Ekicid, Arica, Arlandabanan, europeiskt bokningssystem för tåg

Igår debatterade jag inte mindre än fyra frågor. Sannolikt var detta också mina fyra sista debatter i riksdagen någonsin. Eller, man ska aldrig säga aldrig, men jag kandiderar inte till riksdagen till hösten, så det är färdigdebatterat för den här gången. Det har varit tolv fantastiska år i riksdagen, men nu är det dags att göra något annat (i mitt sista anförande i debatten om europeiskt bokningssystem för tågbiljetter tackar jag alla för den här tiden, inklusive riksdagspersonalen).

Titta gärna på debatterna, du hittar dem här.

Ekocid
Att regeringen borde verka för att storskalig miljöförestörelse (ekocid) blir kriminaliserat.
Se debatten om ekocid med Annika Strandhäll (S) här.

Arica
Det svenska gruvbolaget Boliden dumpade 20 000 ton miljöfarligt avfall i den chilenska staden Arica i början på 1980-talet. Vare sig Boliden eller den svenska staten har tagit det fulla ansvaret för denna miljöskandal.
Se debatten om Arica med Annika Strandhäll här.

Arlandabanan
Varför reser så få, endast 19 procent, med Arlanda express till Arlanda? Hög tid att lösa ut de australiska och kinesiska ägarna från Arlandabanan och driva den i statlig regi till rimliga priser.
Se debatten med Tomas Eneroth (S) om Arlandabanan här.

Europeiskt bokningssystem för tågresor
Det är fortfarande för krångligt att boka internationella tågresor. Sverige måste driva på för att EU inrättar ett europeiskt bokningssystem för tågresor där alla tågbolag är ålagda att tanka in sina tidtabeller och priser.
Se debatten med Tomas Eneroth om europeiskt bokningssystem för tågresor här.

Varför gör inte Sverige mer för att förbjuda ekocid, Strandhäll?

Jag skriver i Altinget om att Sverige borde kriminalisera grova brott mot miljön, ekocid. Läs mitt inlägg där eller nedan.

Varför gör inte Sverige mer för att förbjuda ekocid, Strandhäll?
Altinget, 2022-05-23

Eftersom miljö- och klimatminister Annika Strandhäll inte avser att svara på min interpellation om ekocid och Stockholm+50 i tid så riktar jag denna fråga till henne och hoppas på ett svar innan konferensen.

Storskalig miljöförstöring pågår dagligen
Snart genomförs den internationella miljökonferensen Stockholm+50 i Stockholm. Det sker 50 år efter att världens första miljökonferens i FN:s regi genomfördes, just i Stockholm. Då, 1972, använde Sveriges statsminister Olof Palme begreppet ekocid – brott mot miljön. Året innan hade vänsterns John Takman med flera lämnat in den första riksdagsmotionen om ekocid: Om en konvention mot ekocid (motion 1971:336).

Då var USA:s krig mot Vietnam exemplet på storskalig miljöförstöring. Sedan dess har frågan dessvärre inte blivit mindre relevant. Storskalig miljöförstöring pågår dagligen runt om i världen, och rättssystemen brottas med effektiva sätt att ställa de ansvariga till svars. Därför är det hög tid att Sverige verkar för att vi får ett effektivt internationellt juridiskt ramverk på plats till skydd av miljön.

Vi i Vänsterpartiet vill att begreppet ekocid införs som ett brott i Romstadgan så att storskalig miljöförstöring kan få liknande status som krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten och att det kan drivas inom den internationella brottsmålsdomstolen (ICC) i Haag.

Exploatörer kommer undan för lätt
Behoven av bättre juridiska ramverk för att skydda miljön har ökat med åren. Fallen är tyvärr många av storskaliga ingrepp på miljön som skadat ekosystem och livsmiljöer för oöverskådlig tid. Gruvbolag, skogsskövlare, fossila energibolag och andra exploatörer kommer lätt undan. Kvar blir en förstörd miljö och omfattande kostnader som får bäras av hela samhället. En ekocidlagstiftning skulle vara ett viktigt verktyg för att stoppa detta och utkräva ansvar från dem som utarmar miljön, och ett kraftfullt stöd för omställning till en cirkulär ekonomi som respekterar ekosystemens hälsa. Särskilt stor betydelse skulle en internationell lag om ekocid få för fattiga länder med svag miljölagstiftning, som drabbas hårdast av de omfattande miljöbrotten.

