Producera etanol eller spannmål för att mätta människor?
Köttskatt löser problemet
EU har som krav 5,75 procents innehåll av biobränsle för transportsektorn år 2010. År 2020 är målsättningen av 10 procent av allt bränsle ska vara biobränsle. Många befogande farhågor har rests för att dessa krav kommer att leda till att mer mark måste tas i anspåk för att odla exempelvis sockerrör för etanol eller raps, palmolja, vete, majs eller andra grödor som kan användas till att framställa förnyelsebart bränsle. Vad vi vet är att inte särskilt mycket mer mark finns kvar att ta i anspråk i världen. Inte heller kan odlingsmetoderna bli särdeles mycket effektivare. Det vi måste göra är att helt enkelt använda de odlingsarealer som vi har idag på rätt sätt.
En ofta bortglömd fråga i debatten är att det är köttindustrin som står för den riktigt stora spannmåls och arealanvändningen, inte biobränsleproduktionen. Köttindustrin använder en dryg tredjedel av världens spannmål, i EU handlar det om 70-80 procent. Talar vi om ytanvändning går den största delen av världens jordbruksmark till djurindustrin. Biobränsleanvändningen står för mikroskopisk andel (även om den växer kraftigt) om vi jämför med köttindustrin.
En av knäckfrågorna är alltså: givet EUs biobränslemålsättningar hur mycket mer odlingsmark behövs till 2010 respektive 2020? Samt: Varifrån ska detta ytrymme tas? Kristina Mohlin – magisterstudent på Chalmers i Göteborg – ger oss ett alldeles ypperligt och välunderbyggt svar på detta i hennes purfärska uppsats: Taxation of animal food in the EU (som pdf). Hennes slutsats är: Om vi beskattar köttet kommer köttkonsumtionen och därmed köttindustrins arealanspråk att minska. Hennes förslag är en köttskatt på cirka 15 kronor kilot för nötkött, och lägre för andra köttslag.
Mohlin konstaterar att 5,75 procentsmålsättningen kommer leda till krav på mellan 3,7 till 8,6 miljoner hektar (beroende på vilket biobränsle som används) ny odlingsmark. För 10 procentsmålet gäller 6,4 till 15 miljoner hektar ny odlingsmark. Det här är tvivelsutan stora arealer. Den totala jordbruksytan i EU är exempelvis 120 miljoner ha, i Sverige tror jag den samlade jordbruksarealen ligger på 3 miljoner ha.
Men det intressanta med Mohlins rapport är att hon just föreslår att mindre mark ska användas till foderproduktion för animalieindustrin. Detta alltså gehom en skatt på animalieprodukter. Genom en köttskatt på 15 kronor (1,7 euro) på nötkött och lägre på andra köttslag skulle vi frigöra 7,3 miljoner odlingsbar yta. Vi skulle på så sätt kunna uppnå 5,75 procentsmålet. För att nå 10 procentsmålet måste köttskatten vara något högre.
Man bör också tillägga att en inte oanselig del av framtidens biobränsle borde kunna komma från restprodukter inom celluosaindustrin. På så sätt borde ytkravet kunna minskas ytterligare. Dessutom borde ökade satsningar göras på tåg och kollektivtrafiken för att minska den totala andelen av trafikvolymer. Så kan vi minska den totala bränsleförbrukningen, vilket egentligen är det viktigaste kravet att driva.
Nu finns faktiskt lösningen. Så här kan vi undvika konflikten mellan livsmedelsförsörjning och biobränsle. Gör köttet dyrare! Inte bara miljön skulle vinna på det, utan också alla djur som slapp slaktas samt att vi själva skulle må bättre av en minskad köttkonsumtion.
Har rapporten blivit läst av vår miljöminister, Andreas Carlgren? Av jordbruksministern, Eskil Erlandsson? Annars är det hög tid.
P S Skrämmande fakta:
1 kg nötkött = 24kg CO2 (räknat i CO2ekvivalenter)
1kg nöt (fr mjölkind.) = 15kg CO2
1 kg fläsk = 5,5kg C02
1 kg ägg = 5,5 kg CO2
1 kg kyckling = 4,6kg CO2
1kg mjölk = 1,2kg CO2
Läs också de två utredningar som vänsterpartiet i riksdagen beställt om köttkonsumtion och köttskatt: RUT-kottskatt.doc RUT-kottkonsumtion.doc samt min och Toivo Jokkalas rapport Djurindustrin och klimatet.
Kommentarer
4 svar till ”Köttskatt är lösningen”
Eftersom vi använde 96 TWh diesel och bensin samt 2 TWh biobränslen (mest etanol) 2006 till inrikes transporter så ser jag det som ganska meningslöst. Vi har sedan 1990 ökat mängden olja vi importerar, vi har ökat inrikes transport och vi har ökat utrikes transport (internationell bunkring).
98 TWh till vägtransporter alltså. För 2 år sedan, det har ökat stadigt fortsätter det öka kanske vi har en 120 TWh i inrikes transporter, det är bara en 6 ggr ökning av biobränslen med 10% och fortfarande en 12.5% ökning av oljeanvändningen. Järnväg har vi ju mindre utav (i km) än på 1940-talet. En vindkraftpark tre gånger så stor som vi har kan ge el inkl överföringsförluster till hela tåg och spårtrafiken i Sverige. Hur mycket bränsle skulle man kunna producera med 3 TWh energi? Nästan inget alls skulle jag tro.
