Regeringen pressas om Förbifart Stockholm

Snart har jag interpellationsdebatt med infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd om intäkterna från trängselavgifterna i Stockholm och motorvägsbygget Förbifart Stockholm.

Enligt ny statistik minskar bilismen i Stockholm för fjärde året i rad. Hela grundtanken med Förbifart Stockholm är ökad bilism. Givet att denna positiva trend fortsätter behövs inte förbifarten. Pengarna borde istället läggas helt och hållet på kollektivtrafiken och för att se till att fler kan cykla och transportera sig till fots. Istället väljer regeringen att bygga Sveriges dyraste motorväg, Förbifart Stockholm, för någonstans mellan 29-60 miljarder kronor. I folkomröstningen om trängselavgifter röstade majoriteten för trängselavgifter i Stockholm samt att intäkterna skulle gå till vägar och kollektivtrafik. Regeringen införde trängselavgifterna, men intäkterna går endast till nya vägar, där Förbifart Stockholm fått mest. Det handlar hitills om intäkter på 1, 987 miljarder kronor, alltså inga småsummor (mer info om detta i det alldeles nya PMet från RUT: trängselintäkter_RUT2013-06-19) Kollektivtrafiken har inte fått ett öre. Oacceptabelt!

Förbifart Stockholm borde inte byggas, alla intäkter borde gå till kollektivtrafiken och insatser för ökad cyklism och fotgängare.

Detta är innebärden i mina två interpellationer. Du hittar dem nedan (den ena är ställd till miljöminister Lena Ek, men regeringen har bestämt att Elmsäter-Svärd ska svara på båda).

För övrigt blir jag upprörd över svaret som jag just fick från justitieminister Beatrice Ask om USAs säkerhetstjänst NSA och deras övervakningar av internettrafiken. Läs det här . Min fråga kan du läsa här.

Interpellation
2012/13:468 Minskat behov av Förbifart Stockholm
av Jens Holm (V)
till miljöminister Lena Ek (C)
Enligt myndigheten Trafikanalys (se pressmeddelande Bilkörningen ökar inte längre, www.trafa.se 27/3-13) har den genomsnittliga körsträckan för de svenska personbilarna minskat. Minskningen för 2012 var 0,7 procent jämfört med föregående år. Det här var fjärde året i rad som antal körda mil med bil minskade. Detta visar på en intressant trend. Från att bilismen har ökat år för år började faktiskt svenska folket att köra bil mindre från och med 2008. Sverige tycks följa en europeisk trend där bilen blir allt mindre viktig för att transportera sig. Enligt Trafikanalys statistik minskade nyregistreringen av bilar under 2012 jämfört med tidigare år i EU, däribland stora länder som Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien. Även i Sverige minskade nyregistreringen av bilar, från 327 000 år 2011 till 301 000 bilar år 2012.

I Stockholmsregionen är trenden av minskat bilresande ännu tydligare. Enligt Stockholms stads Miljöbarometer minskade antalet körda mil ännu mer i Stockholms stad samt Stockholms län än i rikssnittet. I Stockholms stad kördes 597 mil per invånare år 2008. År 2011 hade sträckan gått ned till 535 mil. Motsvarande siffror för riket var 672 mil 2008 respektive 645 mil 2011.

Trenden med färre bilar och kortare körsträckor kan nog delvis förklaras med den ekonomiska nedgången. Men det är också sannolikt att det vi ser är en del av en europeisk trend där man inom, främst, våra storstäder börjar finna andra lösningar än att färdas så mycket som möjligt med den egna bilen. Cyklandet ökar kraftigt över stora delar av Sverige, inte minst i Stockholm. Kollektivtrafiken skulle kunna växa mycket mer om det fanns erforderliga resurser för att bygga ut den. Bilpooler och samåkning är två andra intressanta beteendeförändringar som talar för samma sak. I framtiden kommer vi att färdas mindre med bil, inte mer.

I ljuset av detta är motorvägsbygget Förbifart Stockholm intressant. Motorvägsbygget bygger på ökad bilism. En del av finansieringen handlar också om detta. Förbifart Stockholm innebär också att de, lågt räknat, 40 miljarder kronorna tränger undan viktiga satsningar på kollektivtrafiken. Vi ser till exempel nu att inte ett öre av intäkterna från trängselskatten i Stockholm tillfaller kollektivtrafiken. Regeringen lägger i stället pengarna till att bygga Förbifart Stockholm.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet:
1. Har miljöministern gjort det ställningstagandet att bilismen inte kommer att öka i framtiden?
2. Avser miljöministern att verka för att planeringen av Förbifart Stockholm avbryts?

