Levande skogar

Hur får vi ett hållbarare skogsbruk? När kommer regeringen att stärka Skogsvårdslagen? Hur kan den statligt ägda skogen brukas hållbarare. Kort och gott, hur kan vi leva upp till Miljömål nr 12 ”levande skogar”? Jag har lämnat över en interpellation till klimat- och miljöminister Åsa Romson. Hoppas på debatt i riksdagen inom kort. Läs den nedan.

Levande skogar
Interpellation till klimat- och miljöminister Åsa Romson
Riksdagen har beslutat att vi ska lösa våra miljöproblem nu och inte lämna över dem till kommande generationer. I Naturvårdsverkets uppföljning av våra 16 miljökvalitetsmål konstateras beträffande Levande skogar att för flera skogstyper är bevarandestatusen otillräcklig och många skogslevande arter är hotade. Kvaliteten och omfattningen av åtgärder för att motverka habitatförlust och fragmentering behöver öka. Många identifierade värdekärnor saknar skydd. Det största hotet för de rödlistade arterna kommer från avverkning av biologiskt rika skogar, främst gamla skogar med lång kontinuitet. Naturvårdsverket bedömer att det inte är möjligt att nå målet Levande skogar till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

För Vänsterpartiet är det tydligt att skyddet av skogsmiljöer med höga naturvärden måste intensifieras och att den hänsynen måste stärkas inom skogsnäringen. Det var därför med tillfredställelse som Vänsterpartiet tillsammans med regeringen lade en budgetproposition för 2015 där ambitionen var att miljöhänsynen i den brukade skogen skulle öka samt att skogsvårdslagstiftningen behöver skärpas och preciseras. En översyn av skogsvårdslagstiftningen aviserades bl.a. för att klara miljömålen. Våra gemensamma budgetförslag har också inneburit kraftigt ökade anslag för skydd och skötsel av värdefulla skogar och hotade arter i jämförelse med den borgerliga regeringens ambitioner på området.

Det är uppenbart att ytterligare åtgärder behövs för att bromsa den utarmning som sker i våra skogar. I budgetpropositionen för 2016 tydliggörs de nuvarande problemen. Där framgår att vid 17 procent av avverkningarna bedöms avverkningen ha haft stor negativ påverkan på en hänsynskrävande biotop. Andelen avverkning med stor negativ påverkan på hänsynskrävande biotoper var mellan 9 och 10 procent i början av 2000-talet. Skogsstyrelsens utvärderingar av miljöhänsynen i skogsbruket visar på brister i skogsbrukets miljöhänsyn. Det statliga skogsbruket ska vidare vara ett föredöme för ett hållbart skogsbruk. I propositionen konstateras också att Naturvårdsverket bedömer att den totala arealen oskyddade värdekärnor kan uppgå till 1,3-1,5 miljoner hektar produktiv skogsmark nedanför den fjällnära gränsen.

Även på statligt ägd skogsmark sker avverkning av skyddsvärda skogar. Vänsterpartiet anser att det bör vara en självklarhet att statligt skogsinnehav ska förvaltas med höga naturvårdsambitioner för att nå våra miljömål. Sveaskog har en jämförelsevis ambitiös miljöpolicy men trots detta har skyddsvärda skogar avverkats.

Förutom att åtgärder för stärkt miljöhänsyn och ökat skydd ökar möjligheterna att nå miljömålet Levande skogar så skulle det ge positiva effekter på en rad andra miljömål. Det skulle dessutom stärka skogens attraktion för rekreation och turism. Turismen i Sverige har en kraftig tillväxt och våra skogar och dess kvaliteter är av betydelse för bilden av Sverige som attraktivt turistmål. Enligt Tillväxtverket senaste kartläggning av internationella gäster uppgav nästan tio procent att man vandrat i skog eller berg under sin vistelse i Sverige 2014. Enligt Naturvårdsverket noterar våra 29 nationalparker nästan 2,5 miljoner besök, varav ungefär hälften är utländska besökare. I Finland har man arbetat aktivt för att utveckla ekoturismen kopplat till nationalparkerna och enligt siffror från Finland omsätter turismen enbart i de finska parkernas närområde närmare 1,2 miljarder svenska kronor och bidrar med 1 256 årsarbeten. Motsvarande beräkningar från Sverige saknas dock.

Med anledning av ovannämnda vill jag ställa följande frågor till ministern:
Avser ministern ta initiativ för att en översyn inom kort genomförs för att stärka miljöhänsynen i skogsvårdslagstiftningen?

Avser ministern verka för att i direktiv till ovannämnda översyn pröva möjligheterna att lyfta in skogsvårdslagens bestämmelser i miljöbalken?

