat behov av att äga egen bil samt ökar det hållbara resandet med
kollektivtrafik och cykel och tillkännager detta för regeringen.
54. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör
återkomma med ett förslag till skyltning som tillåter undantag från rött ljus för
cyklister vid högersväng senast 2021 och tillkännager detta för regeringen.
55. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Trafikverket senast
2022 bör få befogenhet att ställa krav på att tågoperatörer ska använda sig av tåg
som kan medföra cykel där behov finns och tillkännager detta för regeringen.
56. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett nationellt
biljettsystem för all kollektivtrafik bör införas senast 2021 och tillkännager detta för
regeringen.
57. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regeringen bör
återkomma med ett samhällsuppdrag som stärker SJ AB:s samhällsnytta samt ett
förändrat avkastningskrav för SJ AB senast till bolagsstämman 2021 och
tillkännager detta för regeringen.
58. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att SJ AB:s ägardirektiv
bör ändras senast 2021 så att trafikeringsrätten för SJ AB också innebär en
skyldighet att genom plikt bidra till att upprätthålla en väl fungerande trafik på
järnväg i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
59. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka
för förändring av EU:s reglering av banavgifter i syfte att minska dess negativa
effekt för godstrafik på järnväg och tillkännager detta för regeringen.
60. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör
återkomma med förslag senast 2021 på styrmedel, inklusive reformerad
miljökompensation, med incitament för att stärka transportköpares val för att välja
transportalternativ med låg klimat- och miljöpåverkan och tillkännager detta för
regeringen.
61. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör
återkomma till riksdagen senast 2022 med förslag på handlingsplan för hur mål om
fördubblad marknadsandel för kollektivtrafiken ska realiseras och tillkännager detta
för regeringen.
62. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen under
mandatperioden bör tillse att en översyn genomförs över möjliga åtgärder som
sänker taxorna i kollektivtrafiken och stärker kollektivtrafikens konkurrenskraft
gällande resekostnaden för motsvarande resor med personbil och tillkännager detta
för regeringen.
63. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag på konverteringsstöd för omställning av
befintliga bilar och nödvändiga regeländringar för dess tillämpning senast 2022 och
tillkännager detta för regeringen.
64. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen
skyndsamt bör återkomma med förslag på avståndsbaserad vägslitageskatt av tung
lastbilstrafik och tillkännager detta för regeringen.
65. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör
uppdra åt Försvarsmakten att återkomma med ett förslag på hur
övningsverksamheten kan organiseras utan att utgöra ett hinder för byggandet av
Blekinge Offshore och utan att drabbas negativt på lång sikt och tillkännager detta
för regeringen.
66. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör driva
krav om att EU:s 2030-mål skärps till minst 70 procent jämfört med 1990 och
tillkännager detta för regeringen.
67. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka
för att EU:s klimatbistånd ska vara additionellt och tillkännager detta för
regeringen.
68. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka
för att EU ställer krav på efterlevnad av Parisavtalet i alla förhandlingar om
handelsavtal och tillkännager detta för regeringen.
69. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka
för att stoppa handelsavtalet med Mercosur och kräva bindande klimat- och
miljöåtaganden för fortsatta förhandlingar och tillkännager detta för regeringen.
70. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka
för att kapitlen om hållbarhet i de handelsavtal som EU ingår med andra länder ska
stipulera sanktioner ifall parterna inte håller sina åtaganden och tillkännager detta
för regeringen.
71. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de svenska
exportkrediterna till investeringar i samtliga fossila verksamheter, inklusive
förädling och kraftgenerering, ska upphöra senast 2022 och tillkännager detta för
regeringen.
72. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Sverige i internationella
klimatförhandlingar och andra fora bör verka för att miljöteknik och vissa
livsmedelstekniker som begränsar klimatförändringen ges liknande undantag som
finns inom Tripsavtalet gällande livsbesparande mediciner och tillkännager detta för
regeringen.
73. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regeringen bör verka för
att IMF:s och Världsbankens verksamhet anpassas till Agenda 2030 och
tillkännager detta för regeringen.
74. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda
möjligheten att även införa klimat- och miljöperspektiv enligt environmental due
diligence i regelverken för företags agerande utomlands och tillkännager detta för
regeringen.

