Läs gärna mitt senaste nyhetsbrev: Nyhetsbrev2012-03-09
Just nu undrar man om försvarsminister Sten Tolgfors ska ta sitt ansvar och avgå. Eller kommer han att försöka klamra sig fast? Att mörka del efter del om vapenfabriksbygget i Saudiarabien, håller inte. Dessutom var hans sätt, på Aktuellt häromkvällen, att argumentera för mänskliga rättigheter genom vapenaffärer under all kritik. Bra att vi i Vänsterpartiet nu kräver hans avgång. Oavsett om Tolgfors avgår är det viktigt att komma ihåg att det är hela regeringen som har ansvaret för vapenexporten och den här sunkiga Saudiaffären.
Kiribati
Läste i The Telegraph om öriket Kiribati som bokstavligen håller på gå under pga våra klimatutsläpp. Kiribati, likt Tuvalu, Mikronesien, Maldiverna och andra låglänta länder måste nu förhandla med andra länder om att förflytta sin befolkning dit. Sällan är begreppet klimatflyktingar tydligare än så. Vi får ta det som en uppmaning att skynda på våra minskningar.
Utsläppshandel – ökade utsläpp i Sverige?
Jag har just skickat in en interpellation till Lena Ek om EUs handelssystem med utsläppsrätter. I en ansökan för några veckor sedan vill Naturvårdsverket att svenska företag ska kunna få släppa ut 7 miljoner ton MER CO2 än vad man gör idag. Det tycker jag verkarm magstarkt. Läs interpellationen här: Sveriges ansökan om utsläppsrätter_IP
AGRA
Jag frågar också biståndsminister Gunilla Carlsson om vad det blev av den där utvärderingen av projektet AGRA, som jag fick ett löfte om vid vår interpellationsdebatt för knappt två år sedan. Frågan finns här: Agra_fråga2012-03-09
Bildt: ”Jag läser aldrig regeringens ståndpunkter”
Skrämmande eller bara lite lustigt? På EU-nämnden den 11 november i fjol var utrikesminister Carl Bildt där. Vi debatterade bland annat Afghanistan. Inför alla sammanträden i EU-nämnden får vi nämndsledamöter regeringens ståndpunkt i olika frågor. Ståndpunkten (eller ”positionen” som den kallas) formuleras genom ett skriftligt dokument där regeringen säger vad den tycker. Jag frågade Carl Bildt vad regeringen menade om någonting i positionspappret (det handlade om civila och militära insatser, jag gillar ju inte de militära). Bildt – som gärna sätter upp sina egna normer för hur en EU-nämndsförhandling ska fortlöpa – förstod först inte ens vad jag menade när jag hänvisade till regeringens ståndpunkt. När han sedan gjorde det svarade han frankt: ”Jag läser aldrig regeringens ståndpunkter.” Vad ska man tycka om det… Läs själv, anförande 50 i protokollet.
Varför kommer det här först nu? Jo, för att i ursprungsprotokollet var Bildts uttalande inte medtaget. Man kan fråga sig varför…
Jag har nu fått det formella svaret på min fråga om Acta, vänligen se nedan. Regeringen lägger nu den fortsatta implementeringen på is. Det är mycket positivt, då vinner vi minst ett år. Men vi ska inte hoppas på för mycket av EU-domstolens granskning av Acta. Alla aspekter kommer inte granskas – läkemdelesfrågan ex vis, läs Aftonbladets utmärkta ledare från igår. Dessutom är det troligt att domstolen kommer att komma fram till att det mesta av lagkraven redan är på plats i EU-länderna (Ipred är ju redan infört). Men, då ska vi fråga oss: vill vi ha detta på global nivå? Vill vi att kontrollen av internet och dess användare ska gå ännu längre? Vill vi göra det svårare att avskaffa Ipdred, den dag vi har majoritet för det. Ochsåvidare.
Men, vi har nu minst ett år på oss att mobilisera. Och det ska vi göra. Mot Acta.
