Idag har regeringens budget för 2018 presenterats. Vi i Vänsterpartiet har varit med och förhandlat, och det märks tydligt på alla höjda välfärdsanslag. Mycket är redan känt, men det tål att upprepas att det är tack vare Vänsterpartiet vi nu får extra satsning på förlossningsvården, gratis simskola för barn, gratis kollektivtrafik för barn och unga på sommaren, höjt studiebidrag, pengar till fler bibliotek, blir billigare att gå till tandläkaren och nästan 5 miljarder extra till vården. Men det finns också många otroligt bra miljösatsningar i budgeten. Totalt höjs miljöbudgeten (utgiftsområde 20) från 8 (2017) till närmare 10 miljarder kronor för nästa år. Det innebär att miljöbudgeten nu blir mer än dubbelt så stor som under det tidigare borgerliga styret. Några av de bästa satsningarna är:
Klimatklivet som nu får 1,6 miljarder kronor, med sikte på hela 3 miljarder år 2020. Med klimatklivet kan lokala investeringar i det som ställer om – biogas, laddstolpar, cykelbanor och annat, finansieras – främst inom kommuner och landsting.
Den borgerliga ”supermiljöbilspremien” där hela skattekollektivet finansierade rabatter på nyinköp av s k miljöbilar byts nu ut mot ett s k Bonus Malussystem där de smutsigare bilarna får finansiera de miljövänligare. Premien för t ex elbilar höjs till 60 000 kr.
Gröna jobb i skogen. En ny satsning där arbetslösa kan få subventionerade jobb genom att rensa sly, plocka skräp, tillgängliggöra vissa områden och helt enkelt sköta om skogen.
En helt ny satsning – industriklivet – på 300 miljoner kronor som ska skynda på omställningen av svensk industri.
Mer pengar till skydd av värdefull natur, vilket är oerhört viktigt för den biologiska mångfalden. Nu kan vi få mer naturreservat, men också mer pengar till att bättre ta hand om de skydd vi redan har.
15 miljoner kronor extra till fler och bättre djurskyddsinspektioner. Pengarna kommer gå till Länsstyrelsernas djurskyddsinspektörer.
Flygskatt införs från och med nästa år. Även om skatten borde ha varit högre är det ändå ett viktigt första steg mot att flyget ska ta ett större klimatansvar.
Det blir också höjt stöd för de som investerar i solceller. Från och med nästa år får du 30 procent i bidrag (mot tidigare 20) för kostnaden att lägga på solceller på taket.
Från och med idag finns också ett bidrag på 25 procent av kostnaden för de som köper en elcykel.
Mer pengar läggs också till de myndigheter som arbetar med miljöfrågor, t ex Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen.
Summerar vi satsningarna kan jag konstatera att det här är den i särklass bästa miljöbudgeten under min tid i riksdagen, sannolikt den bästa på decennier. En sak som stör mig dock är finansminister Magdalena Anderssons fixering vid avbetalning på statsskulden. Sverige har, som finansministern brukar skryta med, den lägsta statsskulden sedan 1977. I ett EU-perspektiv har Sverige näst lägst statsskuld, endast slaget av Luxemburg. Det här innebär i praktiken att Sverige avstår från att ta lån för att finansiera investeringar. Och precis så är det, vår investeringskvot är idag långt mycket lägre än t ex på 1960-talet, samtidigt är behoven enorma; klimatomställningen, bostadsbyggandet, snabbtågen, utbyggnad av offentlig service – ja listan kan göras lång. Här krävs i grunden en annan politik. Lånefinansierade investeringar, en separat investeringsbudget och en statlig investeringsbank för grön omställning skulle vara steg i rätt riktning. Läs gärna min artikel på temat.