Vattenfall – sluta gör dåliga affärer

Vattenfall är i full färd att försöka sälja sina tyska brunkolskraftverk i Tyskland. Och det håller på att gå precis som vi varnade för. Priset blir inte bara lägre än aviserat, det håller på att utvecklas till en katastrofal förlustaffär av NUONska mått. De potentiella köparna är bara intresserade av maximal profit och vill kunna driva verken vidare, med fortsatta gigantiska utsläpp av växthusgaser. Det kan inte vara en ansvarsfull hållning vare sig för klimatet eller ekonomin att sälja.

Därför tycker jag att det är så uppenbart att det enda rimliga i det här läget borde vara att regeringen ger Vattenfall i uppdrag att inte gå vidare med den här, för ekonomin och klimatet, katastrofaffären, utan verka för en successiv avveckling av bolagets tyska brunkolsinnehav. Jag tog upp den frågan (scrolla fram 45 min) med statsminister Stefan Löfven i torsdags. Av svaret att döma är det uppenbart att vi får fortsätta att driva frågan.

På tal om Vattenfall. Ni kanske kommer ihåg att Vattenfall för några år sedan stämde staden Hamburg med en s k ISDS-mekanism i det Internationella energifördraget som grund? Hamburg krävde att Vattenfall skulle ta ett större miljöansvar för floden Elbe vid kolkraftverket Moorburg i Hamburg. Detta tyckte Vattenfall var att likställa med en expropiering heller hur de nu resonerade. Och man vann mot Hamburg och kan nu använda floden för att kyla ned hetvatten från kolkraftverket. Men nu drar EU-kommissionen Tyskland inför EU-domstolen för Moorburgkraftverkets kraftigt negativa påverkan på floden Elbe. Vad ska väga tyngst; Vattenfall och hänvisningen till Investor State Dispute Settlement-mekanismen eller miljön? Det ska bli intressant att följa.

Levande skogar

Hur får vi ett hållbarare skogsbruk? När kommer regeringen att stärka Skogsvårdslagen? Hur kan den statligt ägda skogen brukas hållbarare. Kort och gott, hur kan vi leva upp till Miljömål nr 12 ”levande skogar”? Jag har lämnat över en interpellation till klimat- och miljöminister Åsa Romson. Hoppas på debatt i riksdagen inom kort. Läs den nedan.

Levande skogar
Interpellation till klimat- och miljöminister Åsa Romson
Riksdagen har beslutat att vi ska lösa våra miljöproblem nu och inte lämna över dem till kommande generationer. I Naturvårdsverkets uppföljning av våra 16 miljökvalitetsmål konstateras beträffande Levande skogar att för flera skogstyper är bevarandestatusen otillräcklig och många skogslevande arter är hotade. Kvaliteten och omfattningen av åtgärder för att motverka habitatförlust och fragmentering behöver öka. Många identifierade värdekärnor saknar skydd. Det största hotet för de rödlistade arterna kommer från avverkning av biologiskt rika skogar, främst gamla skogar med lång kontinuitet. Naturvårdsverket bedömer att det inte är möjligt att nå målet Levande skogar till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

För Vänsterpartiet är det tydligt att skyddet av skogsmiljöer med höga naturvärden måste intensifieras och att den hänsynen måste stärkas inom skogsnäringen. Det var därför med tillfredställelse som Vänsterpartiet tillsammans med regeringen lade en budgetproposition för 2015 där ambitionen var att miljöhänsynen i den brukade skogen skulle öka samt att skogsvårdslagstiftningen behöver skärpas och preciseras. En översyn av skogsvårdslagstiftningen aviserades bl.a. för att klara miljömålen. Våra gemensamma budgetförslag har också inneburit kraftigt ökade anslag för skydd och skötsel av värdefulla skogar och hotade arter i jämförelse med den borgerliga regeringens ambitioner på området.

Det är uppenbart att ytterligare åtgärder behövs för att bromsa den utarmning som sker i våra skogar. I budgetpropositionen för 2016 tydliggörs de nuvarande problemen. Där framgår att vid 17 procent av avverkningarna bedöms avverkningen ha haft stor negativ påverkan på en hänsynskrävande biotop. Andelen avverkning med stor negativ påverkan på hänsynskrävande biotoper var mellan 9 och 10 procent i början av 2000-talet. Skogsstyrelsens utvärderingar av miljöhänsynen i skogsbruket visar på brister i skogsbrukets miljöhänsyn. Det statliga skogsbruket ska vidare vara ett föredöme för ett hållbart skogsbruk. I propositionen konstateras också att Naturvårdsverket bedömer att den totala arealen oskyddade värdekärnor kan uppgå till 1,3-1,5 miljoner hektar produktiv skogsmark nedanför den fjällnära gränsen.

Även på statligt ägd skogsmark sker avverkning av skyddsvärda skogar. Vänsterpartiet anser att det bör vara en självklarhet att statligt skogsinnehav ska förvaltas med höga naturvårdsambitioner för att nå våra miljömål. Sveaskog har en jämförelsevis ambitiös miljöpolicy men trots detta har skyddsvärda skogar avverkats.

