Cultivated meat in the Swedish parliament

Big success! Today we organized the first cross party meeting ever about the potentials with cultivated meat. The meeting took place in Swedish parliament today. 6 out of 8 parties were around the table. With cultivated meat we have a great potential for a better food system; reduced GHG emissions, less water usage and no animal harmed. And to a great taste!

Thanks all for participating and thanks for inspiring presentations Robert Jones, Mosa Meat, Camilla Björkbom, Eurogroup for Animals, Elena Walden, Good Food Institute and Gustav Johansson Chou Chou.

Personally I am looking forward to my parliamentary debate about cultivated meat with minister Anna-Caren Sätherberg (S). Friday 10/6 in riksdagen (Swedish parliament).

The seminar that was organized today:

Cultivated meat – the food for future
To 2/6, at 8.00-9.00
Room RÖ7-23, Riksdagen

The animal industry is a major source of greenhouse gas emissions and resource consumption, not to mention the millions of animals slaughtered each year to become food. Is it possible to solve these problems but still be allowed to eat the meat? A couple of years ago, the idea of cultivated meat appeared as science fiction, but today it is a reality. There are currently about 100 companies in the world that have technology for producing cultivated meat. In 2020, cultivated meat from chicken cells was sold commercially in Singapore. In Europe, it is not yet possible to sell cultivated meat as it is seen as a novel food that must first be approved by the EU and the Member States. Later this year, the first applications to sell cultivated meat are expected to be submitted to the EU Food Authority EFSA.
On April 25, Europe’s first public symposium on cultivated meat was held: ”Cultivated meat: the novel food technology which could help animals and the planet” in Brussels. The possibilities of cultivated meat are now being discussed around Europe, and now the opportunity has come to the Swedish Parliament.

Is cultivated meat the solution to animal suffering, greenhouse gas emissions, resource consumption? What is the role of politics? We are proud to invite you to what we believe is the Riksdag’s first seminar on the theme of cultivated meat.

A very warm welcome!

Jens Holm (V), Maria Stockhaus (M), Per-Arne Håkansson (S)

Cultivated meat – the food for future
To 2/6, at 8.00-9.00
Room RÖ7-23

Cultivated meat – that’s how it works and the upcoming permit process
Robert Jones, Head of Public Affairs, Mosa Meat, Europe’s leading company in cultivated meat. Today, they have a technology ready for growing meat and can in the near future scale up production to meet increased needs. Jones is also chairman of the newly formed industry association for cultivated meat Cellular Agriculture Europe.

Cultivated meat sustainable food system, effects on animals and antibiotic resistance
Camilla Björkbom, Political Adviser Food Policy, Eurogroup for Animals

Cultivated meat – what´s going on in other countries
Elena Walden, Policy Manager, Good Food Institute

Comments by Gustav Johansson, chef Chou Chou.

Riksdagens första debatt om odlat kött

Ser väldigt mycket fram emot den här debatten med landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg, fre 10 juni. Jag tror att det här blir riksdagens första debatt om odlat kött någonsin (rätta mig gärna om jag har fel). Läs min interpellation här eller nedan.

Godkännande av odlat kött
Interpellation 2021/22:483 av Jens Holm (V) till Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)

Klimatkrisen är akut, och alla områden i samhället måste ställa om mot nollutsläpp. Ett ofta bortglömt område är den storskaliga djuruppfödningens utsläpp av växthusgaser, som står för ungefär en femtedel av världens utsläpp. Dessutom tar animalieindustrin stora landarealer i anspråk, förbrukar en stor del av världens färskvatten, har en mycket negativ inverkan på den biologiska mångfalden och leder till stort lidande för miljardtals djur. Av de skälen har Vänsterpartiet länge verkat för en minskad köttkonsumtion.

Men vid sidan av förändrade dieter kan också kött produceras på ett mer hållbart och etiskt sätt. Att framställa kött genom att odla celler från djur har i dag utvecklats så långt att det inte längre bara är en idé i forskningslabben.

