Rädda järnvägen

Regeringen har strösslat miljarder till flyget, men järnvägen har inte fått liknande uppbackning. Vi vet att resandet har rasat med 70-80 procent för persontrafiken på järnväg. Det är näst intill en bransch i fritt fall. Samtidigt tycker regeringen att det är rimligt att järnvägsbolagen ska betala över två miljarder kronor till staten i form av banavgifter. banavgifterna har dessutom femdubblats de senaste tjugo åren, samtidigt som regeringen INTE infört kilometerskatt för långtradare och fortsätter att subventionera flyget. Varför ska det klimatsmartaste sättet att resa straffas?

Det är en orimlig politik. Därför kräver vi i Vänsterpartiet nu att banavgifterna helt och hållet efterskänks för år 2020. På så sätt kan järnvägen använda två miljarder kronor att på ett bättre sett. Exempelvis att se till att vi alla ska kunna resa tryggt och klimatsmart med järnvägen.

Jag intervjuas idag i Dagens Industri. Läs gärna mer där. Samt nyhetsbrevet Di Mobilitet.

 

Lägg ned Bromma, utveckla Stockholm

Corona är förskräckligt många sätt, men i vissa avseenden ger krisen också oss en möjlighet till att göra nytt och bättre. Jag tänker på Bromma flygplats, nästan mitt i Stockholm. Från Bromma går det företrädesvis inrikesflyg, ex vis till Göteborg, Sundsvall och Malmö. Det här är destinationer som lätt kan nås med tåget till ungefär samma tid. Dagens Nyheter skriver om Brommas osäkra framtid. Coronakrisen ställer frågan på sin spets: När allt färre vill flyga varför ska vi då ha kvar en flygplats mitt i stan?

Allt talar för att flygandet kommer att vara i en nedgång flera år framöver. Att då ha två stora flygplatser i Stockholm faller på sin egen orimlighet. Det kan väl inte vara så att Bromma flygplats ska fortsätta att stå tom månader, kanske år framöver i väntan på att flyget ska återhämta sig?

Lägg ned flyglinjer och ersätt dem med snabbtåg istället. De linjer som inte ersätts med tåg får flytta ut till Arlanda. Dit når man sig ju numera snabbt med Arlanda Express (det privata monopolet över sträckan måste avvecklas och priserna sänkas). Stockholms stads avtal med statliga Swedavia till 2038 måste förhandlas om med sikte på att så fort som möjligt avveckla Bromma flygplats (SVMP-oppositionen i Stockholms stadshus driver detta).

Ett avvecklat Bromma vore en stor seger inte bara för klimatet, utan också för stadsutvecklingen av Stockholm (30 000 nya bostäder, parker, arbetsplatser, skolor och förskolor kan byggas på det gamla flygområdet) liksom kraftigt förbättrad lokal luft- och ljudkvalitet. Tänk att slippa bullret från in- och utflygande plan liksom köerna av taxibilar till och från flygplatsen.

Nu har vi chansen att skapa ett Stockholm med lägre utsläpp, fler bostäder och arbetsplatser. Ta den!

Klimatkrav på flyget

Det är viktigt att coronastödpaketen bidrar till att våra klimatmål uppnås. Detta gäller inte minst stöden till flygsektorn, där regeringen ännu inte ställt några krav på minskade utsläpp. Läs min interpellation till miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP). Här eller nedan. JH Klimatkrav på flyget

Klimatkrav på flyget
En kris är som bekant också en möjlighet. För närvarande vilar en stor del av möjligheten i att utforma olika stödpaket på ett sätt som gör att de samtidigt som de värnar en viktig verksamhet också bidrar till en snabbare omställning mot ett hållbart samhälle. Som bekant fortsätter klimatkrisen, och agerar vi inte nu för minskade utsläpp lämnar vi över en sargad värld till våra barn och barnbarn.

Ett av regeringens första ekonomiska stödpaket var utlovandet av fem miljarder kronor till flygsektorn, varav 1,5 miljarder till SAS. För att ta emot detta stöd ställdes inga krav på motprestationer i form av minskade utsläpp. I Frankrike har regeringen utlovat motsvarande 70 miljarder kronor i stöd till Air France. Där har regeringen ställt krav på minskade utsläpp samt att flygbolaget inte får trafikera kortare flygsträckor där det i stället går att ta tåget.

