Regeringens subventioner till flyget

S/MP-regeringen har aviserat sitt tredje miljardstöd till flygbolaget SAS. Sammanlagt har flyget nu fått 16 miljarder kronor i coronastöd. Det är sju (!) gånger mer än stödet till järnvägssektorn under pandemin. Har regeringen ställt några klimatkrav vid utlovandet av pengarna? Läs min interpellation på temat till näringsminister Ibrahim Baylan (S) här eller nedan.

Regeringens klimatkrav vid coronastöd till flyget
Interpellation 2020/21:791, 2021-06-02 av Jens Holm (V) till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Regeringen aviserade den 26 maj att SAS ska få ytterligare en kreditgaranti på 1,5 miljarder kronor för att även i fortsättningen kunna ”tillgodose samhällets grundläggande behov av tillgänglighet med flyg”. I och med detta beslut uppgår regeringens totala stöd till flygsektorn under coronapandemin till nästan 16 miljarder kronor, exklusive stöd för permitteringar.

Enligt regeringens och januaripartiernas pressmeddelande har regeringen ställt ”skarpa” klimat- och miljökrav på SAS i samband med tidigare rekapitalisering. Som en följd av detta ska bolaget ha skärpt sina klimatmål för att bidra till uppfyllandet av målen i Parisavtalet. Regeringen hänvisar till en ”tät dialog” med bolaget som en garanti för att klimatkraven uppfylls. Riksdagen har inte fått ta del av denna dialog eller sett några garantier för skärpta krav.

Vi vet att flygbranschen har långt kvar till målet om klimatneutralitet och att branschens klimatomställning inte ligger i takt med Parisavtalets krav. Dessutom vilar regeringens strategi för flygets klimatomställning på reduktionsplikt som innebär att man successivt ökar inblandningen av biobränslen i flygfotogen. Detta sker trots att tillgången till hållbar råvara för att tillverka biobränslen är begränsad och en storskalig introduktion av biobränslen hotar den biologiska mångfalden både i Sverige och globalt.

Klimatkrisen är akut, men regeringen är otydlig med vilka klimatkrav som har ställts på SAS som förutsättning för stödet. I medierna går det att läsa att bolaget ska ha tidigarelagt sitt mål om 25 procents utsläppsminskning från 2030 till 2025. Detta lär inte vara svårt att uppnå i en situation där flygandet har minskat drastiskt på grund av pandemin och tack vare beteendeförändringar. Vidare är detta snarare en målsättning än en handlingsplan som kan implementeras och följas upp. Bolagets avgående vd Rickard Gustafson uppger i en intervju i Dagens Nyheter den 28 maj att bolaget ”ingår avtal kring biobränslen som gör att vi redan nu börjar se konturerna av hur vi ska nå målet”, vilket bekräftar bilden. Dessutom förefaller SAS målsättningar modesta jämfört med den övriga transportbranschen där målet är utsläppsminskning på 70 procent till 2030.

Sverige håller på att missa chansen att använda pandemin som en möjlighet för klimatomställning. I exempelvis Frankrike har regeringen ställt krav på utsläppsminskningar och infört förbud mot trafikering av korta flygsträckor som en förutsättning för statligt stöd. I stället för att stimulera en övergång till hållbar transportsektor använder Sveriges regering skattepengarna för att rädda klimatskadliga verksamheter såsom flyget.

Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:

Vilka klimatkrav har regeringen ställt på SAS som en förutsättning för den aktuella kreditgarantin?
Vilken redogörelse kommer regeringen att kräva av bolaget för att följa upp hur dessa krav uppfylls?

Anförande luftfart

Idag debatterar vi luftfart, d v s flyg, i riksdagen. Självklart ska vi minska flygandet och avveckla vissa flygplatser såsom Bromma flygplats. Läs mitt anförande nedan.

2021-06-02

Luftfart, anförande

Att frakta personer eller gods med flygplan är det snabbaste transportsättet för längre sträckor. Att flyga möjliggör möten mellan människor från världens alla länder. Det är således inte förvånande att flygandet ökat kraftigt i världen. Men världens snabbt växande flygindustri har också tydliga baksidor, inte minst för miljön och klimatet. Utsläppen från världens flygande har fördubblats de senaste 20 åren, och om inget görs kommer utsläppen att fortsätta växa kraftigt. Hade flygsektorn varit ett enskilt land hade den legat på topp tio bland världens värsta utsläpparländer. Den här utvecklingen är inte hållbar. Därför måste skarpa åtgärder vidtas för att minska flygets miljö- och klimatbelastning.