Förutom att åtgärder för stärkt miljöhänsyn och ökat skydd ökar möjligheterna att nå miljömålet Levande skogar så skulle det ge positiva effekter på en rad andra miljömål. Det skulle dessutom stärka skogens attraktion för rekreation och turism. Turismen i Sverige har en kraftig tillväxt och våra skogar och dess kvaliteter är av betydelse för bilden av Sverige som attraktivt turistmål. Enligt Tillväxtverket senaste kartläggning av internationella gäster uppgav nästan tio procent att man vandrat i skog eller berg under sin vistelse i Sverige 2014. Enligt Naturvårdsverket noterar våra 29 nationalparker nästan 2,5 miljoner besök, varav ungefär hälften är utländska besökare. I Finland har man arbetat aktivt för att utveckla ekoturismen kopplat till nationalparkerna och enligt siffror från Finland omsätter turismen enbart i de finska parkernas närområde närmare 1,2 miljarder svenska kronor och bidrar med 1 256 årsarbeten. Motsvarande beräkningar från Sverige saknas dock.

Med anledning av ovannämnda vill jag ställa följande frågor till ministern:
Avser ministern ta initiativ för att en översyn inom kort genomförs för att stärka miljöhänsynen i skogsvårdslagstiftningen?

Avser ministern verka för att i direktiv till ovannämnda översyn pröva möjligheterna att lyfta in skogsvårdslagens bestämmelser i miljöbalken?

Avser ministern vidta åtgärder som säkerställer att Artskyddsförordningen tillämpas inom skogsbruket?

Avser ministern verka för att ett moratorium/interimistiskt beslut om stopp för avverkningar i värdekärnor tills en strategi är framtagen för hur dessa ska skyddas?

Avser ministern verka för att statligt ägd skog förvaltas hållbart utan avverkning av värdekärnor?

Jens Holm (V)

Eko-ekorapporten

Nu är vår rapport eko-eko äntligen färdig; om hur Vänsterpartiets ekonomiska politik ska gå hand i hand med vår ekologiska. Vi har varit en arbetsgrupp som arbetat med denna rapport i drygt tre år. Fantastiskt att den äntligen är klar. Nu hoppas vi att rapporten diskuteras i och utanför partiet. Till kongressen, maj 2016 är det tänkt att ett omställningsprogram, med rapporten som grund, ska antas. Men först en rejäl debatt!

Ladda ned rapporten här: Politik_for_en_rodgron_omstallning_Slutrapport_Ekoeko

De som ingår i eko-ekoarbetsgruppen är: Anna Hövenmark (sammankallande), Jens Holm, Ulla Andersson, Rikard Warlenius, Emma Wallrup, Marie Engström, Erik Berg och Mikael von Knorring. Anna Persson har varit vår sekreterare.

Sviker regeringen Ojnareskogen?

För en dryg vecka frågade jag miljö- och klimatminister Åsa Romson om när regeringen väntas fatta beslut om skydd för Bästeträsk på Gotland, där Ojnareskogen ligger. Mark- och miljööverdomstolen meddelade i april i år att man ställer in slutförhandlingarna om företaget Nordkalks ansökan om kalkbrott i området. Naturvårdsverket har presenterat förslag för regeringen om bildande av en nationalpark i området. Skulle en nationalpark bildas skulle domstolen knappast kunna fatta beslut om ett storskaligt kalkbrott. Därför valde domstolen, klokt nog, att invänta regeringens svar.

Jag har precis fått svar från Åsa Romson. I ett långt svar redogör hon för processen kring Ojnare. Jo, den börjar jag känna mig bekant med vid det här laget. Men den fråga jag ville ha svar på, nämligen när regeringen tänker fatta beslut om Naturvårdsverkets förslag duckar hon för. Hon skriver:

Regeringen gör nu en bedömning av inkomna förslag och kommer därefter besluta om att föreslå nya och justerade Natura 2000-områden till EU-kommissionen.

Det här är minst sagt oroväckande. Varför kan ministern inte ge ett tydligare besked? Hon har haft elva dagar på sig.

Och det är SMP-regeringen som helt och hållet äger frågan. Det konstaterade Åsa Romson redan 2012 då hon i en debatt med dåvarande miljöministern Lena Ek i Sveriges Radio (31/8-12) underströk att regeringen skulle kunna skydda Ojnareskogen med ett enkelt regeringsbeslut:

”Du borde i dagsläget utpeka detta till ett skyddat område. Varje dag på den här regeringens bord har ju möjligheten funnits att skydda området och det kanske är någonting som ni borde ha funderat på.”

Tänker verkligen Åsa Romson och regeringen svika Ojnareskogen och öppna för ett storskaligt kalkbrott med konsekvensen av att denna unika skog skövlas och att vattnet på norra Gotland äventyras för oöverskådlig framtid? Tänker regeringen svika gotlänningarna, alla de tusentals som kämpar för skogen, ja skogen själv som behöver skyddas?

Jag hoppas verkligen inte det, men svaret jag fått idag gör mig orolig…

Nedan min fråga, längre ned Åsa Romsons svar.

Fråga 2014/15:644 Skyddet av Ojnareskogen och Bästeträsk
av Jens Holm (V) till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)
På Gotland finns naturtyper som tillhör Sveriges absolut mest artrika områden. Det nuvarande skyddet av dessa områden är i dag bristfälligt och ett antal befintliga Natura 2000-områden hotas dessutom av verksamheter som kan skada naturvärdet. Vår bedömning är att åtgärder skyndsamt behöver vidtas av regeringen för att stärka naturskyddet. Inte minst gäller detta den uppmärksammade Ojnareskogen i närheten av Bästeträsk på norra Gotland.