I Dagens Nyheter 4/5 resonerar miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) kring att ställa klimatkrav på det ekonomiska stödet till flygsektorn. Vid riksdagens frågestund förra veckan diskuterades frågan igen och miljö- och klimatministern svarade att eventuella klimatkrav på flyget kommer att lyftas i händelse av nya ekonomiska stöd till flygsektorn. Ministern sade också att när staten utlovar krediter till flygbranschen förväntar hon sig att branschen ska ställa om till de beslutade klimatmålen. I dag saknar dock flygsektorn tydlig målstyrning. Även regeringen konstaterar i proposition 2019/20:65 En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan (s.112):

Utrikes flyg och utrikes sjöfart omfattas inte av nettonollmålet till 2045. I etappmålet för transportsektorn till 2030 ingår inrikes sjöfart men varken utrikes sjöfart eller något flyg överhuvudtaget. För att komplettera dagens mål, så att inte viktiga utsläppskällor står utan tillräcklig styrning, bör därför Miljömålsberedningen ta fram mål för åtminstone flygets klimatpåverkan och bereda möjligheten till mål även för sjöfarten. Detta ger en större tydlighet och långsiktighet i klimatarbetet, vilket är viktigt bl.a. för att nödvändiga investeringsbeslut ska komma till stånd.

Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:
1) Vilka nya miljö- och klimatkrav kan bli aktuella att ställa på flygbranschen för att den ska kunna uppbära nya ekonomiska stöd?

2) På vilket sätt kommer regeringen följa upp att flygbranschen lever upp till de klimatförväntningar som ministern gett uttryck för gällande det hittills utlovade ekonomiska stödet?

3) När bedömer ministern att förslag på mål för flygets klimatpåverkan kan läggas till riksdagen för att uppnå tillräcklig styrning av denna viktiga utsläppskälla?

………………………………………

Jens Holm (V)

Regeringen måste rädda flygtrafikledningen

Skriver i Publikt om det framtida flygandet och vikten av att ha en fungerande flygtrafikledning. Läs artikeln där eller nedan.

Regeringen måste rädda flygtrafikledningen
Publikt, 2020-04-29
Som en följd av coronakrisen har nationell och internationell flygtrafik i det närmaste avstannat helt. Trots omfattande statliga krediter meddelade SAS i veckan att man varslar 5 000 anställda. Till största delen har debatten om flygets framtid handlat om flygbolagen och hur eventuella stöd ska utformas till dessa. Diskussionen har handlat mindre om de som gör jobbet på marken – marktjänster och inte minst flygtrafikledningen.

Luftfartsverket, LFV, utgör i sammanhanget en central del av svensk infrastruktur med ansvar för en väl fungerande civil och militär flygtrafiktjänst i svenskt luftrum. LFV ska även genomföra ett antal regeringsuppdrag, i huvudsak för att tillgodose Försvarsmaktens behov. Flygtrafiktjänsten är och måste hanteras som en del av hela flygkedjan och behöver fungera för att det ska gå att flyga civilt och militärt, såväl nationellt som internationellt. LFV, som till cirka tre fjärdedelar finansieras av avgifter från de civila flygande kunderna, har nu på kort tid tappat största delen av sina intäkter – men alla kostnader finns kvar.

Luftfartsverket har, av ekonomiska skäl, i dagarna varslat 500 medarbetare om uppsägning – nästan hälften av hela personalen. LFV omfattas inte av den lagstiftning som möjliggör så kallat korttidsarbete och har heller inte beviljats ekonomiskt stöd av uppdragsgivaren och ägaren, det vill säga staten. Det är uppenbart att en stor del av svensk flygtrafikledning nu är hotad. Därför har Fackförbundet ST vädjat till riksdag och regering om ett skyndsamt agerande för att värna flygtrafikledningen i Sverige. Jag delar den oron. Jag tog därför upp frågan med infrastrukturminister Tomas Eneroth, S. Borde inte ekonomiska medel tillföras Luftfartsverket så att verket kan fullfölja sitt arbete? Borde inte de anställda på LFV omfattas av reglerna för korttidspermitteringar?

Den rådande akuta situationen sätter ljuset på att finansieringsmodellen för flygtrafikledningen är undermålig. Det behövs på längre sikt ett mer robust ramverk som kan garantera leverans av flygtrafikledning även i kristider.

Läget är akut. Nästan hälften av personalen på Luftfartsverket har som sagt redan varslats. LFVs verksamhet bygger på avgiftsintäkter från flygtrafiken, en trafik som inte längre finns. Därför förvånas jag över infrastrukturministerns svar till mig, som lämnats i dag. Tomas Eneroth hänvisar till tidigare ”insatser för att möta utmaningarna inom flygbranschen”. Men dessa insatser omfattar inte flygtrafikledningen, som jag påpekat.