Glädjande nog har ICC börjat ta sig an miljömål. Det är ett viktigt steg framåt och innebär att vissa miljöfall kan tas upp i domstolen inom ramen för brott mot mänskligheten. Det är bra, men ännu bättre vore en renodlad ekocidtillämpning där alla fall med omfattande miljöförstöring, även om de inte är direkt kopplade till människors välfärd, skulle vara åtalbara. Det skulle skicka en viktig signal om att förstörelse av naturen i sig är ett brott.

Gör en Palme
Många aktörer har under det senaste året uttryckt intresse eller ställt sig bakom kravet om att kriminalisera ekocid inom ICC: FN:s generalsekreterare António Guterres, flera stater, till exempel Belgien, Frankrike, Bangladesh, Chile, Island och Danmark, hela 26 ledande miljö- och utvecklingsorganisationer i Sverige, som dessutom kräver att ekocid kommer upp på Stockholm+50, Svenska kyrkanoch flera svenska företag.

Med tanke på att Sverige, genom Olof Palme, för första gången lyfte behovet av en internationell ekocidlagstiftning för 50 år sedan vore det mycket bra tajmning att återigen göra det när Sverige står som värd för Stockholm+50. Regeringen har även pekat ut gruppen unga som en nyckelgrupp inför Stockholm+50, och deras första krav inför konferensen är att kriminalisera ekocid.

Med anledning av detta vill jag fråga klimat- och miljöminister Annika Strandhäll: Avser ministern att specifikt framhålla behovet av en ekocidlagstiftning under miljökonferensen Stockholm+50?

Jens Holm (V), riksdagsledamot

Hög tid för lag mot ekocid

Hög tid att Sverige verkar för ett att ett internationellt juridiskt ramverk till skydd för miljön kommer på plats. Konferensen Stockholm+50 är helt rätt forum att lyfta frågan om ekocid på. Kommer miljö- och klimatminister Annika Strandhäll (S) att göra det? Precis som Olof Palme gjorde för 50 år sedan. Eller VPK året innan… Läs min interpellation om ekocid och Stockholm+50 här eller nedan.

Ekocid och Stockholm+50
Interpellation 2021/22:484 av Jens Holm (V) till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)

Om några veckor genomförs den internationella miljökonferensen Stockholm + 50 i Stockholm. Den görs 50 år efter att världens första miljökonferens i FN:s regi genomfördes, just i Stockholm. Då, 1972, använde Sveriges statsminister Olof Palme begreppet ekocid – brott mot miljön. Året innan hade vänsterns John Takman med flera lämnat in den första riksdagsmotionen om ekocid: Om en konvention mot ekocid (motion 1971:336). Då var USA:s krig mot Vietnam exemplet på storskalig miljöförstöring. Sedan dess har frågan dessvärre inte blivit mindre relevant. Storskalig miljöförstöring pågår dagligen runt om i världen och rättssystemen brottas med effektiva sätt att ställa de ansvariga till svars. Därför är det hög tid att Sverige verkar för att vi får ett effektivt internationellt juridiskt ramverk till skydd av miljön. Vi i Vänsterpartiet vill att begreppet ekocid införs som ett brott i Romstadgan så att storskalig miljöförstöring kan få liknande status som krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten och att det kan drivas inom den internationella brottsmålsdomstolen, ICC, i Haag.

Behoven av bättre juridiska ramverk för att skydda miljön har ökat med åren. Fallen är tyvärr många av storskaliga ingrepp på miljön som skadat ekosystem och livsmiljöer för oöverskådlig tid. Gruvbolag, skogsskövlare, fossila energibolag och andra exploatörer kommer lätt undan. Kvar blir en förstörd miljö och omfattande kostnader som får bäras av hela samhället. En ekocidlagstiftning skulle vara ett viktigt verktyg för att stoppa detta och utkräva ansvar från dem som utarmar miljön, och ett kraftfullt stöd för omställning till en cirkulär ekonomi som respekterar ekosystemens hälsa. Särskilt stor betydelse skulle en internationell lag om ekocid få för fattiga länder med svag miljölagstiftning, som drabbas hårdast av de omfattande miljöbrotten.

Glädjande nog har ICC börjat ta sig an miljömål. Det är ett viktigt steg framåt och innebär att vissa miljöfall kan tas upp i domstolen inom ramen för brott mot mänskligheten. Det är bra, men ännu bättre vore en renodlad ekocidtillämpning där alla fall med omfattande miljöförstöring, även om de inte är direkt kopplade till människors välfärd, skulle vara åtalbara. Det skulle skicka en viktig signal om att förstörelse av naturen i sig är ett brott.

