Varför räddar inte regeringen Ojnareskogen?

Idag skriver jag i ETC om att klimat- och miljöminister Åsa Romson och regeringen med ett enkelt regeringsbeslut skulle kunna rädda Ojnareskogen på Gotland. Läs nedan el hos ETC.

Varför vill miljöministern inte rädda Ojnareskogen?
ETC debatt, 2015-03-25
Jag välkomnar inlägget i Dagens ETC (17/3) från ett antal företrädare från miljörörelsen om vikten av att skydda de unika naturvärden som finns på norra Gotland i form av Bästeträsk och Ojnareskogen. Men jag förvånas över att det är så tyst från regeringen, inte minst miljöminister Åsa Romson (MP).

Jag vet inte hur många gånger frågan har debatterats i medierna och i riksdagens kammare. Det har alltid varit såväl mitt partis som Miljöpartiets att de omistliga naturvärdena (ett antal så kallade rödlistade arter, grundvattnet, sjön Bästeträsk och själva Ojnareskogen) måste väga tyngre än företaget Nordkalks intresse av att starta ett kalkbrott.

Men nu är Åsa Romson tyst. Det är beklagligt eftersom det är här och nu hon verkligen skulle kunna göra skillnad. Länststyrelsen på Gotland har lämnat förslag om ett antal områden som föreslås få skydd i form av så kallade Natura 2000-områden. Ett av dessa områden är just Bästeträsk, i det område där Nordkalk vill starta ett stort kalkbrott.

En bortglömd dimension i debatten är det särskilda skydd mot täkter som tidigare fanns i svensk lagstiftning för områden med höga naturvärden, till exempel Ojnareskogen. Detta skydd, i form av den så kallade stoppregeln i Miljöbalken, avskaffades av den tidigare borgerliga regeringen 2009, med stöd av alla partier utom Vänsterpartiet. Nu lägger vi fram förslaget om att återinföra stoppregeln. Det skulle undanröja framtida konflikter mellan utvinning och naturskydd. Naturen skulle helt enkelt få det skydd den förtjänar i lagen. Men hittills har vi inte fått någon som helst indikation på stöd för detta från något annat parti, inte ens MP. Jag förvånas över detta och hoppas på ändring tills när vi röstar om detta i riksdagen om några veckor.

Jag hoppas också att regeringen nu sätter ned foten och bejakar länsstyrelsens förslag om att låta Bästeträsk, det vill säga området kring Ojnareskogen, bli ett Natura 2000, precis som de angränsade områdena redan är. Jag ställde just den frågan till Åsa Romson den 4 mars i riksdagen, men dessvärre utan positivt besked.

Det är märkligt och beklagligt, i synnerhet när det kommer från samma Åsa Romson som krävde just detta av dåvarande miljöminister Lena Ek. Romson sade följande i Sveriges radio 31/8 -12: ”Du borde i dagsläget utpeka detta till ett skyddat område. Varje dag på den här regeringens bord har ju möjligheten funnits att skydda området.”

Nu har Åsa Romson möjligheten i sin hand. Nu finns det dessutom ett konkret förslag från ansvarig myndighet. Det är ett enkelt regeringsbeslut det handlar om, men vi skulle ta ett stort steg framåt för att definitivt rädda Ojnareskogen och dricksvattnet på Gotland. Peka ut Bästeträsk som Natura 2000. Se sedan också till att stoppregeln återinförs i miljöbalken så att konflikter som denna inte ska behöva uppstå i framtiden.

Framtida generationer kommer att tacka en framsynt regering.

Recept – vegetarisk vecka

Idag var jag med i Nordengren och Epstein i P1 och pratade om Vänsterpartiets miljöpolitik. Jag och Lars Tysklind (FP) hade fått göra varsin veckomatsedel. Det blev ett bra samtal kring mat och klimat.

jensholm_epstein_p1

Min matsedel var förstås helt vegetarisk och såg ut så här

Jens Holm, Vänsterpartiet
Måndag: Potatis- och purjolökssoppa, med kikärter och bröd
Tisdag: Vego pasta carbonara (med kidneybönor i stället för bacon), med rivna morötter och äpple.
Onsdag: Koriandercurry, med ingefära och ris, med bön- och majssallad.
Torsdag: Tzaispett med klyftpotatis, jordnötssås och sallad (grönsallad och tomat). Pannkaka och sylt till efterrätt

Koriandercurryn, som är en slags linsgryta (men det låter mindre gott), hittar man receptet till ovan. Soppan lagar jag idag och lägger härmed ut (de andra recepten kanske kommer senare):