Vi behöver vidmakthålla all kompetens vi i dag har inom flygtrafikledningen. Att hälften av personalen inom Luftfartsverket skulle försvinna vore ett mardrömsscenario. Att utbilda nya flygledare med uppfyllande av de hårda certifikats- och behörighetsregler som finns tar tid och kostar pengar. Därför behövs det nu omedelbara åtgärder för att bevara kompetensen inom svensk flygtrafikledning. Infrastrukturministern säger att han inte utesluter ”ytterligare åtgärder”. Vi får hoppas att dessa kommer inom kort. För det brådskar, om vi vill ha en flygtrafikledning kvar i Sverige efter corona.

Vi kommer sannolikt att flyga mindre efter coronakrisen, och det är också helt och hållet nödvändigt av klimatskäl. Men flyget fyller också viktiga samhällsfunktioner och ska dessa kunna upprätthållas måste även vår redan väl fungerande flygtrafikledning värnas. Att en stor del av vår flygledningspersonal riskerar att försvinna kan inte vara ett alternativ.

Jens Holm, Riksdagsledamot för Vänsterpartiet och ordförande i riksdagens trafikutskott

Luftfartsverket och Sveriges flygtrafikledning

Inte rimligt att personalen på Luftfartsverket inte omfattas av korttidspermitteringen och att inget annat stöd heller utgår. Ser fram emot ett positivt svar på denna fråga som du kan läsa nedan eller här.

Luftfartsverket och Sveriges flygtrafikledning
Skriftlig fråga 2019/20:1249, 2020-04-23
Till Tomas Eneroth av Jens Holm (V)
I och med coronakrisen har nationell och internationell flygtrafik i det närmaste avstannat helt. Luftfartsverket utgör en central del av svensk infrastruktur med ansvaret för en väl fungerande civil och militär flygtrafiktjänst i svenskt luftrum. Luftfartsverket ska även genomföra ett antal regeringsuppdrag, i huvudsak riktade till Försvarsmaktens behov. Flygtrafiktjänsten är och måste hanteras som en del av hela flygkedjan och måste fungera för att det ska gå att flyga civilt och militärt, nationellt såväl som internationellt. Luftfartsverket, vars finansiering till ca 3/4 består av avgifter från de civila flygande kunderna, har nu på kort tid tappat största delen av sina intäkter – men alla kostnader finns kvar.

Den rådande situationen sätter ljuset på att denna finansieringsmodell är undermålig. Det behövs på längre sikt ett mer robust ramverk som kan garantera leverans av flygtrafikledning även i kristider.

Luftfartsverket omfattas inte av den lagstiftning som möjliggör s.k. korttidsarbete och har heller inte beviljats ekonomiskt stöd av uppdragsgivaren och ägaren; staten.
Luftfartsverket har, av ekonomiska skäl, i dagarna varslat 500 medarbetare om uppsägning. Det är uppenbart att en stor del av svensk flygtrafikledning nu är hotad, något som fackförbundet ST har påpekat för regeringen och trafikutskottets och försvarsutskottets ledamöter. De vädjar om ett skyndsamt agerande för att värna flygtrafikledningen i Sverige.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Avser ministern verka för att ekonomiska medel tillförs Luftfartsverket för att de ska kunna fullfölja sitt arbete alternativt att de anställda på Luftfartsverket ska kunna omfattas av regleringen kring korttidspermitteringar?

Jens Holm (V)

Flyget, utsläppen, skattebefrielsen

En liten seger!

Jag har flera gånger tagit upp det absurda i att flyget inte ens behöver betala skatt för det bränsle man använder. Ett av problemen är Internationella luftfartsorganet, ICAO, som säger att flygbränsle inte får beskattas. Förra veckan tog jag upp frågan med infrastrukturminister Tomas Eneroth (S). Och vet ni vad, häromdagen skickade han ut ett pressmeddelande där han sa att han nu drev frågan om att avskaffa flygets skattebefrielse inom ICAO.

Nu får vi med gemensamma krafter se till att det också snart blir så.

Läs min debattartikel på temat. Min senaste skriftliga fråga.

 

Det är nu eller aldrig – flygets utsläpp

Jag skriver till infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) idag med anledning av luftfartsorganet ICAOs generalförsamling, som inleds idag. Läs på Altinget eller nedan.

Det är nu eller aldrig, Tomas Eneroth,
Altinget 2019-09-24

Bäste Tomas Eneroth,
Nu inleds det internationella luftfartsorganet, ICAO:s, toppmöte i Montreal, Kanada. Du kommer vara på plats och representera Sverige. När vi diskuterade flyget och dess utsläpp senast i riksdagen var vi båda överens om att skarpa åtgärder måste till för att flygets utsläpp snabbt ska minska.