Vi inom Vänsterpartiet anser att alldeles för lite görs för att på allvar minska luftfartens miljö- och klimatpåverkan. Den svenska flygskatten är ett välkommet steg framåt, men långt ifrån tillräckligt. Obligatorisk biobränsleinblandning kommer endast att minska utsläppen i begränsad utsträckning, vilket också framkommit i regeringens utredning på området. Elektrifiering och andra tekniska lösningar ligger långt i framtiden och kommer inte minska utsläppen från flyget i närtid. Vi i Vänsterpartiet vill därför se åtgärder som minskar flygandet och utsläppen. Några steg i den riktningen skulle kunna vara följande:

– En progressiv flygskatt där de som flyger mycket får en högre skatt.

– Slopad skattebefrielse på flygbränsle. I dag subventionerar Sverige flyget med drygt 8 miljarder kronor varje år och den största delen handlar om att flyget inte betalar skatt på sitt bränsle.

– Se över flygets nedsättning av momsen respektive momsbefrielse för inrikes- respektive utrikesresor.

– Slopa subventioner till flygplatser annat än när de är motiverade av beredskaps- eller regionalpolitiska skäl.

– Utbyggnad av hållbara transportmedel som alternativ till flyget, främst tåget.

– Satsningar på bra bredband i hela Sverige så att digitala möten blir ett alternativ till flygresor. Dra nytta av de lärdomar vi gjort under pandemin!

– Satsningar på hållbara biobränslen och elektrifierade flygplan.

– Avveckling av Bromma flygplats och andra onödiga flygplatser.

Flygsektorn har drabbats mycket hårt under pandemin. Samtidigt är en kris också en möjlighet. Nu när krisen klingar av och svensk ekonomi ska återstartas kan det inte vara ett alternativ att återgå till tidigare höga flygnivåer. Många flyglinjer kan ersättas med tåg och ökat digitalt arbete. Med rätt stöd är det med andra ord möjligt att styra mot hållbarare transporter. Här har regeringens agerande hittills varit en besvikelse. Under pandemin har S/MP-regeringen subventionerat flygindustrin med närmare 16 miljarder kronor. 16 miljarder kronor, det är mer än dubbelt så mycket som stödet till den regionala kollektivtrafiken eller sju gånger mer än stödet till järnvägssektorn (730 milj järnvägsunderhåll, 200 miljökompensation, 1,4 mrd sänkta banavgifter). Det är hög tid att ändra på det; stöd de hållbara transporterna och främja ökat digitalt arbete så kan vi minska flygandet och flygets utsläpp kraftigt.

Fru talman, Vänsterpartiet har länge drivit att Bromma flygplats ska avvecklas. Brommaflyget kan lätt flyttas över till Arlanda samt ersättas med ökat digitalt arbete och resor med tåg. Det finns en fantastisk möjlighet att omvandla dagens flygplatsområde till en levande stadsdel med tiotusentals nya bostäder, arbetsplatser och grönområden. En sådan omvandling går också helt i linje med nationella och lokala miljömål om minskade utsläpp av växthusgaser, minskat buller och bättre folkhälsa. Nu har också Swedavia, som äger och driver våra statliga flygplatser inklusive Bromma och Arlanda, vädjat till regeringen att avveckla Bromma. Brommaflyget kan lätt flyttas över till Arlanda samt ersättas med tåg och digitala möten. Därför förvånar det mig att de borgerliga partierna+SD nu driver att Bromma flygplats till varje pris måste finnas kvar. Konsekvensen av detta blir stora statliga subventioner till att upprätthålla en flygplats ingen flyger i från. Vad är logiken i det? Regeringen har redan anslagit 3,15 miljarder kronor i statligt stöd till Swedavia. Den subventionspolitiken kommer att fortsätta med de borgerliga+SDs förslag. Det här är iochenfallande; moderaterna och andra högerpartier skär ned på stöd till arbetslösa och långtidssjuka – men flyget ska fortsätta att subventioneras. Varför? Moderaterna, SD, C, KD och L måste svara på frågan: Hur mycket ytterligare statliga subventioner ska ni plöja ned i Bromma flygplats?