Låt staten äga 5G-nätet

Inom kort kommer byggandet av framtidens mobilnät, 5G, att byggas. I Sverige, precis som i många andra länder, finns en berättigad oro för vem som ska bygga och äga nätet. Nätägaren kommer i praktiken ansvara för all elektronisk kommunikation i framtiden. Tänk om data hamnar i orätta händer? Hur ska vi kunna säkerställa att nät, basstationer och andra komponenter är helt säkra? Hur ska uppdateringar kunna ske på ett säkert sätt? Hur bygga det framtida nätverket så att det fungerar bra i hela landet?

För att komma tillrätta med säkerhetsaspekterna i byggandet av 5G-nätet har regeringen lagt fram förslaget Skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning. Förslaget i sig är inte så dumt. Det innebär att Försvarsmakten och Säpo får vara med i utformningen av kriterierna av våra telenät, nu mest aktuellt 5G-nätet. Det är viktigt att ha högt ställda säkerhetskrav på de framtida telenäten, försvaret och säkerhetspolisen är våra expertmyndigheter på det området.

Men det vi saknar i förslaget är frågan om hur vi skapar den mest säkra och rationella lösningen. För oss i Vänsterpartiet är det uppenbart att nätet för vår framtida telekommunikation är grundläggande samhällsinfrastruktur och  därför borde ägas gemensamt, av staten. Telekommunikation är som annan infrastruktur och att jämföra med nationella vägar och järnväg –  de ägs gemensamt. Det är också så vi kan få det säkraste systemet. Det vi äger själva har vi större kontroll över än om ett bolag äger. Därför har vi lagt fram ett förslag om att det är staten som ska vara ägare av det 5G-nät som nu ska byggas.

Så här skriver vi i vår motion:
”Ett statligt ägt nät är det mest samhällsekonomiskt rationella systemet då telenät är att jämställa med annan samhällskritisk infrastruktur. Med ett statligt ägande av framtida radionät kan tillstånd för radiosändaranvändning göras i enlighet med regeringens nya förslag, men med den stora fördelen att staten äger nätet.”

För det säkraste, mest samhällsekonomiska telenätet i hela landet – låt staten vara ägaren av 5G. Läs vår motion: Radioanv_mot_V_201920__3381

Vänstermotioner för grön omställning

Den allmänna motionstiden är över för den här gången. I vanlig ordning har Vänsterpartiet lämnat in ett antal viktiga motioner. Nedan finner du länkar till ett urval som rör röd politik för grön omställning.

En plan för jämlikhet och grön omställning
Vår budgetmotion. Vi har ex vis ett klimatpaket med 40 miljarder mer pengar än regeringen på grön omställning de närmaste tre åren (se sista sidan, bilaga 2). Missa inte heller våra utgiftsområdetsmotioner nr 20 och nr 22 som båda rör den gröna omställningen.

Stärkt järnväg och kollektivtrafik för en fossilfri transportsektor
Ökade anslag, vägslitageavgift och nytt ägardirektiv för SJ – och mycket annat för att transportsektorn ska kunna nå sitt klimatmål.

Ökad och säker cykling
Bygg ut cykelinfrastruktur, stärk cykelns roll i infrastrukturplaneringen, ändra väglagen, ta med cykeln i kollektivtrafiken m m.

Minska köttkonsumtionen
Minska köttkonsumtionen med minst 25 procent till 2025, handlingsplan för minskad köttkonsumtion, bort med animaliesubventionerna, vegonorm i offentlig sektor.

Återbruk och återvinning
Vi vill bland annat ha ett utvidgat pantsystem.

