Hög tid att sätta mål för eko

Läs gärna mitt inlägg i ETC om ekologisk mat och regeringens svek.

Hög tid att sätta mål för eko
ETC, 2014-03-26
Om man inte vet vart man ska blir det som bekant lite si och så med var man hamnar. Om en grupp människor inte har ett mål för sin färd blir det ännu mer problematiskt. Det är precis där vi är idag när det gäller ekologiska livsmedel. Fram till 2010 hade Sverige som mål att 20 procent av jordbruksarealen skulle vara ekologiskt certifierad samt att 25 procent av maten i offentlig sektor skulle vara ekologisk. Det var bra med nationellt satta mål. Hela Sverige; branschen, lokalpolitiker, lantbrukare och privatpersoner hade något att sträva efter: Mer eko.

Men 2010 upptäckte den borgerliga regeringen att man inte nådde målen för ekologiska livsmedel. Vad gjorde man då? Satsade extra på det ekologiska? Spetsade till målen för att skynda på processen? Nej, ingetdera.
Landsbygdsminister Eskil Erlandsson har helt och hållet avskaffat målet om ekologisk mat i offentlig sektor. Och han tycker att det räcker med att endast 20 procent av jordbruksarealen är ekologisk till 2020. Alltså samma mål som egentligen skulle ha varit uppfyllt för redan fyra år sedan.

Dessutom avskaffar regeringen Miljöstyrningsrådet, vårt främsta verktyg för rådgivning kring hållbar offentlig upphandling, nu till sommaren. Regeringen tycker istället att endast Konkurrensverket ska få berätta för våra kommuner och landsting hur de ska upphandla. Samma konkurrensverk som gång efter annan sagt att det främst är fri konkurrens och lägsta pris som ska gälla vid offentlig upphandling.
Men det går att göra annorlunda. Se på Danmark där man konsumerar dubbelt så mycket ekologiska livsmedel som i Sverige. Där har regering och folketing satt upp målsättningar. Och där har man en strategi för mer eko. Det är hög tid att vi gör detsamma i Sverige. Vänsterpartiet vill att minst 30 procent av vår jordbruksmark ska vara certifierat ekologisk (idag ca 15 procent) och vi vill att hälften av all mat i offentlig sektor ska vara ekologisk till 2020 (idag ca 20 procent).

Mer ekologiskt är inte bara bra för den egna hälsan (att man slipper de flesta tillsatser och kemikalier). Eko är också ett sätt att nå våra 16 miljömål; mål som regeringen idag inte når. Ekologiska livsmedel kan spela en helt avgörande roll för att exempelvis nå målen om ”giftfri miljö”, ”ingen övergödning”, ”levande sjöar” och ”ett rikt odlingslandskap”, för att ta några exempel. 

Därför behöver vi ha tydliga målsättningar för eko. Det är genom att sätta upp gemensamma mål vi tillsammans kan röra oss åt rätt håll. Att lämna över ansvaret till den enskilde individen räcker inte.

Jens Holm (V), miljöpolitisk talesperson och riksdagsledamot

Klimat- och miljöanförande

Vi har just haft debatt om utgiftsområdet 20 i budgeten (jag vet, det låter tråkigt, men viktigt…). Läs gärna mitt anförande nedan.

Utgiftsområde 20, anförande
När jag läser i det här betänkandet börjar jag fundera kring regeringens prioriteringar. Det här är utgiftsområde 20 i regeringens budget. Det rör klimatet, biologisk mångfald, kemikalier, övergödning av våra hav och mycket annat. Vad ska vara viktigare än detta? I regeringens budget avsätter man knappt fem miljarder kronor till detta viktiga område. Då tänker jag på regeringens omfattande skattesänkningar under de sju år man har styrt. Totalt har man sänkt skatterna för 140 miljarder kronor. Med det s k femte jobbskatteavdraget blir det 12 miljarder till. Banker, storföretag och höginkomsttagare har särskilt kunnat dra nytta av detta. 140 miljarder jämfört med detta anslag på 5 miljarder. Det är nästan 30 gånger mer pengar till skattesänkningar. Är det verkligen en rimlig prioritering?