Låt oss istället ta chansen att göra något bättre. Bromma flygplats har tjänat oss väl, men nu är det dags att säga tack för den tiden. Låt oss bygga en ny hållbar stadsdel i västra Stockholm med tusentals nya bostäder, grönområden, skolor, förskolor, idrottsplatser och arbetsplatser. Låt oss avveckla Bromma flygplats. Bifall till Vänsterpartiets, Socialdemokraternas och Miljöpartiets reservation nr 3 samt Vänsterpartiets båda särskilda yttranden. Avslag på utskottets tillkännagivande om Bromma flygplats.

Jens Holm (V)

www.jensholm.se

Ny miljardsubvention till flyget

Regeringen + C och L har aviserat 1,5 miljarder kr i stöd till flygbolaget SAS. Det här blir tredje gången regeringen går in med miljardsubventioner till SAS, där svenska staten är delägare tillsammans med bl a danska staten och familjen Wallenberg. Några nya klimatkrav på SAS ställer inte regeringen, utan snarare en förhoppning om att SAS ska minska sina utsläpp. Så här står det i pressmeddelandet ovan:

Regeringen har tidigare ställt skarpa klimat- och miljökrav på SAS i samband med rekapitaliseringen. Som en följd av detta har bolaget skärpt sina klimatmål för att bidra till uppfyllande av målen i Parisavtalet. Regeringens förväntningar som ägare är att SAS klimatarbete ska genomföras i linje med den plan som är kommunicerad. Regeringen har en tät dialog med bolaget kring deras klimatarbete. Flygets utsläpp ska minska.

Det klimatkrav som S/MPregeringen uppenbarligen är tillfreds med är att SAS åtagit sig att minska sina utsläpp med 50 procent till 2030 jämfört med 2005 års nivå. Detta är emellertid betydligt mycket lägre än resten av transportsektorn som har ett mål om att minska utsläppen med 70 procent till 2030.

Att göra som bl a Frankrike och Österrike har gjort, att stoppa flygbolagens flyglinjer på rutter där man snabbt kan ta sig fram med tåg är dessvärre inget den svenska regeringen föreslår. Att lägga ned flyglinjer och ersätta dem med det klimatsmarta tåget är det säkraste sättet att se till att flygets utsläppsminskningsambitioner verkligen blir av på riktigt. Se gärna min debatt med Isabella Lövin (MP) på temat.

Med den nya subventionen på 1,5 miljarder kronor har flygsektorn fått närmare 16 miljarder kronor i coronastöd av svenska staten. Se listan nedan.

S/MP-regeringens subventioner till flygindustrin under pandemin.
(datum anger när regeringen presenterat förslaget)

17/3 2020 Kreditgarantier till flygbolag
5 miljarder kr, varav 1,5 miljard till SAS

6/4 2020 Allmän trafikplikt flygplatser i Norrland och Gotland
105 miljoner kr

14/6 2020 Regionala flygplatser, driftstöd
100 miljoner kr

14/6 2020 Luftfartsverket
900 miljoner kr

15/6 2020 Swedavia kapitaltillskott
3 150 miljoner kr

30/6 2020 Kreditgaranti SAS
5 miljarder kr

12/1 2021 Flygplatsstöd
174 miljoner kr i stöd till regionala icke-statliga flygplatser

26/5 2021 Kreditgaranti SAS
Lån/kreditgaranti 1,5 miljarder kr till SAS

Summa: coronasubventioner till flygsektorn:
15,929 miljarder kronor

Debatt om flyget och biobränsle

Idag har vi debatterat regeringens förslag om reduktionsplikt för flygfotogen. Varifrån ska allt biobränsle tas undrar vi? Läs mitt anförande nedan. Hela debatten, inklusive repliker kommer att läggas upp på riksdagen webb-TV inom kort (hoppas jag).

2021-05-20

Reduktionsplikt för flygets bränsle, anförande

I propositionen föreslås att ett en reduktionsplikt införs för flygfotogen för att minska utsläppen av växthusgaser. Reduktionsplikten ger leverantörer av flygfotogen skyldighet att blanda in biodrivmedel i fossil flygfotogen. Kravet på inblandning börjar på ungefär en procent i år och ökar till nästan 30 procent 2030.