Interpellation
2012/13:448 Trängselskatt och kollektivtrafik i Stockholm
av Jens Holm (V)
till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Behovet av stora investeringar i kollektivtrafiken i Stockholmsregionen är mycket stort. De flesta stockholmare kan vittna om den underkapacitet som finns i tunnelbanan, pendeltågen, bussarna och tvärbanan. Det var nästan 20 år sedan tunnelbanan senast byggdes ut, då med sträckan Bagarmossen–Skarpnäck, 1994. Det är glädjande att till och med Moderaterna inser vikten av att bygga ut tunnelbanan i Stockholm. I augusti 2012 deklarerade statsminister Fredrik Reinfeldt att han ville bygga ut tunnelbanan och börja med en ny linje till Nacka (”M vill bygga t-bana till Nacka” Dagens Nyheter, 18/8 -12). Men om dessa satsningar ska komma till stånd behövs betydande finansiering. Precis som statsministern uttrycker borde staten ta sin del av det ansvaret.

En av grundtankarna med trängselskatten i Stockholm, som en majoritet av stockholmarna röstade för 2006, var att intäkterna skulle kunna finansiera utbyggd och förbättrad kollektivtrafik. På valsedeln stod följande: ”Miljöavgifter/trängselskatt innebär att avgifter tas ut i biltrafiken i syfte att minska köer och förbättra miljön. Intäkterna återförs till Stockholmsregionen för investeringar i kollektivtrafik och vägar.” Men sedan de borgerliga partierna fick regeringsmakten 2006 har inte en krona av intäkterna från trängselskatten gått till kollektivtrafiken.

I ett skriftligt svar till undertecknad den 22 maj (svar på fråga: 2012/13:504) angående när kollektivtrafiken i Stockholm ska få sin beskärda del av intäkterna från trängselskatten svarar ministern att hon har att förhålla sig till ”inte en utan 15 folkomröstningar angående trängselskatten”. Men trängselskatten tas ut helt och hållet inom Stockholm kommuns markområde, där Stockholm har planmonopol över markanvändningen. Beslutet om skatt har fattats i riksdagen, som en direkt konsekvens av det positiva resultatet i folkomröstningen i Stockholms kommun. Andra kommuner kan alltså inte styra över hur Stockholms kommun vill nyttja sitt markområde. Därför förvånar det mig att infrastrukturministern anser att resultatet från folkomröstningar i andra kommuner än Stockholms kommun ska ha relevans för användandet av intäkterna från trängselskatten.

Regeringen planerar för Sveriges dyraste motorvägsprojekt någonsin, Förbifart Stockholm. Den officiella prislappen för motorvägen är ungefär 29 miljarder kronor. Räknar man med räntekostnader och allmänna prisökningar torde slutnotan landa på en bra bit över 40 miljarder. Detta gigantiska vägprojekt riskerar att tränga undan viktiga resurser till kollektivtrafiken, inte minst den nya tunnelbanelinjen som statsministern utlovat. Ett klart exempel på det är hur regeringen nu använder intäkterna från trängselskatten till projektering och byggnad av Förbifart Stockholm. Det är ett svek mot alla stockholmare som röstade för trängselskatten med förhoppningen om en utbyggd kollektivtrafik. Man kan fråga sig när kollektivtrafiken ska få sin beskärda del av intäkterna från trängselskatten.

Jag vill med anledning av vad som anförts ovan fråga statsrådet:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att regeringen ska lägga fram en trovärdig finansiering för en kraftfull utbyggnad av kollektivtrafiken, inklusive utbyggd tunnelbana, i Stockholms län?
Hur ser tidplanen ut för att få till stånd ovanstående finansiering?
När kommer regeringen att leva upp till folkomröstningens resultat om trängselskatt i Stockholms stad och låta kollektivtrafiken få sin del av intäkterna från trängselskatten?

  • Facebook
  • Twitter

Ojnare vilken seger!