Den 25 april i år arrangerades Europas första offentliga symposium om odlat kött: ”Cultivated meat: the novel food technology which could help animals and the planet” i Bryssel. Under en heldag på naturhistoriska museet i Bryssel presenterade forskare, hållbarhetsexperter, representanter från företag som utvecklar odlat kött och frivilligorganisationer olika aspekter av odlat kött. Med den senaste tekniken för odlat kött kan kött från olika djurslag odlas fram utan att djur har farit illa. Enligt en nyligen genomförd livscykelanalys av odlat kött, LCA of cultivated meat, (CE Delft, februari 2021) finns det mycket stora vinster att göra genom att ersätta konventionellt framställt kött med odlat. Utsläppen av växthusgaser, vattenförbrukning och landanvändning kan minska med uppåt 90 procent. Lidandet och döden för miljardtals djur kan undvikas. Med odlat kött kan också problem som smittor från djur till människa och antibiotikaresistens stävjas. Zoonoser och storskalig användning av antibiotika är i dag ett växande problem inom dagens storskaliga djuruppfödning.

I dagsläget arbetar ett sjuttiotal företag i världen med att framställa odlat kött. De mest framstående finns i Europa och Nordamerika, dock inte i Sverige trots att det tidigare fanns forskning kring odlat kött i Sverige. I slutet av förra året bildades den första europeiska branschorganisationen för odlat kött, Cellular Agriculture Europe. År 2020 såldes för första gången odlat kött från kycklingceller kommersiellt i Singapore. I Europa är det ännu inte möjligt att saluföra odlat kött då det ses som ett nytt livsmedel som först måste godkännas inom ramen för EU:s lagstiftning för nya livsmedel, EU-förordning 2015/2283 om nya livsmedel (så kallad novel food).

I oktober i fjol fattade den danska regeringen tillsammans med flera oppositionspartier beslut om avtal om grön omställning för danskt lantbruk med fokus på växtbaserad mat. Avtalet innehöll över en miljard danska kronor. I april i år anslog den nederländska regeringen 60 miljoner euro till ett forsknings- och utvecklingsprogram för odlat kött med löfte om ytterligare 250–380 miljoner euro för samma syfte. Det är den hittills största offentliga satsningen på odlat kött någonsin. Det nederländska parlamentet har i år också fattat beslut om att tillåta provsmakning av odlat kött. Odlat kött har potential att revolutionera livsmedelsindustrin på samma sätt som elbilarna i dag gör med fordonsindustrin. Dessvärre har vi inte ännu sett några liknande exempel från den svenska regeringen för att utveckla alternativ till icke hållbar animalieproduktion.

Glädjande nog har utvecklingen av odlat kött nu kommit så långt att de första ansökningarna om att få sälja kött från odlade celler kommer att göras i år. Ansökningarna kommer att granskas ur ett livsmedelssäkerhetsperspektiv av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, och måste sedan godkännas av de respektive medlemsstaterna. Här kommer alltså Sverige att ha en viktig roll, inte minst vid vårt ordförandeskap i EU 2023.

Det kan också finnas risker med odlat kött. Vad det gäller livsmedelssäkerhet har jag inte sett några tecken på något sådant. Däremot är det viktigt att produktionen av detta nya livsmedel görs på ett öppet och transparent sätt. Det är viktigt att tekniken kan spridas och användas av alla som vill kunna producera odlat kött, inklusive av små livsmedelsproducenter eller som del i ett diversifierat jordbruk. Här kan politiken ställa krav på öppenhet och spridning av data för att undvika monopolisering eller att produktionen låses in till ett fåtal företag. Livsmedel är något som med rätta engagerar människor och får inte vara en fråga som regleras av plånbokens tjocklek eller aktieinnehav.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga statsrådet Anna-Caren Sätherberg:

Avser statsrådet att verka för storskaliga satsningar på växtbaserade livsmedel och odlat kött som ett alternativ till icke hållbar animalieproduktion?
Anser statsrådet att odlat kött ska främjas, som ett miljö- och djurvänligt alternativ till konventionellt producerat kött, och i så fall hur?
Vilken beredskap har Sverige för att hantera den politiska godkännandeprocessen av odlat kött inom ramen för EU:s lagstiftning om nya livsmedel?
Avser statsrådet att verka för att det blir tillåtet att erbjuda provsmakning av odlat kött på liknande sätt som Nederländerna gjort?

Skogens betydelse för klimat och biologisk mångfald

Ser mycket fram emot den här debatten. Vi behöver öka kolinbindningen för att minska CO2koncentrationen i atmosfären samtidigt som vi stärker den biologiska mångfalden i skogen, något som tagits upp av flera instanser nu senast av Konjunkturinstitutet. Har regeringen en politik för detta? Följ debatten när det blir dags så får vi veta.

Jag har just fått besked om att Strandhäll lämnat över ansvaret till landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S). Det blir bra det också.

Min interpellation kan läsas hos riksdagen eller nedan.