Avser ministern vidta åtgärder som säkerställer att Artskyddsförordningen tillämpas inom skogsbruket?

Avser ministern verka för att ett moratorium/interimistiskt beslut om stopp för avverkningar i värdekärnor tills en strategi är framtagen för hur dessa ska skyddas?

Avser ministern verka för att statligt ägd skog förvaltas hållbart utan avverkning av värdekärnor?

Jens Holm (V)

Bilindustrins utsläppsfusk

Jag kräver nu en debatt med klimat- och miljöminister Åsa Romson om VWs och, sannolikt, andra biltillverkares fusk med utsläppen. Fusket är inte acceptabelt och måste få politiska konsekvenser. Läs min IP hos riksdagen eller nedan.

Interpellation 2015/16:63 Åtgärder mot bilindustrins utsläppsfusk
av Jens Holm (V) till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)
Volkswagens långtgående och systematiska fusk med avgastester är helt oacceptabelt. Totalt rör det sig om ungefär 11 miljoner bilar inom VW-koncernen (VW, Audi, Skoda och Seat) som omfattas av fusket. I Sverige rullar nu 225 000 bilar från VW som har väsentligt mycket högre utsläpp av kväveoxider än vad som uppgivits till myndigheter och konsumenter. Det är mycket allvarligt för miljön, men också för alla de Volkswagenägare som med rätta kan känna sig lurade.

Klimat- och miljöminister Åsa Romson har kritiserat fusket och haft möte med ledningen för VW. Det är bra, men mer behöver göras. I ett skriftligt svar till mig den 7 oktober 2015 meddelar klimat- och miljöministern att Sverige driver på för att få till stånd ett annat testsystem för personbilar som bygger på verkliga utsläpp och inte teoretiska labbtester. Det är mycket välkommet. Men jag beklagar att ministern inte kunde uttrycka sig tydligare kring hur hon vill ändra testerna och vilka bestämmelser som hon vill se ändrade.

Det är djupt problematiskt att EU:s lagstiftning i dag tillåter system där fordonstillverkarna testar bilarna under näst intill laboratorieliknande förhållanden. När bilarna tas i drift i verkligheten är utsläppen så gott som alltid högre än under testerna. Det här systemet underminerar tilltron till hela systemet, konsumenter luras och framför allt försämras möjligheterna att förbättra miljön och luftkvaliteten.

Ett nytt testsystem behövs, men i det korta perspektivet måste också de bilmodeller med oriktiga utsläppsuppgifter som i dag sätts ut på marknaden hanteras. Schweiz har beslutat om försäljningsförbud för VW-modeller med Euro5-certifierade dieselmotorer. Enligt medieuppgifter ser det ut som att även Italien följt Schweiz exempel och infört förbud.

Dessutom tycks VW inte vara det enda företaget som fuskat med utsläppsdata. Svenska Dagbladet skriver den 11 oktober om en granskning utförd av två miljöorganisationer där tolv dieselbilar, godkända enligt EU:s senaste miljöbestämmelser, från sex olika tillverkare har kontrollerats. Endast en av bilarna höll sig inom gränserna för utsläpp av kväveoxid. Alla andra bilar överskred alltså gränserna. En av bilarna släppte ut 26 gånger mer kväveoxid än tillåtet. Det handlar om kända märken som Mercedes, Honda, Mazda och Mitsubishi.

Med anledning av detta vill jag fråga klimat- och miljöminister Åsa Romson:

  1.  På vilket sätt avser ministern att verka för att ändra bestämmelserna för utsläppstester för personbilar, så att utsläppen ska spegla verkligheten och inte teoretiska laboratorieförhållanden?
  2. Avser ministern att sätta stopp för försäljning av de bilmodeller där oriktiga uppgifter om utsläppen har redovisats?
  3. Vilka åtgärder avser ministern att vidta mot andra tillverkare än VW, där det också finns god grund att misstänka fusk med utsläppstester?

Krav på matimporten

Nu kräver jag en interpellationsdebatt med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht om hur vi ska kunna stödja mer hållbar livsmedelsproduktion. Datum är ännu inte satt. Läs IPn nedan el hos riksdagen.

Interpellation 2015/16:56 Krav på matimporten
av Jens Holm (V) till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Läget för svenska lantbrukare är minst sagt kritiskt. Sedan EU-anslutningen 1995 har importen av livsmedel till Sverige ökat lavinartat. I dag är endast hälften av den mat som konsumeras i Sverige producerad här. Sedan 1970 har antalet lantbrukare halverats och minskningen fortsätter. Tidigare finansminister Anders Borgs påstående om att svenskt jordbruk inte kommer att överleva som industri tycks inom räckhåll. Vi som inte delar den uppfattningen måste skrida till handling. Det är bra om mer mat produceras i Sverige. Och vi ska ha rätt att ställa höga miljö- och djurskyddskrav på vår mat.

