Funktionshinder

Har debatterat personlig assistans idag i Sollentuna. Intressegruppen för assistansberättigade arrangerade. Imorgon kommer regeringen att lägga ett lagförslag som riskerar att försämra för alla personer med funktionshinder. Till grund har man utredningen Möjlighet att leva som andra (SOU 2008:77) som bland annat föreslår att den personliga assistenten ska försvinna för alla som inte uppfyller ”grundläggande behov”. De personerna ska istället få en form av hemtjänst, d v s endast hjälp med det absolut mest basala. Utredningen vill också att det ska bli svårare att få en assistent genom att skärpa definitionen av vilka som uppfyller de grundläggande behoven.

Drygt 14 000 personer i Sverige har en personlig assistent, över 50 000 arbetar inom yrket. Både användarna och assistenterna förtjänar ett system som byggs ut och förbättras, inte nedmonteras. Det finns mycket kvar att göra i frågan. Det första får bli att regeringspropositionen ersätts med ett bättre rödgrönt förslag.

På tal om funktionshinder. Är inte vi alla hindrade i vår framkomlighet titt som tätt? Jag tänker på alla gånger jag med barnvagnen har förbannat hissar som inte funkar eller obefintliga ramper till trappor? Den som brutit benet och med kryckorna blir stående i en rulltrappa som inte funkar? Eller den gamle mannen som har problem att komma upp på bussen eller inte kan öppna den tunga dörren?

Hela samhället måste byggas om så att det blir lättare att ta sig fram. För oss med barnvagn, med kryckor, rullator eller i rullstol. För oss alla.