Värna flygskatten – för klimatets skull

Jag skriver idag i ETC med Anna Sehlin (V) SLL och Rikard Warlenius (V) Stockholms stad om hur vi i närtid kan minska utsläppen från flygindustrin. Konkreta förslag som gör skillnad här och nu istället för låtsasåtgärder som CORSIA. Läs hos ETC eller nedan.

Värna flygskatten – för klimatets skull
ETC, 2019-01-10
I dessa tider då forskare, aktivister och företag larmar om en framtida klimat-katastrof är det förbluffande att högern fortsätter med sin klimatfientliga politik inte minst vad gäller flygets utsläpp. Vi i Vänsterpartiet på riksdags-, landsting- och kommunnivå i Stockholm kan inte bara blunda för detta utan kräver att kommande regering och de blågröna styrena i Stockholm tar ansvar för klimatet.

Att Kristdemokraterna och Moderaterna – med stöd av C, L och SD – nu slopar den lilla flygskatten är djupt provocerande. Svenskarnas utsläpp från flyg är lika stora som utsläppen från bilar, ändå återgår de nu till att bli helt skattebefriade. Det går inte alls ihop med principerna att behandla olika färdmedel lika och låta utsläpparen betala.

Genom ett nytt internationellt avtal, CORSIA, finns nu en internationell överenskommelse om kompensationskrav för flyget som innebär att flygbolagen efter år 2020 måste köpa utsläppskrediter och kompensera för de utsläpp som överstiger 2020 års nivå. Men det räcker inte på långa vägar. Problemet med CORSIA är att det lurar oss att vi har gjort tillräckligt. I Sveriges riksdag är det bara Vänsterpartiet som har gått emot förslaget. Flygresandet ökar för snabbt och den tekniska utvecklingen och begränsningarna går för långsamt.

Stockholms läns flygplatser Bromma och Arlanda har sammanlagt hela cirka 25 miljoner resor per år, och antalet ökar stadigt. I Sverige har antalet utrikes flygresor per invånare mer än fördubblats sedan början av 90-talet. För att klara utsläppsmålen måste den utvecklingen brytas. Ändå vill samtliga partier utom Vänsterpartiet se en stor utbyggnad av Arlanda flygplats. De vill även ha kvar Bromma flygplats ända till 2038. I Stockholms stad är det vänstern som driver en snabb nedläggning av Bromma – utan att bygga ut Arlanda.

Även transporter till och från flygplatserna bör räknas in i flygets klimatpåverkan. Trots att den snabbaste resan till och från Arlanda går med tåget Arlanda Express görs de flesta resor med bil. En anledning är att A-Train, ägt av australiska och kinesiska investerare, har ensamrätt på att köra Arlanda Express och tar väldigt bra betalt. Efter långa diskussioner har Storstockholms lokaltrafik, SL, fått tillåtelse till pendeltågstrafik vid station Arlanda. Resenärerna måste dock betala en avgift på hela 120 kronor per passage. Vänsterpartiet i Stockholms landsting menar att det är hög tid att ta tillbaka Arlandabanan i folkets ägo och låta regionala tåg använda station Arlanda utan höga avgifter.

Klimatet kräver en omställning till fossilfrihet i alla samhällssektorer. Flyget har länge varit undantaget från alla åtgärder, men det går inte längre. Därför kräver vi av kommande regering:

• Återinför flygskatten och höj den för de som flyger mest.

• CORSIA-avtalet räcker inte, Sverige måste driva på för att minska flygets utsläpp.

• Verka internationellt för att flygets bränsle ska kunna beskattas

• Lägg ner Bromma flygplats snarast möjligt.

• Ingen ytterligare utbyggnad av Arlanda flygplats.

• Använd option att köpa Arlandabanan från A-Train

• Se över möjlighet att införa trängselskatt in till Arlanda för privatbilar.

Jens Holm (V), Riksdagsledamot och
ordförande i riksdagens trafikutskott

Anna Sehlin (V), Oppositionslandstingsråd
i Stockholms läns landsting

Rikard Warlenius (V), Ledamot i Stockholms stads
kommunfullmäktige

Flygets utsläpp måste minska på riktigt

Jag skriver i ETC (dessvärre bakom betalvägg) om den internationella åtgärden Corsia med syftet att minska flygets klimatpåverkan. Problemet med Corsia är att det inte innehåller konkreta mål att om flygets utsläpp ska minska, utan åtgärderna handlar om att neutralisera flygets utsläpp genom uppköp av krediter i andra länder. Corsia har nu gjort att svenska regeringen inte längre driver andra effektiva åtgärder för att minska flygets utsläpp såsom att avskaffa skattebefrielsen på flygbränsle.

