Köttnormen bruten – vad gör politiken?

Det är glädjande att så många vill äta mer vegetariskt och mindre kött. Enligt den här opinionsundersökningen tänker var tredje svensk skära ned på sin köttkonsumtion de kommande åren. Och enligt Axfood äter nästan varannan svensk vegetariskt en eller flera gånger i veckan. Det här är bara två i raden av undersökningar som visar på att köttnormen håller på att brytas.

Det finns en kritisk massa därute. Folk vill minska sin köttkonsumtion. Man blir mer och mer medveten om klimatet, djuren och folkhälsan. Men vad gör politiken? Varenda gång jag lyft frågan om minskad köttkonsumtion och hållbar mat med andra politiker får jag svaret; det där ska vi inte lägga oss i. Folk får bestämma själva vad de ska ha på tallriken.

Det kan verka logiskt. Men visst måste vi agera om det finns en industri som leder till nästan en femtedel av världens utsläpp av växthusgaser, försämrad folkhälsa, utnyttjandet och dödandet av miljontals djur (bara i Sverige), massiv pengarullning i form av offentliga subventioner?

Så agerar vi när det gäller bilarna. Inte för att vi gör tillräckligt, men vi har en skatt på drivmedel, trängselskatter, parkeringsavgifter, fordonsskatt m m. Vi har gemensamma målsättningar om minskad bilism och utsläpp.

Så agerar vi när det gäller alkohol och tobak. Relativt höga punktskatter, informationskampanjer om minskad konsumtion, åldersgränser och begränsningar avseende reklam och marknadsföring.

Detta gör vi utan att för den sakens skull anklagas för att detaljstyra hur många gånger du sätter dig bakom ratten, tar ett glas vin eller tänder en cig. Det bestämmer du själv. Men vi politiker tar ansvar för helheten.

Därför vore det fullt självklart om vi också kunde komma överens om att köttkonsumtionen ska minska och det vegetariska ska öka. Vi borde kunna komma överens om en målsättning och kanske också en handlingsplan. Detaljerna i handlingsplanen för minskad köttkonsumtion skulle vi säkert vara oense om, men om inriktningen; att köttet ska minska där borde det finnas samma relativa konsensus som inom trafiken, alkoholen och tobaken. Visst borde vi också kunna vara överens om att Sverige kan bli en stornation i ny hållbar mat. Jag tycker Vinnovas tävling om att ta fram nya vegetabiliska livsmedel som pågått nu under hösten har varit så intressant. Finns det perspektivet med i förhandlingarna om en livsmedelsstrategi för Sverige? Det har inte varit någon självklarhet under förhandlingarna, så mycket kan jag säga.

Ska det vara så svårt att enas om mindre kött och hållbarare mat? Jag tycker inte det.

P S Gunhild Stordalen från EAT Foundation skriver bra om vikten av att köttkonsumtionen måste ta en större del av sina samhällskostnader. Det borde också vara en självklarhet.

Inte hållbart med hög köttkonsumtion

Jag och Håkan Svenneling skriver på Dagens Nyheter debatt idag om regeringens kommande livsmedelsstrategi. Vi hoppas på en bättre dialog från regeringens sida och framför allt en strategi för mer hålbars livsmedel i Sverige och en minskad köttkonsumtion. Vårt inlägg är ett svar till Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl, vars inlägg vi i stort delar. Läs vårt inlägg hos DN-debatt eller nedan.

Inte hållbart med hög köttkonsumtion
DN-debatt, 2016-03-22
Vi delar Johanna Sandahls oro för var den svenska livsmedelsstrategin kan hamna någonstans. Som parti har vi ingått i det breda och inkluderande förfarande med en blocköverskridande referensgrupp som skulle sluta med ett tungt klubbslag i riksdagens kammare som landsbygdsminister Sven-Erik Bucht har initierat. Men under hela 2016 har arbetet med livsmedelsstrategin varit allt annat än brett och inkluderande. Sedan december har vi inte haft ett enda möte med landsbygdsministern eller hans tjänstemän. Vi har spelat in konkreta förslag utan någon som helst respons, skriver vänsterpartisterna Håkan Svenneling och Jens Holm.

Istället har ministern själv profilerat sig olyckligt i ett antal för livsmedelsstrategin helt centrala frågor. För några veckor sedan ansåg inte Sven-Erik Bucht att det fanns några negativa konsekvenser för miljön med den snabbt växande köttkonsumtionen som vi sett i Sverige de senaste decennierna. Som ett eko från köttindustrin underströk Bucht att kött var gott och att det inte fanns några skäl till att verka för en minskad köttkonsumtion. Det dröjde ända till vår debatt i riksdagen för att landsbygdsministern skulle tillstå att köttkonsumtionen har en miljöpåverkan och det är önskvärt med en minskning. Att värna den svenska produktionen är en sak, men i dag är konsumtionen av kött för hög för att vara miljömässigt hållbar.