Hållbart och stärkt jordbruk
Ökade satsningar på eko, bind mer kväve, skydda jordbruksmark m m.

Hållbara hav
Rädda torsken, totalförbund mot ålfiske, ingen bottentrålning, driv havsfrågor internationellt, skatt på konstgödsel m m.

Hållbar sjöfart
Minska utsläppen från sjöfarten, Gotlandstrafiken, stärk inlandssjöfarten.

Sanering av Vättern
Försvarsmakten måste ta sanera Vättern.

Klimat- och miljöfrågor i utrikespolitiken
AP-fondernas ansvar, handelsavtal, EUs klimatinvesteringar.

Försvarets riksintresse ska balanseras mot andra samhällsintressen
Försvarsmakten ska inte överordnas andra viktiga samhällsintressen, ex vis miljö- och klimat.

 

 

 

 

 

 

 

Pausa införandet av nytt signalsystem

Vi har lämnat in en motion angående införandet av järnvägens nya signalsystem ERTMS. Kravet på att införa detta kommer från EU. Det har redan kostat alldeles för mycket pengar för de sträckor där man redan infört det och förväntas kosta ännu mer (30 miljarder kronor). Detta i tider då vi behöver varje krona till förbättrat järnvägsunderhåll. Därför borde vi avvakta med fortsatt utrullning av detta impopulära signalsystem. Läs vår motion nedan eller via länken.

Noterar att flera andra partier tänker som vi. Kan vi få regeringen att prioritera bättre? Hoppas det.

Jag kommenterade ERTMS på Radio Norrbotten förra veckan. Lyssna här.

Med anledning av skr. 2018/19:31 Riksrevisionens rapport om nytt signalsystem för järnvägen Motion 2018/19:3003 av Jens Holm m.fl. (V)
1 Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör införa en paus i införandet av det nya signalsystemet ERTMS och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Trafikverket bör ges i uppdrag att utveckla metodik och instruktioner för hur samhällsekonomiska analyser av stora reinvesteringsprojekt ska genomföras och tillkännager detta för regeringen.

2 Bakgrund
Regeringen redovisar i skrivelsen sin bedömning av de iakttagelser och slutsatser som Riksrevisionen har gjort i rapporten Nytt signalsystem för järnvägen – effektiviteten i införandet av ERTMS (RiR 2018:21). I skrivelsen redovisar regeringen även vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av rapporten.