Vad säger de andra partierna om utsläppen från flyget?
ETC-debatt, 2018-12-06
Jag instämmer fullt ut med Mattias Nilssons och Moa Lindholms kritik (ETC 30/11) mot åtgärden mot flygets utsläpp som går under namnet Corsia (Carbon Offsetting and Reduction Scheme for International Aviation). Som Nilsson och Lindholm skriver innebär det Corsiaförslag som nu förhandlats fram inom det internationella luftfartsorganet, ICAO, att flygindustrin kan fortsätta att öka sina utsläpp till 2020. Efter 2020 ska utsläppsökningen kompenseras av billiga och osäkra utsläppskrediter, men flygandet och dess utsläpp kan alltså ändå fortsätta att öka därefter.

När vi hanterat Corsia i Sveriges riksdag har det bara varit Vänsterpartiet som har gått emot förslaget. Utifrån det aktuta läge vi befinner oss i för planeten har det både oroat och förvånat mig att det bara är vi som har ifrågasatt denna låtsasåtgärd mot flygets utsläpp. Tvärt om har t ex Socialdemokraterna och Miljöpartiet varit aktiva pådrivare för Corsias införande.

Vad än värre är är att Corsia numera hotar möjligheten att driva på för verkliga utsläppsminskningar från flygindustrin. När jag lyssnade på representanter från svensk industri häromveckan använde de just Corsia som argument för att den högst måttliga svenska flygskatten måste avskaffas. När ICAOs ministermöte inleddes för ett par veckor sedan drev vi i Vänsterpartiet att Sverige och EU skulle driva att den internationella skattebefrielsen på flygbränsle skulle avskaffas. Det har tidigare varit en tydlig svensk position, men nu övergiven. Istället hänvisar S/MP-regeringen till Corsia. När nu Sverige inte längre aktivt driver att flygbränsle måste kunna beskattas undrar jag vilket land vi ska sätta vårt hopp till?

Det här håller inte. Flygindustrin är sannolikt världens enskilt snabbaste utsläppskälla. Det är också utsläpp som till den absolut största delen genereras av en liten över- och medelklass i världen. 80 procent av världens invånare har aldrig satt sin fot i ett flygplan. Att subventionera flygbränsle kostar både enorma summor årligen och det förvärrar klimatförändringen i en snabb takt. Nilsson och Lindholm avslutar sin insändare med att avkräva svenska politiker svar på låtsasåtgärden Corsia. Nu har de iallafall fått Vänsterpartiets. Vi säger nej till falska lösningar och ja till verkliga åtgärder för att minska flygindustrins utsläpp. Vad säger de andra partierna?

Jens Holm (V), klimatpolitisk talesperson och ordförande i riksdagens trafikutskott

Agera nu: Ta bort flygets skattebefrielse

Idag inleds det internationella flygfartsorganets, ICAO, rådsmöte. Rådsmötet är det viktigaste mötet mellan generalförsamlingens sammankomster (nästa generalförsamling äger rum 2019). Det är inom ramen för ICAO som det bestämts att flygindustrin inte behöver betala skatt för sitt flygbränsle. Detta är ett av de främsta skälen till att det är så billigt att resa med flyg, något som gjort att flygresandet ökat lavinartat, liksom utsläppen. Det är således också inom ICAO som vi kan ta bort denna skatterabatt. Att ta bort skattebefrielsen skulle vara ett konkret sätt att låta flyget få ta ett lite större klimatansvar. Ett viktigt steg mot att flygindustrins stora subventioner avskaffas.