Jag säger det eftersom ni säkert vet att Vänsterpartiet vill anslå väsentligt mycket mer till miljö och klimatområdet i budgeten tillsammans med våra rätt ambitiösa satsningar på vård, skola och omsorg samt att skapa nya jobb till de som idag är arbetslösa. Jag säger det därför folk frågar ibland; hur kommer det sig att vänsterpartiet kan satsa så mycket mer pengar både nya jobb och på miljön? Jo, vi avvisar regeringens skattesänkarpolitik. Vi låter också det som smutsar ned få betala mer i form av höjda avgifter och skatter på utsläpp.

Det finns en röd tråd i vänsterpartiets politik, det är rättvisa och omtanke. Och det gäller även på miljöområdet. Vi vet att det är vi i den rika världen som skapat klimatkrisen. Det är vi som stått för över 70 procent av de historiska utsläppen. Därför måste Sverige och andra länder ta ansvar för detta. Därför lägger Vänsterpartiet fram förslag på nya skarpare klimatmål för Sverige och EU. Vi vill att utsläppen ska bringas ned till under 40 miljoner ton till 2020. Vi driver också att EU ska minska sina utsläpp med 40 procent till 2020. Vi gör inte som regeringen, som lägger över en tredjedel av vårt klimatansvar på andra länder, genom uppköp av billiga och osäkra utsläppskrediter. Vi gör allt på hemmaplan. Därutöver föreslår Vänsterpartiet ett nytt klimatbistånd med nya additionella medel, totalt fyra miljarder för de kommande tre åren.

Rättvisa och omtanke präglar också Vänsterpartiets politik alla andra områden i detta betänkande. Allt ifrån att sanera våra marker från gamla miljösynder, att skydda mer skog och mark, satsa mer pengar på miljöforskning, bättre skydd av vår havs- och vattenmiljö, mer klimatanpassning och mer pengar till internationellt klimatsamarbete. Ja, min uppradning skulle kunna bli ganka lång på allt inom miljö- och klimatområdet där vi tycker att regeringen inte gör tillräckligt och där Vänsterpartiet lägger konkreta förslag på vad som behöver göras. Egentligen kan väl allt sammanfattas i det faktum att regeringen skriver själv i den budget som vi nu debatterar att Sverige inte kommer att nå 14 av våra 16 miljömål med ”idag beslutade eller planerade styrmedel” (citat från budgetprop UO 20, s 54 samt fler andra ställen). Vi når inte miljömålen med idag beslutade eller planerade styrmedel… Borde då inte mer göras? Jo, självklart. Varför gör då inte regeringen mer? Min enda slutsats är att man prioriterar annat. Skattesänkningar är viktigare än att rädda vår miljö, enligt den borgerliga regeringen.

Så, helt avgörande är prioriteringar och resurser. Och här är skillnaden stor mellan den borgerliga regeringen, uppbackade av Sverigedemokraterna. Men jag tror också det handlar om något annat. Hela synen på hur miljöarbetet ska bedrivas. Jag tänkte på det när jag häromdagen genomförde den ritual som miljontals andra svenskar gör ungefär en gång i veckan. Jag tog mina gamla mjölkpaket, plastbyttor och konservburkar – travade allt i kartonger och papperspåsar och lastade på allt på cykeln och cykelvagnen och rullade iväg till återvinningsstationen. Ni vet, dessa gröna iglos som finns alldeles för långt bort från där människor bor. De är ofta överfulla och smutsiga. Ja, det är överlag krångligt att vara miljövän och lämna tillbaka förpackningar för återvinning. Men det skulle inte behöva vara så krångligt. För drygt ett år sedan lades ett utredningsförslag fram till regeringen om en mer resurseffektiv avfallshantering. Regeringen har lovat att i år lägga fram ett konkret lagförslag, en proposition, baserat på denna utredning. Men något sådant lagförslag har inte kommit. Och i ärlighetens namn, det kommer inte att komma innan valet heller. Varför?