Vilken seger idag när Högsta Domstolen underkände processen kring Nordkalks planerade kalkbrott i Ojnareskogen, Gotland. Det är inte ofta man som politiker kan tacka jurister, men det gör jag idag: Tack HD för ett välavvägt beslut! Framför allt tackar jag alla aktivister inom Fältbiologerna, Greenpeace, lokalbefolkningen på Gotland och alla andra som har kämpat för Ojnareskogen. Nu har vi vunnit en viktig delseger för att skydda Ojnareskogen helt och hållet. Det som behövs nu är ett politiskt ansvarstagande:

1. Återinför den s k stoppregeln i Miljöbalken. Vänsterpartiet var det enda partiet som röstade mot att ta bort den. Nu ser vi att den behövs. Vi kommer att, återigen, lägga konkreta förslag för att den ska återinföras.
2. Området mellan Bästeträsk och Bräntings haid borde göras till en nationalpark i enlighet med Naturvårdsverkets förslag.

HDs dom väcker också en del befogade frågor kring tillståndsprövning överlag i Sverige? Går det alltid rätt till? I det här fallet visar ju HD att det inte har gjort det. Hur är det med andra storskaliga projekt med en enorm miljöpåverkan? Jag tänker exempelvis på Sveriges dyraste och mest miljöförstörande motorvägsprojekt någonsin, Förbifart Stockholm. Har allt verkligen gått rätt till där? Imorgon får jag chansen att debattera det projektet med ansvarig minister, infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd, då mina interpellationer kring trängselskatten i Stockholm och Förbifart Stockholm kommer upp (någon gång efter lunch, mest trolligt).

Läs Vänsterpartiets pressmeddelande om Ojnareskogen nedan.

En seger för naturen i Ojnare på Gotland
Pressmeddelande Vänsterpartiet, 2013-06-18
Högsta domstolen undanröjde idag tillståndet att bedriva kalkstenstäkt i Bunge på norra Gotland. Nordkalks tillstånd ska prövas på nytt av mark och miljödomstolen.
 
 -    Det är fantastiskt glädjande att hotet mot den unika naturen tillfälligt är stoppat. Det är även positivt att man gör en sammanhållen prövning för att se vilka effekter en täktverksamhet får på de Natura 2000- områdena som ligger vid det aktuella området, säger Jens Holm (v) miljöpolitisk talesperson.
 
- Området borde göras till en nationalpark, i enlighet med Natuvårdsverkets förslag. Här finns så pass unika växt- och djurarter som måste skyddas, liksom det rena vattnet i Bästeträsk.
 
-  Hela hanteringen kring Nordkalks ansökan visar att vi i Vänsterpartiet hade rätt när vi som enda parti motsatte oss borttagandet av den s k stoppregeln från Miljöbalken. Nu är det hög tid att återinföra den, säger Jens Holm.
 
Jag vill tacka Fältbiologerna, Greenpeace och alla gotlänningar som kämpat för Ojnareskogens bevarande. Utan alla de hade vi idag haft 170 hektar kalhygge och nedsmutsat vatten istället för den fantastiska Ojnareskogen som nu får stå kvar, säger Jens Holm som nyligen besökte Ojnareskogen. 

Läs gärna om Jens besök i Ojnareskogen.

  • Facebook
  • Twitter

Svar om övervakningssamhället

Idag svarar jag på Torbjörn Tännsjös, professor i praktisk filosofi, inlägg i Dagens Nyheter häromdagen. Jag tror inte att det är någon bra ide att släppa övervakningen fri. Läs mitt inlägg, Tännsjö har en naiv syn på staten, hos DN eller nedan.

Tännsjö har en naiv syn på staten
Dagens Nyheter, 2013-06-17

Torbjörn Tännsjö ska ha en eloge för att han lyfter den viktiga frågan om integritet och offentlighet i ljuset av den uppmärksamhet som skapats kring övervakningen som utförs av USAs säkerhetstjänst, NSA. Nej, ingen av oss gillar den traditionella bilden av ett övervakningssamhälle och ja, visst vill de allra flesta ha mer öppenhet. Men varför skulle det bli bättre att bejaka staters och storföretags möjligheter att snoka i våra privatliv. Det är väl inte den formen av öppenhet vi vill ha? Vi har trots allt goda möjligheter att genom lagar och allmän praxis värna vårt privatliv och integritet. Om man nu tycker det är viktigt. Det tycker jag.