3 Införandet av ERTMS brister
Järnvägens signalsystem är mycket betydelsefullt för att optimera kapaciteten på spåren och samtidigt säkerställa trafiksäkerheten. I skuggan av accelererande klimatförändringar är behovet av ökad kapacitet för säker järnvägstrafik för resenärer och gods alltmer angeläget. Sverige har inte råd att tappa tempo i denna nödvändiga omställning till fossilfria transporter till 2030.
I dag används till övervägande del ATC (Automatic Train Control) i vårt nationella signalsystem. För att EU ska utveckla ett gemensamt signalsystem med syfte att underlätta gränsöverskridande trafik och effektivisera trafikledningen ska ERTMS (European Rail Traffic Management System) införas av samtliga medlemsstater.
Riksdagen har beslutat att all reinvestering på järnvägen ska följa EU:s krav och sedan 2012 har Trafikverket i uppdrag att ta ett helhetsansvar för införandet av ERTMS i Sverige. ERTMS-systemet har hittills i Sverige införts på tre pilotbanor (Ådalsbanan, Haparandabanan och Västerdalsbanan) samt på Botniabanan. Malmbanan ska driftsättas med ERTMS fr.o.m. 2021. I den nationella planen för perioden 2018–2029 som regeringen fastställde i juni 2018 ingår insatser för utveckling och införande av ERTMS till en kostnad av 11,6 miljarder kronor. Den totala kostnaden uppskattas till runt 30 miljarder kronor.
Vänsterpartiet har förståelse för att ERTMS är ett mycket omfattande och tekniskt komplext projekt som påverkas av en rad faktorer i genomförandet. Vi har också full förståelse för att nuvarande signalsystem är ålderstiget. Därför ställs mycket höga krav på analyser som beaktar samhällsnyttan utifrån alternativa tillvägagångssätt när ett så stort investeringsprojekt som detta ska genomföras för att optimera klimatnytta och minska kostnader. De effekter vi redan nu kan se för hur kostnader och nyttor förändrats i Trafikverkets uppskattningar samt hur tågoperatörerna drabbas av kostnader i genomförandet är allvarliga signaler om att det brister i införandet av ERTMS. När införande av ERTMS beslutades för många år sedan hade Sverige valmöjligheten att ha både ERTMS och det gamla signalsystemet ATC utmed banan. Men beslutet blev i stället utfasning av ATC parallellt med införande av ERTMS. Den valda strategin, den s.k. fordonsstrategin, förutsatte att ERTMS installeras på fordonen innan järnvägsspåren utrustats med systemet. Operatörernas investeringar ger alltså inte något som helst värde förrän efter det att investeringen gjorts p.g.a. lång utrullningstid i anläggningen. Det finns ett flertal exempel på hur tågoperatörer i Sverige drabbas av betydande kostnadsökningar.
Samtliga Norrtågs fordonstyper måste ERTMS-anpassas senast 2023. En av deras fordonstyper har en teknisk livslängd fram till 2027 vilket innebär att Norrtåg ställs inför ett beslut att installera ERTMS på en utgående fordonsmodell till höga kostnader. Norrtåg får ensamt stå för hela kostnaden för typgodkännande, fordonsanpassning och installationer. Green Cargo skaffar i nuläget nya lok med ERTMS som ska användas i SSAB:s ståltåg. Den nuvarande lokanskaffningen innebär efter ERTMS-införandet ett system med begränsad redundans för Green Cargo. För SSAB är lokkapacitet detsamma som volymkapacitet. För att Green Cargo ska kunna ha tillgång till nödvändig reservkapacitet måste därför ytterligare, i många fall gamla lok, utrustas med ERTMS. Att ERTMS-utrusta gamla lok ger ökade produktionskostnader som slår mot basindustrins transporter på järnväg. I nuläget överväger Green Cargo hur framtida trafikering av sträckan Boden – Luleå och Haparandabanan ska kunna se ut i framtiden, eftersom intäkterna från trafiken på dessa bandelar med stor sannolikhet inte kan motivera investeringar i ERTMS-utrustning. Detta är några exempel på hur införandet av ERTMS riskerar att försvaga vår möjlighet att transportera gods på järnvägen i ett skede där vi av klimatskäl i stället kraftigt behöver öka kapaciteten.
Även i övriga EU-länder kommer oroande signaler enligt branschföreningen Tågoperatörerna. I Danmark, som i likhet med Sverige har fordonsstrategin och därutöver valt en snabb utrullning av systemet på hela den danska järnvägen, växer osäkerheten om ERTMS-systemet. Under 2018 konstaterades att införandet kommer att fördyras med flera miljarder och försenas med 4 år. I Tyskland beställde transportministeriet en genomförbarhetsstudie från konsultfirma som, förutom rekommendationen att göra ett omtag på Tysklands ERTMS-projekt, konstaterade att med ett holistiskt perspektiv så skulle ett genomförande kunna göras på 25 år. En sådan förhållandevis snabb utbyggnadstakt förutsätter engagemang från alla inblandade parter samt att det är väsentligt billigare att ge stöd till fordonsägarna än att dubbelutrusta järnvägen med gamla signalsystem och ett nytt ERTMS-system. I Spanien har produktiviteten minskat med 25 procent p.g.a. kompatibilitet och 20 procent av flottan är paralyserad p.g.a. ERTMS-tester. Ingen tar ansvar för helheten och kostnaderna har ökat dramatiskt och uppgår till minst 2,5 gånger direkta kostnader. Även det norska ERTMS-systemet dras med förseningar bl.a. på Malmbanan.

