Tyck till om vår klimatpolitik

Vi har idag presenterat en ny klimatrapporten, Klimatinvestera för nya jobb och minskade utsläpp – En rapport om Vänsterpartiets klimatpolitik. Vi föreslår bland annat:

* Höj ambitionerna för utsläppsminskningar till 45 procent till 2020 och inför ett globalt mål om max 1,5 graders uppvärmning.
* Använd AP-fonderna till klimatinvesteringar.
* Gör Vattenfall till ledande i energiomställningen.
* Mer vegetarisk mat
* Miljardsatsningar på kollektivtrafiken
* Stöd utvecklingsländerna med klimatbistånd

Men framför allt vill vi veta vad DU tycker. Vi vill att Sverige ska vara ledande i klimatarbetet. Vi vill utveckla vår klimatpolitik. Läs därför gärna rapporten och mejla dina synpunkter till klimat@vansterpartiet.se

Läs klimatrapporten här (som pdf): Klimatrapport-V-2012

  • Facebook
  • Twitter

Blott fromma förhoppningar, finansmarknadsministern

Finansmarknadsminister Peter Norman skriver idag på DN-debatt att de statliga företagen måste ta ett större etiskt ansvar. Det är bra, men jag hade önskat om Norman i egenskap av ansvarig minister kunde föreslå konkreta åtgärder för hur våra gemensamt ägda företag skulle kunna agera med större etik. Detta gör man förträdesvis genom de ägardirektiv som regeringen kan utfärda till de statliga företagen.

Vi i Vänsterpartiet har exempelvis föreslagit nya ägardirektiv för Vattenfall (scrolla ned till ”Styrningen av Vattenfall) så att företaget ska kunna gå från klimatbov till klimathjälte (genom att bara satsa på förnybart och ha som ambition att vara det ledande företaget i klimatomställningen).

Jag har också skrivit till Norman och bett honom agera för att AP-fonderna ska förvalta våra pensionspengar på ett etiskt sätt. Exempelvis genom att man tar bort placeringarna i smutsig oljeverksamhet (Lundin Oil m m) och investerar etiskt i förnybart och i företag som inte vidrar till övergrepp på mänskliga rättigheter. Vänsterpartiet har föreslagit att en av pensionsfonderna borde bli en renodlad investeringsfond för klimatomställningen. Norman har visserligen varit trevlig att resonerma med, men att tydligare utöva inflytande över våra gemensamt ägda företag det vill han inte.

Och de apotek som Norman varit med och privatiserat nolltaxerar numera och flyttar vinsterna till skatteparadis. I glesbygden har vi kanske snart inga apotek kvar. Staten får INTE öppna några nya apotek, det har Norman och regeringen sett till. Tyvärr är detta kanske tydligare exemplet på regeringen och Peter Normans styre över statliga företag, men inte direkt till gagn för svenska folket.

Så medan våra pensionspengar fortsätter att göda det internationella oljekapitalet, Vattenfall släpper ut mer än svenska folket tillsammans och apoteksmiljarderna flyttar till kanalöarna har vi en finansmarknadsminister som i bästa fall har lite fromma förhoppningar om etik hos de företag vi äger gemensamt.

Så var det med etiken hos våra gemensamt ägda företag.

  • Facebook
  • Twitter

Rädda skogen

Jag har just läst Maciej Zarembas artiklar om skogen i DN kultur. Om du inte läst dem ännu, gör det! Vilken upprörande läsning: att vi har en lagstiftning som påbjuder kalhyggen, en slapphänt myndighet, tjänstemän i knäet på industrin, att vår nära relation till skogen inte är ett legitimt argument för att förhindra en storskalig avverkning och att alla högtidstal om bevara vår skog (Europas sista urskog?) faktiskt är struntprat.

Hur har det blivit så här illa? I miljö- och jordbruksutskottet har vi fått all relevant information om det akuta läget för den svenska skogen. Naturskyddsföreningen har informerat oss, Skydda skogen, skogsindustrierna och Skogsstyrelsens Monika Stridsman likaså. Jag tror eg inte att det är brist på information.