Skogens betydelse för klimat och biologisk mångfald
2022-01-12, Interpellation 2021/22:260

Av Jens Holm (V) till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
Klimatnödläget och krisen för biologisk mångfald måste hanteras gemensamt för att bygga det hållbara samhället. Hur vi hanterar våra kvarvarande naturskogar och hur vi bedriver skogsbruket i Sverige är därför centralt för hur vi nationellt möter dessa kriser och lever upp till våra globala åtaganden.

Konjunkturinstitutet (KI) konstaterar i sin årsrapport Miljö, ekonomi och politik 2021 att det finns ett stort klimatvärde av att kolet fortsatt är bundet i skog och mark eller i långlivade träprodukter i stället för att öka koncentrationen av koldioxid i atmosfären. KI anser att det behövs en mer heltäckande klimatpolitik för att stärka skogens klimatnytta då klimatet inte gör åtskillnad på koldioxid från fossila eller biogena källor. Myndigheten konstaterar att skogen kan minska atmosfärens koldioxidkoncentration genom att lagerhålla kol eller genom att skogens biomassa ersätter produkter förknippade med fossila utsläpp (substitution). Eftersom ett träd inte kan stå och lagra kol i skogen samtidigt som det nyttjas för energi- eller materialsubstitution står dessa två strategier ofta i konflikt. I ett kortare tidsperspektiv är klimatnyttan stor av att i högre utsträckning låta träden stå kvar. KI föreslår att styrmedel införs för att främja skogens förmåga att binda kol, exempelvis subventioner till skogsägare som låter träden stå.

I en debattartikel i Aftonbladet den 4 januari konstaterar en rad klimatexperter i likhet med KI att vi i högre grad måste låta träden stå. Skogarna är dock inte bara träd, och det som händer nere i marken är också avgörande. Högre temperaturer medför sannolikt ökade utsläpp av koldioxid från mikroorganismer i marken och från permafrost som tinar allt snabbare, med mer utsläpp av koldioxid och metan som följd. Samtidigt kan enligt klimatexperterna upptag av kol ovan jord öka när lövträd ersätter barrträd i ett varmare klimat. Den senaste IPCC-rapporten varnar dock för att ekosystem på land kommer att ta upp mindre kol i framtiden, i relation till utsläppen. Givet osäkerheterna kring hur svenska skogar kommer att växa och ta upp kol i framtiden – och riskerna för klimatrelaterade störningar – uppmanar klimatexperterna i artikeln till omedelbara åtgärder för att minska skogens sårbarhet. Det ligger i både industrins och samhällets intresse. Man konstaterar att en viktig väg att minska riskerna är att skydda den biologiska mångfalden, vilket nyligen framhölls av FN:s båda expertpaneler för klimat och biologisk mångfald, IPCC och Ipbes. Vi kan alltså hjälpa våra skogar att klara klimatförändringarna genom att öka mångfalden när det gäller arter, åldersfördelning, fuktiga och dränerade marker och så vidare.

Vänsterpartiet delar KI:s uppfattning att en oreglerad marknad inte kommer att leda till att skogens resurser automatiskt används på ett sätt som ger störst samhällsnytta. En viktig uppgift för miljöpolitiken är därför att korrigera för detta. Den skogsproposition regeringen lade 2021 har alltför stort fokus på äganderätt och frivillighet och löser inte de utmaningar som föreligger. Vänsterpartiet har, i linje med vad som förespråkas av klimatexperterna i Aftonbladet den 4 januari, föreslagit en rad olika styrmedel för att främja skogens nytta för klimatet och den biologiska mångfalden. Vi har bland annat föreslagit att den naturliga kolsänkan i Sverige ska fördubblas och att ekonomiska incitament för skogsägare bör införas i syfte att stärka kolinlagringen samt att det behöver införas stärkt reglering för ökad variation i våra skogar. Kalhyggesfritt skogsbruk måste öka och 30 procent av skogsmarken bör ges långsiktigt skydd.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga klimat- och miljöminister Annika Strandhäll:

Avser ministern att vidta omedelbara åtgärder för att minska skogens sårbarhet för klimat och biologisk mångfald?
Avser ministern att vidta åtgärder för att långsiktigt säkra skydd för de kvarvarande gamla naturskogarna på grund av deras höga biologiska värden och stora kollager?
Avser ministern att verka för skogsbruksmetoder baserade på den bästa vetenskapliga kunskapen?
Avser ministern att vidta ytterligare åtgärder för att stärka skogens alla värden, inklusive lokal och global klimatnytta, rening av luft och vatten, turism och rekreation?