Inför ICAOs rådsmöte föreslog vi i Vänsterpartiet för regeringen att Sverige skulle verka för att flygets skattebefrielse skulle tas bort. Dessvärre tackade regeringen nej (inom ramen för EU-nämndens behandling) till vårt förslag och kommer inte att driva förslaget om att skattebefrielsen ska tas bort. För mig är detta obegripligt. Vi har en S/MP-regering som vill ha en hög svansföring i klimatfrågor, och som också sagt att man vill verka för att skattebefrielsen avskaffas. Alla partier (möjligen med undantag för SD) från vänster till höger i Sveriges riksdag är överens om att det är orimligt att flyget inte betalar skatt på sitt bränsle och vill att skattebefrielsen ska tas bort. Det torde därför finnas god möjlighet att agera. Ändå väljer S/MP-regeringen att inte tycka något annat än EU inför ICAO-mötet, och EU föreslår inte att flygets skattebefrielse ska tas bort.

Jag undrar bara, varför?

Och svaret kan inte vara att vi har en övergångsregering. Regeringen agerar ju varje dag på det internationella planet, inte minst inom EU. Och att flyget ska betala skatt på sitt bränsle är som sagt något som det finns brett parlamentariskt stöd för.

Svaret kan inte heller vara att ICAOs råd är fel sammanhang. Det är ju nu, mellan 29/10 och 16/11 som man bäst lyfta upp vilka frågor som ska upp på ICAOs kommande generalförsamling nästa år.

Kom igen, Tomas Eneroth (S), Isabella Lövin (MP), Magdalena Andersson (S) – det är nu ni har chansen. Låt flyget få ta ett större klimatansvar. Kräv att flygets skattebefrielse tas bort.

Ska ni göra en sista bra sak innan ni avgår så är det just detta. För våra barn och barnbarns skull.

P S Hur kan flygets skatteundantag tas bort? Det regleras i en gammal ICAO-konvention från 1944, Chicagokonventionen. Den går att rösta bort om två tredjedelar röstar för. Men någon måste lyfta frågan. Sverige och EU skulle kunna göra det. Läs rapporten från Riksdagens utredningstjänst om Flygbränslets skattebefrielse, Chicagokonventionen, ICAO och möjligheten till förändring: Flygbränsle_ChicagokonventionenRUT 2018_176

Sluta subventionera flyget

Europeiska flygresor subventioneras med i runda slängar 300-400 miljarder kronor per år. Det konstateras i den intressanta rapporten Aviation and shipping – impacts on Europe´s environment från europeiska miljöbyrån, EEA i Köpenhamn. Och det gäller endast skattebefrielsen av bränslet samt momsbefrielsen på internationella flygresor. Siffran är i själva verket ännu högre.

På sid 16 skriver rapportförfattarna:

”Within the EU alone, the absence of fuel taxation has been estimated to result in a significant reduction in operational costs for airlines, providing an annual revenue saving of between EUR 20 billion and EUR 32 billion per year (Korteland and Faber, 2013). While some Member States do charge value added tax (VAT) on domestic air travel tickets, no VAT is issued on international tickets in the EU. Korteland and Faber (2013) have similarly estimated that if 20 % VAT were to be placed on jet fuel consumption, EU tax revenues would additionally increase by a minimum of EUR 10 billion per year.”

Bidraget till flygindustrin är i själva verket ännu högre. De skriver vidare:

”Airlines can also be offered a number of incentives to operate at certain airports and fly to certain destinations (EEA, 2014a). Further, airports may receive state aid from public authorities, for example to support operations and for new infrastructure investments.”

Alltså, flygsubventionen på bränsle omfattar 200-320 miljarder kronor och momsbefrielsen på internationella flygresor 100 miljarder kronor (räknat på en momssats på 20%, och en Euro på 10kr). Varje år!

I min bok Om inte vi, vem? tar jag upp de svenska subventionerna till flyget på s 134-135. Där konstaterar jag bl a att enbart momsbefrielsen av utrikesflyget motsvarar ett skattebortfall på 6 miljarder kronor (givet högsta momssatsen). Därutöver har vi momsnedsättningen för inrikesflyget, skattebefrielsen på bränslet och ett stort antal lokala och statliga subventioner till flygplatser. Naturskyddsföreningen summerar ex vis den svenska flygsubventionen till 8,4 miljarder kr årligen.

Hur stor är då den europeiska flygsubventionen? 300-400 miljarder kronor årligen – det är mycket pengar. Det är nästan lika mycket som hela EUs jordbrukspolitik omsätter årligen (400-500 miljarder kr). EUs jordbrukssubventioner får med rätta utstå hård kritik, men att våra gemensamma medel går till att understödja ett helt och hållet ohållbart resande, som dessutom till största delen utgörs av personer med en redan välfylld plånbok borde få fler att protestera högt och ljudligt.