Min fråga:
Skriftlig fråga 2011/12:419
ACTA
den 24 februari
Fråga
2011/12:419 ACTA
av Jens Holm (V)
till justitieminister Beatrice Ask (M)
EU-kommissionen beslutade i går att skicka avtalet ACTA till EU-domstolen för en juridisk granskning. Granskningen tros ta mellan 12 och 24 månader. En rad europeiska länder har beslutat att avvakta fortsatt implementering av ACTA. Från den svenska regeringen har vi ännu inte hört något. Granskningen hos EU-domstolen ger också EU:s medlemsländer en möjlighet att bidra med synpunkter om ACTA. Det vore intressant att veta om Sverige avser att göra detta.
Med anledning av behandlingen av ACTA i EU-domstolen vill jag ställa följande fråga till justitieminister Beatrice Ask:
Avser justitieministern att verka för att fortsatt implementering av ACTA i Sverige avvaktas?
Svaret:
Svar på skriftlig fråga 2011/12:419
ACTA
Svar på fråga
2011/12:419 ACTA
Justitieminister Beatrice Ask
Jens Holm har, med hänvisning till att EU-kommissionen planerar att hänskjuta ACTA-avtalet till EU-domstolen för en juridisk granskning, frågat mig om jag avser att verka för att fortsatt implementering av ACTA i Sverige avvaktas.
Mot bakgrund av den senaste tidens debatt om ACTA meddelade EU-kommissionen den 22 februari 2012 att man avser att hänskjuta ACTA-avtalet till EU-domstolen för en prövning av om avtalet på något sätt är oförenligt med EU:s grundläggande fri- och rättigheter, bland annat yttrande- och informationsfriheten.
EU-domstolens prövning av dessa frågor kommer att bidra till ett bra underlag inför EU:s och medlemsstaternas slutliga beslut i frågan om ett tillträde till ACTA. Beslutet att hänskjuta ACTA till EU-domstolen ändrar däremot inte i sig regeringens bedömning att avtalet är balanserat och i allt väsentligt ryms inom ramarna för svensk lagstiftning.
När det gäller den fortsatta hanteringen av frågan om Sveriges tillträde till ACTA avser regeringen givetvis att avvakta med att överlämna en proposition till riksdagen till dess att prövningen i EU-domstolen är avslutad.
Mer om EU-nämnden idag:
GMO
EU-kommissionen har länge försökt att underlätta för medlemsländerna att införa nationella begränsningar eller förbud mot genmodifierade grödor. Den svenska regeringen har tyvärr motarbetet detta. Idag beslutade en majoritet i EU-nämnden att det få bli ett slut på det. Nu måste Sverige backa upp det danska ordförandeskapets förslag som möjliggör för enskilda länder att införa begränsningar eller förbud mot GMO. Seger!
Colombia
EU håller påa tt förhandla fram ett frihandelsavtal med Colombia. Samtidigt är landet kanske världens farligaste för fackliga aktivister. Mänskliga rättigheter kränks dagligen. Människor dödas i den långa konflikten. Men detta perspektiv; mänskliga rättigheter, saknas i regeringens och EUs förhandlingar med Colombia. Dessutom kräver EU liberaliseringar av servicesektor m m. Så länge det ser så illa ut kan Vänsterpartiet inte ge vårt stöd till avtalet.
Frihandelsavtal med Marocko
Statssekreterare Gunnar Oom berättade att EU håller på att förhandla med Marocko om ett frihandelsavtal. Jag ställde frågan om det verkligen var lämpligt med ett frihandelsavtal med en brutal ockupationsmakt som Marocko? Till min förskräckelse fick jag det korta svaret att regeringen tycker att det är bra med ett avtal med Marocko. Hårresande!
