Idag var vi ett antal riksdagsledamöter som träffade Sveriges EU-kommissionär Ylva Johansson. Det var ett slutet möte, så jag kan inte avslöja alla detaljer. Johansson talade främst kring EU-kommissionens arbetsprogram för 2020 samt om hennes egen portfölj kring inre säkerhet. Men mest intressant var hennes inledning när hon berättade om när hon som 30-årig minister åkte ned till Bryssel på sitt första ministerrådsmöte där det främst fanns äldre rökande män kring mötesbordet. Johansson menade att kulturen är helt annorlunda idag när EU-kommissionen styrs av tyskan Ursula von der Leyen. Vi får hoppas att hon har rätt – att EU är mer jämställt och modernt idag.
Gällande EUs arbetsprogram inledde Johansson med EUs nya gröna giv. Här hade hon kunnat ta ut svängarna mycket mer och presentera den gröna given som det visionära projekt för omställning och ökad rättvisa som det skulle kunna vara. Hoppas någon ger vår kommissionär bättre råg i ryggen i frågan. Men en sak var intressant och det var när Johansson underströk vikten av förändringar av befintliga EU-lagar och budgetposter för att dessa ska verka för att uppnå klimatmålen. Det kanske är viktigare att ändra jordbrukspolitiken, marknadsfundamentalismen, handelspolitiken, långtidsbudgeten och se till att de områdena uppfyller klimatmålen än att anta ännu en klimatstrategi?
På det temat frågade jag Johansson om EUs statsstödsregler som är ensidigt inriktade på ökad konkurrens och i många fall motverkar den viktiga klimatomställningen (vid sidan av andra viktiga ändamål som folkhälsa, socialpolitik, miljöskydd m m). Här i Sverige måste vi kanske släppa vår skattebefrielse av biogas och andra förnybara drivmedel, vi tvingas ha höga banavgifter mot tågtrafiken, farledsavgifter mot sjöfart även när den är hållbar etc. Northvolts batterifabrik byggs nu och får ett visst statligt stöd, och detta sker eg i strid med EUs statsstödsregler. Alltså, EUs statsstödsregler – som i praktiken är ett förbud mot s k statsstöd – försvårar den viktiga omställningen. Nu ska reglerna ses över, det är mycket välkommet. Men hur kommer detta arbete se ut? Vad är tidsplanen? Kommer vi att få nya regler som tydligt tillåter att medlemsländerna går föra på miljö- och klimatområdet, och gärna andra områden också, utan att EU uppfattar detta som ett statsstöd och därmed stoppar detta?
Ylva Johansson svarade svävande om att statsstödsreglerna behöver ses även, och även att EUs s k stabilitets- och tillväxtpakt också behöver förändras. Detta för att möjliggöra ökade ”gröna investeringar”. Gott så, men hon hade kunnat säga betydligt mycket mer än så. Men så blev det inte. Detta stärker min bild av att Johansson ännu inte fullt ut har fyllt kommissionärsdräkten. Vad vill hon? Var finns visionen?
Den gröna given finns ju mitt framför henne – ändå väljer hon att hålla hårt i sargen och inte ta ut svängarna. Vi får hoppas att det låter annorlunda nästa gång vi träffas.
Annars var det bra när hon kom in på klimathotet och risken för ökade flyktingströmmar. Johansson menade att vi kommer att få en ”mångdubbling av människor på flykt” om vi inte agerar nu mot klimatförändringen. Det har hon ju helt rätt i. Och, se där. En bra ingång för en kommissionär med ansvar för inre säkerhet och flyktingfrågor. Vi tar ansvar för våra utsläpp och vi möjliggör för människor i hela världen att leva goda liv och slippa kasta sig på skrangliga båtar på Medelhavet.