Potatis- och purjolökssoppa (4 pers):
600 gram purjolök
400 gram potatis
4 tärningar grönsaksbuljong
2 l vatten
två vitlökar
en kruka färsk koriander (om man vill)
lite skal från ekologisk apelsin (om man vill)
en halv burk med välsköljda kikärter

Hacka purjon (hacka hela, även den gröna blasten som går utmärkt att äta) och stek försiktigt med mycket olivolja, salt och vitlöken. Stek inte för länge; det får inte blir bränt. Skala potatisen och skär upp i mindre bitar. Lägg i och stek nån minut. Lägg i koriandern. Häll på vattnet och låt puttra (ca 20 min) tills potatisen blivit mjuk.

Har du barn? Mixa isåfall soppan så att den blir slät (annars gör du som du vill förstås). Sannolikheten för att barnen äter är större då. Häll i kikärterna och strimla i apelsinskalet. Smaka av med salt och vitpeppar.

Avnjut gärna med bröd. Smaklig måltid!

P S Varför apelsinskal? Jo, det är en enormt bra krydda som ger en fantastisk fräschör åt soppan. Ekologisk är bra av många skäl, men i synnerhet när man har i skal vill man inte ha en massa äckliga kemikalier i skalet. Man kan också pressa ut lite apelsinjos från apelsinen.

Varför kikärter? Det ger lite extra protein till soppan. Jag mixar dem inte när det ger lite för brödig smak och gör soppan för tjock. Ett annat proteinalternativ är att ha hummus till mackorna.

Om barnen tycker att soppan är för varm (vilket de alltid tycker), låt de pluppa i ett antal isbitar. Det blir både kul och soppan svalnar lite.

Vattenfall och ansvaret

Kväll kommer jag vara med på SVTs Agenda, om Vattenfalls brunkol i Tyskland. Vattenfall håller på att försöka göra sig av med sina fyra brunkolskraftverk med tillhörande gruvor till någon potentiell köpare. För det har de regeringens fulla stöd. Det är helt fel väg att gå.

Vattenfall äger vi helt och hållet tillsammans. Det innebär att vi kan bestämma vad vi ska göra med företaget. Att köpa kolkraftverk i Tyskland i början på 2000-talet var fel, likaså det holländska kraftbolaget Nuon tio år senare. Men det går inte att stoppa huvudet i sanden och tro att om man nu säljer sina kolinnehav så har man trollat bort problemen. De flyttar bara någon annanstans. Det enda raka vore därför att successivt avveckla brunkolsverksamheten och i samma takt investera i förnybar energi.

De främsta spekulanterna på Vattenfalls brunkol är det tjeckiska energibolaget EPH Energy. EPH ägs i sin tur av investmentbolaget J&T, med huvudsäte i Prag, Tjeckien. J&T är också registrerade på Barbados och Cypern, typiska brevlådedestinationer för företag som vill undvika att betala skatt. J&T är överlag ett tveksamt bolag. Förutom skatteuppläggen var de nyligen involverade i en skandal i Västindien med misstankar om mutor och penningtvätt. Och framför allt; J&T har inga som helst miljöambitioner.

Skulle J&T köpa brunkolen är ambitionen att tjäna så mycket pengar som möjligt. Det gör de genom att expandera verksamheten och öppna de nya kolgruvor som Vattenfall redan börjat planera för. Med dessa nya kolgruvor låser man fast energiverksamheten i ett fossilberoende för decennier framöver och med utsläpp som kommer att räknas i hundratals miljoner ton (Sveriges samlade utsläpp för ett år är knappt 60 miljoner ton).

Är det något vi vet så är det att vår redan hårt sargade planet inte klarar av så stora utsläpp. Utsläppen måste minska, och det är fort. Vi i Sverige, Tyskland och Europa har skapat den globala uppvärmningen, så vi har ett extra stort ansvar (inom klimatförhandlingarna talar man om den industrialiserade världens ”historiska ansvar”). Här har vi en möjlighet att förhindra att hundratals miljoner ton växthusgaser kommer att förpesta vår planet för decennier framöver. Det är klart att vi ska ta den.

Vattenfalls brunkol kan inte stängas ned över en natt. Men den borde rimligen kunna vara avvecklad till ungefär 2030. Då hinner man också bygga ut alternativen och satsa på en effektivare energianvändning. Man undviker faktiskt också att göra en ekonomiskt sätt dålig affär, något som en försäljning i dagsläget skulle bli.