Det kan vara en bra idé att blanda in förnybara drivmedel för att minska flygets klimatpåverkan. Men den viktigaste åtgärden för att minska flygsektorns utsläpp är att minska flygandet i sig. Och där saknar i praktiken regeringen en aktiv politik. Flygskatten var bra, men i dess nuvarande konstruktion påverkar den bara på marginalen och kompenserar tyvärr inte på lång sikt de stora subventioner som finns idag till flygindustrin. Man får känslan av att S och MP i regeringen väljer den skenbart enklaste åtgärden för att minska flygsektorns utsläpp, men tyvärr inte den effektivaste. Är det måhända för att Annie Lööf sitter i baksätet och styr regeringens politik?

Men det finns en ännu viktigare invändning mot regeringens förslag om obligatorisk inblandning av biobränsle. Med den här propositionen, kombinerat med regeringens politik om reduktionsplikt för vägsektorn kommer efterfrågan på biodrivmedel öka med 55 terrawattimmar år 2030. Hur mycket är 55 TWh? I Sverige förbrukas ungefär totalt 90 TWh drivmedel, av dessa är 20 TWh förnybara. 55 TWh biodrivmedel skulle med andra ord innebära mer än en fördubbling av dagens användning av biodrivmedel. Sverige är redan idag en av världens största användare av biodrivmedel, med detta ska vi alltså mer än fördubbla användningen.

Alla vet att produktion av biodrivmedel kan leda till mycket stora intressekonflikter. Vi har alla sett rapporterna om att skog skövlas, att mat blir drivmedel istället för att föda människor, att ursprungsbefolkning och småbönder tvingas bort från sina marker för att ge plats för företags biobränsleproduktion etc. Men biodrivmedel kan också produceras hållbart, av restprodukter från jord- och skogsbruk. Eller som biogasen som produceras av våra hushållssopor. Enligt utredningen Biojet för flyget (SOU 2019:11) förväntas råtallolja bli den viktigaste råvaran för biojetbränsle för flyget. Råtalloljan är en biprodukt från skogsindustrins massabruk som redan har ett stort existerande användningsområde. Även råtalloljan har med andra ord en begränsad användningspotential. I slutändan blir det en fråga om hur vi ska använda vår mark. För marken är begränsad. Därför är en rimlig fråga till anhängarna av det här förslaget: Hur ska de 55 TWh biodrivmedel produceras? Är det mer skog som ska huggas ned? Ska vi importera ännu mer från andra länder? Jag hoppas inte, och jag förväntar mig ett svar från S, MP, C och L.

Vi i Vänsterpartiet delar Naturskyddsföreningen och andra instansers bedömning om att det är nödvändigt att nationellt se över vilka former av biodrivmedel vi i praktiken vill satsa på. Vänsterpartiet anser att biomassan bör användas där den behövs som bäst, eftersom den utgör en begränsad resurs som bara kan ersätta mindre delar av fossilberoendet. Vi anser att det behövs betydligt bättre regelverk för låg miljö- och klimatpåverkan för uttag av biomassa för att klimatmålen inte ska pressa fram ohållbar energi. Exempelvis kan enligt vår uppfattning inte hela träd och ej heller stubbar betraktas som hållbara råvaror. Uttag av biomassa får inte försvåra våra ansträngningar att hejda den pågående utarmningen av biologisk mångfald på såväl nationell som global nivå. Vänsterpartiet är starkt kritiskt till att regeringen inte agerar med regleringar inom skogsbruket för att stärka miljöhänsynen inom detsamma.

Vi ska inte ersätta ett problem med ett annat. Regeringen bör därför ges i uppdrag att återkomma med ett nytt förslag på lagstiftning för reduktionsplikt i syfte att stärka biodrivmedlens hållbarhet med hänsyn till biologisk mångfald, klimatprestanda och urfolks rättigheter. Om det inte går att producera tillräcklig mängd biodrivmedel på ett hållbart sätt, utan negativa undanträngningseffekter måste reduktionskurvan göras om så att biobränsleanvändningen minskar. Regeringen får då återkomma med andra åtgärder för att minska flygets utsläpp. Det mest effektiva och konkreta sättet att göra detta på är åtgärder för ett totalt sett minskat flygande. Bifall till Vänsterpartiets reservation nummer tre.

Jens Holm (V)

Biobränsle för flyget?