Jag tror att det har att göra med att utredningen föreslår att kommunerna ska få ansvaret för insamling av förpacknings- och tidningsavfall från hushållen. Kommunerna skulle alltså kunna samla in detta tillsammans med den ordinarie insamlingen av annat hushållsavfall. Men regeringen vill inte detta. Regeringen vill istället att marknaden, producenterna, ska fortsätta att ha ansvaret. Man hoppas att producenterna ska kunna bygga upp en marknad för detta avfall. Regeringen vill inte ha en kommunalisering av ansvaret, trots att vi vet att resultatet skulle bli mycket bättre, i likhet med det som föreslagits av regeringens egen utredning. Jag tycker detta är ett exempel på hur regeringen sätter formen före innehållet i miljöpolitiken. Det är viktigare att hoppas på marknaden än att göra det rationellt och enkelt för svenska folket att bli av med sitt avfall. Det är inte acceptabelt. Men tyvärr är inte det här området det enda där regeringen hoppas på marknadens osynliga hand istället för att genomföra det som behövs för miljön.

Jag lyssnade igår på Internationella energiorganets, IEA, chefsekonom Fatih Birol. Han berättade bland annat att världens subventioner till fossil energi i fjol uppgick till 544 miljarder US dollar. Subventionerna till förnybar energi låg under samma tid på 101 miljarder USD. Alltså mindre än en femtedel. Det här är något som jag tror alla vi i den här kammaren ogillar. Så mycket pengar till det som smutsar ned. Så förhållandevis lite till det som är förnybart, framtidens rena energi. Men även vi i Sverige är en del av det här problemet. Naturvårdsverket går i rapporten ”Potentiellt miljöskadliga subventioner” (rapport 64559 igenom de svenska s k miljöskadliga subventionerna. Räknar man samman dessa landar de för svensk räkning på hela 50 miljarder kronor. Miljöminister Lena Ek har lovat en kartläggning och utfasning av dessa. Detta är också ett åtagande vi har från den stora konferensen om biologisk mångfald i Nagoya, Japan, 2010. En någorlunda bra kartläggning har vi redan. Men vad hände med utfasningen? Det är därför vi har lyft utfasning av de miljöskadliga subventionerna i vår reservation nummer 5. I svaret på vår reservation i detta betänkande kan vi läsa att regeringen arbetar med detta. Det står att regeringen arbetar med de ”icke skatterelaterade miljöskadliga subventionerna”. Regeringen har genom att skriva icke-skatterelaterade uteslutit en stor del av de miljöskadliga subventionerna, t ex nedsättningen av koldioxidskatten. Varför har man gjort denna omdefinition? Och jag undrar också varför själva utfasningen tar så lång tid. Varför det händer så lite? Därför bifall till vår reservation nummer 5.

Motioner 2013-2014

Den s k allmänna motionstiden är nu över. Det är då vi har möjlighet att skriva motioner om egentligen vad vi vill. Annars kan man endast lägga motioner på lagförslag – propositioner -från regeringen. Under denna AMT har vi i Vänsterpartiet lagt 127 motioner. En stor del av dessa rör miljö, klimat och djur på olika sätt. Några av våra bästa motioner finner du nedan.

Klimaträttvisa inför Warszawa och dess efterföljare klimaträttvisa
Vår stora klimatmotion där det mesta finns med: nya klimatmål för Sverige och EU, hur klimat, rättvisa och genus hänger ihop.

100 procent förnybart förnybart
Ställ om energisystemet till 100 procent förnybart senast 2040. Storsatsningar på vind, solenergi, energieffektivisering.

Kollektivtrafik kollektivtrafik
Fördubbla det kollektiva resandet, ökade statliga anslag, mer kollektivtrafik på vatten, alla trängselintäkter till kollektivtrafiken.

Hållbara matlandet – Sverige hållbmatlandet
Så här äter vi hållbarare i framtiden och stimulerar lokal och hållbar livsmedelsproduktion.

Minskad köttkonsumtion köttkonsumtion_minskad
Vänsterpartiet vill minska köttkonsumtionen både av miljö- och klimatskäl och för djurens skull.

Respekt för djuren djuren_respekt
Skärp djurskyddslagen, ge möjlighet till utevistelse för fler djur, minimera antalet djurtransporter, förre djurförsök, inför en djuretisk ombudsman, driv djurfrågor på det internationella planet.

Minkfarmning minkfarmning
Bort med pälsindustrin!

Biologisk mångfald biomångfald
Inför mål för ekologisk produktion (30 procent av jordbruksarealen och 50 procent av den offentliga konsumtionen till 2020), återinför stoppregeln, nationellt mål för bevarande av jordbruksmark, avskaffa miljöskadliga subventioner.