Det finns ett grundläggande perspektivfel i Torbjörn Tännsjös resonemang. När Tännsjö talar om öppenhet gör han det ofta ur individnivå, gott så. Men det han föreslår innebär bara ökade möjligheter för stater och storföretag att ytterligare kartlägga våra liv. Tännsjö skriver att vi måste utgå från att allt vi gör tillgängligt också blir offentligt. I någon teoretisk mening kan det förstås vara så, men menar Tännsjö på allvar att vi inte ska värna vår rättighet till helt och hållet privat korrespondens? Det är inte för intet brevhemligheten finns inskrivet i våra lagar och Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.

Tännsjös resonemang bygger också på att vi har en god statsmakt som för allas bästa sorterar all information som samlas in om oss. Ibland kan det vara så, men vem vet en vacker dag är staten inte så god längre. Tyvärr finns många exempel på hur man i länder har röstat fram auktoritära regimer i allmänna val. Det är väl dumt att ge dem full tillgång till våra privatliv. Och framför allt kan ingen statsmakt – hur god den än vill vara mot sina medborgare – garantera hur myndigheter och tjänstemän i statens tjänst agerar. Jag instämmer med Piratpartiets Anna Troberg (dn.se/debatt 15/6) att register alltid kommer att läcka.

Nu kanske Tännsjö invänder att det inte ska göras några register. Eller att om sådana upprättas – vilket måste ske när så mycket information ska samlas in – ska det ske på ett öppet och transparent sätt. Men hur kan det garanteras? Och i vems intresse samlas informationen om våra liv in? Det är knappast långsökt att påstå att det kommer vara försäkringsbolagen och arbetsgivarna som noggrannast kommer att detaljstudera våra helt offentliga medicinska journaler, bara för att ta ett exempel. Vem blir vinnare på det? Knappast de som har diagnoser eller ofta är sjuka.

Förlängningen av Torbjörn Tännsjös resonemang skulle också ge storföretag som Google, Facebook, Apple och andra enorma möjligheter att kartlägga och övervaka oss. Vill vi verkligen det? Vad vet vi om dessa företag, mer än att de surfar på ett fantastiskt teknologiskt språng som i grunden håller på att förändra våra samhällen. Det ligger helt i deras intressen att samla in maximalt med information om varje individ på vår planet. Dessa preferenskartläggningar över oss kan sedan säljas vidare till andra företag.

Det är tråkigt och lite tröttsamt att Tännsjö upprepar det gamla vanliga argumentet om att vi frivilligt låter oss kartläggas: ”Men ni går ju frivilligt med i de sociala nätverken. Ni lämnar ju själva ut er på dessa.” Så brukar det låta. Men allvarligt talat, vad är alternativet? När alla ens kompisar är med på Facebook ska den 20-åriga studenten då av principiella skäl vägra? När man skaffar en e-postadress kan man förstås skaffa något udda konto, men man vill ju veta att det finns kvar om även två, tre eller tio år. Därför tar man det som är närmast på hyllan; alltså gmail eller hotmail. Och vad spelar det egentligen för roll, som en följd av datalagringsdirektivet måste ändå alla telekombolag lagra våra digitala avtryck. Tycker Tännsjö att vi som individer har ett stort manöverutrymme för att värna vår integritet? Tycker han verkligen inte att ansvariga politiker ska göra allt man/vi kan för att värna den enskilda individens integritet? Jag tycker det.

I hela detta verkar det finnas ett grundantagande som är lika naivt som synen på staten. Hur kan vi veta att de här företagen inte vill oss något ont? Eller hur kan vi veta att Google och Facebook inte har sina huvudkontor i Beijing eller Doha om tio år? Tror han fortfarande inte att det spelar någon roll?

Med FRA, Ipred och datalagringsdirektivet har det redan tagits stora steg närmare ett övervakningssamhälle. Och den teknologiska utvecklingen ger oss alla möjligheter att bygga upp ett sådant. Men vi har samtidigt också byggt upp sofistikerade politiska system och globala samarbetsmekanismer för att hantera svåra etiska avvägningar. Det är här vi alltid borde välja att sätta individens integritet i första rummet. Alternativet med total öppenhet kan låta fint som en utopisk idé, men givet dagens politiska och ekonomiska maktförhållanden är det helt livsfarligt utifrån den enskilda individens perspektiv. Låt oss därför säga det klart och tydligt: stater och storföretag kan göra helt livsfarliga saker med alltför mycket uppgifter om våra privatliv. Den stora utmaningen borde därför vara hur vi värnar individens integritet, inte hur staten och storföretagen ska ges ännu större möjligheter att kartlägga våra liv.