Det förvånar mig att S-MP-regeringen inte ger Vattenfall just det uppdraget; en successiv avveckling av den tyska brunkolen. Inför valet lovade S och MP att Vattenfall skulle ”avbryta expansionen av brunkol”. Nu riskerar det att bli tvärt om. Det kan knappast vara en hållbar politik.?

Se också min interpellationsdebatt om detta med näringsminister Mikael Damberg från den 3 mars i år.

Ska TTIP säljas in med halvsanningar och lögner?

Förhandlingarna om handels- och investeringsavtalet TTIP förs som bekant i total lönndom. En av de känsliga frågorna rör maten. Vi vill ju inte ha försämrad mat, tvärt om finns det stora behov av att skärpa nivåerna för hur mat produceras. Många är rädda för att Europa kan komma översvämmas av genmodifierad mat, hormonbehandlat kött och klordoppat kycklingkött från USA om handeln släpps helt och hållet fri, som är tanken med TTIP.

EUs handelskommissionär Cecilia Malmström påstod för mig och Jonas Sjöstedt att GMO och hormonbehandlat kött var undantagna från TTIP-förhandlingarna. Se skärmdumpen nedan från hennes svar på twitter den 26/2 i år.

Malmström_TTIP_undantag Stämmer detta? Igår träffade vi (EU-nämnden och Näringsutskottet) Michael Punke, USAs vice-handelsminister och USAs regerings ansvarige för TTIP-förhandlingarna. Jag refererade just till vad Malmström sagt om GMO- och köttundantagen. Är det så att GMO och hormonkött är undantagna från TTIP?, frågade jag Punke. Handelsministerns tydliga svar till mig gick inte att ta minste på; ingenting är undantaget, inte GMO, hormonkött eller något annat. Punke menade att USA också har flera känsliga frågor som de kanske skulle vilja undanta från förhandlingarna, exempelvis ”Buy American”-kampanjen där man i USA uppmanar till uppköp av varor och tjänster som kommer från USA, något USA vill fortsätta med men EU anser vara i strid med frihandeln. Punke menade också att det var i strid med amerikansk lagstiftningstradition att undanta saker och ting.

Hur kan det komma sig att Malmström påstår att det finns undantag för vissa saker i TTIP? Man undrar i sitt stilla sinne varför EUs handelskommissionär påstår att några av de mest känsliga sakerna inte har med TTIP att göra? Är det verkligen med halvsanningar och rena lögner det här investerings- och handelsavtalet ska säljas in? Malmström borde förklara.

Intressant var också våra diskussioner kring investeringsskyddsklausulen, ISDS, i TTIP. Michael Punke inledde med att mena att det främst är EU som vill ha ISDS. USA har aldrig varit de största påskyndarna. Han menade också att det var europeiska länder som först kom på idén med investeringsskydd för företag i handelsavtal när man började med detta i slutet av 1940-talet. Enligt Punke har europeiska länder idag 1400 olika ISDS-avtal med olika länder, USA har endast ett 40-tal (tror jag han sa).

Denna distansiering från ISDS, som Michael Punke gav uttryck för, tycks följa ett generellt mönster. Ingen vill ta ansvar för att storföretag ska kunna stämma välfungerande rättsstater. Igår kunde vi läsa i Dagens Nyheter hur Cecilia Malmström fram till nyligen inte visste vad ISDS var för något och att hon är kritisk mot flera av de stämningar som storföretag lämnat in med just investeringsskydd som grund.

Om nu ingen vill ta ansvar för storföretagens möjlighet att stämma stater varför då ihärda med att ha kvar ISDS i TTIP?

Skydda Ojnareskogen

Jag har just fått svar från klimat- och miljöminister Åsa Romsonmin fråga om att inrätta ett Natura 2000-område i Bunge Ducker, nordöstra Gotland, där Ojnareskogen ligger. Länsstyrelsen på Gotland har föreslagit att området ska bli ett skyddat Natura 2000-område och regeringen skulle nu kunna bejaka det förslaget. Skulle man göra det skulle Ojnareskogen med största sannolikhet kunna räddas från att förvandlas till ett gigantiskt gigantiskt kalkbrott som skulle föröda naturen och grundvattnet för överskådlig tid.