I mars i år lämnade Naturvårdsverket till regeringen förslag på att naturområdet Bästeträsk skulle utvidgas och även omfatta Ojnareskogen i bildandet av ett Natura 2000-område. I Naturvårdsverkets förslag i maj i år på ny nationalparksplan – för genomförande 2015-2020 – ingår även detta område som prioriterat objekt i planen. Området beskrivs som vildmarksartat och är det största och främsta området i sitt slag och unikt i ett europeiskt perspektiv. Naturvårdsverket bedömer att behov av skydd i form av nationalpark är mycket angeläget sett till områdets omistliga och unika naturvärden. För några dagar sedan fick Naturvårdsverket ytterligare anledning att informera regeringen om angelägenheten att vidta åtgärder för naturskyddet. Naturvårdsverket har genom egna undersökningar kunnat konstatera att Nordkalks och SGU:s rapporter i samband med ansökningar om stenbrott visar stora brister. Myndigheten bedömer att berggrunden är mycket mer uppsprucken än vad som tidigare framkommit. Om Nordkalks täkt skulle bli verklighet skulle oåterkalleliga skador ske på intilliggande Natura 2000-område. Detta innebär att skydd av Bästeträsk som helhet är nödvändigt och att delar inte kan undantas utan att övriga delar påverkas negativt. Utvinning av kalk i detta område kan med andra ord inte förenas med intakta unika naturvärden. Vänsterpartiet har länge förväntat sig att regeringen tar initiativ för att skydda Ojnareskogen. Som miljöministern konstaterade redan 2012 i en radiointervju finns det varje dag möjlighet för en regering att skydda området.

Med anledning av ovan nämnda vill jag fråga klimat- och miljöminister Åsa Romson:

När bedömer ministern att regeringen kommer att ge besked om sin bedömning av inkomna förslag om skydd av Bästeträsk?

Dnr M2015/2451/Nm Miljö- och energidepartementet
Klimat- och miljöministern samt vice statsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:644 av Jens Holm (V) Skyddet av Ojnareskogen och Bästeträsk
Jens Holm har frågat mig när jag bedömer att regeringen kommer att ge besked om sin bedömning av inkomna förslag om skydd av Bästeträsk?

Att ge ökat skydd åt värdefull natur är en angelägen fråga för regeringen.

Genom vårt medlemskap i EU följer en skyldighet att införliva de unionsgemensamma naturvårdsdirektiven om bevarande av arter, naturtyper och fåglar. Direktiven styr hur medlemsländerna ska utse och arbeta med det europeiska nätverket Natura 2000.

Norra Gotland hyser mycket värdefulla naturområden med naturvärden som bidrar till turismnäringen på Gotland. Flera av dessa ingår i det europeiska nätverket Natura 2000. För att möta resultat från Europeiska kommissionens utvärdering av den svenska delen av Natura 2000-nätverket samt för att identifiera nationella brister i nätverket gav regeringen i januari 2014 i uppdrag till länsstyrelserna att lämna förslag till nya Natura 2000-områden och kompletteringar av redan föreslagna områden. Länsstyrelsernas uppdrag med att utse förslag till nya områden och förslag på kompletteringar av befintliga områden skulle ske enligt Naturvårdsverkets riktlinjer med hjälp av de kriterier som anges i artikel 4 i art- och habitatdirektivet (dvs. kriterierna i bilaga 3 till nämnda direktiv). Enligt direktivet är det endast vetenskapliga kriterier som ska ligga till grund för urvalet av områden i nätverket. I riktlinjerna framgår också hur länsstyrelserna ska arbeta med kontakter med berörda markägare.

Uppdraget skulle redovisas till Naturvårdsverket senast den 27 mars 2015. Länsstyrelsen på Gotland redovisade sin del av uppdraget till Naturvårdsverket den 17 mars. Naturvårdsverket överlämnade en del av redovisning som rör Gotlands län till regeringen den 27 mars och för resterande län i Sverige den 26 maj.

Regeringen gör nu en bedömning av inkomna förslag och kommer därefter besluta om att föreslå nya och justerade Natura 2000-områden till EU-kommissionen.

Stockholm den 17 juni 2015

Åsa Romson

Rädda Ojnareskogen

Imorgon debatterar jag skyddet av Ojnareskogen (läs min IP), norra Gotland, med klimat- och miljöminister Åsa Romson. Striden där företaget Nordkalk vill starta ett storskaligt kalkbrott i det så känsliga området Ojnareskogen har pågått i många år. Mark- och miljööverdomstolen skulle egentligen ha inlett slutförhandlingar i målet förra veckan, men domstolen meddelade nyligen glädjande att de avser vilandeförklara processen. Vilandeförklara innebär helt enkelt att de avvakta med huvudförhandlingarna tills att regeringen har fattat beslut om naturskydd eller inte.

Det är ett mycket positivt beslut. Och vad är det som de avvaktar? Jo, länsstyrelsen på Gotland och Naturvårdsverket har föreslagit att området ska naturskyddas och bli ett s k Natura 2000-område. Förslaget ligger just nu på regeringens bord. Åsa Romson och regeringen kan med ett enkelt beslut välja att gå på myndigheternas förslag. Då kommer Ojnareskogen ingå i ett större naturskyddat området och med största sannolikhet kommer då domstolen avslå Nordkalks ansökan.