Rio+20
Vi hade också en lång överläggning med miljöminister Lena Ek inför miljötoppmötet i Rio de Janiero, Brasilien i juni. Det kommer onekligen bli ett intressant och viktigt möte, men mycket saknas i den svenska positionen. Vi rödgröna lämnade därför en gemensam avvikande mening (reservation) där vi vill ha tydligare skrivningar om miljö, ekosystem och överlag att binda ihop miljö med social rättvisa.
Spännande EU-nämndsmöte nu på morgonen. Mest glädjande var regeringens besked om Acta.
Regeringen meddelade nämligen mig att man nu lägger Acta-avtalet på is. Detta så länge som frågan ligger hos EU-domstolen. Detta får ses som en otroligt viktig delseger för alla oss Actakritiker. Nu kommer vi ha minst ett år på oss att mobilisera motståndet mot Acta. Jag tror vi har alla chanser att vinna! Som ni vet har jag ställt en skriftlig fråga till Beatrice Ask om just detta. Nästa vecka får jag ett formellt skriftligt svar, men redan idag meddelade alltså regeringen sin position.
Ni med gott minne vet att jag interpellerat och kämpat mot Acta så gott det går här i riksdagen (och tidigare i EU-parlamentet), så ikväll får man fira!
Idag har jag, Jonas Sjöstedt och Ulla Andersson ett debattinlägg på DN-debatt om Vänsterpartiets klimatpolitik. Spännande ämne! Läs det gärna där eller nedan.
Så vill vi göra Sverige till en klimatpolitisk föregångare
DN-debatt 2012-02-27
År 2020 ska Sverige vara landet där vi har lyckats med utmaningen att både radikalt minska våra koldioxidutsläpp och skapa ett bättre samhälle med utbyggd välfärd och fler jobb. Från hela världen kommer politiker, forskare och företagare att besöka oss för att se hur vi gjorde det möjligt.
Att få ned våra egna utsläpp till en hållbar nivå innebär att vi tar vår del av ansvaret, men det är också det bästa sättet att påverka andra länder. Inte minst efter misslyckandet på FN:s klimatmöte i Durban krävs det nu länder som går före.
Men det är inte åt det håller Sverige rör sig i dag. Bara under 2010 ökade de svenska utsläppen av växthusgaser med hela 11 procent. Trots detta föreslår inte regeringen någon ny politik på klimatområdet, utan planerar tvärtom nedskärningar av miljö- och klimatbudgeten de närmaste åren. I den internationella miljörörelsens jämförelse av länders klimatpolitik har Sverige på några få år rasat från tionde till 34:e plats.
Denna handfallenhet inför klimatutmaningarna är nödvändig att bryta. Sverige behöver byggas om och klimatmålen höjas. Vänsterpartiet har förslagen för hur Sverige skyndsamt kan få ned utsläppen och samtidigt vara både en industrination och ett välfärdsland i framkant. Precis som på så många andra viktiga områden kan inte marknaden lösa problemen, utan det krävs politiska förslag och gemensamma lösningar för att gå framåt.
Vi vill att Sverige tar ansvar för situationen och skärper det svenska utsläppsmålet för 2020 till minst 45 procent, något som ska ske helt och hållet inom landet. Det är en nödvändig minskning som ska jämföras med regeringens målsättning att minska utsläppen i Sverige med 29 procent samt att köpa utsläppsrätter motsvarande 10 procentenheter. Vidare måste Sverige verka för att EU:s utsläppsmål skärps. På global nivå vill vi att Sverige ansluter sig till den progressiva rörelse av länder som vill begränsa temperaturhöjningen till max 1,5 grader.
De utsläppsrätter som Sverige i dag köper av andra länder har en mycket tveksam miljöeffekt, något som bland andra Riksrevisionen har kritiserat. Vi vill i stället se verkliga klimatinvesteringar i utvecklingsländerna. Det ska vara investeringar som bidrar till nya minskningar av utsläppen, inte sådant som skulle ha gjorts ändå. De ska inte heller användas för att nå vårt eget nationella klimatmål. För de kommande tre åren avsätter vi 4,5 miljarder kronor till detta nya klimatbistånd.