Jens Holm (V), riksdagsledamot och ersättare i justitieutskottet

  • Facebook
  • Twitter

Upphovsrätt anförande

Idag har vi debatterat förlängd upphovsrätt, något som vi motsätter oss. Läs mitt anförande nedan.

Upphovsrätt
2012/13:NU21, Förbättrade möjligheter till licensering av upphovsrätt
Anförande i riksdagens kammare
Jag vill börja med att instämma i det Jonas Eriksson, MP, sade om en ny förhandlingsordning och allmän rättshjälp för småföretagare. Det står vi bakom. Vi har också drivit krav på underlätta för fildelning och att Ipred-lagen ska bort. Men det tas inte upp i detta betänkande.

Jag vill därför fokusera på en bortglömd fråga i detta betänkande. Det handlar om den föreslagna förlängningen av upphovsrätten för musik. Idag är det 50 år efter det att en låt eller ett album spelades in som gäller. I detta förslag föreslås 70 år, vilket skulle vara en anpassning till det nya EU-direktivet på området. Jag tycker att 50 år i sig är en ganska lång tid. Om du spelar in en låt idag kan du alltså få ersättning för den ändå fram till 2063. Det är en rätt lång tid.

Det är bra och viktigt att de som producerar exempelvis musik får ersättning för detta. Men dessvärre tillfaller en mycket stor del av intäkterna från upphovsrättsskyddat material idag inte artisterna, utan till de stora bolag som äger deras rättigheter. En förlängning av upphovsrätten för musik ligger alltså helt i de stora skivbolagens intressen. Därför har de lobbat stenhårt i Europa för att upphovsrätten ska förlängas. Jag vet det. Jag satt själv i EU-parlamentet då detta förslag var aktuellt, under våren 2009.

Den 23 april 2009 röstade en majoritet i EU-parlmentet för en förlängning av upphovsrätten, från 50 till 70 år. Märk väl att alla svenska EU-parlamentariker röstade emot. Från vänster till höger. Jag höll anförande i parlamentet tillsammans med Moderaternas Christoffer Fjellner och Folkpartiets Olle Schmidt. Vi var lika mycket emot alla tre. Det var också den svenska borgerliga regeringen. I Svenska Dagbladet kommenterade justitieminister Beatrice Ask (M) den 23 april 2009 förslaget med följande ord: ”Förslaget påstås syfta till att förbättra för de musikartister som har det sämst ställt. Vi tycker dock att förslaget missar målet och främst gynnar skivbolag och väletablerade artister.”

Vi i Vänsterpartiet och Miljöpartiet är medvetna om att detta är ett EU-direktiv som ska införas i svensk lagstiftning, men vi tycker att Sverige borde kämpa med näbbar och klor mot det orimliga i att förlänga upphovsrätten. Vi tycker att den svenska regeringen ska driva detta på EU-nivå. I det här betänkandet bemöts detta av utskottsmajoriteten, högerpartier, SD och socialdemokraterna med att det inte skulle vara ”meningsfullt” och ”inte heller önskvärt”. (sid 19). Jag skulle vilja fråga er i de partier som står bakom detta, Moderaterna, Centern, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna, varför är det inte önskvärt att driva en begränsning av tiden för upphovsrätt? Det är ju det som vi i Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver.

I år är det 50 år sedan the Beatles spelade in She Loves You. Sedan dess har de och, framför allt, deras skivbolag tjänat rätt mycket pengar på den och andra låtar. De behöver inte mer pengar. Bifall reservation 1.