Regeringen har lagt fram ett förslag om obligatorisk inblandning av biodrivmedel i flygbränsle, s k reduktionsplikt. Till 2030 ska ungefär en tredjedel av bränslet vara biobaserat, och därmed ska utsläppen minska. Vi är rädda för att det här förslaget, kombinerat med reduktionsplikten för vägfordon, kommer att leda till en så kraftigt ökad efterfrågan av biodrivmedel att det blir omöjligt att producera drivmedlen på ett hållbart sätt. Huvudspåret måste därför vara ett minskat flygande, inte en naiv tro om att bara ändra det vi häller i tanken. Regeringen måste därför vara beredd att justera inblandningsandelen nedåt och verka för totalt sett färre flygresor.

Läs gärna mer i vår motion om detta. Debatt i riksdagen to 20/5 kl 12.00.

Bromma måste läggas ner utan en utbyggnad av Arlanda

Vi skriver i tidningen Syre om att Bromma flygplats måste läggas ned, och det finns inget behov av att bygga ut Arlanda. Läs vår artikel här eller nedan.

Bromma måste läggas ner utan en utbyggnad av Arlanda
Syre, 2021-05-02
I förra veckan kom beskedet att Bromma flygplats kan läggas ner. Tyvärr så verkar det som att regeringen med S och MP i spetsen vill ställa en utveckling av Arlanda som villkor för Brommas nedläggning. Men för klimatets skull så är det oerhört viktigt att flygtrafiken minskar, inte bara flyttas. Med brinnande klimatkris, nedåtgående flygtrend och dessutom vikande affärsnytta är det hög tid att lägga ner Bromma flygplats, och det måste göras utan en utbyggnad av Arlanda.

Innan pandemin slog till var över åtta av tio flygningar från Bromma flygplats inrikesresor, ofta till platser som lätt går att nå med tåg. Inrikesflyget började också minska redan 2018. Nu är det flera av de flyglinjer som ligger nere på grund av pandemin som inte kommer att återupptas. Och redan i september 2020 slog Swedavia själva fast att det inte är affärsmässigt motiverat att driva Bromma flygplats vidare.

Det är faktiskt svårt att tänka sig bättre förutsättningar för en nedläggning av Bromma flygplats utan en utbyggnad av Arlanda. Att efter pandemin återigen uppmuntra klimatskadliga inrikesresor med flyg är helt orimligt. Men ändå så lyfter regeringen att kapaciteten på Arlanda måste säkras för att planerna ska kunna fortskrida. Det här verkar Miljöpartiet också vara helt tillfreds med och bara vi i Vänsterpartiet driver den tydliga linjen om avveckling utan utbyggnad.

Vad tycker då svenska folket? I en omfattande opinionsundersökning om inställningen till klimat- och pandemifrågor som Europeiska Investeringsbanken (EIB) lät utföra i höstas så framkommer det tydligt att attityderna till flyget förändras. Bland svenskarna i undersökningen så uppgav hela 79 procent att de kommer att resa mindre med flyg efter pandemin. 85 procent sa att de föredrar tåget för resor som är kortare än fem timmar, motsvarande siffra för EU-medborgare låg på 82 procent.

Flyget står för 4-5% av de globala utsläppen och svenskarna flyger 5-7 gånger mer än den globala genomsnittsmedborgaren. I vissa sammanhang lyfts att flygtrafiken kan anses vara en småskurk i det stora sammanhanget klimatbovar. Men hade flygsektorn varit ett land hade det varit världens sjunde största utsläppare och våra flygrelaterade utsläpp är idag lika stora som de samlade utsläppen från Sveriges personbilar. Det här måste förändras om vi ska ha en chans att nå målen i Parisavtalet och begränsa den globala uppvärmningen.

Nu har vi en möjlighet för en grön omställning och det är upp till oss politiker att ta tillvara på den. Det är dags att sluta subventionera flyget och börja investera i utbyggd järnväg, hållbara trafiklösningar och klimatsmarta bostäder. För marken vid flygfältet har stor potential att bli en helt ny ekostadsdel med minst 30 000, mycket efterlängtade, lägenheter i Stockholm.

Bromma flygplats måste läggas ner utan en utbyggnad av Arlanda, allt annat är att backa in i framtiden.

Jens Holm – klimatpolitisk talesperson Vänsterpartiet
Rikard Warlenius – klimatpolitisk talesperson Vänsterpartiet Stockholms stad
Anna Sehlin – regionråd och ledamot i trafiknämnden för Vänsterpartiet i Region Stockholm

Kom till skott om Bromma, nu!