En långsiktigt hållbar skogspolitik skog_hållbar
Skydda mer skog, främja alternativa skötselmetoder, naturvårdsavgift, främja skogs- och naturturism, stoppa intensifieringen av skogsbruket.

Havsmiljö och fiske havsmiljö
Stärk Helcom, främja selektiva fiskemetoder, förbjud bottentrålning, ersätt de nykoloniala fiskeavtalen med hållbart lokalt fiske.

Hållbar sjöfart sjöfart
Bättre kväverening i Östersjön, förnybara bränslen, förarbevis för vattenskotrar.

Trafiksnål samhällsplanering samhällsplanering
Använd IT för minskade utsläpp, öppna nätverk, fri programvara, avståndsbaserat reseavdrag, mindre extrenhandel.

Kemikalier i vår omvärld kemikalier
Förbjud bisfenol a, stärk Reach, grönt kemikalieinstitut, förbjud azofärger, begränsa transfetter, gå före på nationell nivå, inga farliga leksaker.

Gruvnäringen gruvnäringen
Hårdare miljökrav på gruvindustrin, höj mineralavgiften.

AP-fonderna AP-fonderna
Nya etiska placeringskrav på AP-fonderna, främja förnybart, en av fonderna till en investeringsfond för klimatet.

Avveckla kärnkraften kärnkraften_avveckla
Vi börjar med minst två reaktorer nästa mandatperiod, sedan tar vi resten.

Utgiftsområdesmotioner
Detta är motioner på olika utgiftsområden (UO) i regeringens budget. Rätt tekniska motioner, men viktiga sådana eftersom vi skriver exakt hur mycket mer pengar än regeringen vi anslår till olika åtgärder.

UO7 uo7
Vår satsning på ett nytt additionellt klimatbistånd på 4 miljarder kronor på tre år.

UO20 uo20
Våra satsningar på miljö, klimat, biologisk mångfald m m.

UO21 uo21
Energi, miljöteknikfond, 100 procent förnybart m m

UO22 uo22
Kommunikationer: inga nya motorvägar – pengarna till kollektivtrafik, järnväg och cykeltrafik. Vi lägger 8 miljarder mer än regeringen redan nästa år.

UO23 uo23_560
Areella näringar: Hur jordbruket ska ställas om, Hållbara matlandet – Sverige, färre djurtransporter och handlingsplan för färre djurförsök.

Ojnareskogen

Förra veckan besökte jag Ojnareskogen, en gammal skog på norra Gotaland där företaget Nordkalk vill starta ett gigantiskt kalkbrott. Brottet ska bli 170 hektar stort och 25 meter djupt. Det tänkta området ligger mitt emellan två naturskyddsområden, Bräntings haid och Bästeträsk. Bästeträsk är Gotlands största sjö och en viktig dricksvattentäkt för norra Gotland. Ett storskaligt kalkbrott skulle garanterat äventyra kvaliteten på vattnet i sjön.

Hanteringen kring kalkbrottet är märklig och i sig oacceptabel. Tidigare fanns en s k stoppregel för att skydda områden med höga naturvärden från att bli täkter likt det Nordkalk nu vill starta. Men 2009 lyckades regeringen få

riksdagen att rösta igenom ett borttagande av den dåvarande stoppregeln (Vänsterpartiet var det enda partiet som röstade emot). Snart därefter fick Nordkalk tillstånd för kalkbrottet.

Ärendet har nu stoppats och väntar på besked från Högsta Domstolen. En dom väntas komma nu på tisdag kl 8.45.

För Vänsterpartiet är saken klar. Vi vill värna den unika natur som finns i Ojnareskogen samt lokalbefolkningens rätt till rent vatten.

Nedan några bilder från mitt besök:

ojnare_skövlat

Nordkalk har redan skövlat 15 ha skog

ojnare_snokmyren

Snokmyren

ojnare_grupp

Jag tillsammans med fältbiologer och lokala vänsterpartister

Ont om vårtecken i budgeten

Finansminister Anders Borg har presenterat regeringens vårbudget. För alla oss som sysslar med politik är en budget alltid lite av en högtidsstund. Nu måste regeringen bekänna färg och berätta hur de tänker lösa vår tids stora utmaningar. Men den här budgeten var ännu tunnare än väntat. En vårbudget ska främst innehålla kompletteringar till den budget som redan har lagts (i höstas). Och nog kan man tycka att det finns skäl till att göra en del kompletteringar.