4 Riksrevisionen kritisk
Riksrevisionen konstaterar i sin rapport att Trafikverket kraftigt underskattat kostnaden för att utveckla ett fungerande ERTMS-system. Man bedömer därför att kostnadsuppskattningarna för utvecklingen av systemet inte varit välgrundade och att det finns risk för att ytterligare kostnadsökningar kan uppstå i framtiden. Riksrevisionen ifrågasätter också Trafikverkets bedömning att myndigheten framöver genom att introducera en ny arbetsmetod kan spara resurser genom s.k. läreffekter. Detta då Trafikverket saknar underlag för var och hur effektiviseringen ska uppstå mer specifikt i ERTMS-utrullningen. Riksrevisionen konstaterar att kostnaden gällande ERTMS som redovisas i nationella planen 2018–2029 bygger på antaganden som inte är tillräckligt underbyggda och väl dokumenterade.
Riksrevisionen anser även att det finns brister i Trafikverkets jämförelser mellan ERTMS-banorna och de befintliga ATC-banorna. Riksrevisionen bedömer att Trafikverkets analyser ger indikationer på att det finns ökad driftsäkerhet med ERTMS, men att det finns betydande osäkerhet i kvantifieringen av nyttan.
Trafikverket (och tidigare även Banverket) har i tidigare underlag framfört att ERTMS kan ge stora kapacitetshöjande effekter, vilket också var ett starkt argument för införandet. År 2013 beräknades den samhällsekonomiska nyttan av investeringen uppgå till 25,9 miljarder kronor (främst till följd av ökad kapacitet med förkortade restider som resultat). År 2017 beräknades nyttan till endast 3,9 miljarder kronor och då till följd av ökad driftsäkerhet.
När det gäller det övergripande målet för ERTMS, att främja driftkompatibiliteten mellan nationella europeiska järnvägsnät och främja gränsöverskridande trafik, bedömer Riksrevisionen dock att införandet av ERTMS inte ger någon betydande nytta genom förbättring av den gränsöverskridande trafiken inom överskådlig framtid. Därtill är nyttan av ERTMS som nytt signalsystem i stället för ATC enligt Trafikverkets senaste bedömningar begränsad.
Riksrevisionen bedömer att de analyser av införandet av ERTMS som Trafikverket har presenterat har präglats av fel utredningslogik och att samhällsekonomiska analyser av alternativa införandestrategier inte genomförts på ett relevant sätt i rätt tid. Bristande samordning har inneburit svag beredskap för nödvändiga investeringar och riskerar att ge större kostnader framgent. Sammantaget har inte planeringen hittills bedrivits så att den ger tillräckliga förutsättningar att införa ERTMS och samtidigt omhänderta investeringsbehovet i signalanläggningen på ett effektivt sätt.
Med ett reinvesteringsperspektiv borde enligt Riksrevisionen den centrala frågan att utreda varit vilka reinvesteringsalternativ, för att upprätthålla signalanläggningens funktionalitet, som kan samordnas med kraven på att införa ERTMS och som ger lägsta möjliga livscykelkostnad. Relevanta alternativ att pröva i en sådan analys är bl.a. takten och turordningen för investeringen och införandet av ERTMS på järnvägsnätet och möjligheterna att göra reinvesteringar separat från planen för ERTMS-införandet. Situationen i dag är att den beslutade planen för ERTMS-införandet inte löser hela reinvesteringsbehovet i tid. Den befintliga anläggningen har cirka 750 ställverk av 15 olika typer som är i drift. Underhållsförmågan är i dag begränsad eller kritisk för mer än en tredjedel av ställverken. Brister på reservdelar och kompetens riskerar att ge otillräcklig förmåga att åtgärda fel i anläggningen innan ERTMS-övergången.