Regeringen, kom till skott; lägg ned Bromma flygplats nu. Alla väntar på ett besked, vilket blev extra tydligt när BRAs ägare Per G. Braathen meddelade att Bromma flygplats inte längre behövs. BRA står för 97 procent av flygningarna till och från Bromma. Läs min skriftliga fråga här eller nedan.

Bromma flygplats
Skriftlig fråga 2020/21:1358 av Jens Holm (V) till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Med coronapandemin har flygandet i Sverige rasat med drygt 80 procent, och Bromma är en av de värst drabbade flygplatserna. Före pandemin reste drygt 2 miljoner personer från Bromma och i dag är det ytterst få som reser från flygplatsen. Med anledning av detta har den statliga ägaren, Swedavia, tidigare föreslagit att Bromma flygplats ska läggas ned. Allt flyg som var innan pandemin kan lätt flyttas över till Arlanda eller skiftas till andra färdmedel.

Den 17 januari meddelar flygbolaget BRA:s ägare Per G Braathen att de anser att Bromma flygplats inte längre behövs. Till Dagens industri säger Braathen: ”Klart är att det i ett litet land som Sverige inte går att ha två konkurrerande nätverk i inrikesflyget. Och där tåget är ett bättre alternativ, ska de ta över. Kundunderlaget efter krisen kommer inte vara tillräckligt stort för allt. Vi borde ta död på myten om att utan Bromma överlever inte Sverige.”

Flygbolaget BRA stod innan pandemin för hela 97 procent av flygningarna till och från Bromma flygplats. När de nu inte längre säger sig behöva Bromma finns inga skäl kvar att behålla flygplatsen.

Att avveckla Bromma flygplats skulle öppna för fantastiska möjligheter att utveckla området kring flygplatsen till en hållbar stadsdel med tusentals nya bostäder och arbetsplatser, liksom samhällsservice som parker, skolor och förskolor. Detta utan buller och utsläpp. Att avveckla Bromma skulle också skapa goda möjligheter för minskade utsläpp från flygsektorn, med minskat flygande och ett mer transporteffektivt samhälle.

Bollen ligger nu hos regeringen. Både Swedavia och flygbranschen hoppas på ett snabbt beslut från regeringen om att avveckla Bromma flygplats.

Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:

Avser ministern att verka för att Bromma flygplats läggs ned och hur ser i så fall tidsplanen för detta ut?

En avveckling av Bromma flygplats

Ser mycket fram emot att debattera en skyndsam nedläggning av Bromma flygplats med infrastrukturminister Tomas Eneroth (S). Debatten blir av i riksdagen ti 13/10, efter kl 13.00. Läs min interpellation här eller nedan.

En avveckling av Bromma flygplats
Interpellation 2020/21:32, 2020-10-01
Av Jens Holm (V) till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

På regeringens uppdrag har Swedavia tagit fram en konsekvensanalys om en förtida avveckling av Bromma flygplats. Swedavia är mycket tydliga med att de vill avveckla Bromma flygplats så fort som möjligt. I rapporten skriver de följande:

Trots stora osäkerheter och mot bakgrund av ovanstående är Swedavias samlade bedömning att det under rådande marknadsförutsättningar inte är affärsmässigt motiverat att fortsätta driva Bromma vidare samt att konsekvenserna av ett politiskt beslut om en förtida nedläggning är hanterbara och sammantaget medför fördelar för Swedavia.

Med coronapandemin har flygandet i Sverige rasat med drygt 80 procent, och Bromma är en av de värst drabbade flygplatserna. Före pandemin reste drygt 2 miljoner personer från Bromma. Från Arlanda reser 26 miljoner personer årligen. Efter pandemin är Swedavia övertygade om att resandet till Bromma inte kommer att återgå till vad det varit tidigare, kanske till hälften av antalet resenärer före corona.

Swedavias slutsats är därför att framtida Brommaresenärer utan problem kan flyttas över till Arlanda. Det behövs ingen utbyggnad av Arlanda för denna omlokalisering, även om Swedavia på sikt önskar satsningar på Arlanda. När Swedavias ledning besökte trafikutskottet den 24 september berättade de också att det finns stora miljöfördelar med att lägga ned Bromma flygplats: bullret minskar, flygresorna kan bli effektivare och utsläppen kan minska. Swedavia hoppas också på bättre kollektivtrafik till och från Arlanda, inte minst med Arlanda Express, där de kritiserade de höga biljettpriserna.