För minskade utsläpp i Sverige vill vi inrätta ett nytt investeringsprogram för klimatet riktat till kommuner, landsting och företag – Klimatprogrammet. Mellan 2012 och 2014 satsar vi tre miljarder kronor på detta, vilket kraftigt minskar utsläppen samtidigt som jobb skapas och ny teknik för export till utlandet främjas. Stödet ska bland annat kunna användas till utbyggnad av biogas, installation av fjärrvärme, övergång till biobränslen och energieffektivisering.
En nödvändig del i klimatomställningen är att flytta över fler godstransporter från väg till järnväg. Även tågets persontransporter måste fungera bättre så att fler känner att tåget är det pålitliga och snabba transportmedel det ska vara. Järnvägskapaciteten behöver därför utökas radikalt över hela landet. Det gör vi genom att de närmsta tre åren satsa drygt 17 miljarder kronor mer än regeringen på nyinvestering i järnväg, en investering som skapar i storleksordningen 17.000 jobb.
Vi föreslår ett klimatupprustningsprogram för hyresrätter där minst 40.000 lägenheter rustas per år. Det ger både en bättre boendemiljö för hundratusentals människor och minskade utsläpp. Även småhusen behöver anpassas vilket vi stödjer genom att rikta rotavdraget till energianpassning.
Ett viktigt sätt att få ned utsläppen är att främja klimatsmart konsumtion av livsmedel. Den svenska animaliekonsumtionen står för nästan lika stora utsläpp som utsläppen från Sveriges 4,4 miljoner personbilar och är därmed något man måste förhålla sig till. Vi vill därför att EU:s subventioner till köttproduktion avskaffas och vi vill satsa på mer vegetarisk mat i skolor och annan offentlig verksamhet.
Alla våra förslag är finansierade fullt ut. För att möjliggöra ytterligare viktiga steg i att bygga om Sverige vill vi jobba vidare med att se hur miljö- och klimatskatter ska utvecklas för att minska våra utsläpp. Intäkter därifrån ska gå till att finansiera investeringar i klimatomställningen. Principen är lika enkel som nödvändig – priset höjs på det som hotar klimatet och intäkterna investeras i det som är hållbart. Det blir en dubbel vinst för klimatet.
Ett av klimat- och miljöpolitikens största problem är att den har behandlats separat från den ekonomiska politiken. Regeringens skattepolitik är ett exempel på detta. Den prioriterar ökad privat konsumtion för dem som redan har det gott ställt, på bekostnad av den gemensamma välfärden. Samtidigt är det ett faktum att satsningar på offentlig konsumtion leder till mindre utsläpp än motsvarande satsningar på privat konsumtion.
Vänsterpartiets jämlikhetspolitik skulle göra att stora grupper fick det bättre ställt ekonomiskt medan däremot höginkomsttagare, den grupp som orsakar de största utsläppen, får stå tillbaka. Våra förslag om ökade resurser till vården, skolan, äldreomsorgen och övriga välfärden innebär därför att vi skapar ett samhälle som är bättre att leva i samtidigt som det också är bättre för klimatet.
Klimatomställningen kräver strategi och stor politisk handlingskraft. För att få ett målstyrt, effektivt och transparent klimatarbete bör det införas en statlig klimatbudget där alla klimatpolitiska satsningar och styrmedel samlas. En liknande modell har införts i Storbritannien med en bindande koldioxidbudget som bestämmer hur landets utsläpp av växthusgaser ska minska.
Vidare måste frågan få större tyngd på regeringsnivå. I dag ligger ansvaret för klimatpolitiken hos miljöministern som inte ansvarar för de områden där störst förändring behöver ske för att utsläppen ska minska, energisektorn och transporterna. Vi vill införa ett klimatdepartement som samlar alla de klimatpolitiska frågorna och möjliggör därigenom ett helhetsgrepp och effektivare åtgärder.