Åsa Romson drev – med all rätt – tidigare just att området skulle bli ett naturreservat. Vad svarar hon mig nu? Tyvärr bara att hon vill avvakta? Jag undrar hur länge? För varje dag som går ökar risken för en dom som ger företaget Nordkalk klartecken för ett storskaligt kalkbrott. För drygt två år sedan sa Åsa Romson till dåvarande miljöminister Lena Ek ”Du borde i dagsläget utpeka detta till ett skyddat område. Varje dag på den här regeringens bord har ju möjligheten funnits att skydda området” (Sveriges radio, Studio ett, 31 augusti 2012).

Just det, varje dag har regeringen möjlighet att skydda området. Varför tar inte Åsa Romson den möjligheten?

Jag kommer lyfta frågan inom kort igen. Tyvärr är det nödvändigt.

Min fråga och Romsons svar nedan.

Fråga 2014/15:273 Ojnareskogen och bevarande av höga naturvärden

av Jens Holm (V)

till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

På Gotland finns naturtyper som tillhör Sveriges absolut mest artrika områden. Några av dessa har internationellt unika förekomster av olika naturtyper och arter. Det nuvarande skyddet av dessa områden är i dag bristfälligt, och ett antal befintliga Natura 2000-områden hotas dessutom av verksamheter som kan antas skada naturvärdet inom respektive berört område. Vår bedömning är att åtgärder skyndsamt behöver vidtas av regeringen. EU-kommissionen har även kritiserat Sverige för brister när det gäller Natura 2000-områden och att vissa naturtyper skyddas i för liten utsträckning. Inte minst berör detta unika naturtyper på Gotland.

I november 2014 underrättade Naturvårdsverket regeringen om tre verksamheter som berör utvinning av kalk på Gotland och som kan antas skada naturvärdet. En av dessa är Bunge Ducker (innefattande bland annat Ojnareskogen). Mark- och miljööverdomstolen handlägger just nu två ansökningar om utvinning av kalk på norra Gotland. Huvudförhandlingar kommer att hållas i dessa ärenden i slutet av mars och i mitten av april.

Länsstyrelsen på Gotland har för närvarande förslag på ytterligare områden att ingå i nätverket Natura 2000. I förslaget ingår bland annat utvidgning av Natura 2000-området Bästeträsk, innefattande Ojnareskogen. Förslagen är på remiss till den 5 mars och ska i slutet av månaden skickas till Naturvårdsverket för att sedan redovisas för regeringen, som anmäler områden till EU-kommissionen. Processen riskerar därmed att dra ut på tiden. Om regeringen uppdrar åt Naturvårdsverket att påskynda processen kan ett ökat skydd för hotade biotoper och arter påskyndas. Goda förutsättningar kan då även skapas för att i framtiden bilda nationalpark i de känsliga områdena runt Bästeträsk.

Med anledning av ovannämnda vill jag fråga klimat- och miljöminister Åsa Romson:

Avser klimat- och miljöministern att påskynda processen med bildande av nya och utvidgade Natura 2000-områden eller på annat sätt skyndsamt verka för skydd av de unika naturområden vars värden hotas av exploatering på norra Gotland?

Miljö- och energidepartementet
Klimat- och miljöministern samt vice statsministern
Till riksdagen

Svar på fråga 2014/15:273 av Jens Holm (V) Ojnareskogen och bevarande av höga naturvärden

Jens Holm har frågat mig om jag avser att påskynda processen med bildande av nya och utvidgade Natura 2000-områden eller på annat sätt skyndsamt verka för skydd av de unika naturområden vars värden hotas av exploatering på norra Gotland.

Norra Gotland hyser några av Sveriges mest skyddsvärda naturområden som inte har någon motsvarighet på andra ställen i Sverige. Redan idag ingår flera av dessa i det europeiska nätverket Natura 2000. För att möta resultat från Europeiska kommissionens utvärdering av den svenska delen av Natura 2000-nätverket samt för att identifiera nationella brister i nätverket gav regeringen i januari 2014 i uppdrag till länsstyrelserna att lämna förslag till nya Natura 2000-områden och kompletteringar av redan föreslagna områden. Uppdraget ska genomföras i enlighet med riktlinjer från Naturvårdsverket och redovisas till Naturvårdsverket senast den 27 mars 2015. Naturvårdsverket kommer efter att de är klara med sin analys att redovisa materialet till regeringen, som då bereder ett förslag till beslut om att föreslå nya områden och justeringar i redan föreslagna områden till Europeiska kommissionen. Länsstyrelsens arbete är i sin slutfas och jag anser inte att det nu är möjligt att förkorta redo-visningstiden.