1. Vi ser att arbetslösheten fortsätter att öka. Tidigare har Anders Borg talat om att arbetslösheten skulle minska nu i år. Så blir det inte, den fortsätter att öka. Var finns de stora investeringarna som knyter ihop att rädda klimatet och att också skapa nya jobb? Inte i den här budgeten iallafall. Är det inte märkligt att ha en regeringen som menar att lösa arbetslösheten är deras viktigaste fråga så händer det ändå så otroligt lite?

2. Förra veckan debatterade jag de missade miljömålen med miljöminister Lena Ek. Sverige har 16 s k miljökvalitetsmål. De ska vara uppnådda fram till 2020. I praktiken kan man säga att miljömålen omfattar hela vår miljöpolitik (även om jag skulle vilja ha haft med ett mål om vår miljöpåverkan i andra länder, för den är betydande), allt från skogen, till havet, kemokalier, biologisk mångfald och att rädda klimatet. Naturvårdsverket har konstaterat att med gällande beslut och styrmedel kommer inte 14 av de 16 miljömålen att nås till 2020. Det innebär i praktiken att verket säger att miljön inte kommer att kunna räddas. Naturvårdsverket kom dessutom med en liknande rapport redan förra året, med samma budskap: miljömålen nås inte! Detta borde förstås få regeringen på tåna och föreslå en mängd nya åtgärder för miljön. Vad skulle kunna vara ett bättre tillfällen än i vårbudgen?
     Men när jag söker i vårbudgeten hittar jag en riktigt ny satsning på miljöområdet och det är de 700 miljoner kronor som regeringen anslår extra till underhåll och drift av järnvägen. Det är bra. Men allt det andra då? Ingenting.

Det är tyvärr ont om vårtecken i budgeten.

Skogen och klimatet

Jag har just debatterat med landsbygdsminister Eskil Erlandsson om skogens roll som kolsänka eller källa till utsläpp. Jag ville veta om regeringen var beredda att avsätta pengar för skonsammare skogsskötsel, t ex i form av s k kontinuitetsskogsbruk (plockhygge, inte totalavverkning). Jag frågade också Erlandsson vad han hade för vetenskaplig bas för det s k trakthyggesbruk (kalhyggen) som är den helt klart dominerande skogsskötseln idag. Erlandssons svar gick mycket ut på att vi måste hugga mer skog för att vi behöver mer biomassa. Han kunde inte ge något vetenskapligt stöd för miljövinsterna med trakthyggesbruket, å andra sidan menade han att det inte rådde konsensus om de alternativa metoderna. Det senare kan jag möjligen instämma i, men om det inte finns väldigt goda skäl för de storskaliga avverkningarna, borde man inte vara lite försiktigare då? Och borde man inte anslå resurser för att hjälpa de skogsägare som vill ställa om sin skogshantering? Vi i Vänsterpartiet anslår ex vis 100 miljoner kronor per år för omställningsstöd till kontinuitetsskogsbruk.

På tal om vetenskapliga belägg. I fjol skrev flera professorer från Lunds universitet ett intressant inlägg på DN-debatt direkt riktat till Eskil Erlandsson där de menade att de svenska kalhyggena (hela 200 000 hektar per år) kan bidra till utsläpp på så mycket som 18 miljoner ton varje år. Det är drygt en fjärdedel av Sveriges totala utsläpp av koldioxid! Symptomatiskt nog valde Erlandsson att inte svara på den kritiken (som jag refererade nu i debatten). I fjol kom det en rapport i tidskriften Geosciences där forskare från bland annat Göteborgs universitet menade att utsläppen blir mycket större vid det konventionella skogsbruket än vid alternativa metoder. Detta handlar inte minst om att utsläppen av lustgas (som är 300 ggr starkare än koldioxid) blir mycket större samt att kalhyggen inte binder metan på samma sätt som om stora delar av skogen får stå kvar.