5 Brister i ERTMS-införandet måste åtgärdas
Brister i införandet av ERTMS i Sverige har uppmärksammats av berörda aktörer under flera år och tydliggörs i Riksrevisionens rapport. Om bristerna inte skyndsamt åtgärdas kan det fortsatt leda till ökade ekonomiska kostnader och minskad kapacitet i vårt järnvägssystem. Riksrevisionen ger visserligen inga rekommendationer på åtgärder till regeringen men ett antal sådana till Trafikverket som Vänsterpartiet anser är mycket relevanta och nödvändiga. I skrivelsen framgår att regeringen delar Riksrevisionens bedömning att Trafikverket bör analysera kostnadsbesparingar från läreffekter för att förbättra underlagen till kostnadskalkylerna. Regeringen instämmer även i Riksrevisionens rekommendationer att Trafikverket bör ta fram en strategi för reinvesteringsåtgärder utanför den nuvarande ERTMS-planen samt att Trafikverket bör utveckla en metodik och instruktioner för genomförande av samhällsekonomiska analyser av reinvesteringsobjekt. Men regeringen avser inte att vidta några andra åtgärder än att ”arbetet bör följas upp i första hand genom myndighetsdialoger”.
Vänsterpartiet anser sammantaget att nuvarande strategi för införande av ERTMS och samordningen med en reinvestering av nuvarande signalanläggning visar på alltför stora brister. Med nuvarande genomförande riskerar Sverige att få lägre kapacitet på spåren, högre kostnader för staten och för tågoperatörerna och försämrad konkurrenskraft för järnvägen. Det finns därför starka skäl att ifrågasätta samhällsnyttan med införandet i nuläget. Vi anser därför att införandet av ERTMS bör pausas och att berörda aktörer och myndigheter bör inbegripas i ett omtag för införandet av nytt signalsystem för att utarbeta förslag på hållbar strategi i genomförandet. Sverige bör införa en paus i införandet av det nya signalsystemet ERTMS. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet anser att regeringens brist på åtgärder i skrivelsen inte motsvarar det krav på handlingskraftighet som denna fråga kräver för att stärka samhällsnyttan och kapaciteten vid införande av reinvesteringsobjekt av denna storleksordning. Alternativa tillvägagångssätt och tidsplaner för reinvesteringen som kan påverka livscykelkostnaden och samhällsnyttan bör enligt vår uppfattning alltid utarbetas vid ett projekt av denna dignitet. Trafikverket bör ges i uppdrag att utveckla metodik och instruktioner för hur samhällsekonomiska analyser av stora reinvesteringsprojekt ska genomföras. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

Jens Holm (V), Lorena Delgado Varas, (V) Hanna Gunnarsson (V), Lotta Johnsson Fornarve (V), Amineh Kakabaveh (V), Birger Lahti (V) Yasmine Posio (V), Elin Segerlind (V), Håkan Svenneling (V)
.

Miljömotioner 2018

Den s k allmänna motionstiden är över. Totalt har det lämnats in 2800 motioner till riksdagen. Vänsterpartiet har lagt ett antal av dessa och flera är intressanta ur ett miljö- och klimatperspektiv. Vi är inte partiet som lägger flest motioner, men när vi gör det gör vi det genom mycket väl genomarbetade motioner. Nedan våra bästa miljömotioner som vi lagt under allmänna motionstiden.

Klimaträttvisa
Partimotion undertecknad av Jonas Sjöstedt där vi stakar ut vägen mot nollutsläpp i Sverige senast 2040.

Biologisk mångfald
Hur vi får ett hållbar skogsbruk, mer skyddade områden, hållbar havspolitik.

Försvarsmakten, klimat och miljö
Partimotion om hur vi kan få en försvarspolitik med större miljöansvar och hur försvaret kan bli en viktig aktör i klimatarbetet.

En fungerande och tillgänglig järnväg
Partimotion kring hur vi får fler att ta tåget, nya ägardirektiv för SJ, gemensamt ansvar för järnvägsunderhållet m m.