  • Facebook
  • Twitter

Anförande om upphovsrätt

  • Facebook
  • Twitter

Nyhetsbrev 2013-06-14

Läs gärna mitt senaste nyhetsbrev: Nyhetsbrev 2013-06-14 (PDF)

  • Facebook
  • Twitter

Ojnareskogen

Förra veckan besökte jag Ojnareskogen, en gammal skog på norra Gotaland där företaget Nordkalk vill starta ett gigantiskt kalkbrott. Brottet ska bli 170 hektar stort och 25 meter djupt. Det tänkta området ligger mitt emellan två naturskyddsområden, Bräntings haid och Bästeträsk. Bästeträsk är Gotlands största sjö och en viktig dricksvattentäkt för norra Gotland. Ett storskaligt kalkbrott skulle garanterat äventyra kvaliteten på vattnet i sjön.

Hanteringen kring kalkbrottet är märklig och i sig oacceptabel. Tidigare fanns en s k stoppregel för att skydda områden med höga naturvärden från att bli täkter likt det Nordkalk nu vill starta. Men 2009 lyckades regeringen få

riksdagen att rösta igenom ett borttagande av den dåvarande stoppregeln (Vänsterpartiet var det enda partiet som röstade emot). Snart därefter fick Nordkalk tillstånd för kalkbrottet.

Ärendet har nu stoppats och väntar på besked från Högsta Domstolen. En dom väntas komma nu på tisdag kl 8.45.

För Vänsterpartiet är saken klar. Vi vill värna den unika natur som finns i Ojnareskogen samt lokalbefolkningens rätt till rent vatten.

Nedan några bilder från mitt besök:

ojnare_skövlat

Nordkalk har redan skövlat 15 ha skog

ojnare_snokmyren

Snokmyren

ojnare_grupp

Jag tillsammans med fältbiologer och lokala vänsterpartister

  • Facebook
  • Twitter

Ta ansvar för övervakningen

Läser om datorteknikern Edward Snowden som nyligen har avslöjat USAs säkerhetstjänst, NSAs, storskaliga övervakning av miljontals människors elektroniska kommunikation. Han riskerar nu att sitta inspärrad i fängelse för resten av sitt liv och bli klassad som persona non grata i sitt eget land, USA. Killen är 29 år. Jag hoppas det inte ska bli fallet. Edward Snowden borde betraktas som dissident eller en potentiell politisk fånge; en person som med öppna och fredliga medel motsatt sig sitt lands orättfärdiga metoder. Glöm inte att USA befinner sig i krig mot ”terrorism”. Redan nu har tusentals oskyldiga drabbats, bland annat som en följd av att de hamnat i register. Edward Snowden har avslöjat en viktig komponent i detta krig. Nu vill han söka asyl i Island. Det kommer att bli svårt eftersom han måste ta sig dit för att kunna söka det skyddet. Tänk om någon modig nation istället kunde sträcka ut sin hand och erbjuda Snowden ett skydd mot den häxjakt som amerikanska myndigheter nu garanterat nu inlett mot honom? Aftonbladets kulturchef Åsa Lindeborg för idag ett sådant resonemang. För 40 år sedan hade Snowden kunnat få en fristad i Sverige som desertör till Vietnamkriget. Hur står vi idag upp för de som värnar våra grundläggande friheter?

Vad har vi förresten för garantier för att vår e-post inte ligger i ett register hos NSA? Vi korresponderar ju via Google, Facebook, Hotmail o s v. Vad som kanske är ännu mer upprörande är att flera svenska myndigheter har sin korrespondens via dessa företag – som samarbetar med USAs säkerhetstjänst. Här borde Sverige agera. Jag kräver idag att justitieminister Beatrice Ask ska göra det hon kan för att säkerställa att korrespondens med våra myndigheter inte kan hamna i ett övervakningsregister i USA.

  • Facebook
  • Twitter

Luften i Förbifart Stockholm kan döda 20 bilister varje år

Läs gärna vårt inlägg ”Luften i Förbifart Stockholm kan döda 20 bilister varje år” i dagens DN. Läs det där eller nedan.

Luften i Förbifart Stockholm kan döda 20 bilister varje år
Dagens Nyheter Stockholmsdebatt, 2013-06-08

Förbifart Stockholm kommer att bli Europas längsta motorvägstunnel – en sexfilig motorväg i tunnel under vattnet innebär en luft som inte går att andas. Enligt miljökonsekvensbeskrivningen för projektet kommer minst 20 trafikanter årligen att dö en förtida död till följd av den dåliga luften i tunneln. Störst risk att dö eller skadas av luften har barn.