Jag har tagit upp flygets snabbt växande utsläpp och dess frikort från miljöansvar mängder av gånger (några länkar nedan). Det som förvånar mig är att så lite händer. I dagarna har det internationella luftfartsorganet, ICAO, försökt att ena sig om ett frivilligt kompensationssystem för flygets utsläpp, något som gått mycket illa. Vi har infört en flygskatt i Sverige. Det är bra, men den räcker inte på långa vägar för att få ned flygets utsläpp. Att det dessutom finns partier som hotar med att riva upp skatten visar på hur stark ställning flyglobbyismen har i Sverige.

Snart är det val. Låt oss då säga högt och ljudligt:
* sluta subventionera det som förstör vår planet
* sluta subventionera de redan välbeställdas resande
* sluta subventionera flyget – satsa på hållbart resande

Jag har bl a tagit upp flygets utsläpp och subventioner här:

Arlandas expansionsplaner och klimatet – interpellationsdebatt.
Vi har inte råd med de rikas flygvanor – debattartikel Aftonbladet.
Sätt stopp för flygets frikort – debattartikel Aktuell Hållbarhet.
ICAO och skatt på flygbränsle – skriftlig fråga.

 

Att tro på en teknofix är naivt

Jag svarar Sara Skyttedal (KD) om flyget och det vanskliga i att förlita sig på teknofixar. Man undrar, solokör hon eller är det KDs politik att verka för ett ökat flygande? Se hennes svar till mig här och mitt ursprungliga inlägg här.

Att tro på en teknofix är naiv
Aftonbladet 2018-02-09
Jag är inte kristdemokrat, men jag har lyssnat på tillräckligt många företrädare från KD för att förstå att tanken om ”förvaltarskap” är viktig för KD. Att se vår tid på jorden som en gåva som måste förvaltas med ansvar inför andra varelser och kommande generationer är en sympatisk tanke.
Men var finns förvaltarskapstänkandet hos de kristdemokrater som tycker att vi kan flyga mer?

Sara Skyttedal argumenterar på fullaste allvar att vi kan resa mer med flyg. Men hur hänger det ihop med det faktum att vi redan i dag överskrider flera av de gränser som planeten sätter för vår existens, inte minst vad det gäller utsläpp av växthusgaser?
Världssamfundet är överens om att om vi inte kraftigt minskar våra utsläpp står vi inför en farlig och okontrollerbar klimatförändring.

Flygindustrin hör till en av de snabbast växande utsläppskällorna och i dag finns det få konkreta styrmedel för att få ned utsläppen. Om det råder också en stor enighet. Hade det inte varit för att Skyttedal är en tongivande politiker hade hennes inlägg lätt kunnat avfärdas som rena stollerier eller som en text spökskriven av flyglobbyister.

Skyttedal påstår att flyget inte är subventionerat. Det är helt fel. Flyget är helt och hållet befriat från bränsleskatt, utrikesflyget helt momsbefriat och inrikesflyget betalar den lägsta momsen. Skulle flyget betala skatt och moms i samma nivå som andra transportslag skulle det handla om flera miljarder kronor extra per år. Priset betalas av någon annan – skattebetalarna och en utarmad miljö.

Skyttedal tycker att vi kan fortsätta att flyga som nu, eller mer, eftersom tekniken kommer att lösa problemet med eldrivna flygplan. Det är ju ett rent önsketänkande. Det finns inte en enda reguljär flyglinje i världen med eldrivna flygplan. Om nu elflygplan verkligen hade varit lösningen, varför har då flygindustrin inte tagit fram dessa?

Sara Skyttedal anser att det är ”naivt” att verka för minskat flygande. Att hoppas på en icke-existerande el-teknofix det är det verkligt naiva i sammanhanget. Men än värre; det är helt och hållet ansvarslöst gentemot kommande generationer och i strid med ett varsamt förvaltande av vår planet.