En svensk utvecklingspolitik för rättvisa, jämställdhet och hållbar utveckling
Partimotion där vi binder ihop global rättvisa med jämställdhet och hållbar utveckling.

Förbud mot brytning av alunskiffer
Om hur vi kan få en hållbar gruvpolitik inklusive ett förbud mot gruvbrytning i s k alunskiffer och förbud mot fracking.

Vänsterpartiets klimatmotion 2018/19

Vi i Vänsterpartiet har lagt fram en omfattande motion för att ställa om Sverige och hur Sverige ska vara ledande i klimatfrågan i världen. Axplock ur motionen:
Högre klimatmål i Sverige och EU, förbjud nybilsförsäljning av fossila bilar, minskad köttkonsumtion, klass, kön och klimat, klimatbistånd, fasa ut AP-fondernas fossilinnehav, koldioxidransonering, satsa på kollektivtrafiken, fördelarna med att ställa om.

Vi kallar motionen ”Klimaträttvisa” och du kan läsa den här eller som pdf här: Klimaträttvisa_motion2018_19

Vänsterpartiets miljö- och klimatpolitik

Det är fantastiskt att det blivit sådant stort intresse för miljö- och klimatfrågor i valrörelsen. Enligt en ny undersökning är miljö den näst viktigaste för svenska väljare just nu. Klimatförändringen är också det fenomen som oroar svenska folket mest. Därför har väljarna rätt att kräva genomtänkta svar på hur vi möter vår tids stora utmaning, klimatförändringen.

Just nu får jag många mejl från väljare som vill veta vad vi gör för miljön och för att motverka klimatförändringen. Nedan ett axplock ur Vänsterpartiets miljö- och klimatpolitik.

Investeringsledd klimatomställning
Ställa om industrin, hållbara transporter, 100 % förnybart, klimatrenovera byggnader – ja, allt det kommer att kosta stora summor pengar. För det ändamålet vill vi inrätta en grön investeringsbank med minst 100 miljarder kr i eget kapital. Vi inspireras av Storbritanniens Green Investment Bank (jag skrev några rader om det) som har lyckas mobilisera stora summor för hållbara investeringar. Hög tid för Sverige att göra detsamma!
Förbjud nybilsförsäljning av fossilt drivna bilar senast 2025.
Våra 4,5 miljoner personbilar står för ungefär 10 miljoner ton utsläpp av växthusgaser varje år. De orsakar dessutom dålig luft i våra städer, något som försämrar folkhälsan. Vi vill förbjuda nybilsförsäljning av bensin och dieselbilar från senast 2025. Ett sådant förbud blir en tydlig signal till industrin om att driva på det teknikskifte för elektrifiering  (och vätgas och biogas) som vi står inför. Vi har också varit med och infört bonus- malussystemet som gör att du får ett bidrag när du köper en ny miljöbil. Bidraget finansieras med en skatt på bilar med stora utsläpp. Snart kommer det att finnas gott om el- och laddhybridbilar på andrahandsmarknaden, något som kommer göra att fler människor kommer kunna köpa en bil med små eller inga utsläpp.
Satsa på kollektivtrafiken
Vi vill ha ökade anslag till kollektivtrafiken. Det ska vara billigare och enklare att resa kollektivt än idag. Vi vill testa gratis kollektivtrafik i två regioner i Sverige för att på sikt kunna införa det i hela landet.
Fasa ut de miljöskadliga subventionerna.
Det handlar om upp till 60 miljarder kronor varje år som går till det som smutsar ned och förstör miljön.
Vi vill också ha nya placeringsdirektiv för AP-fonderna med krav på fossilplaceringar ska divesteras. Det är orimligt och ohållbart att stora delar av våra pensionspengar är placerade i några av världens värsta fossilbolag.
Minska utsläppen från flygsektorn.
Vi ser flygskatten som ett bra första steg, men mycket mer behövs. Arlandas planerade expansion är i sammanhanget helt vettlös och måste stoppas. Det har vi lyft upp med regeringen. De många subventionerna – direkta som indirekta – måste också avvecklas.
Minskad köttkonsumtion.
Vi verkar för en minskad köttkonsumtion och vill ha en handlingsplan för det. Vi har motionerat om 25 % lägre köttkonsumtion till år 2025 som ett första steg. Vi tror särskilt att vi inom offentlig sektor, som skolor, kan erbjuda mer växtbaserad mat och mindre kött. Vi vill testa konceptet vegonorm för att öka efterfrågan på vegmat. Ny innovativ växtbaserad mat ska kunna få offentligt stöd för att utveckla sin verksamhet.
Minska utsläppen från all konsumtion
Vänsterpartiet har som enda parti föreslagit till riksdagen att vi ska ha ett kompletterande mål och åtgärder för våra konsumtionsbaserade utsläpp. Utsläppen från vår konsumtion – och utrikesflyget – orsakar lika stora utsläpp utanför vårt lands gränser som de utsläpp som vi skapar i Sverige. Därför behöver vi också minska dessa utsläpp. Här kan ni se när vi lyfter den frågan mot regeringen (dessvärre vill regeringen inte i dagsläget ha ett mål för konsumtionsutsläppen). I vår klimatmotion (se nedan lyfter vi också de konsumtionsbaserade utsläppen).