Situationen för vår planet är allvarlig men den går att göra något åt. För att det ska vara möjligt att bedriva en kraftfull klimatpolitik krävs det att den samtidigt är en politik för jämlikhet och fler jobb. Vänsterpartiet är det parti som har förslagen för detta. Vi är det nya klimatpartiet.
Jonas Sjöstedt, partiledare (V)
Ulla Andersson, finanspolitisk talesperson (V)
Jens Holm, klimatpolitisk talesperson (V)
Jag har skrivit en kort artikel om kontroversiellt svenskt CDM-projekt i norra Indien till senaste nyhetsbrevet för CDM-watch. Läs nedan (på engelska).
Swedish involvement in Indian hydro CDM questioned.
CDM-watch February 2012
Guest Article by Jens Holm, Member of Parliament (Left Party), Sweden
Large-scale World Bank hydro power project, non-additional, far-reaching effects on the local environment, local opposition and no compensation for the affected local community. That is in sum the hydro electric power CDM-project Rampur, Himachal Pradesh, Northern India.
The Rampur hydroelectric power project is a part of several mega projects in Himachal Pradesh, in northern India. It was registered as a CDM project in July last year and is a part of the World Bank fund, Umbrella Carbon Facility Tranche 2. Over the next 10 years, Rampur is expected to generate about 14 million carbon credits, to an estimated market value of 100 million USD. However, it is questionable whether it is additional. In 2004 the regional company SJVNL and the World Bank signed a deal on Rampur. But it was not until 2009 that they filed the application to become a CDM project. Many of the additionality concerns of the project cannot even be further investigated because one of the key documents, the investment analysis, is not publicly available. This in itself is an infringement of CDM rules.
Rampur is a “run of river” project, not a classical dam hydro project. Instead of damming up the river Sutlej a huge tunnel is now under construction. The tunnel will redirect the normal flow of the river and only a tiny part of the water will be kept in the normal river basin. Approximately 15km of the river basin will basically be dry due to the tunnel project.
The local community in the vicinity of the project and the organisation South Asia Network on Dams, River and People (SANDRP) has opposed the project. But the response from the regional government and the World Bank has been poor. When I visited India in February 2012 locals informed me about problems with dust, muck, drying up of ground water, negative effects on local agriculture and the occurrence of landslides due to the project. Many families need to be moved from the area. At the moment no compensation or other arrangements have been made for them.
In February the Swedish embassy was invited to a round table in New Delhi to discuss Rampur and other environmental issues with myself and eight other members of the Swedish parliament. The iWorld Bank officials who were invited unfortunately never turned up to the meeting. Himanshu Thakkar of SANDRP, however, attended the meeting and said: “This mega project has very little to do with climate but will have a detrimental effect on the local environment and people living in the area.. CDM was only a means to generate additional profit for the constructors long after the investment decision had been taken. This is not the type of project Sweden should support.”
This hydro project has gained attention in Sweden. The Swedish criteria for CDM projects states that Sweden only supports hydro projects of a small or medium scale. At 412 MW, this project is clearly large scale, both by Swedish and Indian standards. On 8 February this year Minister for the Environment Lena Ek told me that the criteria applies only to bilateral CDM projects, not projects that are part of multilateral funds (such as this one). The statement raises questions: should the environmental standards less stringent in World Bank funds? Why?
Acta ska nu granskas av EU-domstolen (ECJ). Visst är det positivt att ratificeringsprocessen nu stoppas upp i ett till två år. Men jag undrar vad denna domstolsgranskning egentligen ska leda till? Vad exakt är det ECJ ska granska? Såvitt jag förstått det bestämmer kommissionen vilka delar av Acta man ska titta på.