Jens Holm (V) riksdagsledamot och klimatpolitisk talesperson

Debatten om Arlandas expansionsplaner

Igår debatterade jag Arlandas expansionsplaner. Om antalet resenärer ska fördubblas eller tom tredubblas (som statliga Swedavia vill) då kommer det ofrånkomligen leda till kraftigt ökade utsläpp av växthusgaser. Det kan väl ändå inte regeringen backa upp? Nu har vi dessutom en klimatlag och nytt klimatpolitiskt ramverk som ska göra det olagligt att nedprioritera klimatet. Se hela debatten mellan mig, inframinister Tomas Eneroth och Carl Schlyter (MP) här.

På tal om flyget. Idag skriver jag i Aftonbladet om vikten av minskat flygande och behovet av ökade satsningar på hållbart resande. Noterar också en intressant artikel av Sverker LenasDN-kultur idag.

Vi har inte råd med de rikas Thailandsresor

Jag skriver om flyget och utsläppen idag i Aftonbladet. Läs där eller nedan.

Vi har inte råd med de rikas Thailandsresor
Aftonbladet 2018-02-07
I takt med att kritiken mot det ökande flygresandet växer tar flygindustrins megafoner till allt desperatare argument. Centerpartiets Annie Lööf tror att vi kan flyga mer, KD:s Sara Skyttedal försöker få fler Thailandsresor att bli en lyckochock för klimatet och Arlandas ledning vill mer än fördubbla antalet resenärer till flygplatsen.

Alltmedan regeringen S+MP sitter och vinglar på varsin vinge.

Samtidigt som klimatminister Isabella Lövin slår hål på Lööfs och borgerliga företrädares naiva teknikoptimism och regeringen faktiskt har verkat för både flygskatten och en klimatlag som säger att alla politikområden måste hålla sig inom klimatmålen – så verkar regeringen samtidigt för ett ökat flygande!

Flygplatser fortsätter att subventioneras kraftigt; nu senast med 250 miljoner kronor till bygget av en helt ny flygplats i Sälen. Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) driver på för att Arlanda ska mer än fördubbla antalet resenärer och bli ”Nordens ledande flygplats”. Hur det ska kunna uppnås med bibehållna klimatmål är för mig en gåta.

Det finns en nästan helt och hållet bortglömd dimension i den viktiga debatten om flygets miljökonsekvenser. Nämligen, vem är det egentligen som flyger? 80 procent av världens befolkning har aldrig någonsin satt sig i ett flygplan. Det är världens rika och en växande medelklass som flyger. Det stora flertalet gör det inte.

Även här i Sverige finns en klar koppling mellan inkomst och flygresor. Ju mer pengar du har desto mer flyger du. Det är också höginkomsttagare som varit pådrivande i den idealiserade bilden av flyget. Hur många åkte på solsemester till andra sidan av jordklotet för 20 år sedan, eller på weekendresor till London och Barcelona?

Jo, den absoluta rikaste eliten har alltid rest så och det är deras beteende som nu blivit stilbildande för en bredare medelklass. Utsläpp och klass går igen på en mängd andra områden. Världens rikaste tiondel står för 45 procent av världens utsläpp. Ju mer pengar du har desto mer konsumerar och reser du.

Om världens rikaste tiondel kunde begränsa sina utsläpp till det som i dag är EU-snittet skulle det innebära en total utsläppsminskning på 33 procent i världen, enligt den brittiske forskaren Kevin Anderson. En ekonomisk politik för ökad rättvisa är också bra klimatpolitik.

Affärsmän som ständigt pendlar mellan världens metropoler kan vara betjänta av ett ökat flygande. Kanske också en och annan miljardär som vill lätta upp tillvaron med att okynnesflyga till Västindien i privatplan över helgen.

Vänsterpartiet är inte ute efter att skuldbelägga vanliga människor som kanske semesterflyger någon gång ibland eller har familj någonstans dit man måste flyga och flyget är ju bra och praktiskt av många skäl. Det vi invänder mot är att subventioner i dag går till flyg i stället för tåg, att så många måste leva med ökat flygbuller från flygplatserna och inte minst att våra barn och barnbarn tvingas leva på en planet där flygets utsläpp kommer att göra tillvaron olidlig.

Flyget måste därför bära sin fulla samhälls- och klimatkostnad. Flygskatten är ett bra första steg, men mer måste göras. Det är oansvarigt och helt ohållbart att tro att antalet flygresor kan öka, tvärtom måste flygandet minska. Det gäller även om det någon gång i framtiden går att driva flygplanen med biobränsle; de medför ju ändå stora utsläpp till exempel på hög höjd.