Ni kanske har noterat att Naturskyddsföreningen pekade ut Vänsterpartiet som bästa miljöparti i sin stora granskning. Jag tycker det är ett kvitto på att vi driver en bra politik. Vi är stolta över det, men inte nöjda. Det blir vi inte förrän Sverige är på rätt kurs mot ett hållbart och rättvist samhälle. Det gör vi med röd politik för grön omställning!

Här finns ett antal av våra viktigaste motioner på miljö- och klimattemat:

Klimaträttvisa

Sammanhållen järnväg och kollektivtrafik

Transportsnål samhällsplanering

Miljöanpassad vägtrafik

Hållbar sjöfart

Minskad köttkonsumtion

Biologisk mångfald (med skog)

En långsiktig och hållbar energipolitik

Ökad cykeltrafik

Ekocid

Färre kemikalier i vår omvärld

Jag har haft mängder av riksdagsdebatter på miljötemat. Det enklaste är att söka efter dem på min riksdagssida. Även på min Facebooksida finns många videoklipp och annat jag gjort i riksdagen. Är det någon debatt du ska se så missa inte min senaste interpellationsdebatt med Isabella Lövin (MP) om Klimatriksdagens förslag till oss politiker.

Missa inte heller vårt inlägg om hur vi bygger ett klimatsmart Stockholm.

Djurskyddslagen – svik inte djuren

Äntligen har regeringen har lagt fram förslag till en ny djurskyddslag. Det är ett steg framåt, men dessvärre är det en hel del som saknas. Några av de förslag som vi i Vänsterpartiet lägger fram i motionen är:

  • Avveckling av pälsindustrin.
  • Obligatorisk registrering och märkning av katter.
  • Förbud mot vilda djur på cirkusar (genom en s k positiv lista).
  • Utevistelse för fler lantbruksdjur och rätt till naturligt beteende.

Läs hela motionen här eller som pdf: Djurskyddslag_motion_v_201718__4019

Läs gärna mitt inlägg på DN-debatt som jag skrev när regeringen först aviserade den nya djurskyddslagen.

Miljömotioner 2017

Allmänna motionstiden är över. Drygt 3800 motioner lär ha lämnats in från riksdagens 349 ledamöter. Jag har varit med och skrivit ett antal miljörelaterade motioner. Du hittar dem nedan.

Klimaträttvisa

Minskad köttkonsumtion

Biologisk mångfald

En långsiktig och hållbar energipolitik

Färre kemikalier i vår omvärld

Ekocid

Miljöanpassad vägtrafik

Sammanhållen järnväg och kollektivtrafik

Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa

Hållbar sjöfart

Svensk utvecklingspolitik