Eskil Erlandsson valde istället att upprepa som ett mantra att det är ”frihet under ansvar” som gäller i skogen. Skogen består av hela två tredjedelar av Sveriges yta. Det är nog ingen överdrift att säga att vi svenskar älskar vår skog. Barnen lekar i den och klättrar i dess träd, vi joggar och går ut med hunden i den, vi plockar bär och svamp, vi bjuder in våra utländska vänner och berättar stolt om floran och faunan i skogen, vi mediterar i skogen eller så betraktar vi den helt enkelt bara andäktigt. I ljuset av detta borde vi fråga oss om inte skogen borde ha en högre status inom politiken. Vi skulle aldrig säga att frihet under ansvar räcker för att ha kontroll över våra industrier och trafiken – för att ta två exempel. Men skogen. Då räcker det uppenbarligen med att lita på skogsägarnas goda intentioner. Och det finns ofta sådana. Men det finns också ett profitintresse i den andra vågskålen. Självklart kan man tjäna stora pengar på att snabbt hugga ned alla träd i en skog. Av det skälet räcker förstås inte frihet under ansvar.

Därför vore det inte så dumt med:

1. Skarpare lagsftiftning för att skydda skogen.
2. Mer resurser för att stimulera alternativa metoder.

Tyvärr blev svaret av det negativa slaget från landsbygdsministern. Men vi fortsätter att driva dessa frågor. Inte minst med vår motion En långsiktigt hållbar skogspolitik.

Läs också tidigare inlägg om skogen, där jag bland annat tar upp Maciej Zarembas viktiga artiklar i DN.

Pris på miljön?

Tillbaka efter ett mega-långt juluppehåll. Laddad med ny energi för att jobba för klimatet, djuren och global rättvisa, för att ta några exempel…

Lyssnade idag på lunchen på P1 om att sätta ett pris på s k ekosystemtjänster, något som drivs bland annat av Gretchen Daily, professor i biologi vid Stanford i USA. Oj, vad den här frågan är svår. Å ena sidan har vi klagat över att den traditionella ekonomiska teorin inte räknar in miljöpåverkan i ekonomiska kalkyler etc, å den andra, om man gör det sätter man ett pris på miljöförstörelse. Men vad händer om man kan betala för det priset? Ska man då kunna fortsätta att förstöra och föröda? Inplicit i prissättningen finns ju att något betalar, och när man har betalat ska problemet, enligt teorin, vara löst.

Och hur ska priset sättas? Troligen av en ekonomkår som jag överlag har ett lågt förtroende för (ekosystem är inte deras starka sida). Och priset sätts, som man diskuterar i dagsläget, utifrån ekosystemens bäring för människan. Det kan innebära värdet av fisken längs en kust eller träden i en skog, hur mycket de är värda i form av virke eller framtida papper. Vad vad är ett rent hav värt för fiskarna i havet eller en orörd skog för de djur som lever där eller för de människor som gillar att jogga eller meditera där? Går det öht att prissätta? Jag tycker att Mark Budolfsson, professor i biologi, Stanford, har viktiga invändningar i radioprogrammet. Detta talar för vad viktigt det är att ha med samhällsvetare – filosofer, sociologer, historiker m fl – i klimatomställningen, inte bara naturvetare eller ekonomer.

Frågan handlar så mycket om varför vi ska värdesätta miljön/naturen/ekosystemen. Om det görs för att vi sedan ska kunna tuffa på som vanligt (men betala ett pris för det) eller om det görs för att vi ska kunna visa på  värdet av miljön och att det i sig blir ett verktyg i ambitionen att skydda den bättre. Ja det är lite av knäckfrågan. Jag står för den senare linjen.

Bra iaf att vara tillbaka. Nästa vecka blir det ett spännande besök i Köpenhamn, måndag och tisdag, med Vänsterpartiets riksdagsgrupp. Vi ska träffa Enhetslistan och Socialistiskt Folkeparti, bland annat. På torsdag blir det interpellationsdebatt med Lena Ek om regeringens klimatvision inför 2050.

Vettlöst om vargar

Miljöminister Lena Ek går idag ut och föreslår en massjakt på vargar. Man tar sig för pannan över detta extremt oseriösa och destruktiva förslag. Läs gärna mitt pressmeddelande nedan.