Många aktörer har under det senaste året uttryckt intresse eller ställt sig bakom kravet om att kriminalisera ekocid inom ICC:

FN:s generalsekreterare António Guterres

Flera stater, till exempel Belgien, Frankrike, Bangladesh, Chile, Island och Danmark: https://www.stopecocide.earth/leading-states

Hela 26 ledande miljö- och utvecklingsorganisationer i Sverige, som dessutom kräver att ekocid kommer upp på Stockholm + 50: https://concord.se/uttalande-for-miljo-och-klimatrattvisa-infor-stockholm50

Svenska kyrkan: https://endecocide.se/svenska-kyrkans-biskopar-stodjer-ekocidlagstiftning/

Ett flertal svenska företag: https://www.ecocidelawalliance.org/support/supporting-companies/

Med tanke på att Sverige genom Olof Palme för första gången lyfte behovet av en internationell ekocidlagstiftning för 50 år sedan vore det mycket bra tajmning att återigen göra det när Sverige står som värd för Stockholm + 50. Regeringen har även pekat ut gruppen unga som en nyckelgrupp inför Stockholm + 50 och deras första krav inför konferensen är att kriminalisera ekocid: https://endecocide.se/unga-kraver-ekocidlag-infor-stockholm50/

Med anledning av detta vill jag fråga klimat- och miljöminister Annika Strandhäll:

Avser ministern att i alla relevanta internationella sammanhang verka för att det juridiska ramverket moderniseras så att brott mot miljön, så kallat ekocid, införs som ett brott inom ramen för Romstadgan?
Avser ministern att specifikt framhålla behovet av en ekocidlagstiftning under miljökonferensen Stockholm + 50?

Klimatpolitisk granskning

Klimatpolitiska rådet har granskat regeringens politik för klimatet för fjärde gången. De konstaterar att väldigt mycket återstår att göra. Nu måste regeringen agera. Läs min interpellation till klimatminister Annika Strandhäll (S) här eller nedan. De närmsta veckorna kommer vi att debattera frågan.

Klimatpolitiska rådets granskningsrapport
Interpellation 2021/22:432, Jens Holm (V) till Annika Strandhäll (S)

Klimatpolitiska rådet har presenterat sin fjärde granskningsrapport om hur väl regeringens politik når de uppsatta klimatmålen. Slutsatsen är att regeringen inte gör tillräckligt för att klimatmålen ska nås. Några av de områden som rapporten lyfter upp är:

Det finanspolitiska ramverket måste anpassas så att det underlättar för de nödvändiga klimatinvesteringarna. Coronapandemin har visat att det går att mobilisera stora summor när samhället behöver. Klimatkrisen är akut och fordrar stora offentliga investeringar i omställning inom energi-, livsmedels- och transportsektorn, för att ta tre konkreta exempel.

I rapporten lyfter Klimatpolitiska rådet bland annat fram även följande åtgärder och slutsatser:

Möjligheten att inrätta en grön investeringsbank för att skynda på investeringarna i klimatomställningen.
Förstärkt styrning för ett transporteffektivt samhälle. Rådet konstaterar även att klimatmålen fortsatt inte är centrala för transportinfrastrukturplaneringen.

Klimatpolitiska rådet rekommenderar att regeringen skyndsamt tar fram propositionen för en klimatanpassad miljöbalk. Det finns ett gediget utredningsförslag.

Regeringen har tillsatt en utredning gällande miljöstyrande system för godstransporter på väg som ska redovisas den 31 mars 2022. Men Klimatpolitiska rådet konstaterar att när det gäller lätta fordon har inget förarbete startats för reformerad beskattning. Reformen borde ha sin utgångspunkt i ökad elektrifiering, och kanske också användning av autonoma fordon, och bör samtidigt främja regional rättvisa. Klimatpolitiska rådet har sedan 2019 påpekat vikten av att börja arbetet med att reformera vägtrafikbeskattningen eftersom detta kommer att ta tid och i takt med ökad elektrifiering bli helt nödvändigt.

Bristande tydlighet och transparens i genomförandet av regeringens klimatpolitiska handlingsplan. Sammantaget är det inte möjligt att baserat på regeringens egen kommunikation bedöma hur stor del av handlingsplanen som faktiskt genomförts, eller vilka effekter på utsläppen och möjligheterna att nå klimatmålen handlingsplanen hittills har haft. Detta innebär bland annat att transparensen och tydligheten i regeringens arbete för att nå klimatmålen brister.

Klimatpolitiska rådet föreslår också en översyn av elnätsregleringen och regelverken för Svenska kraftnät för att skynda på utbyggnaden av elnätsutbyggnaden.