Kanske vill politiker inte fullt ut ta in att det bara är en lite procent  kvar av vår urskog. Att de stora hyggena görs långt från Stockholm spelar nog också in. Vi ser helt enkelt inte alla skador som ett storskaligt kalhygge för med sig. Hade vi haft en nära relation till t ex Änokdeltat hade protesterna ljudit högt, som med almarna i Kungsan, Slussen och nu senast den s k TV-eken. Kanske är det också så att den svenska skogsskövlingen kan få fortgå för att skogsindustrin helt enkelt är duktiga lobbyister. Det är alltid gott om god och gratis mat och dryck när skogsindustrin bjuder upp till möten. Många riksdagspolitiker gillar dessa gratisluncher och är beredda att betala igen…

I höstas lade vi vår motion ”En hållbar skogspolitik” för att rädda skogen. Den behandlades i riksdagen nyligen, men tyvärr fick vi inte majoritet för våra förslag på hyggesfritt skogsbruk, översyn av skogsvårdslagen, naturbruksavgift, skydd av mer skog m m. Men vi ger oss inte. Vi kommer i framtiden driva på ännu hårdare för att rädda skogen.

Förresten, Skogstyrelsens svar idag till artikelserien gjorde mig tyvärr inte betryggad.

  • Facebook
  • Twitter

Nyhetsbrev 2012-05-11

Läs gärna mitt senaste nyhetsbrev: Nyhetsbrev2012-05-11

  • Facebook
  • Twitter

Sluta jaga fildelare

Imorgon röstar riksdagen om regeringens förslag att ändra i den s k Lagen om elektronisk kommunikation så att det ska bli lättare att kunna få ut abonnemangsuppgifter från de som misstänkts begå brott på nätet (ändring av 6 kap., 22§ i LEK). Regeringens förslag är att det ska räcka med misstanke om ”bötesbrott”. Fildelning är ett exempel på ett brott som kan leda till böter.

Det är oacceptabelt att man nu vill ändra så att det ska vara lättare att lämna ut våra personuppgifter. Alla vi som kommunicerar på nätet borde kunna känna oss lika trygga som när vi skriver vanliga brev eller pratar i telefon. Med datalagringsdirektivet och nu med dessa ändringar undermineras verkligen den tryggheten.

Det är viktigt att bekämpa brottslighet även på Internet, men polis och rättsväsende borde lägga krutet på de grova brotten som exempelvis trafficking och narkotika. Att nu öppna spjällen helt och hållet mot en hel generation av fildelare är inte OK. Vänsterpartiet och Miljöpartiet har därför i en gemensam reservation föreslagit att föreslaget ska avvisas (reseravation 1 och 2). Alla som vill värna integriteten borde rösta med oss.

Jag ser att nu att det finns en enda borgerlig ledamot som avser att rösta med oss. Bra! Men, ärligt talat, det måste väl finnas fler hos S och de borgerliga som tycker att integriteten och friheten på nätet är viktig?

  • Facebook
  • Twitter

Nyhetsbrev 2012-05-03

Läs gärna mitt senaste nyhetsbrev: Nyhetsbrev2012-05-03

  • Facebook
  • Twitter

Förbjud pälsindustrin

Nästa vecka börjar miljö- och jordbruksutskottets behandling av bland annat vår motion mot pälsdjursuppfödning. Vänsterpartiet har länge drivit frågan om att pälsindustrin ska förbjudas. Minkarna kan inte bete sig på ett naturligt sätt, så detta är en verskamhet som är i strid med djurskyddslagen. I fjol röstade vi om vårt förslag om att stoppa pälsindustrin. Tyvärr vann det inte gehör när M, FP, C, KD och SD röstade för pälsindustrins bevarande. Nästa vecka, to 10 maj tar vi upp frågan igen o miljö- och jordbruksutskottet. Den 31 maj röstar vi i utskottet och den 13 juni röstar vi i hela riksdagen.

Hjälp oss att påverka riksdagspolitikerna så att vi kan få en majoritet för ett förbud mot pälsdjursuppfödning.