Man ska också komma ihåg att Acta inte är glasklar rättslig materia. Acta är öppet för en massa tolkningar åt än det ena än det andra hållet. Det är det som är problemet. Vad betyder exempelvis att internetleverantörerna (t ex Telia, Bredbandsbolaget) ska samarbeta med rättighetsinnehavarna (t ex Time Warner, Disney)? Kan det inte räcka med det blotta kravet/uppmaningen för att jakten på t ex fildelare ökar?
Vad kan kraven på hårde ingrepp mot misstänkta varumärkesintrång leda till när Indien skickar generiska läkemedel till Brasilien via en flygplats i Europa (som implementerat Acta)? Bara för att ta några exempel… Sånt frågade jag justitieminister Beatrice Ask om i förra veckans interpellationsdebatt. Jag tycker inte jag fick några klara svar.
Och det kommer inte heller vara glasklart för en domare i ECJ att veta vad man ska tycka om detta. Därför kommer de kanske inte tycka något. Jag hoppas jag har fel. Men jag tycker att det osar undanmanöver på långt håll.
Å andra sidan kan jag inte låta bli att glädjas en smula. Alla debattartiklar, insändare, mejlbombning, agerandet i riksdagen, EU-parlamentet och demonstrationer runt om i världen. Något har det iallafall lett till. Helt lomhörda kan inte ens en EU-kommissionär vara.
Nu undrar vi alla, förstås, hur vår egen justitieminister kommer att agera. Kommer Beatrice Ask att använda sin möjlighet att bidra med (kritiska) synpunkter till EU-domstolen? Kommer hon omedelbart att stoppa ratificeringsprocessen i Sverige i avvaktan på beslut från domstolen? Jag ska omedelbart ställa frågan till henne.
Förresten. Jag blev intervjuad av Sveriges Radio tidigare idag. Beatrice Ask har ju lagt fram förslag till datalagringsdirektiv i Sverige. Det är samma usla, gammalmodiga massövervakningslag som vi lyckades tillfälligt stoppa för ett år sedan. Men nu tror hon dessutom att det ska kunna träda ikraft redan den 1 maj. I år! Ett dåligt lagförslag blir etter värre av att forceras igenom.
Ekot, Hax, DN, Piratpartiet, Actabloggen
Den 7 februari avsattes Maldivernas folkvalde president Mohamed Nasheed under kuppartade former. Jag fårvånas över omvärldens tystnad. Jag har därför ställt en skriftlig fråga till utrikesminister Carl Bildt om detta. Läs nedan eller hos riksdagen.
Bra inlägg av Mona Sahlin m fl i SvD för några dagar sedan samt Maria Schottenius i DN kultur igår.
Utvecklingen på Maldiverna
Skriftlig fråga till Carl Bildt 2012-02-23
Den 7 februari tvingades den folkvalde presidenten Mohamed Nasheed i Maldiverna bort från sin post. Enligt Nasheed själv blev han avsatt under vapenhot. Förfarandet har av många beskrivits som en militärkupp. Den nya regimen står den gamle odemokratiske ledaren Maumoon Gayoom nära. Gayooms dotter Dhunya Maumoon har bland annat utsetts till minister i den nya regeringen. Maumoon Gayoom styrde Maldiverna under trettio år, 1978-2008, då oppositionen förtrycktes. Fria val hölls inte förrän 2008, då Mohamed Nasheed vann med klar majoritet.
Maldiverna är ny och bräcklig demokrati. Dessutom ett av de länder som är absolut värst hotat av klimatförändringarna, något som president Nasheed ofta betonat. Därför förvånas jag över det bristande engagemanget för Maldivernas sak. Jag kan inte heller se att Sverige eller utrikesministern har agerat på något vis mot det odemokratiska förfarandet i Maldiverna. Det är oroväckande att avsättandet av en demokratiskt vald president inte väcker större engagemang i omvärlden.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Carl Bildt:
På vilket sätt ämnar Carl Bildt agera mot det odemokratiska förfarandet i Maldiverna och för att demokrati ska upprättas?
Jens Holm