Fördubblade utsläpp
Även om flygandet glädjande nog har minskat något i Sverige, går utvecklingen i världen inte åt rätt håll. Utsläppen från världens flygande har fördubblats de senaste 20 åren. Hade flygindustrin varit ett land hade det varit en av världens tio värsta utsläpparländer. Trots det saknas det nästan helt och hållet beslut om hur flygets utsläpp ska minska.

I Sverige har vi infört en flygskatt, det är bra. Och i EU ingår inrikesflyget i handeln med utsläppsrätter. Men detta räcker inte på långa vägar för att hindra de snabbt växande utsläppen från flygindustrin.

Miljarder i skattebefrielse
Ett skäl till flygets framväxt är att flygsektorn inte betalar för sina miljökostnader. Världens länder håller flyget under sina armar på olika sätt. Den största subventionen till flygindustrin är att flyget inte betalar skatt på sitt bränsle. I Sverige handlar det om flera miljarder i subvention till ökat flygande och i EU kostar flygets skattebefrielse 200–300 miljarder kronor årligen i form av förlorade skatteintäkter. Genom att flyget är skattebefriat blir biljettpriser ofta låga och människor lär sig att flyga istället för att ta tåget. Det här är helt orimligt från ett klimatperspektiv.

Avtal från 1944 försvårar
Flygets skattebefrielse går att datera tillbaka till den så kallade Chicagokonventionen från 1944, som säger att flygbränsle inte får beskattas. Den överenskommelsen gjordes långt före Parisavtal och klimatmedvetenhet och framstår i dag som totalt obsolet. Chicagokonventionen lyder under ICAO, därför är det så viktigt att avskaffandet av skattebefrielsen lyfts just där.

Det är här du kommer in i bilden, Tomas Eneroth. På toppmötet har du chansen att klart och tydligt uppmana alla länder att verka för att flygets skattebefrielse snarast möjligt ska tas bort. Dagens flygande hotar planetens överlevnad. Att se till att flyget betalar skatt på sitt bränsle skulle vara ett första viktigt steg mot minskade utsläpp och att transportslag som tåget ska kunna få spela en viktigare roll för våra transporter.

Det är nu eller aldrig, Tomas Eneroth. Kommer du tala till världens länder och kräva att flyget ska betala skatt för sitt bränsle?

Världen lyssnar.

Jens Holm (V), ordförande riksdagens trafikutskott

Flygets utsläpp minskas med politiska beslut

Idag debatterade jag Arlandas expansionsplaner med Isabella Lövin (MP). Jag tycker det var en rätt klargörande debatt. Jag och den miljöpartistiske klimatministern är överens om att flygets utsläpp måste minska, men samtidigt har Lövin lagt fram en flygstrategi som talar om fördubblat flygande till och från Arlanda. Och med Arlandarådet, där hon (märkligt nog) förnekar sitt medlemskap, ökar trycket på Arlandas expansion ytterligare.

Nej… det hänger inte ihop. Det är med politiska beslut och inte fromma förhoppningar vi minskar flygets utsläpp. Se debatten här.

Avskaffa flygets skattebefrielse

I EU subventioneras miljöskadligt flygande med hissnande 200-300 miljarder kr/år. Regeringen säger att de vill avskaffa flygets skattebefrielse. Men ska de gå från ord till handling är det i år det gäller. I eftermiddag debatterar jag frågan med finansminister Magdalena Andersson (S). Läs mitt debattinlägg i frågan nedan. Här finns min interpellation som ligger till grund för debatten.

Avskaffa flygets skattebefrielse
Aktuell Hållbarhet, 2019-03-05
Utsläppen från världens flygande har fördubblats de senaste 20 åren, och om inget görs kommer utsläppen fortsätta att växa kraftigt. Hade flygsektorn varit ett enskilt land hade den legat i topp tio bland världens värsta utsläpparländer. Regeringens utredare föreslog igår obligatorisk biobränsleinblandning för flyget. Det kommer minska flygets utsläpp med knappt en fjärdedel till 2030. Det är uppenbart att det inte är tillräckligt. Därför måste mycket mer göras för att snabbt minska flygets utsläpp.