Det främsta skälet till den minskade livsmedelsproduktionen i Sverige är EU. Sedan EU-anslutningen är Sverige en del av den inre marknaden. Där ska varor och tjänster kunna flöda fritt. Det här har gynnat storproducenter med lägre miljö- och djurskyddsambitioner.

Det är bra att länder kan handla med varandra. Men handeln måste respektera varje lands lagar och regler. Sverige ställer ofta högre miljö- och djurskyddskrav på livsmedelsproducenter än vad andra länder inom EU gör. Det ska vi kunna fortsätta att göra. Därför är det rimligt att Sverige ska kunna ställa krav på att den mat som exporteras hit ska uppfylla våra lagar och regler. Det skulle till exempel innebära att kött och mjölkprodukter måste leva upp till kraven i svensk djurskyddslag.

Inom EU råder principen om fri konkurrens och varornas fria rörlighet. Men i EU:s fördrag om unionens funktionssätt kan enskilda länder i enlighet med artikel 36 göra avsteg från inremarknadsprinciperna och ställa krav på de produkter som importeras med hänvisning till ”att skydda människors och djurs hälsa och liv”. Regeringen borde använda den möjligheten och kräva att mat som exporteras till Sverige ska följa svenska lagar. Det skulle gynna svensk livsmedelsproduktion i allmänhet, och i synnerhet skulle det gynna miljön och omsorgen om djuren.

Jag undrar därför:

Är statsrådet Sven-Erik Bucht beredd att verka för att ställa krav på att den mat som exporteras till Sverige ska leva upp till svenska lagar, i synnerhet de som rör miljö och djurskydd?

Mat som exporteras hit måste följa svensk lag

Jag har ett inlägg på Expressen idag. Läs det där eller nedan.

Mat som exporteras hit måste följa svensk lag
Expressen, debatt 2015-10-08
Jan Björklund (6/10) har rätt i att det är en dålig idé att stödköpa mjölk, som föreslagits av de andra borgerliga partierna. Om EU köper upp mjölk som inte kan säljas på marknaden skapas stora överskott som förr eller senare måste avyttras någonstans. Tidigare har livsmedelsöverskott ofta dumpats i utvecklingsländer, vilket förstört möjligheterna att bygga upp lokal produktion med lokala marknader. Dessutom kostar stödköpen enorma summor som kan användas till något bättre.

Men ska vi värna vår livsmedelsproduktion krävs annat än de skattesänkningar och ”regelförenklingar” som Björklund talar om. I dag produceras endast hälften av den mat som vi äter här i Sverige. Det är EU som är det främsta skälet till all importmat och att allt fler lantbrukare lägger ned sin verksamhet. Sedan EU-anslutningen 1995 är Sverige en del av EU:s inre marknad. Där ska varor och tjänster kunna flöda fritt. Den här frihandelsdogmen har gynnat storproducenter med lägre miljö- och djurskyddsambitioner på bekostnad av småproducenter, inte minst i Sverige.

Jag är inte helt säker på vad Folkpartiet egentligen tycker, men vi i Vänsterpartiet tycker i alla fall att det finns ett egenvärde att vi kan producera en stor del av vår egen mat på hemmaplan. Det skapar jobb på landsbygden. Dessutom ställer vi generellt sätt högre krav på miljö och djurhänsyn, något vi ska fortsätta att göra.

Om det vore som Jan Björklund påstår att ytterligare skattesänkningar skulle vara mirakelkuren för svenska lantbrukare, ja då skulle frågan redan vara löst. Jan Björklund och den tidigare borgerliga regeringen sänkte ju skatterna mer än någon annan regering tidigare.

Däremot borde Sverige ta itu med den oschyssta konkurrens som i dag råder inom EU. Handel är bra, men den måste utövas med rättvisa villkor. Därför är det rimligt att Sverige ska kunna ställa krav på att den mat som exporteras hit ska uppfylla våra lagar och regler. Det skulle till exempel innebära att kött och mjölkprodukter måste leva upp till kraven i svensk djurskyddslag.

Jag tror att många håller med om detta. Men så fungerar det inte i dag. Enligt EU:s fördrag får enskilda medlemsländer inte införa restriktioner mot det fria flödet av varor och tjänster. Men i EU-lagstiftningen står också att marknadsprinciperna kan frångås för att ”skydda människors och djurs hälsa och liv”, som det står i artikel 36 i EU-fördraget.