Imorgon kommer jag därför att kräva ett klart besked från Åsa Romson; kommer regeringen att utpeka Bästeträsk och Ojnareskogen som ett Natura 2000-område? Egentligen borde det inte vara några konstigheter för Romson. Åsa Romson sa nämligen i en debatt med dåvarande miljöministern Lena Ek i Sveriges Radio 31 augusti 2012 att hon vill att regeringen skyddar Ojnareskogen: ”Du borde i dagsläget utpeka detta till ett skyddat område. Varje dag på den här regeringens bord har ju möjligheten funnits att skydda området och det kanske är någonting som ni borde ha funderat på.”

Just det, skydda Ojnareskogen; samma politik borde väl gälla idag som när Romson var i opposition?

Den här frågan handlar inte bara om att trygga gotlänningarnas rätt till rent vatten (som hotas av Nordkalks täktplaner) eller att skydda de unika naturvärden som finns i området (ca 170 s k rödlistade arter samt skogen Ojnare i sig). Ytterst handlar frågan om hur vi prioriterar när viktiga miljöintressen hamnar i konflikt med jobb- och regionalpolitik. Att hugga ned Ojnareskogen och öppna en kalktäkt skulle ge ett tiotal nya jobb till Gotland, men det skulle ske till priset av en skog som aldrig kommer tillbaka, göra slut på arter som endast finns i området och äventyra grundvattnet och sjön Bästeträsk för all framtid. Vi upprörs ofta över skövlingen av regnskog i Latinamerika, kolgruvor i Tyskland eller oljesandsutvinning i Kanada. Där säger vi att naturen måste skyddas. Nu har vi samma konflikt på hemmaplan. Självklart måste vi sätta naturen först även här.

En bortglömd dimension i debatten är det särskilda skydd mot täkter som tidigare fanns i svensk lagstiftning för områden med höga naturvärden, t ex Ojnareskogen. Detta skydd, i form av den s k stoppregeln i Miljöbalken, avskaffades av den tidigare borgerliga regeringen 2009, med stöd av alla partier utom Vänsterpartiet. Det är just borttagande av stoppregeln som gjort att Nordkalks ansökan kommit så långt som den har. Nu vill vi i Vänsterpartiet vill därför återinföra stoppregeln och ge naturen det skydd den förtjänar i lagen. Dessvärre tycks vi idag stå ensamma om att vilja göra det. Inte ens Miljöpartiet har aviserat att de kommer att rösta för vårt förslag om att återinföra stoppregeln. Jag förvånas över detta och hoppas på ändring tills när vi röstar om detta i riksdagen nästa vecka.

Förra veckan sa näringsminister Mikael Damberg att regeringen ”bereder” frågan om skydd av Ojnareskogen. Självklart måste viktiga frågor beredas. Men nu finns det ett konkret förslag om att skydda Ojnareskogen. Och det är precis som Åsa Romson sa när hon var i opposition att beslutet ligger helt och hållet hos regeringen. Man ska komma ihåg att inte fatta ett beslut är också ett beslut.

Det vill jag ha besked om imorgon. Debatten börjar kl 13.00 och kan följas på http://www.riksdagen.se eller SVT2.

Skydda Ojnareskogen

Jag har just fått svar från klimat- och miljöminister Åsa Romsonmin fråga om att inrätta ett Natura 2000-område i Bunge Ducker, nordöstra Gotland, där Ojnareskogen ligger. Länsstyrelsen på Gotland har föreslagit att området ska bli ett skyddat Natura 2000-område och regeringen skulle nu kunna bejaka det förslaget. Skulle man göra det skulle Ojnareskogen med största sannolikhet kunna räddas från att förvandlas till ett gigantiskt gigantiskt kalkbrott som skulle föröda naturen och grundvattnet för överskådlig tid.

Åsa Romson drev – med all rätt – tidigare just att området skulle bli ett naturreservat. Vad svarar hon mig nu? Tyvärr bara att hon vill avvakta? Jag undrar hur länge? För varje dag som går ökar risken för en dom som ger företaget Nordkalk klartecken för ett storskaligt kalkbrott. För drygt två år sedan sa Åsa Romson till dåvarande miljöminister Lena Ek ”Du borde i dagsläget utpeka detta till ett skyddat område. Varje dag på den här regeringens bord har ju möjligheten funnits att skydda området” (Sveriges radio, Studio ett, 31 augusti 2012).

Just det, varje dag har regeringen möjlighet att skydda området. Varför tar inte Åsa Romson den möjligheten?

Jag kommer lyfta frågan inom kort igen. Tyvärr är det nödvändigt.

Min fråga och Romsons svar nedan.

Fråga 2014/15:273 Ojnareskogen och bevarande av höga naturvärden

av Jens Holm (V)

till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

På Gotland finns naturtyper som tillhör Sveriges absolut mest artrika områden. Några av dessa har internationellt unika förekomster av olika naturtyper och arter. Det nuvarande skyddet av dessa områden är i dag bristfälligt, och ett antal befintliga Natura 2000-områden hotas dessutom av verksamheter som kan antas skada naturvärdet inom respektive berört område. Vår bedömning är att åtgärder skyndsamt behöver vidtas av regeringen. EU-kommissionen har även kritiserat Sverige för brister när det gäller Natura 2000-områden och att vissa naturtyper skyddas i för liten utsträckning. Inte minst berör detta unika naturtyper på Gotland.