Vi ser också att regeringen tappar styrfart i viktiga miljö- och livsmedelsrelaterade frågor. Hela offentliga Sverige går fortfarande och väntar på förslaget till en ny lag om offentlig upphandling, en lag som nu blivit kraftigt försenad. Likaså med förslaget till ny djurskyddslag, där vi hoppas på förbättringar, som aldrig presenterades nu under våren, som landsbygdsministern tidigare hade aviserat. Regeringen har också helt missat möjligheten att lägga fram konkreta målsättningar för hur mycket ekologisk produktion och konsumtion Sverige borde ha (sådana målsättningar har tidigare funnits).

När regeringen och Sven-Erik Bucht avslutade den förra borgerliga regeringens matsatsning Matlandet Sverige förväntade vi oss att det skulle ersättas med något bättre. Men än så länge har vi sett få förbättringar. Varje dag utan konkreta förslag till hur vi ska kunna producera mer hållbar mat i Sverige är en förlorad dag. Och det brådskar.

Sverige har under de senaste tjugo åren gått från att ha en hög självförsörjningsgrad på livsmedel till att ungefär hälften av all mat som äts i dag är importerad. Lantbrukare och de många andra aktörer som sysselsätter sig inom livsmedelsbranschen har fått allt sämre förutsättningar. Tusentals lantbrukare har tvingats lägga ned sin verksamhet. Vi vet också att jordbruket står för våra största utsläpp av näringsämnen, som till exempel bidrar till övergödning av hav och sjöar. Ungefär 25 procent av svenskarnas klimatrelaterade utsläpp kommer från det vi äter, den största delen från kött. Den stora utmaningen i framtiden ligger i att väva ihop önskemålet om ökad inhemsk livsmedelsproduktion med ambitionerna att minska klimatutsläppen och miljöbelastningen från sektorn.

Men fram till nu har vi endast fått en icke-inkluderande process kring livsmedelsstrategin och ett antal olyckliga utspel från den ansvarige ministern. Nu förväntar vi oss att Sven-Erik Bucht lägger hemlighetsmakeriet och smusslandet bakom sig och ser till att framtagandet av livsmedelsstrategin blir den öppna och breda process som utlovat. Vi förväntar oss att det blir en strategi som ser värdet i ökad produktion av svenska livsmedel, men att dessa livsmedel ska vara hållbara, med höga nivåer för miljö, djuretik och folkhälsa. Vi förväntar oss en strategi som minskar det konventionella jordbrukets klimatpåverkan. Vi förväntar oss en strategi som ser värdet i mer vegetarisk mat och mer ekologisk. En strategi som befinner sig helt och hållet inom de ramar som vår natur satt upp. Vi förväntar oss en minister som både visar ledarskap och kunskap i sakfrågan, men som är lyhörd och inkluderande inför förslag utanför hans egen byrålåda.

Sven-Erik Bucht, om du vill ha det tunga klubbslaget i riksdagens kammare om en svensk livsmedelsstrategi är det hög tid att du börjar lyssna. Annars väntar debatt och motsättning som riskerar fler förlorade år för den hållbara livsmedelsproduktionen.

Jens Holm (V), riksdagsledamot och miljöpolitisk talesperson
Håkan Svenneling, riksdagsledamot (V) och landsbygdspolitisk talesperson

Minskad köttkonsumtion – en del av livsmedelsstrategin?

För en dryg vecka sedan frågade jag infrastrukturminister (som också har ansvar för regeringens s k marina strategi) Anna Johansson om hon var beredd att verka för minskad köttkonsumtion. Detta med anledning av en rapport från Havsmiljöinstitutet som pekade på hur vår ökande köttkonsumtion förvärrar övergödningen av Östersjön och att åtgärder för en minskning av konsumtionen är brådskande.

I torsdags svarade landsbygdsminister Sven-Erik Bucht mig, och det var ett bättre svar än väntat. Han pekar på att vi idag äter mer kött än vad som är hållbar och att en minskad köttkonsumtion är bra för klimatet (men även mot övergödningen, vill jag lägga till). Han tar upp det självklara att vi som konsumenter kan göra medvetna val, men pekar sedan också på att vi borde styra mer med den offentliga upphandlingen. Avslutningsvis lovar Bucht att frågan om hållbara livsmedel (där minskad köttkonsumtion borde ha en bärande del) kommer vara en del av den framtida livsmedelsstrategin som regeringen ska ta fram.

Så här säger han: ”Det är också viktigt att använda den offentliga upphandlingen för att styra mot hållbara livsmedel. Detta område kommer att vara en del av den livsmedelsstrategi som regeringen just nu arbetar med.”

Vänsterpartiet ingår i referensgruppen för livsmedelsstrategin. Vi kommer att se till att påminna landsbygdsministern om vikten av hållbara livsmedel och minskad köttkonsumtion.