Klimatpaket i industrikostym

Idag presenterade EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso förslaget till EUs klimatpaket. Egentligen handlar det om flera direktiv och förslag som har klumpats ihop i ett dokument. Det var en rejäl besvikelse att höra att EU inte kommer fortsätta sitt åtagande från Balikonferensen, då man lovade att verka för minskningar mellan 25 till 40 procent, helt i linje med IPCCCs senaste rapport.

 barroso2008-01-23.jpg
Barroso har talat färdigt.

Jag blev också orolig över hur Barroso försökte sälja in klimatpaketet. En mängd gånger upprepade han att det var bra för europeisk industri att verka för klimatvänlighet, det stärker vår konkurrenskraft, ekonomin kommer stärkas av detta etc, var några exempel på hur han uttryckte sig. Även om det verkligen kan vara en boost i vissa sektorer (förnyelsebar energi, alternativa transporter, koldioxidlagring etc) måste man ändå våga säga som det är: Vi måste i grunden ändra vår livsstil och det kommer kräva uppoffringar. Men vilken politiker vågar stå upp och säga det?

I vanlig ordning fick vi inte kommissionens dokument till mötet. Direkt efter Barrosos anförande skulle vi debattera dess innehåll. Alltså: debatt om något som ingen egentligen sett. Det är knappast bra för en öppen och förutsättningslös diskussion. Jag hade läst en del dokument som trots allt läckt ut innan. Dessvärre ser definitionen av biobränsle ut att bli så bristfällig som jag anat. EU kommer ju satsa massivt på förnyelsebar energi och biobränsle i framtiden. Det är bra. Men ett krav för biobränslesatsningarna har varit att vi har en hållbarhetsdefinition som går ut på att vi verkligen får miljövinster av bioproduktionen.

Dessutom har vi i EU-parlamentet, civilsamhället m fl krävt att produktionen måste ske på ett socialt acceptabelt sätt. Dessvärre blev det inga sociala krav överhuvudtaget på produktionen. Kommissionen skyller på WTO-regler som påstås förhindra oss att ställa krav. En del miljökrav finns, som förhoppningsvis kommer leda till att den värsta formen av biobränsle kommer försvinna (t ex från f d regnskogsmark och där man får ut alltför lågt energivärde som etanol framställt från vete). Detta är bra. Men det lämnar tyvärr en hel del övrigt att önska. Får t ex ett enskilt medlemsland gå före och ställa högre krav?  Tyvärr inte, som jag tolkar de nya bestämmelserna. Och det är riktigt, riktigt illa!

Hur som helst, nu ska detta tröskas i både EU-parlamamentet och ministerrådet, så förhoppningsvis kan jag bidra till en del förbättringar.

Förresten, miljökommissionär Stavros Dimas satt bredvid Barroso, men han sa inte ett ord under den en och en halv timme långa debatten. Jag kan inte heller säga att han såg direkt road ut. Min feltolkning? Kanske det, men något säger mig att han inte var nöjd med vare sig paketets innehåll eller Barrosos sätt att kläda det i en industrikostym…

Imorgon blir det mer debatt när EU-kommissionen arrangerar ett lunchseminarium om detta kl 12.00 på Riddargatan i Sthlm. Dessutom är jag med och arrangerar ”Samtal om mat, klimat och mänskliga rättigheter” på Abf-huset i Sthlm på lördag. Bland annat kommer Justina Ines Cima, Rörelsen för lantarbetarkvinnor i Braslien, att berätta om biobränsleproduktionen där.


Publicerat

i

av

Etiketter:

Kommentarer

3 svar till ”Klimatpaket i industrikostym”

  1. Profilbild för Petter
    Petter

    Som jag sagt på lite andra sidor så är det bara transporten som ökat av det som drar olja i Sverige, kol och koks har ökat lite de senaste 36 åren annars har industrin minskat och hushåll minskat oljeanvändningen väldigt mycket, transporten har dock nästan ökat till dubbelt så mycket. Industrin använder 20TWh olja, transporter använder 96TWh. Det är exkl utrikes sjöfart såklart.

    Att ställa det med vad våra tåg och godståg använder som är under 3TWh inkl överföringsförluster är ju galet.

    Sen har ju inte växthusgaserna (koldioxid i detta fall) minskat sedan 1990 – 2005 om vi använder samma siffror som regeringen gärna citerar ur, men räknar in bunkringen också, som står under egen rad så har vi ökat!

    Visst biobränslen kanske kan göra något, men nu används ju det mesta biobränslet av industrin och värm/kraftvärme-verk. Etanolen 2006 uppgick inte ens till 2TWh.

    Det är också vår olje, kol/koks användning som ger utsläpp. Därför tycker jag kärnkraft diskussionen är lite dum, visst lägger vi ner alla reaktorer idag kommer vi få elbrist, men industrin använder inte mer än 56TWh, det är hushållen, bostäder etc som drar det mesta. Men andra industriländer klarar sig ju med 3 gånger mindre el. Sen är det ju bara massa och pappers-industrin som är riktigt energihungrig i Sverige.

  2. Profilbild för jens

    Menar du att Sveriges CO2-utsläpp inte har gått ned? Vad har du för källa til det isf?
    Instämmer att det finns så OTROLIGT mycket man kan göra för att dra ned på vår elkonsumtion.
    Transporterna – visst – ett jätteproblem, liksom köttet.

  3. Profilbild för Petter
    Petter

    Ja, källan är samma som politikerna brukar citera ur, de siffror vi levererar till FN ”Sweden’s National Inventory Report 2007” tror jag de kallas, läste de i den formen de stod i ”Energiläget i siffror 2007” från Energimyndigheten.

    Du vet ju att internationell bunkring inte ingår i Kyotoprotokollet, det är därför vi kan skryta med -7.4% växthusgasförminskning (CO2, CH4 och N20 inräknat i samma post). Dessutom är 3.9 av dessa procent från året 2004-2005. Det är mer att trixa med siffrorna. De siffrorna jag syfta på i förra inlägget är enbart CO2 dock.

    Bunkringen har gått från 3 563 tusen ton CO2 1990 till 8 575 tusen ton CO2 2005.

    Transportsektorn energianvändning t ex har från 1990 ökat från 83 TWh till 101 TWh och den består nästan helt av olja.

    För Sveriges del ser jag transporterna som ett problem, el har vi mer än t ex Storbritannien per capita med enbart vår vattenkraft. Både hushållens och industrins energianvändning har legat på ungefär samma i 30 år också. Det finns som du säger mycket att spara i bostäderna, men den där elkonsumtionen du talar om tror jag man vinner på att bygga effektivare och använda mindre el för uppvärmning och varmvatten samtidigt som man inte stort ökar behovet av fjärrvärme. I industrin så är det massa och pappers-industrin som använder nästan 50% av energin, de använder så mycket att det i princip är meningslöst för dom att bygga vindkraftverk och liknande.