I november 2014 underrättade Naturvårdsverket regeringen om tre verksamheter som berör utvinning av kalk på Gotland och som kan antas skada naturvärdet. En av dessa är Bunge Ducker (innefattande bland annat Ojnareskogen). Mark- och miljööverdomstolen handlägger just nu två ansökningar om utvinning av kalk på norra Gotland. Huvudförhandlingar kommer att hållas i dessa ärenden i slutet av mars och i mitten av april.

Länsstyrelsen på Gotland har för närvarande förslag på ytterligare områden att ingå i nätverket Natura 2000. I förslaget ingår bland annat utvidgning av Natura 2000-området Bästeträsk, innefattande Ojnareskogen. Förslagen är på remiss till den 5 mars och ska i slutet av månaden skickas till Naturvårdsverket för att sedan redovisas för regeringen, som anmäler områden till EU-kommissionen. Processen riskerar därmed att dra ut på tiden. Om regeringen uppdrar åt Naturvårdsverket att påskynda processen kan ett ökat skydd för hotade biotoper och arter påskyndas. Goda förutsättningar kan då även skapas för att i framtiden bilda nationalpark i de känsliga områdena runt Bästeträsk.

Med anledning av ovannämnda vill jag fråga klimat- och miljöminister Åsa Romson:

Avser klimat- och miljöministern att påskynda processen med bildande av nya och utvidgade Natura 2000-områden eller på annat sätt skyndsamt verka för skydd av de unika naturområden vars värden hotas av exploatering på norra Gotland?

Miljö- och energidepartementet
Klimat- och miljöministern samt vice statsministern
Till riksdagen

Svar på fråga 2014/15:273 av Jens Holm (V) Ojnareskogen och bevarande av höga naturvärden

Jens Holm har frågat mig om jag avser att påskynda processen med bildande av nya och utvidgade Natura 2000-områden eller på annat sätt skyndsamt verka för skydd av de unika naturområden vars värden hotas av exploatering på norra Gotland.

Norra Gotland hyser några av Sveriges mest skyddsvärda naturområden som inte har någon motsvarighet på andra ställen i Sverige. Redan idag ingår flera av dessa i det europeiska nätverket Natura 2000. För att möta resultat från Europeiska kommissionens utvärdering av den svenska delen av Natura 2000-nätverket samt för att identifiera nationella brister i nätverket gav regeringen i januari 2014 i uppdrag till länsstyrelserna att lämna förslag till nya Natura 2000-områden och kompletteringar av redan föreslagna områden. Uppdraget ska genomföras i enlighet med riktlinjer från Naturvårdsverket och redovisas till Naturvårdsverket senast den 27 mars 2015. Naturvårdsverket kommer efter att de är klara med sin analys att redovisa materialet till regeringen, som då bereder ett förslag till beslut om att föreslå nya områden och justeringar i redan föreslagna områden till Europeiska kommissionen. Länsstyrelsens arbete är i sin slutfas och jag anser inte att det nu är möjligt att förkorta redo-visningstiden.

Naturvårdsverket kommer också enligt uppgift att under mars besluta om en reviderad genomförandeplan för nationalparker 2015 – 2020, där det skulle kunna ingå förslag om nya nationalparker på Gotland.

Jag ser fram emot att få ta del av Naturvårdsverkets reviderade genom-förandeplan för nationalparker samt de förslag som länsstyrelserna

arbetat fram och kommer att aktivt ta del i den vidare processen med att färdigställa vår svenska del av Natura 2000-nätverket.

Stockholm den 11 mars 2015

Åsa Romson

Mals landsbygdsprogrammet ned av EU-byråkratin?

Att EUs jordbrukspolitik är en gigantisk byråkratisk och pengaslukande koloss är ingen nyhet. Men inom den gemensamma jordbrukspolitiken finns delar som iallafall är mindre dåliga, ibland faktiskt ganska bra saker. Det finns tusentals personer runt om i landet som arbetar med miljöfrågor på landsbygden inom s k Leader-program. Andra verkar för att hålla våra ängs- och hagmarker öppna, minska övergödningen, minska utsläpp av växthusgaser från jordbruket eller att öka den biologiska mångfalden. Sådana här ofta småskaliga miljöfotade jordbruksverksamheter brukar kunna räkna med ekonomiskt stöd ur det s k landsbygdsprogrammet, som är en del av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Varje medlemsland får skicka in ett förslag till landsbygdsprogram, med de (miljö)projekt som man vill genomföra till EU-kommissionen. Detta ska sedan godkännas av EU. Den nya programperioden har eg redan börjat och ska löpa mellan 2014-2020, men på grund av EUs trögmalande byårkrati har vi i Sverige inte fått vårt landsbygdsprogram godkänt ännu.