I det perspektivet är det också orimligt att tro på en expansion av Arlanda, och Bromma flygplats bör snarast läggas ned. Intäkterna från avgifter och skatt på flyget måste gå till ökade hållbara transportmedel, främst tåget. Den obekväma sanningen är att det svenska flygets utsläpp har ökat med mer än 70 procent sedan 1990. Fortsätter flygandet att öka i samma takt kommer utsläppen enbart från flygsektorn att vara större än Sveriges övriga utsläpp vid 2040.

Låt oss agera nu för att det inte ska hända.

Jens Holm (V) riksdagsledamot och klimatpolitisk talesperson

Arlandas expansion och utsläppen

Arlandas ledning vill att antalet resenärer på sikt ska tredubblas till flygplatsen. Redan idag har Arlanda slagit rekord med mer än 26 miljoner resenärer 2016. Arlandas ägare, statliga Swedavia, vill expandera verksamheten så ännu fler kan flyga från Arlanda med sikte på 70 miljoner resenärer 2070. Infrastrukturminister Tomas Eneroth har svarat och sagt att han vill att Arlanda ska bli ”Nordens ledande flygplats”. Den visionen finns också fastslagen i regeringens s k flygstrategi (se sid 18). Men mer flygande innebär ökade utsläpp. Och är det något planeten inte klarar av så är det just det, att utsläppen ökar.

Vi har numera en klimatlag och ett klimatmål om nollutsläpp till 2045. Utsläppen ska alltså minska år för år. Alla politikområden måste hålla sig inom ramarna för vad som är hållbart för planeten. Det ska numera vara, precis som klimatminister Isabella Lövin sagt, ”olagligt att prioritera bort klimatet”.

Å ena sidan krav på kraftigt minskade utsläpp, å andra sidan en minister som vill expandera Arlanda. Det hänger inte ihop. Det kommer jag att debattera idag. Se min interpellation om Arlandas expansion och hur det kommer påverka klimatet nedan eller på länken. Jag ställde IPn till klimatminister Isabella Lövin, men hon lämnade över den till infrastrukturminister Tomas Eneroth. Även det kan ses som ett svar. Debatt idag på eftermiddagen.

Arlandas expansionsplaner och påverkan på klimatet
Interpellation 2017/18:338 av Jens Holm (V) till Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Flyget är en av våra snabbast växande utsläppskällor av växthusgaser. Sedan början av 1990-talet har de svenska utrikesflygresorna ökat med 130 procent, och de samlade svenska utsläppen från flygsektorn ligger i dag på 11 miljoner ton enligt en rapport från Chalmers tekniska högskola till Naturvårdsverket. Fortsätter flygandet att öka i samma takt kommer utsläppen enbart från flygsektorn att vara större än Sveriges övriga utsläpp vid 2040. Vi välkomnar förslaget till flygskatt, men i övrigt finns få konkreta styrmedel för att minska flygets snabbt ökande utsläpp.

Statliga Swedavia vill att Sveriges största flygplats Arlanda ska expandera från 26 miljoner till på sikt 70 miljoner flygresor per år. En så kraftig ökning skulle förstås leda till ökade utsläpp och därmed riskera våra nationella klimatmål och övriga miljömål. Trots det tycks Arlandas expansionsplaner välkomnas av regeringen. Infrastrukturminister Tomas Eneroth kommenterade planerna nyligen: Arlanda behöver byggas ut rejält. Målet är att Arlanda ska bli Nordens ledande flygplats. (Svenska Dagbladet den 4 januari 2018)

Från och med i år har Sverige en klimatlag och ett klimatpolitiskt ramverk. Den 1 januari, när klimatramverket trädde i kraft, sa klimatminister Isabella Lövin: Från och med nu blir det olagligt att prioritera bort klimatet. Syftet med det klimatpolitiska ramverket är att alla politikområden och regeringens samlade politik ska verka för att klimatmålen nås. Ett klimatpolitiskt råd har inrättats med syftet att övervaka att den samlade politiken verkar för att klimatmålen nås.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga statsrådet Isabella Lövin:​

​Anser statsrådet att Arlandas expansionsplaner är förenliga med Sveriges klimatmål och övriga miljömål?
Avser statsrådet att verka för att regeringen genomför en analys ur miljö- och klimatperspektiv av Swedavias expansionsplaner för Arlanda?