Klimatpolitiska rådet vill se fler politiska åtgärder och styrmedel för att få till beteendeförändringar som minskar utsläppen. Klimatpolitiska rådet lyfter fram främjandet av vegetariska livsmedel, som är både mer hälsosamma och minskar livsmedelssektorns klimatbelastning. Här har regeringen agerat alldeles otillräckligt.

Med anledning av detta vill jag fråga klimat- och miljöminister Annika Strandhäll:

Avser ministern att vidta beslut och åtgärder i närtid för att uppfylla Klimatpolitiska rådets rekommendationer, och i så fall vilka?

Efter COP26, höj klimatmålet

Här kan ni se förra veckans debatt mellan mig och klimatminister Annika Strandhäll (S) om att höja Sveriges klimatbidrag efter COP26. Jag är lite förvånad över att ministern å ena sidan välkomnade COP26s uppmaning till alla parter att återkomma med skärpta klimatbidrag, men å andra sidan svarade att Sverige inte ska höja ambitionerna. Hur går det ihop? Helt uppenbart en fråga där vi måste fortsätta att ligga på.

Agera mot svenska storföretags utsläpp

De trettio största svenska företagen släpper ut 16 gånger mer än hela landet Sverige eller lika mycket som 100 miljoner européer. Varje år! Hög tid att agera mot svenska storföretags stora utsläpp. Läs min fråga nedan eller här till klimatminister Annika Strandhäll (S).

Svenska storföretags klimatpåverkan
Skriftlig fråga 2021/22:640, 2021-1217 av Jens Holm (V) Annika Strandhäll (S)

För att möta klimatkrisen krävs enligt Vänsterpartiet stora politiska satsningar på omfördelning och massiva klimatinvesteringar. Marknaden förmår varken att möta klimatkrisen i nödvändig takt eller att fördela resurser rättvist. Politiken kan och måste ställa krav på att industrin ställer om, och företagen ska hjälpas med ett grönt investeringsprogram och satsningar på ny teknik. Det ska vara ett program med utgångspunkt i uppdaterade klimatmål för alla utsläpp som svensk politik har inflytande över, som svarar mot den senaste forskningen och som bygger på solidaritet med framtida generationer och andra delar av världen. Den nationella klimatlagstiftningen måste stärkas även för de företag som omfattas av EU:s utsläppshandel, och politiken måste ställa krav på att storföretagen redovisar samtliga utsläpp som verksamheten orsakar såväl nationellt som globalt.

Med anledning av det ovannämnda vill jag ställa följande fråga till klimat- och miljöminister Annika Strandhäll:

Avser ministern att ta initiativ till åtgärder som ställer högre krav på de stora företagens klimatåtaganden samt på deras redovisning av hela deras koldioxidavtryck nationellt och globalt?

Jens Holm (V)

Höjda klimatmål efter COP26?

Alla länder måste enligt COP26-beslutet höja sina klimatåtaganden nästa år. Ser fram emot att debattera hur Sverige ska leva upp till detta med klimatminister Annika Strandhäll (S) i det som blir hennes första interpellationsdebatt om klimatet. På fredag 17/12 någon gång efter lunch. Läs min interpellation nedan.

Höjda klimatmål efter COP26
Interpellation 2021/22:167, 2021-12-03 av Jens Holm (V) till Annika Strandhäll (S)
Alla parter som var på COP 26 står bakom Glasgowdeklarationen och artikel 29 om höjda klimatmål. Sverige var på plats i Glasgow och står bakom deklarationen.

De klimatbidrag som hittills lämnats in till FN öppnar för en temperaturhöjning på långt över 2 grader Celsius. Det skulle innebära en klimatförändring som blir okontrollerad och farlig, och som inte kan accepteras. Därför är det mycket viktigt att länderna på COP 26 enades om att höja sina klimatbidrag. Sverige och världens andra rika länder har ett särskilt stort ansvar när vi historiskt sett bidragit till de största utsläppen av växthusgaser. Det kommande decenniet blir avgörande för om vi ska lyckas. Att höja våra klimatåtaganden är det minsta vi kan göra, och jag hoppas verkligen att det är vad den nya svenska regeringen avser göra.

Med anledning av detta vill jag fråga klimat- och miljöminister Annika Strandhäll:

Avser ministern att verka för att Sverige återkommer med ett nytt ambitiösare klimatbidrag till FN före slutet av 2022?
Om så är fallet, avser regeringen att presentera det som ett nationellt bidrag som kompletterar och går utöver EU:s klimatbidrag?
Avser ministern också att verka för att EU skärper sitt klimatbidrag före slutet av 2022?