EU, valdeltagandet och ansvarstagandet

Idag har jag varit med i radioprogrammet Obs, P1. Jag talade om det låga valdeltagandet och vad man borde göra åt det. Demokratisera EU, lyssna på folket eller lägg ned och satsa på något annat. Visst, men vad gör man i det korta loppet? Ogiltigförklara valet om färre än hälften röstar. Det är mitt förslag.

Läs hela inlägget här: eu_valdeltagande_obs.doc eller nedan.

EU, valdeltagandet och ansvarstagandet
Den 7 juni är det val till EU-parlamentet. Diskussionen om ointresset är redan igång. Enligt vissa undersökningar är det så många som två tredjedelar av svenskarna som inte ens vet om att det är val. Det är egentligen ingen nyhet. Ända sedan direktval till EU-parlamentet infördes, 1979, har bristen på folkligt engagemang varit den röda tråden. Då var det 63 procent som röstade. Sedan dess har valdeltagandet gått ned för varje val som genomförts. Vid senaste EU-valet, 2004, röstade färre än hälften av de röstberättigade européerna och i Sverige endast 37,9 procent.

Som sagt, diskussionen om hur att väcka intresset för EU-valet är redan igång. Vi måste bli bättre på att informera om valet, brukar det heta. Måste synas mer på gator och torg, samt i sociala medier säger vi i mitt eget parti. Med mer information ska det nog lösa sig.

Men om det inte gör det. Vems är egentligen felet? Istället för att stirra sig blind på mer information borde vi kanske fråga oss om folket inte har rätt att utkräva ansvar från det politiska etablissemanget. I vissa europeiska länder råder röstplikt. Den som inte deltar i valen kan straffas av samhället på olika sätt. Sålunda är valdeltagandet i t ex Belgien, Grekland och Luxemburg relativt högt.

Röstplikt är ingen bra lösning, utan är snarare ett uttryck för ett överhetsperspektiv. Staten och partierna moraliserar över medborgarnas låga intresse och straffar dem som inte deltar. Lösningar måste hittas på annat håll. Enligt mig är huvudproblemet EUs demokratibrister. EU har länge varit historien om överkörda folkliga opinioner. När folk får chansen att säga sitt i folkomröstningar röstar de ofta nej till ökad maktöverföring till Bryssel. Men EU-etablissemanget fortsätter enligt ursprungsplanen, nu senast med Lissabonfördraget i färskt minne. EU måste alltså ändras i grunden och bli mer demokratiskt och mindre centralistiskt.

Men det löser knappast något i det korta perspektivet. Vad ska vi göra nu när valdeltagandet kommer att bli katastrofalt lågt? Gråta krokodiltårar veckan efter valet och sedan fortsätta som vanligt? Nej, ett valdeltagande på under hälften är ett misslyckande, och då måste arrangörerna ta ansvar. Vi borde bestämma oss för en lägsta acceptabla gräns för valdeltagandet. Det brukar kallas för krav på kvorum.

I augusti 2007 ogiltigförklarades en folkomröstning i Lettland när för få röstade om huruvida pensionssystemet skulle förändras. När jag var i Italien för några år sedan lyckades nejsidan tyvärr stoppa ökade möjligheter för stamcellsforskning genom att uppmana till en nej-röst eller röstbojkott. Valdeltagandet blev följaktligen lägre än 50 procent, och valresultatet fick ogiltigförklaras. Enligt utredningen ”Folkomröstningar i Europa” hade hälften av de 32 undersökta europeiska länderna kvorumregler för folkomröstningar, dock inte Sverige. Kravet var att minst hälften måste rösta för att omröstningen skulle vara legitim (SOU: 2007:97). Det är bra för folkomröstningarnas trovärdighet.

Det är däremot inte lika vanligt med kvorumkrav i allmänna val. Faktum är att man oftast får vända sig till länder utanför EU för att hitta krav på minsta acceptabla deltagande i
parlamentsvalen. År 2007 införde Ukraina kvorumkrav på 50 procent till parlamentsvalen, i Ryssland krävs också att minst hälften av de röstberättigade deltar i de nationella valen. Andra länder med liknande minimikrav på valdeltagande är Moldavien, Makedonien och dessutom EU-landet Ungern.

Ett krav på minst hälften deltagande borde vara en rimlig gräns för kvorum i valen till EU-parlamentet. Om färre än hälften röstar är valet helt enkelt ett misslyckande och borde göras om. Kvorumkrav är snarare att sätta press på de som genomför valet: Se till att göra det så begripligt och attraktivt som möjligt! Det är också en uppmaning till partierna: Sätt upp kandidater på listorna så folk känner sig representerade och se till att motsättningarna tydliggörs.

Det är med en smula motvilja jag föreslår kvorumkrav till EU-parlamentsvalet. Det bästa hade varit om engagemanget i Europafrågor helt enkelt hade varit lika högt som i alla andra val. Men nu är det inte så, och då finns det en poäng att sätta press på de som arrangerar valet. Tids nog kommer sakfrågorna och de politiska motsättningarna fram i ljuset. Då kommer vi också att masa oss iväg till valurnorna.

Jens Holm (V) EU-parlamentariker

One thought on “EU, valdeltagandet och ansvarstagandet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s