Idag på Miljö- och jordbruksutskottet fick vi en uppdatering från Näringsdepartementet om hur det går. Nja, sisådär, kan man kanske sammanfatta det som. EU-kommissionen har skickat in inte mindre än 333 (!) frågor till den svenska regeringen om det svenska förslaget till landsbygdsprogram. EU kritiserar allt möjligt; allt från klimatprojekt, stöd till djurskydd till via odling av bruna bönor på Öland. Ska det vara så svårt att få miljöpengar från EU? Ja, uppenbarligen…

Man undrar i sitt stilla sinne om all denna byråkrati är värt sitt pris? Nej, tycker jag. Det hade varit så mycket enklare om vi sluppit att betala in uppskattningsvis de 20 miljarder kronor av vår EU-medlemsavgift som går till den gemensamma jordbrukspolitiken (Sverige betalar ca 40 miljarder, ungefär hälften går till jordbruksstöd) för att vi sedan ska få tillbaka, i bästa fall, hälften efter väldigt mycket byråkratisk vånda. Vi borde kunna få ta tillbaka vår jordbrukspolitik; åternationalisera den.

Tänk om EU hade varit lika hård mot Europas banker som man har räddat med miljardbelopp…

OK, jag vet att jag ropar i mörkret, men jag säger det ändå: Skärpning EU!

Miljö- och klimatanförande

Snart är det dags för riksdagens debatt om utgiftsområde 20 i statsbudgeten. Området handlar om statens insatser för miljö och klimat. Med den borgerliga budgeten, med stöd av SD, innebär det dessvärre drygt 1,5 miljarder i satsningar som uteblir. Nedan det anförande som jag kommer att hålla.

UO20, anförande
I söndags kom jag hem från klimattoppmötet COP20 i Lima, Peru. Återigen missade världens länder möjligheten att fatta de nödvändiga besluten för att förhindra att vår planet går emot en okontrollerad och rent utav farlig klimatförändring. Egentligen är det här är inget som sker någon gång i framtiden. På många platser är faran redan här. Tuvalus premiärminister Enele Sopoaga, som talade på mötet, menade att för hans land handlade klimatförhandlingarna om att välja mellan liv och död. Sopoaga sa i sitt anförande, till hela klimattoppmötet: ”För mitt land handlar det här om huruvida vi ska få finnas kvar som land eller om vi kommer att försvinna.”

Ja, det låter dramatiskt, men klimatfrågan handlar om just liv och död. Jag kunde ha citerat många andra Syd-företrädare. Men jag tror, och hoppas, att alla härinne förstår att läget är akut och vi måste handla nu.

Det är frustrerande att de globala klimatförhandlingarna inte levererar de nödvändiga besluten. Å andra sidan finns det inget som hindrar oss i Sverige att snabbt ställa om till minskade utsläpp och att anpassa vårt samhälle till ett förändrat klimat. Och det var just det som var vitsen med den budget som regeringen lade fram och som hade Vänsterpartiets stöd. Budgeten innehöll några av de största satsningarna på miljö och klimat på mycket länge. En höjning av det här utgiftsområdet, nr 20 med drygt 1,5 miljarder bara för nästa år. Det här omintetgörs nu efter det att de borgerliga partierna och SD röstade ned regeringens budget den 3 december.

Med de lokala investeringsprogrammen – 200 miljoner kronor from nästa år, och 600 miljoner kr årligen from 2016 – skulle kommuner, landsting och företag få stöd för lokala investeringar i förnybar energi, hållbara trafiklösningar, energieffektivisering, åtgärder för beteendeförändringar och allt annat som skulle minska våra utsläpp och dessutom skapa många nya gröna jobb. Att lokala investeringsprogram har varit framgångsrikt tidigare visar utvärderingarna från tidigare klimatinvesteringsprogram. Det här stoppas nu av de borgerliga partierna+SD.

Vi skulle också ha gett ett välbehövligt bidrag – ungefär 200 miljoner kronor under mandatperioden – till att anpassa Sverige till det förändrade klimatet. Det här var satsningar som skulle ha handlat om att bygga om delar av våra städer, skydda oss mot havsnivåhöjningen och extremväder, säkerställa fortsatt livsmedelsförsörjning, skydda vårt grundvatten och att förhindra farliga skred. Ja, det är några exempel på det viktiga arbetet med klimatanpassning, som länge varit eftersatt i Sverige, som nu uteblir nu pga de borgerliga partierna och SD.

Våra myndigheter, t ex Naturvårdsverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, skulle ha fått ökade anslag för att koordinera arbetet med minskade utsläpp och anpassning. Det uteblir nu pga de borgerliga partierna och SDs budgetgenomröstning.

I Lima underströk alla länder vikten av vi gör vår hemläxa, särskilt vi i den industrialiserade delen av världen, vi som skapat klimatförändringen. Hur ska Sverige nu kunna göra detta med den borgerliga+SD-budgeten? Den som innebär neddragningar på över 1,5 miljarder kronor redan nästa år. Jag vill fråga Johan Hultberg M, Lena Ek C, Fredrik Malm FP, Magnus Oscarsson KD och Martin Kinnunen SD vad är er plan? Hur ska Sverige nu kunna vara trovärdiga på klimatområdet? Varför äventyrar ni våra barns framtid? Varför äventyrar ni livsbetingelserna för de miljontals människor som här och nu drabbas i världens små östater, i Bolivia, i Bangladesh, i Botswana och alla andra länder som är extra hotade av det förändrade klimatet? Johan Hultberg M, Lena Ek C och Martin Kinnunen SD, ni har talat innan mig, så jag kan inte ta replik på er, så ta replik på mig och berätta hur ni ska lösa detta. Det är här och nu vi måste föra denna viktiga debatt.