Swedavia var också mycket tydliga med att de nu förväntar sig ett skyndsamt uppdrag från regeringen om att få avveckla Bromma flygplats i förtid (det nuvarande avtalet med Stockholms stad löper till 2038). De underströk också att de ensidigt kan häva sitt åtagande i arrendeavtalet med Stockholms stad. Även för att komma till rätta med Arlanda Express monopolställning fordras ett regeringsbeslut.

Nu ligger alltså bollen hos regeringen, och i viss mån ledningen för Stockholms stad. Vi i Vänsterpartiet vill att Bromma flygplats avvecklas snarast möjligt. Lokalt i Stockholm finns fantastiska möjligheter att utveckla området till en hållbar stadsdel med tusentals nya bostäder och arbetsplatser, liksom samhällsservice som parker, skolor och förskolor. Detta utan buller och utsläpp.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Vilka slutsatser drar ministern av Swedavias Brommaanalys?
Avser statsrådet att tillmötesgå Swedavia och verka för att ett uppdrag ges för att avveckla Bromma flygplats?
Avser ministern att agera mot de höga biljettpriserna på Arlanda Express som Swedavia tar upp som ett hinder för bra kollektivt resande till och från Arlanda?

Rädda järnvägen

Regeringen har strösslat miljarder till flyget, men järnvägen har inte fått liknande uppbackning. Vi vet att resandet har rasat med 70-80 procent för persontrafiken på järnväg. Det är näst intill en bransch i fritt fall. Samtidigt tycker regeringen att det är rimligt att järnvägsbolagen ska betala över två miljarder kronor till staten i form av banavgifter. banavgifterna har dessutom femdubblats de senaste tjugo åren, samtidigt som regeringen INTE infört kilometerskatt för långtradare och fortsätter att subventionera flyget. Varför ska det klimatsmartaste sättet att resa straffas?

Det är en orimlig politik. Därför kräver vi i Vänsterpartiet nu att banavgifterna helt och hållet efterskänks för år 2020. På så sätt kan järnvägen använda två miljarder kronor att på ett bättre sett. Exempelvis att se till att vi alla ska kunna resa tryggt och klimatsmart med järnvägen.

Jag intervjuas idag i Dagens Industri. Läs gärna mer där. Samt nyhetsbrevet Di Mobilitet.

 

Lägg ned Bromma, utveckla Stockholm

Corona är förskräckligt många sätt, men i vissa avseenden ger krisen också oss en möjlighet till att göra nytt och bättre. Jag tänker på Bromma flygplats, nästan mitt i Stockholm. Från Bromma går det företrädesvis inrikesflyg, ex vis till Göteborg, Sundsvall och Malmö. Det här är destinationer som lätt kan nås med tåget till ungefär samma tid. Dagens Nyheter skriver om Brommas osäkra framtid. Coronakrisen ställer frågan på sin spets: När allt färre vill flyga varför ska vi då ha kvar en flygplats mitt i stan?

Allt talar för att flygandet kommer att vara i en nedgång flera år framöver. Att då ha två stora flygplatser i Stockholm faller på sin egen orimlighet. Det kan väl inte vara så att Bromma flygplats ska fortsätta att stå tom månader, kanske år framöver i väntan på att flyget ska återhämta sig?

Lägg ned flyglinjer och ersätt dem med snabbtåg istället. De linjer som inte ersätts med tåg får flytta ut till Arlanda. Dit når man sig ju numera snabbt med Arlanda Express (det privata monopolet över sträckan måste avvecklas och priserna sänkas). Stockholms stads avtal med statliga Swedavia till 2038 måste förhandlas om med sikte på att så fort som möjligt avveckla Bromma flygplats (SVMP-oppositionen i Stockholms stadshus driver detta).

Ett avvecklat Bromma vore en stor seger inte bara för klimatet, utan också för stadsutvecklingen av Stockholm (30 000 nya bostäder, parker, arbetsplatser, skolor och förskolor kan byggas på det gamla flygområdet) liksom kraftigt förbättrad lokal luft- och ljudkvalitet. Tänk att slippa bullret från in- och utflygande plan liksom köerna av taxibilar till och från flygplatsen.

Nu har vi chansen att skapa ett Stockholm med lägre utsläpp, fler bostäder och arbetsplatser. Ta den!