Läs gärna vår motion nedan. Vi föreslår en ändring av djurskyddslagen så att djuren verkligen ska kunna bete sig naturligt. På det sättet blir det i praktiken ett förbud mot pälsindustrin, dessutom kan detta genomföras fort.

Minkfarmning
Motion till riksdagen (MJ203), Vänsterpartiet
Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen beslutar om en ändring i djurskyddslagen (1988:534) som innebär att en ny paragraf, 4 a § införs, vilken ska ges följande lydelse: ”Minkar som föds upp för pälsproduktion ska hållas på ett sådant sätt att deras behov av att röra sig, klättra, utöva sitt jaktbeteende och ägna sig åt annan sysselsättning samt av att periodvis vara ensamma kan tillgodoses. Minkar ska dessutom ha tillgång till vatten att simma i. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Jordbruksverket får meddela ytterligare föreskrifter om villkor för hållande av mink för pälsproduktion.”

Motivering

År 2006 lade den socialdemokratiska regeringen i samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet fram proposition 2005/06:197 Skärpta djurskyddskrav för minkuppfödning. Tyvärr valde den borgerliga regeringen att inte gå vidare med propositionen med resultatet att situationen för minkarna inte förbättrats. Visserligen har antalet minkfarmer minskat från 180 stycken till 75 stycken, men antalet minkar som dödas årligen har bara minskat från 1,3 miljoner 2001 till 1,2 miljoner 2009, och framför allt har de knappast fått det bättre. Burarna och rutinerna på farmerna ser likadana ut som då, och nya studier har visat att andelen djur med stereotypa beteenden är fortsatt hög på svenska farmer.

I en artikel i Applied Animal Behaviour Science i december 2009 visar forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, med finansiering från pälsbranschen, att 70 % av 150 minkhonor på två farmer utförde stereotypa beteenden, oavsett om de hade berikningsföremål eller inte. Dessa upprepade beteendemönster är en väl dokumenterad och allmänt erkänd indikation på att ett djur inte får utlopp för viktiga naturliga beteendebehov. Men det är också välkänt att det inom djurvärlden finns två olika metoder för att hantera stress – inte minst gäller det för minkar. Det finns passiva och aktiva stresshanterare, där de aktiva hanterar sin frustration genom utåtriktade beteenden, som t.ex. stereotypa rörelser, medan de passiva stresshanterarna reagerar med inaktivitet. Studier från Danmark har visat högre halter av stresshormoner hos de minkar som är inaktiva än hos dem som utför stereotypa beteenden. Även forskning på andra djurslag visar att stereotyper till viss del faktiskt kan lindra frustration och stress, och att de djur som är inaktiva mår ännu sämre. De svenska studier som gjorts har inte tagit passiva stresshanterare i beaktande och inte heller mätt halter av stresshormoner hos djuren. Situationen kan därför vara ännu värre än vad endast siffrorna över stereotypa beteenden ger uttryck för.

En sammanställning av djurskyddsinspektioner på minkfarmer presenterades av Jordbruksverket den 20 augusti 2010, efter att minkarnas situation uppmärksammats i medier. Sammanställningen visade bl.a. att 85 % av farmerna saknade enkla föremål för sysselsättning i burarna, trots att detta är ett uttalat krav sedan många år tillbaka enligt Jordbruksverkets föreskrifter. Näringen har alltså inte visat sig villig att leva upp till ens enkla, billiga berikningskrav som tillgång till halm, bollar eller ben, trots att det redan är ett tydligt lagkrav. Att näringen då skulle klara av att ställa om till system som på allvar förändrar för djuren och minskar beteendestörningarna förefaller desto mer osannolikt.

Jordbruksverkets sammanställning visade också på systematiska brister på andra områden: 28 % av farmerna saknade tillstånd för sin verksamhet. Skadade och sjuka djur fanns på de flesta farmer och många gånger fick de ingen särskild vård eller behandling. Journaler över dödsfall saknades på minst 41 % av farmerna. Andra vanliga anmärkningar gällde olaglig kadaverhantering, felaktiga avlivningsmetoder, trasiga och smutsiga burar, överbeläggning i burarna samt smutsiga och döda djur.