Miljöminister Lena Ek säger att hon vill minimera den svenska vargstammen till 180 vargar. Vänsterpartiets riksdagsledamot Jens Holm kommenterar förslaget:

- Fullkomligt vettlöst. Det är helt i strid med all expertis på området, säger Jens Holm (V), riksdagsledamot.

För drygt ett år sedan föreslog regeringens utredare Lars-Erik Liljelund att den svenska vargstammen behövde bestå av ungefär 450 individer för att kunna uppnå en gynnsam bevarandestatus. Naturvårdsverket har i sin bedömning landat på 380 stycken.

- Lena Ek går ett fåtal mycket högljudda personer till mötes. Det här går helt stick i stäv med vad hennes egen utredning och ansvarig myndighet rekommenderar. Det är oseriöst. Regeringens politik för biologisk mångfald har havererat, säger Jens Holm.

DN, SR, AB

Motioner 2012-2013

Allmänna motionstiden avslutades förra veckan. Vänsterpartiet har totalt lagt 131 motioner. Nedan de motioner som jag har varit med och skrivit och de som har en tydlig bäring på miljö, klimat och djur. Nedan finns respektive motion med en riksdagsdirektlänk samt själva motionen i word. Läs den på det sätt som bäst passar dig.

För framtidens jobb: Budgetmotion_201213_fi_250
Vänsterpartiets budgetmotion. Här finns många av våra miljö- och klimatsatsningar.

Klimaträttvisa inför Doha och dess efterföljare: Klimat_v559
Vår stora klimatmotion. Här finns det mesta som vi vill göra på klimatområdet.

100 procent förnybart: 100procent_201213_n_300
Så här får vi 100 procent förnybar energi till 2040 (senast).

Energieffektivisering inom industrin: EnergieffektIndustrin_201213_v_606
Inför ett nytt PFE-program, energikartläggning till små och medelstora företag, fortsatt stöd till de kommunala klimatrådgivarna.

Solenergi: Solenergi_v605
Vi föreslår Sveriges största solenergisatsning. Någonsin.

Minska flygets klimat- och miljöpåverkan: Flyget_201213_sk_212
Det är inte OK att flygets utsläpp ökar. Inför klimatskatt på flyget, lägg ned Bormma flygplats och bygg en ekostad istället.

Biologisk mångfald: Biologiskmångfald_201213_mj_260
Vi vill återinföra stoppregeln i miljöbalken, skatt på handelsgödsel, höja skatten på bekämpningsmedel, reglera fisket i Natura 2000-områden m m.

En långsiktigt hållbar skogspolitik: Skog_201213_v_557
Skydda mer skog, främja alternativa skötselmetoder, gröna jobb i skogen, obligatoriskt samråd vid avverkning, inför naturvårdsavgift m m.

Arktis: Arktis_201213_u_205
Stoppa olje- och gasutvinning i Arktis m m.

Bistånd: Bistånd_201213_u_208
Inför klimatbistånd med nya additionella medel.

Internationell handelspolitik för rättvisa, jämlikhet: Handel_201213_n_206
Vår stora handelsmotion, bl a om hur vi ska ställa krav på EU och WTO för att handelspolitiken ska bli rättvis, jämställd och hållbar.

Sammanhållen järnväg och kollektivtrafik: JärnvägKolltrafik_201213_v_542
Bygg mer järnväg, öka underhållet, alla intäkter från trängselavgifterna till kollektivtrafiken m m.

En social och ekologisk bostadspolitik för alla: Bostäder_201213_c_400
Vår bostadspolitiska motion med många miljö- och klimatmässiga dimensioner.

Hållbar sjöfart: Sjöfart_201213_t_248
Stimulera förnybara drivmedel, mer godstransport på hav och sjö – mindre med lastbil, mer kväverening, rädda Gotlandstrafiken m m.

Cykeltrafik för miljö och hälsa: Cykel_201213_t_249
Öka cykelinvesteringarna, inför mål för mer cykling (minst 20 % av alla resor till 2020), ta med cykeln i kollektivtrafiken, nationell cykelsamordnare, cykelparkeringar vid järnvägsstationer, underlätta arbetspendling med cykel genom förmånlig beskattning.