Det är nog fler än jag som undrar hur det kan vara så himla billigt att flyga. En tusenlapp tur och retur till London, ett par hundra kronor för ett inrikesflyg. Ett av skälen är att vi alla är med och subventionerar flygandet. I Sverige uppgår subventionerna till drygt åtta miljarder kronor, nästan en tusenlapp per person. Den största subventionen till flygindustrin är att flyget inte betalar skatt på sitt bränsle. I EU handlar den skattebefrielsen om en subvention på 200-300 miljarder kronor årligen, enligt EU:s miljöbyrå. Det är oerhört mycket pengar, illustrerande nog nästan lika mycket som EU har öronmärkt för klimatåtgärder i långtidsbudgeten (320 miljarder kronor)!

Att flyget är skattebefriat daterar tillbaka till andra världskrigets dagar. I och med den så kallade Chicagokonventionen från 1944 får inte flygbränsle beskattas. Men den överenskommelsen gjordes långt innan Parisavtal och klimatmedvetenhet och framstår idag som totalt obsolet. Eftersom Chicagokonventionen lyder under det internationella flygfartsorganet ICAO borde avskaffandet av skattebefrielsen lyftas där. Och inom ICAO förändras ett tidigare beslut med två tredjedelars majoritet av de 192 medlemsstaterna. När Vänsterpartiet tidigare har väckt frågan med regeringen har vi fått svaret att man vill avskaffa skattebefrielsen, men vad jag vet har man inte aktivt drivit frågan inom ICAO.

Det är därför glädjande att regeringen i punkt 23 i sitt 73-punktsprogram nu säger: ”Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sätter stopp för en beskattning av fossilt flygbränsle.” Detta måste rimligen tolkas som att regeringen ska driva frågan inom ICAO och EU.

Men var finns regeringens strategi för att avskaffa flygets skattebefrielse. I mitten av april inleds ICAO:s 217:e rådsmöte i Montreal. Mellan den 24 september och den 4 oktober hålls ICAO:s 40:e generalförsamling där alla 192 medlemsstater är inbjudna att delta. Och generalförsamling arrangeras inte varje år. Därför är det nu som regeringen måste agera om den vill avskaffa flygets skattebefrielse.
Var finns handlingsplanen; infrastrukturminister Tomas Eneroth (S), klimatminister Isabella Lövin (MP) och finansminister Magdalena Andersson (S)? Hur kommer ni driva att flygets skattebefrielse avskaffas?

För det kan väl inte vara så att vi alla ska fortsätta att subventionera ökad flygande med tusentals kronor, alltmedan utsläppen växer och hotar vår existens?

Jens Holm (V)
ordförande i riksdagens trafikutskott

Agerar Sverige i EU för minskade flygutsläpp?

Nederländerna har lagt fram ett intressant förslag om att minska flygbranschens snabbt växande utsläpp. Nederländerna pekade på det självklara att EU:s medlemsländer måste vidta skyndsamma åtgärder för att minska flygets utsläpp av växthusgaser och nämnde flygskatt eller skatt på flygbränsle som alternativ. Nederländerna kommer också att arrangera en konferens i juni i år om hur flygets utsläpp ska kunna minska.

Vi hade nyligen det nederländska förslaget på EU-nämnden och än så länge är det oklart om regeringen backar upp förslaget. Här måste den svenska linjen vara glasklar. Därav min skriftliga fråga till miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP). Se nedan eller här. Se också det nederländska förslaget här: dp 9 AOB – not från Nederländerna

2019-02-15, Fråga 2018/19:233 Flygets utsläpp av växthusgaser
av Jens Holm (V) till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
På det senaste sammanträdet med riksdagens EU-nämnd delgav finansministern en skrivelse från den nederländska regeringen. Nederländerna lyfte de snabbt växande utsläppen från flygsektorn och att denna utsläppsökning inte är i linje med Parisavtalets åtaganden om minskade växthusgasutsläpp. Nederländerna pekade på det självklara att EU:s medlemsländer måste vidta skyndsamma åtgärder för att minska flygets utsläpp av växthusgaser och nämnde flygskatt eller skatt på flygbränsle som alternativ. Nederländerna ville ha en diskussion om flygets utsläpp på kommande Ekofinmöte den 12 februari. Nederländerna arrangerar också en konferens i juni i år om hur flygets utsläpp ska kunna minska. Jag välkomnar det nederländska initiativet och hoppas att den svenska regeringen också gör det, till exempel på Ekofinsammanträdet, på kommande ministerråd och genom att aktivt delta på Nederländernas flyg- och klimatkonferens i juni. Det är viktigt att progressiva klimatröster backas upp när de hörs inom EU.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:

Avser ministern att agera för att stödja det nederländska förslaget om att minska flygets utsläpp av växthusgaser, och i så fall på vilket sätt?