Pälsdjursnäringsutredningen från 2003 rekommenderade att minknäringen helt eller delvis borde läggas ned om man inte senast till 2010 lyckats leva upp till djurskyddslagens krav på naturligt beteende. Först i år har pälsnäringen tagit initiativ till ett s.k. djuromsorgsprogram som innebär att näringen kontrollerar sig själv. Det har presenterats för Jordbruksverket i två omgångar under 2010 och båda gångerna underkänts med kraftig kritik från verket. Det har sedan visat sig att den person inom näringen som är ansvarig för programmet själv har allvarliga brister på sin anläggning.

Jordbruksverket har under 2011 lagt fram förslag till regeländringar för pälsdjursuppfödning. Dessa ändringar är tyvärr av så begränsad natur att det inte kommer att medföra någon märkbar förbättring för djuren på svenska pälsfarmer. Pälsdjursuppfödning i Sverige kommer att fortsätta att inskränka djurens välfärd och möjlighet till ett naturligt beteende. Därför behövs en lagändring.

Lagförslaget från 2006 är lika aktuellt nu som då och vi väljer därför att lägga fram det i oförändrad form, sånär som att Djurskyddsmyndigheten ändrats till Jordbruksverket då Djurskyddsmyndigheten inte längre existerar. Vi anser därför att en ny paragraf, 4 a § bör införas i djurskyddslagen med följande lydelse:

”4 a § Minkar som föds upp för pälsproduktion ska hållas på ett sådant sätt att deras behov av att röra sig, klättra, utöva sitt jaktbeteende och ägna sig åt annan sysselsättning samt av att periodvis vara ensamma kan tillgodoses. Minkar ska dessutom ha tillgång till vatten att simma i. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Jordbruksverket får meddela ytterligare föreskrifter om villkor för hållande av mink för pälsproduktion.”

Detta bör riksdagen besluta.

Stockholm den 19 september 2011  
Jens Holm (V)  
Torbjörn Björlund (V) Siv Holma (V)
Hans Linde (V) Kent Persson (V)
Jonas Sjöstedt (V)  
  • Facebook
  • Twitter

1 maj 2012

Jag höll i år två tal, i Eskilstuna och Västerås. Båda var kanontillställningar, mycket folk, härlig stämning och bra väder.

Mina tal finns nedan som pdf + det från Eskilstuna inklippt nedan.

Eskilstuna: Förstamajtal2012_Eskilstuna
Västerås: Förstamajtal2012_Västerås

2012-05-01

FÖRSTA MAJ-TAL, ESKILSTUNA
Jag hörde statsminister Fredrik Reinfeldt tala i riksdagen nyligen. Statsministern vägrade tillstå att det rådde massarbetslöshet i Sverige. Nej, istället fanns det ett antal individer – främst ungdomar och invandrare – som hade problem att komma in på arbetsmarknaden, ansåg Reinfeldt. Annat var det i valrörelsen 2006, då menade både Fredrik Reinfeldt och finansminister Anders Borg att det rådde massarbetslöshet i Sverige. Hur ser det då ut med arbetslösheten i Sverige, i år 2012? Och hur såg det ut hösten 2006? Jo, i oktober 2006 var 6,7 procent av svenskarna arbetslösa. Enligt samma sätt att räkna var det 7,5 procent i februari i år som var utan jobb. Alltså en klar ökning. Det handlar idag om 400 000 svenskar som är arbetslösa. Det kallar jag massarbetslöshet. Till det kan vi lägga att andelen fattiga har ökat med 36 procent och idag är över en miljon personer med Reinfeldts politik. Och den rikaste tiondelen har ökat sina inkomster, medan den fattigaste har blivit allt fattigare. Också under Reinfeldts styre.

Och kom ihåg att det var samma Fredrik Reinfeldt som vann valet 2006 med löftet att fixa jobben och bryta utanförskapet.

 

Vad kallar man dessa sex år av ökad arbetslöshet och ökade klyftor?

En bluff?

Ett svek?

Ett monumentalt misslyckande?

Eller helt enkelt resultatet av en tomhänt och passiv borgerlig politik.

