Inför nationellt betalsystem för alla publika elbilsladdare

Jag skriver idag om laddkrånglet och att regeringen lätt skulle kunna lösa frågan. Varför händer inget? Läs mitt inlägg hos Ny Teknik eller nedan.

Inför nationellt betalsystem för alla publika elbilsladdare
Ny Teknik, 2022-01-20

Det är inte lätt att göra rätt för den som har ett laddbart fordon. Ska elbilen laddas på en publik laddplats gäller det att ha koll på alla olika betalningsalternativ. Det finns nämligen en myriad av olika krångliga betalningssystem. Jag har själv stått och försökt ladda ned appar, swisha pengar och blippa med brickor vid offentliga laddstolpar, inte alltför sällan helt förgäves. Det är ett oerhört uppsplittrat och krångligt system för bilister som i dag vill köra ett laddbart fordon utan utsläpp.

Jag debatterade frågan om att få ett enkelt och enhetligt aktiveringssystem för de publika laddningspunkterna med dåvarande energiministern Anders Ygeman (S) i september 2020. I den debatten utlovade han en enkel betalningslösning inom ett halvår, det vill säga i mars 2021. Men så blev det aldrig. Något enkelt och enhetligt system för att aktivera de publika laddstolparna kunde ministern då inte presentera, trots att det hade gått över ett halvår sedan löftet avgetts.

Nu skriver vi januari 2022 och regeringen har ännu inte lyckats presentera en lösning för hur föraren av ett laddbart fordon på ett enkelt sätt ska kunna aktivera den publika laddstationen. Fortfarande krävs en mängd olika appar, brickor, registreringar och annat krångel för att kunna ladda bilen.

Detta är under all kritik och särskilt anmärkningsvärt när huvuddelen av de publika laddpunkterna byggts upp med statliga subventioner. Fler än 65 000 publika och ickepublika laddningspunkter har byggts upp med stöd statliga medel från det så kallade Klimatklivet. Det finns över 100 olika aktörer som ansvarar för de publika laddplatserna. Många av dem tycker att just deras betalningssystem är det bästa.

Varför har inte regeringen kopplat subventionerna till krav att användarbarhet för de publika laddstolparna? Nu har varje bidragstagare kunnat bygga upp sitt eget specifika system. Den miljömedvetne bilisten är den stora förloraren, som trasslas in i en uppsjö av olika betalningssystem.

I slutet av december presenterade regeringens elektrifieringskommission handlingsplanen för elektrifiering av de mest trafikerade vägarna i Sverige. I handlingsplanen ges frågan om fortsatt utbyggd laddinfrastruktur stort utrymme, men det finns inte ett enda konkret förslag på användarbarhet och enhetligt betalsystem för användaren.

Om inte regeringen agerar är det uppenbart att den snabbt växande skaran av elbilister i Sverige kommer att få fortsätta att dras med det laddkrångel som myriaden av olika betalsystem skapar.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) är ordförande i Elektrifieringskommissionen. Han skulle lätt kunna lösa problemet med laddkrånglet genom att ta initiativ till ett nationellt betalsystem för alla publika laddningspunkter, precis som regeringen tidigare utlovat. Systemet skulle sedan kunna synkroniseras med andra länders betalningssystem. Målet borde vara att kunna ta elbilen från Sundsvall till Paris utan krångel vid laddplatserna.

Men i stället för att agera fortsätter regeringen att utreda, i takt med att frustrationen hos landets elbilister växer. Det är dags att gå från ord till handling – lös laddkrånglet nu.

Jens Holm (V), ordförande riksdagens trafikutskott

Tunt från elektrifieringskommissionen

Regeringens elektrifieringskommission har presenterade i slutet av året sin handlingsplan för elektrifiering av de mest trafikerade vägarna i Sverige. Äntligen får vi konkreta förslag på hur en storskalig och systematiserad utrullning av laddinfrastrukturen ska gå till i Sverige, hoppades jag och många andra. Men tji fick vi. Däremot ett fortsatt tugg om att alla aktörer måste ta sitt ansvar, att en marknad ska byggas upp för laddstolpar etc. Tror regeringen själv på detta? Det finns ingen större affärsvinst i att sätta upp laddstolpar för att sedan ta betalt för den konsumerade elen. Den största delen av laddningen kommer trots allt att göras vid hemmet och vid depåer (för tunga fordon).

Däremot finns det en enorm samhällsvinst att bygga ut en laddinfrastruktur i hela landet med en ett enkelt och standardiserat laddsystem som fungerar för alla. En välfungerande laddinfrastruktur skulle snabbt kunna bidra till att klimatmålet om att minska utsläppen med 70 procent till senast 2030 skulle kunna nås. Därutöver skulle denna elektrifiering bidra till en mäng andra miljömässiga och folkhälsomässiga vinster.

Och pengarna finns, men de används fel. Redan idag går staten in med stora belopp för att stödja marknaden i att göra detta. 65 000 laddstolpar, publika och privata, har redan fått statligt stöd genom det s k Klimatklivet. Men regeringen ställer inga motkrav på var stolparna ska installeras och att de ska anslutas till ett nationellt enkelt betalningssystem. Detta trots att regeringen lovade för drygt ett år sedan att Sverige skulle få ett enkelt betalningssystem för laddinfrastrukturen. Så har det inte blivit. Resultatet har istället blivit ett osammanhängande plotter av laddstolpar utan nationellt betalningsystem.

Gör om gör rätt! Låt Trafikverket få i uppdrag att bygga ut laddinfrastrukturen vid våra statliga vägar. Se till att vi får ett heltäckande och sammanhängande nät av laddstolpar i hela landet. Se till att systemet är öppet för alla användare och enkelt att använda. Betalningssystemet skulle kunna fungera i likhet med hur trängselskatten tas ut idag.

Dagens laddkrångel måste komma till en ände. Det ska vara lätt att göra rätt.

Gör det lättare att ladda – hur länge till ska vi behöva vänta?

Idag debatterade jag med energiminister Anders Ygeman (S) om att göra det lättare att ladda elbil. Idag finns ingen standard för hur de publika laddstolparna ska hanteras. I höstas lovade han mig att ett enkelt system skulle finnas på plats inom ett halvår. Ett halvår… det är nu det. Och inget enkelt system finns ännu på plats. Nu svarade Ygeman att det ska finnas på plats det här året. Han kunde inte heller berätta hur många laddstolpar som kommer att behövas fram till år 2030, då transportsektorns utsläpp ska ha minskat med 70 procent. Det är uppenbart att vi får fortsätta att ligga på. För det ska vara lätt att göra rätt.

Se hela debatten här.