Arlandas expansionsplaner och klimatet

Den här debatten ser jag fram emot. Arlandas ledning, tydligen uppbackade av infrastrukturminister Tomas Eneroth (S), vill trefaldiga flygtrafiken på Arlanda. Mer flyg innebär ökade utsläpp. Hur väl rimmar det med våra klimat- och miljömål? Det rimmar inte alls, skulle jag vilja påstå.

Se min interpellation här eller nedan till klimatminister Isabella Lövin (MP). Debattdatum ännu inte klart. Se också Effekts artikel om den kommande debatten.

Arlandas expansionsplaner och påverkan på klimatet
Interpellation 2017/18:338 av Jens Holm (V) till Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Flyget är en av våra snabbast växande utsläppskällor av växthusgaser. Sedan början av 1990-talet har de svenska utrikesflygresorna ökat med 130 procent, och de samlade svenska utsläppen från flygsektorn ligger i dag på 11 miljoner ton enligt en rapport från Chalmers tekniska högskola till Naturvårdsverket. Fortsätter flygandet att öka i samma takt kommer utsläppen enbart från flygsektorn att vara större än Sveriges övriga utsläpp vid 2040. Vi välkomnar förslaget till flygskatt, men i övrigt finns få konkreta styrmedel för att minska flygets snabbt ökande utsläpp.

Statliga Swedavia vill att Sveriges största flygplats Arlanda ska expandera från 26 miljoner till på sikt 70 miljoner flygresor per år. En så kraftig ökning skulle förstås leda till ökade utsläpp och därmed riskera våra nationella klimatmål och övriga miljömål. Trots det tycks Arlandas expansionsplaner välkomnas av regeringen. Infrastrukturminister Tomas Eneroth kommenterade planerna nyligen: Arlanda behöver byggas ut rejält. Målet är att Arlanda ska bli Nordens ledande flygplats. (Svenska Dagbladet den 4 januari 2018)

Från och med i år har Sverige en klimatlag och ett klimatpolitiskt ramverk. Den 1 januari, när klimatramverket trädde i kraft, sa klimatminister Isabella Lövin: Från och med nu blir det olagligt att prioritera bort klimatet. Syftet med det klimatpolitiska ramverket är att alla politikområden och regeringens samlade politik ska verka för att klimatmålen nås. Ett klimatpolitiskt råd har inrättats med syftet att övervaka att den samlade politiken verkar för att klimatmålen nås.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga statsrådet Isabella Lövin:​
1. Anser statsrådet att Arlandas expansionsplaner är förenliga med Sveriges klimatmål och övriga miljömål?
2. Avser statsrådet att verka för att regeringen genomför en analys ur miljö- och klimatperspektiv av Swedavias expansionsplaner för Arlanda?

Jens Holm (V)

Beskatta flygbränslet

Alltså, svaret jag fått från infrastrukturminister Tomas Eneroth… Det beskriver så tydligt regeringens tafatta inställning i helt avgörande frågor. Just nu pågår Internationella luftfartsorganisationens, ICAOs, årsmöte. Det är här världens regeringar har möjligheten att ändra den helt nattståndna överenskommelsen om att flygbränsle ska vara skattebefriat. Världens länder bestämde det 1944 (genom den s k Chicagokonventionen) förmodligen i all välvilja, men långt innan klimatfrågan hade kommit på dagordningen. Att idag fortsätta att skattesubventionera flygbränsle är ju helt orimligt. Och det tycker Eneroth och regeringen också. Men, man tänker i dagsläget inte göra något åt det eftersom man inte tror att man kan få gehör för det.

Han skriver: ”Regeringen är fullt medveten om de stora svårigheter som föreligger med att få till stånd en ändring av Chicagokonventionen, men kommer att fortsätta stödja en sådan om förhandlingsläget skulle ändra sig på sikt.” Men vi vill ju att regeringen ska vara pådrivande, inte bara vänta-och-se!

Kom igen sossar och miljöpartister. Politik är väl att vilja. Och nog borde länder som vill beskatta flygbränsle kunna få hitta ett sätt att göra det. Som ett första steg.

Läs  svaret från Tomas Eneroth här (lite längre ned hittar du min fråga).