Naturvårdsverket kommer också enligt uppgift att under mars besluta om en reviderad genomförandeplan för nationalparker 2015 – 2020, där det skulle kunna ingå förslag om nya nationalparker på Gotland.

Jag ser fram emot att få ta del av Naturvårdsverkets reviderade genom-förandeplan för nationalparker samt de förslag som länsstyrelserna

arbetat fram och kommer att aktivt ta del i den vidare processen med att färdigställa vår svenska del av Natura 2000-nätverket.

Stockholm den 11 mars 2015

Åsa Romson

Alporten med nolltaxa

Läser i The Guardian om att den franska alporten Chamonix har infört gratis kollektivtrafik. Detta som ett sätt att komma tillrätta med den dåliga luften i staden som ligger insprängt mellan höga alptoppar. Och antalet resor med kollektivtrafiken har trefaldigats sedan införandet. Avgiftsfri kollektivtrafik är en bra reform som prövats på fler ställen. När svenska Avesta införde nolltaxa (på Vänsterpartiets initiativ) ökade resandet med 80 procent och utsläppen minskade med 40 ton koldioxid per år. Även i Tallin har nolltaxan fallit väl ut.

Vilken stad står näst på tur?

FRA, NSA, livsmedel och fiske

Det har varit en hektisk dag i riksdagens kammare (debatt nonstop från 9.00 till 16.00). Vänsterpartiet lade idag förslag om att riva upp och göra om FRA-lagen samt att FRAs omfattande samarbete med USAs underrättelseorgan NSA ska upphävas och granskas. Det fick tyvärr inte gehör, inte ens Miljöpartiet röstade för, vilket förvånade mig.

Men debatten var rätt klargörande. Det är uppenbart att de flesta partierna i riksdagens kammare inte ser några problem med att FRA har ett långtgående samarbete med NSA. Man tycker också att dagens granskningsfunktioner av FRA fungerar bra (trots att det endast är tre partier, ja-sägarna S, M och FP som sitter i granskningsorganet SIUN) och trots att nästan allt är hemligstämplat.

Vill du se hela debatten kan du göra det här. Se också vår debattartikel från igår.

jensholm_kammaren2015-03-04Idag har vi i Vänsterpartiet också lagt fram förslag om skärpta straff mot de som fuskar med livsmedel, precis som föreslagit av Livsmedelsverket. Som bekant är det relativt riskfritt att fuska med livsmedel i Sverige. Ingen har hittills blivit fälld för det omfattande fusket kring den s k hästköttsskandalen för två år sedan. Vi har också lagt fram förslag på att minst 50 procent av maten i offentlig sektor ska vara ekologisk, detta senast till 2020. Vill du se den debatten finns den här. Dessvärre fick vi inte bifall för våra förslag, men vi kommer förstås fortsätta att driva dom.

Sist idag debatterade vi fiskeripolitik. Vi i Vänsterpartiet krävde att EUs nykoloniala fiskeavtal ska avskaffas och istället ombildas till biståndsprojekt för lokalt hållbart fiske i utvecklingsländer. Vi föreslog också ett förbud mot trålfiske i både Sverige och internationellt. Avslutningsvis krävde vi ett totalstopp för ålfiske. Ålen är som bekant extremt hotad och idag finns det ett förbud, men det beviljas många undantag (i dagsläget över 200 yrkesfiskare fiskar ål i Sverige, trots förbudet). Med ett totalförbud kan ålen ges en chans att återhämta sig. Även här stod vi ensamma vid våra krav. Tidigare hade vi MP med oss i dessa krav, men inte nu längre. Konstigt nog… Fiskedebatten ser du här.

Sist en fundering kring Miljöpartiet. Jag gillar egentligen inte att man lägger sig i andra partiers inre angelägenheter. Men jag vill ändå säga följande: Idag har Miljöpartiet röstat emot: att riva upp FRA-lagen, granska NSA-samarbetet, mot högre målsättningar för ekologisk mat (exakt de krav som MP faktiskt säger sig driva), mot förbud mot bottentrålning (vilket man tidigare drev) och mot totalförbud mot ålfiske (vilket man också tidigare drev). Skulle jag vara miljöpartistisk partisekreterare skulle jag vara rätt orolig vid det här laget. Det håller ett tag att rösta emot progressiva förslag med hänvisning till att ”beredning pågår” inom regeringen. Men vid en viss tidspunkt blir det helt enkelt för många svek. När den tidspunkten uppstår är jag inte rätt person att uttala mig kring. Men jag hoppas att MP själva har en aning om när den infaller.