Vi vet att med nuvarande beslut och styrmedel kommer inte Sverige att nå 14 av våra 16 uppsatta miljömål. Våra miljömål är i praktiken hela det svenska miljöarbetet. Den biologiska mångfalden är en grundbult i detta. Någon liknade biologisk mångfald med ett flygplan. Det är mängder med små komponenter som tillsammans utgör en helhet. Alla delar behövs, annars kan inte flygplanet flyga, iallfall inte på ett säkert sätt. Vem skulle vilja sätta sig i ett flygplan där tre eller fyra viktiga komponenter inte fanns med? Det är där vi befinner oss idag i den svenska naturen. Skogsbruket drivs av enfald istället för mångfald. Sjöar och Östersjön växer igen. Djur- och växtarter dör ut. Kemikalier och utsläpp smutsar ned vår natur. Hela ekosystem hotas. Därmed riskeras hela grunden för vår välfärd – naturen.

Det var därför som vi lade fram ett fullt finansierat förslag i budgeten med de största satsningarna på mycket länge för att skydda mer av vår natur, för att sanera förstörda områden, för att rena Östersjön. Tack vare de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna blir det inget av det. Om vi lägger vår rödgröna budget bredvid den borgerliga+SDs ser att skillnaden i miljöansvar är påfallande. Jag vill nämna några exempel på satsningar som inte blir av, och nu talar jag bara 2015: 660 miljoner till skydd av värdefull natur. Nej säger borgerliga+SD. 350 miljoner för åtgärder för värdefull natur. Nej säger borgerliga+SD. 183 miljoner extra till sanering av förorenade områden. Nej säger borgerliga+SD. 75 miljoner extra till miljöövervakning. Nej säger borgerliga+SD. 75 miljoner extra till havs- och vattenmiljösatsningar. Nej säger borgerliga+SD. 35 miljoner extra till Naturvårdsverket. Nej säger borgerliga+SD. 20 miljoner extra till Havs- och vattenmyndigheten. Nej säger borgerliga+SD.

M, C, FP, KD och SD. I er budget kan banker, storföretag och Sveriges allra, allra rikaste räkna med mer pengar i plånboken. Alla andra får mindre; pensionärer, arbetslösa, låginkomsttagare och till detta kan vi också lägga vårt hårt sargade miljö. Det här är högerpolitik när den är som värst: Åt den som har skall varda givet. Det finansieras med ökade klyftor och miljösvek.

Jag har träffat mängder med företrädare från Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden, Greenpeace, biståndsorganisationer, företagare inom miljöteknikbranschen, vindkraftsbolag, miljöengagerade lokalpolitiker och många andra som tar miljö- och klimatfrågorna på stort allvar. De frågar mig; kan det verkligen vara sant att riksdagen avfärdar ökade satsningar på miljö- och klimatområdet. Varför?, frågar de. Det undrar jag också; varför gör ni så här; M, C, FP, KD och SD? Varför sviker ni miljön? Vi vill ha svar.

Jens Holm (V)

Nagoyaprotokollet ska bli svensk lag 2015

Klimat- och miljöminister Åsa Romson har svarat på min fråga om ratificering av det s k Nagoyaprotokollet. Glädjande nog lovar hon att protokollet ska ratificeras, d v s införas i svensk lag, under 2015. Detta borde ha skett mycket tidigare, men bättre sent än aldrig. Med en ratificering kommer utvecklingsländerna att få bättre skydd för sina biologiska resurser och kunna få ersättning för användandet av dessa. Nedan min fråga i sin helhet och ministerns svar (Romsons svar finns ännu inte på riksdagen.se).

Fråga 2014/15:42 Ratificering av Nagoyaprotokollet 
av Jens Holm (V) till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)  
På FN:s toppmöte om miljö och hållbar utveckling i Rio de Janeiro i Brasilien år 1992 enades världens länder om FN-konventionen om biologisk mångfald, det vill säga Convention on Biological Diversity (CBD). Konventionens övergripande mål handlar om att verka för en global samordning för bevarande av biologisk mångfald, ett hållbart nyttjande av naturresurser samt att skapa en jämlik och rättvis fördelning av tillgången till och nyttan med genetiska resurser.

Vid partsmötet i Nagoya år 2010 (COP 10) antogs den så kallade Nagoyaplanen där världens länder ställer sig bakom ambitiösa mål för att rädda den biologiska mångfalden till år 2020. Kopplat till detta finns också ett omfattande åtgärdspaket. I Nagoya kom man även överens om det så kallade Nagoyaprotokollet, som sätter internationella regler för hur genetiska resurser ska få samlas in och hur vinster från nyttjandet ska fördelas. Inte minst för utvecklingsländerna är det viktigt att protokollet omsätts i handling så att länderna kan få bättre kontroll över de genetiska resurser de förfogar över.

Nu har det gått mer än fyra år sedan toppmötet i Nagoya. Än så länge har Sverige inte ratificerat Nagoyaprotokollet. En mängd andra länder har däremot gjort det, bland annat vårt grannland Norge.

I våras införde EU en förordning om ingående av Nagoyaprotokollet. Sveriges tidigare miljöminister har i svaret på min skriftliga fråga 2013/14:618 konstaterat att dåvarande regering analyserade frågan om ratificering av Nagoyaprotokollet och EU-förordningen kring detta.