Fri programvara: Friprogramvara_201213_n_205
Minskade utsläpp och mindre elektronikskrot med fri programvara, kompetenscenter för att öka användningen av fri programvara/öppna standarder.

Landsbygden: Landsbygden_201213_v_252
Bättre samhällsservice och mer småföretag på landsbygden, bredband till hela landet, mer eko-turism m m.

Försvarsmaktövningar i Vättern: Vättern_201213_fö_203
Försvaret vill kraftigt utöka flygåkandet och låtsasbomandet över Vättern. Nej säger vi till det.

Kemikalier i vår omvärld: Kemikalier_201213_mj_207
Stärk Reach, inrätta ett grönt kemikalieinstitut, mer miljötoxikologisk forskning, Sverige ska gå före och förbjuda flera farliga kemikalier ex vis azofärger och Bisfenol A.

Leksakers säkerhet: Leksaker_201213_c_202
Verka i Sverige och i EU för att göra leksakerna säkrare. Förbjud farliga kemikalier, metaller och doftämnen i leksaker.

Respekt för djuren: Djurenrespekt_201213_v_561
Djuretisk ombudsman, rätt till utevistelse, förbättra djurskyddskontrollerna, minska djurtransporterna, minimera djurförsöken, djurpoliser i hela landet m m.

Minkfarmning: Minkfarmning_201213_mj_202
Förbjud pälsdjursuppfödning.

En ansvarsfull rovdjurspolitik: Rovdjur_201213_mj_259
Lev upp till Art- och habitatdirektivet, årliga skjutprov för jägarna, bredda viltvårdsfonden, djurskyddslag även för de vilda djuren, förbjud lodjursfällor permanent m m.

Utgiftsområde 7: Bistånd_201213_u_281
Utgiftsområde 7, bistånd. Här finns vårt klimatbistånd med finansierat med nya additionella medel.

Utgiftsområde 20: Miljö_uo20_v560
Våra satsningar inom utgiftsområde 20, Miljö- och naturvård samt klimat.

Utgiftsområde 21: Energi_uo21_v610
Utgiftsområde 21, energi. Vi satsar på förnybar energi, forskning, energieffektivisering m m.

Utgiftsområde 23: Jordbruk_uo23_v550
Våra satsningar inom utgiftsområde 23, jordbruk m m. Skog, ekolantbruk och Hållbara matlandet – Sverige, är en del av innehållet.

Vill Ek rädda Ojnareskogen?

Jag ställer idag en fråga till miljöminister Lena Ek. Jag vill att hon ska göra Ojnareskogen till ett Natura 2000-område. Det finns ett gammalt förslag om detta. Ek skulle enkelt kunna ta upp detta på nästa regeringsmöte och fatta beslut. Kommer hon att göra det och att rädda Ojnareskogen?

Hör för övrigt Lena Ek just nu på Studio ett. Hon låtsas som hon inget kan göra. Men det kan hon alltså.

Se min fråga här eller nedan: ojnareskogen_fråga_Holm_Ek

2012-08-31
Till miljöminister Lena Ek (C)

Kalkbrytningen i Ojnareskogen
En stor miljötragedi pågår för tillfället i Bunge på norra Gotland.
Avverkning har inletts av Ojnareskogen för kalkbrytning. Området
är hemvist för unika växt- och djurarter och ingår i en mosaik av
värdefulla kalkhällmarker, våtmarker och skog. I direkt anslutning till
området ligger värdefulla Natura 2000–områden som riskeras negativ
påverkan av exploateringen. Ett kalkbrott innebär dessutom risk för
påverkan på Gotlands största dricksvattenreserv.

Tiden är nu knapp för att värna detta världsunika område. Enligt
uppgift finns redan ett gammalt beslutsförslag för att även ombilda
Ojnareskogen till ett Natura 2000- område. Detta har behandlats av
den förra regeringen, men avslagits. Min bedömning är att då det
redan finns ett befintligt beslutsförlag skulle regeringen inom kort
kunna föreslå även Ojnareskogen till ett Natura 2000-område och
därmed säkra ett världsunikt naturområde.

Avser ministern att på regeringsnivå lyfta frågan om att föreslå att
området Ojnaremyr och Bunge Ducker 1:64 blir ett Natura 2000-
område?

………………………………………

Jens Holm (V)