Sen räknar ni väl köttutsläppen som om de vore fossila, vilket de givetvis delvis är, men då ska man också räkna biobränslens CO2-utsläpp, vilket givetvis blir högre om vi ska köra Saab Biopower eller Volvo flexifuel som drar 1-1.5L beroende på körning.
Med högre el och energipriser kommer också Cellulosaindustrin som förbrukar mellan 49-50% av industrins energi använda så gott som all energi själva i framtiden. De är ju stora biobränsleanvändare idag, de använder nog flera gånger mer biobränsle energimässigt än t ex hela verkstadsindustrin förbrukar totalt oavsett energislag.
Finns ju också flera TWh att utvinna ur restprodukter i jordbruket, men att göra något annat än kraftvärme med det verkar slöseri.
Hälften av 1970 års inrikes transporter vore ganska lagom om vi kunde uppnå, då kan vi driva den till stor del med biobränsle. Men att gå från 100 TWh till 30 TWh är knappast realistiskt. Dessutom drar utrikes-transporterna vi bunkrar bränsle för mer än så. Den ser jag knappast hur vi kan minska, vi behöver importera våra konsumentprodukter och exportera våra industriprodukter. Om grejerna från Kina och Korea kan komma med tåg gör det ju en del skillnad dock. Och de vill de ju få igång, det kan vi nog fått till 2020. Men det påverkar knappast våra inrikes transporter.
För övrigt tycker jag att köttskatten bör utformas så den gynnar Krav-märkt eller annan certifierad ekologisk köttproduktion. Prismässigt bör det bli konkurrenskraftigt med konventionell köttproduktion. Men det kan tyvärr ta upp större arealer.
Skrämmande vilka felaktiga slutsatser du drar och vilken avsaknad av fakta du har. Det verkar som att du har som målsättning att minska köttkonsumtionen, inte att minska fossilbränsleanvändningen. Börja med att räkna på Sveriges siffror istället. Syd och mellaneuropa kan du inte räkna på eftersom de är överbefolakde områden. De kommer, precis som nu, att vara beroende av andra delar av världen för att få sin energi. Det finns stora landområden i andra delar av världen som kan producera mycket bioenergi, ryssland t.ex.
I Sverige kan vi utan problem odla bioenergi så det räcker till att ersätta alla fossila bränslen och kärnkraft utan att tränga in på åkermarken. Har du förresten glömt halmen i sammanhanget? När man odlar spannmål får man halm som restprodukt. Har du räknat på hur mycket energi den innehåller? Gör det!
Det finns många felaktigheter i din text, men det värsta är nog det som står längst ner på sidan där du anger vad en ko släpper ut i växthusgaser. Då har du antagligen räknat med metan och räknat om det till koldioxid. Detta resonemang är helt felaktigt eftersom metan snabbt bryts ner i atmosfären, och redan ingår i kretsloppet, därför ökar inte metangas från kor växthuseffekten så som fossila bränslen gör. Den fossila koldioxiden ackumuleras i atmosfären men det gör inte metanet. Tänk efter lite innan du skriver sånt här. Är du EU-parlamentariker så borde du ha lite större respekt för sanningen.
Du går oljeindustrins ärende när du fokuserar på oskyldiga kor istället för på problemet, den fossila energin.
Du kanske inte har tänkt på hur det här med metan fungerar, men då tycker jag att du ska göra det. Sanningen är viktig.
Metan som växthusgas har alltid funnits, och den ingår i ett kretslopp. Metan bildas överallt på jorden när växtdelar bryts ner. Så har det alltid varit. Metanet bryts sedan när det kommer ut i atmosfären och träffas av soljuset. Metanet bryts hela tiden ner i samma takt som det produceras. Helt ojämförbart med fossila bränslen. Skrämmande att människor går på lögnen om kor som klimatbovar. Ännu mer skrämmande när makthavare sväljer siffrorna utan att tänka efter och sedan sprider dom vidare. Hör av dig om du fortfarande inte har förstått sammanhanget så ska jag förklara närmare. Sanningen måste fram. Tänk på att koldioxidhalten bara ökar och ökar om vi inte gör nåt åt det. Metangashalten ökar inte längre.
Ska man verkligen ta bort köttproduktion
som kunde föda svältande människor för att göra
ett ineffektivt bränsle?
Är verkligen köttprodukton klimatfarligt?
eller är Etanolen verkligen klimatneutral?
Hela processen från odlingsmark
med brukandet och metanavgång och restprodukter
till färdig produkt ser nästan identisk ut både när det gäller köttproduktion och etanolproduktion med jäsprocess mm.
Att då påstå att köttproduktonen är klimatfarlig är obegriplig!
en tjur i sverige som ger 300kg kött kräver 0,5 hektar,
på 0,5 hektar kan man även få ut 1000 l etanol.
för varje bil som kör 1000 mil på etanol kunde alltså,
4 personer fått 200g nötkött var varje dag i ett år
dessutom hade man fått mängder med elektricitet över!
tillräkligt för att köra en elbil 600mil faktiskt!