Med anledning av detta vill jag fråga klimat- och miljöminister Åsa Romson:

När avser klimat- och miljöministern att lägga fram ett förslag till riksdagen om ratificering av Nagoyaprotokollet?

Svar på fråga 2014/15:42 av Jens Holm (V) Ratificiering av Nagoyaprotokollet
Jens Holm har frågat mig när jag avser att lägga fram ett förslag till riksdagen om ratificering av Nagoyaprotokollet.

Nagoyaprotokollet om tillträde till och rättvis fördelning av vinster från nyttjande av genetiska resurser antogs vid det tionde partsmötet för konventionen för biologisk mångfald i Nagoya 2010. Vid samma möte antogs den Strategiska planen för biologisk mångfald med de 20 s.k. Aichi¬målen. Ett av Aichimålen anger att protokollet ska vara i kraft och tillämpas i överensstämmelse med nationell lagstiftning senast 2015.

Inom EU genomförs Nagoyaprotokollet till stor del med Europaparla-mentets och rådets förordning (EU) nr 511/2014 av den 16 april 2014. EU-förordningen som är direkt tillämplig genomför främst den del av Nagoyaprotokollet som rör åtgärder för användarnas efterlevnad. Förordningen innebär i huvudsak att den som använder en genetisk resurs eller en s.k. traditionell kunskap som rör en genetisk resurs måste visa tillbörlig aktsamhet i fråga om att följa de eventuella regler om tillträde som gäller i det land varifrån resursen eller kunskapen hämtas och visa tillbörlig aktsamhet i fråga om fördelning av den nytta som användningen av resursen eller kunskapen medför. Syftet med förordningen är att uppnå största möjliga harmonisering inom EU och därmed förenkla för användare som kan tänkas använda genetiska resurser i unionen.

Förordningen trädde i kraft den 12 oktober i år men väsentliga delar av förordningen börjar inte gälla förrän den 12 oktober 2015.

Medlemsstaterna är skyldiga att se till att förordningen genomförs på rätt sätt, bl.a. genom att införa sanktioner för användare som inte uppfyller förordningens krav och genomföra nödvändiga kontroller av användarnas efterlevnad samt ge råd och stöd till användarna.

Regeringskansliet analyserar för närvarande hur EU-förordningen ska kompletteras i svensk rätt och om ytterligare lagstiftning behövs nationellt med anledning av Nagoyaprotokollet. Arbetet är långt framskridet och en departementspromemoria med förslag till lagändringar med anledning av Nagoyaprotokollet och EU-förordningen kommer att skickas ut på remiss inom kort. Min ambition är att Sverige ska ratificera protokollet under 2015 i enlighet med målsättningen från Nagoya.

Jag avser att återkomma till frågan om ratificering i samband med att regeringen lämnar förslag om nödvändiga lagändringar för att genomföra protokollet.

Stockholm den 12 november 2014
Åsa Romson

 

Vi vill skydda det brandhärjade området

Jag skriver idag på DN-debatt om att Vänsterpartiet vill skydda det område som drabbades av skogsbranden i Västmanland. Vi har avsatt pengar i vår budget. Med ett regeringensskifte och med Vänsterpartiet i regeringen kan vi se till att det blir verklighet. Läs på DN-debatt eller nedan.

Vi vill skydda det brandhärjade området
DN debatt, 2014-09-08
21 namnkunniga professorer föreslår på DN-debatt 8/9 att det stora brandhärjade området i Västmanland ska skyddas som ett naturreservat. Det är ett mycket bra förslag, som vi i Vänsterpartiet föreslog redan för två veckor sedan (se VLT ”Vi måste lära oss av skogsbranden” 23/8).

Skogsbranden i Västmanland är den största i modern tid i Sverige. Debattörerna har helt rätt i att vi behöver skydda mer skog, inte minst i södra Sverige. Branden i sig är förstås tragisk på många sätt, men det positiva den har fört med sig är möjligheterna att kunna skapa ett stort sammanhängande område där flora och fauna får växa fram utifrån sina naturliga förutsättningar. Idag saknas just detta, när nästan all skogsmark är produktionsskog skapad av de stora skogsbolagen.

Vi noterar att statliga Sveaskog andra privata skogsägare verkar intresserade av att skapa någon form av skydd i området där branden tidigare drog fram. Men ska vi verkligen kunna skydda det eldhärjade området krävs politisk vilja. Professorerna riktar sig mot alla politiska partier, och även till miljöminister Lena Ek. Det är bra, eftersom området naturvård har fått lida hårt av regeringens neddragningar. Ska vi få ett naturskyddat område värt namnet krävs att regeringen anslår extra ekonomiska medel till dagens knappa anslag för skydd av värdefull natur.

Vi i Vänsterpartiet prioriterar miljö och välfärd framför stora skattesänkningar. Därför kan vi avsätta ökade anslag på 1,7 miljarder mer än regeringen för de närmaste tre åren för skydd av natur. Vi har alltså både den politiska viljan och har gjort de ekonomiska prioriteringarna för att kunna skydda det eldhärjade området i Västmanland.

Det är min förhoppning att svenskarna röstar fram en ny majoritet som kan bilda en regering där naturvården prioriteras långt högre än tidigare. Ett skydd av det brandhärjade området i Västmanland kommer då att vara högt på dagordningen.

Jens Holm (V), riksdagsledamot och miljöpolitisk talesperson