Den svenska regeringen borde använda den möjligheten och kräva att mat som exporteras till Sverige ska följa svenska lagar. Det skulle gynna svensk livsmedelsproduktion, i synnerhet skulle det gynna miljön och omsorgen om djuren.

Det är en mycket bättre väg fram än såväl ökade EU-subventioner som ofinansierade skattesänkningar.

Jens Holm (V)
Riksdagsledamot och tidigare EU-parlamentariker

Klimatpolitiken inför Paris

Onsdagen den 4 november bjuder Vänsterpartiet in till intressant klimatseminarium. Se nedan och glöm inte att anmäla dig.

Vänsterpartiets riksdagsgrupp bjuder in till seminariet
Klimatpolitiken inför Paris
Från den 30 november till 11 december 2015 samlas världens länder i Paris för COP 21/CMP 11, det tjugoförsta partsmötet under FN:s klimatkonvention. Mötet är av stor betydelse då ambitionen är att enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla från år 2020 då Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod avslutas. Sverige har ett stort ansvar för att bidra till ökat samarbete med de minst utvecklade länderna och för åtgärder till de som är mest utsatta för klimatförändringarnas effekter. Seminariet belyser förutsättningarna för ett framgångsrikt klimatmöte med ökad klimaträttvisa.

Tid                                                 4 november 12:00-15:00
Plats                                              L4-17 i Riksdagen, ingång Mynttorget 2
Moderator                    Jens Holm (V)
Anmälan                      Skickas till johanna.granbom@riksdagen.se
Obs! Ta med legitimation

Program
12:00              Partiledare Jonas Sjöstedt hälsar välkommen
12:10              Det vetenskapliga läget och vad krävs för framgång i Paris?
Martin Hedberg, meteorolog
12:40              Vad handlar klimatförhandlingarna om? Vad står på dagordningen?
Jan Olsson, miljöambassadör Miljödepartementet

13:00              Kaffe och frukt

13:20              Kan klimatavtalet lägga en grund för solidarisk ekonomi?
Seema Arora-Jonsson, docent SLU
13:50              Paneldebatt: Hur kan Paris bli ett genombrott för klimaträttvisa och
nödvändiga utsläppsminskningar? Vad behöver göras?
Annika Jacobson, chef Greenpeace Sverige
Markus Pettersson, förbundssekreterare Transportarbetareförbundet
Maria Sunér Fleming, Energi- och klimatansvarig Svenskt Näringsliv
Svante Axelsson, generalsekreterare Naturskyddsföreningen
Anna Axelsson, klimatrådgivare Diakonia
14:50              Avslutning Jens Holm, miljöpolitisk talesperson

Miljömotioner

Den s k allmänna motionstider lider mot sitt slut. Vi i Vänsterpartiet har i vanlig ordning lagt en mängd förslag på förbättringar av politiken i form av motioner. Några av miljömotionerna hittar du nedan.

Klimaträttvisa
Rättvis klimatpolitik, högre klimatmål, minska konsumtionens utsläpp, minskad köttkonsumtion, koldioxidransonering m m.

Vattenfall
Nya ägardirektiv, fasa ut – sälj inte brunkolen, satsa på det förnybara m m.

Respekt för djuren
Ny djurskyddslag, stoppa pälsindustrin, minska djurförsöken m m.

TTIP och andra handelsavtal
Frihandel ska inte överordnas miljö- och andra viktiga politikområden, avbryt TTIP-förhandlingarna m m.

Ökad cykeltrafik
Underlätta för ökad cykeltrafik, ta cykeln på tåget, cykelbanor även på 2 plus 1vägar m m.

Fördubblad kollektivtrafiken
Fördubbla kollektivtrafiken till 2020, inför gemensamt betalsystem för kollektivtrafiken, stoppa privatiseringar och avregleringar, underlätta kollektivtrafik på vatten, skattebefria kollektivtrafikkort, underlätta att ta med cykel i kollektivtrafiken.

Hållbar sjöfart
Obligatorisk kväverening i Östersjön, mer förnybara bränslen, stopp för avloppsdumpning till havs, körkort för vattenskotrar.

En hållbar rovdjurspolitik
Fungerande ekosystem – överordnade särintressen, stoppa licensjakten på varg, bekämpa den illegala jakten, underlätta naturlig invandring av vargar.

Mer gods på järnväg och sjöfart
Ta fram en strategi för att underlätta för godstransporter på räls och till sjöss, fler omlastningsnoder för att stimulera de hållbara godstransporterna.

Vatten och sanitet
Vatten – en mänsklig rättighet, stopp för privatisering av vatten, vatten och sanitet ska undantas från förhandlingar om frihandelsavtal.