Pröva själv att låta bilen gå på tomgång en stund inne i garaget, och fundera sedan över om du vill andas den luften varje dag på väg till jobbet? Och om du vill att dina barn ska åka med?

Halterna i tunneln av bland annat kväveoxider och partiklar kommer att överstiga gränsvärdena för uteluft med mer än 100 gånger. Detta har Trafikverket tidigare lovat att lösa men de har nu helt enkelt gett upp. Det är inte tekniskt möjligt. Den enorma mängd giftiga ämnen som produceras i den tillslutna tunneln kan inte sugas ut fort nog på grund av luftturbulens.

När de inte förmår förbättra luften väljer de i stället att på ett cyniskt vis ändra mätmetoderna. I stället för att mäta luftens kvalitet väljer Trafikverket att mäta inne i moderna bilar med fungerande luftfilter. Mätningen gäller alltså endast i den bästa av världar, i den bästa av bilar. Det kommer alltså att krävas en form av personlig skyddsutrustning för att färdas i tunneln. Detta är unikt för svensk miljölagstiftning och fullständigt oacceptabelt. Aldrig tidigare har det byggts allmänna utrymmen som man vet kommer att vara starkt giftiga och där den enskilde medborgaren får ansvaret att inte skadas.

Och detta ska dessutom bli norm för all tunneltrafik i hela landet. Hur ska en bilist eller en passagerare veta hur bilens filter fungerar och vad en trasig ruta innebär för risker i en giftig miljö? Det finns en mängd vardagliga situationer vi alla kan känna igen oss i, och som i Förbifart Stockholms tunnel innebär direkt livsfara. Även inne i de bästa av bilar blir det höga halter. Hur höga tänker Trafikverket berätta nu i juni, då man tvingas väga antalet döda per år på grund av dålig luft mot politikernas krav på en sexfilig motorväg.

Det är de små partiklarna, exempelvis sotpartiklar från avgaser, som lättast tar sig in i fordonen trots att ventilationen är påslagen. Forskning som görs vid Yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet tyder alltså på att Förbifart Stockholm kommer att leda till minst 20 förtida dödsfall per år bland dem som åker i tunneln – det innebär 1.600 dödsfall fram till 2100.

Tunnlar saknar helt bindande regler för luftkvalitet, möjligen för att man aldrig tänkt sig att någon skulle bygga 18 kilometer långa tunnlar som delvis går under vattenytan. Trafikverket avgör därför nu själva var ribban ska ligga för att möjliggöra ett projekt som de redan investerat pengar och prestige i.

Starten av motorvägsbygget är redan försenad och fördyrad. Med överklaganden och protester från boende fördröjs byggandet av denna omoderna och klimatfientliga motorväg ytterligare. I en tid när alla politiska partier är överens om att stoppa all användning av fossil energi till senast 2050 är ett jättelikt motorvägsbygge ett monumentalt misslyckande, som ökar bilismen med runt 25 procent när alla är överens om att den ska minska minst lika mycket.

Som professorerna vid avdelningen för miljöstrategisk analys vid KTH konstaterat innebär den nuvarande trafikpolitiken att man inte ens planerar att nå klimatmålen. Låt oss vara ärliga med vad detta innebär. Det nuvarande styret tänker alltså inte ens försöka nå de klimatmål de själva skrivit under. I stället lägger de enorma resurser – bland annat de pengar de tidigare lovat till kollektivtrafiken – på att bygga en väg som kommer att kosta människor livet.

För de pengar som motorvägsbygget kostar kan vi i stället bygga ny en ny tunnelbanelinje mellan Akalla och Barkarby samt mellan Odenplan och Karolinska, bygga en spårlösning till Nacka/Värmdö och en spårförbindelse mellan Karolinska och Solna.

Beskriv ärligt konsekvenserna och låt sedan människor ta ställning till den med alla fakta på bordet. Förbifarten har redan kostat mycket pengar, men än finns chansen att avbryta projektet.

Jens Holm, riksdagsledamot (V)
Ann-Margarethe Livh, gruppledare Stockholms stadshus (V)
Stellan Hamrin, ledamot Miljö- och hälsoskyddsnämnden (V)

  • Facebook
  • Twitter

Nyhetsbrev 2013-06-03

Läs gärna mitt senaste nyhetsbrev: Nyhetsbrev2013-06-03

  • Facebook
  • Twitter