 Nej, det gick inte så bra, Fredrik Reinfeldt.

Arbetslöshet och ökade klyftor sliter isär ett samhälle. Jag är rädd för att det är just det som håller på att ske just nu i Sverige. I Sverige har vi 400 000 personer som vaknar varje morgon och inte har ett jobb att gå till. 400 000 personer som inte känner att de bidrar aktivt till samhället. Det är inte OK mot dessa 400 000 personer. Men det är inte heller OK för samhället i stort. Det är ett gigantiskt slöseri med resurser att ha hundratusentals människor inaktiva.

Det positiva är att det går att genom aktiva åtgärder minska klyftorna och skapa nya jobb. Och det finns mycket man kan göra. Om jag ska försöka sammanfatta Vänsterpartiskt jobbpolitik så är det investeringar som är den röda tråden. Vi kommer imorgon i riksdagen att presentera vår vårmotion. Där presenterar vi konkreta förslag som skulle kunna skapa ungefär 100 000 nya jobb i närtid.

 

Några exempel:

* Vi investerar i äldreomsorgen: Med billigare och mer hemtjänst, äldreomsorg på andra språk än svenska, bättre mat till våra äldre och satsningar på personalen med fortbildningar och utbildningsvikariat. Vi har räknat på detta. Det leder till minst 10 000 nya jobb varje år. Det handlar om kockar, sjuksköterskor, undersköterskor, personer som kan bedriva omsorg på spanska, finska, kurdiska, arabiska, persiska eller vilket språk som nu kan behövas.

* Ungdomssatsning med 23 000 utbildningsplatser på yrkeshögskolan och Komvux samt ekonomiskt stöd till de kommuner och landsting som kan erbjuda sommarjobb till våra ungdomar. Det kan handla om konkreta saker som parkskötare, badvakter och vaktmästare som kan sköta underhållet av våra bostäder.

* Gröna jobb till förnybar energi, bättre kollektivtrafik och ombyggnad av våra bostäder,. Det ger minst 16 000 nya jobb varje år och nya jobb till ingenjörer, vindkraftsmontörer, bussförare och elektriker.

Detta är bara några exempel på hur vi med investeringar kan skapa nya jobb. Till detta ska förstås läggas alla jobb inom småföretag som skapas när vi gör dessa investeringar.

 

Hur ska detta gå till?

Om investeringarna är en röd tråd i vår jobbpolitik, är omfördelningen en lika lysande röd tråd i finansieringen.

* Vi låter bankerna betala ungdomssatsningen på yrkeshögskolan och Komvux. De fyra svenska storbankerna gjorde i fjol en vinst på nästan 80 miljarder kronor, en vinst som ökat kraftigt det senaste året. Vi tycker att de ska ta ett större samhällsansvar med en höjd bolagsskatt på 5 procent.

* Investeringarna i äldreomsorgen kan vi göra bland annat genom att vi låter höginkomsttagare betala högre skatt och vi tycker inte att skattebetalarna ska finansiera de välbeställdas hushållsnära tjänster med s k RUT-avdrag.

* De gröna jobben finansierar vi med att det som smutsar ned får betala lite extra, med en flygskatt, höjd effektskatt på kärnkraft och med en höjd koldioxidskatt får vi många miljarder vi kan investera i ny grön teknik, förnybar energi och inte minst i kollektivtrafiken.

 

Privare

Är det någon här som tycker att det saknas resurser i skolan, vården och äldreomsorgen? Att vi borde anställa fler lärare och sjuksyrror, rusta upp lokalerna eller ge en bättre omsorg till våra äldre? Ja, då kan jag tyvärr meddela att det försvinner miljardtals kronor varje år från den offentliga sektorn. Efter att de borgerliga har underlättat för privatiseringar inom välfärdssektorn har riskkapitalisterna kommit. Ett enklare sätt att tjäna pengar på får man söka efter: fakturan skickas ju till oss skattebetalare och marknaden finns ju där hela tiden i form av behov av samhällsservice. Vinsten flyttas till skatteparadis som Jersey och Gernsey. Bara inom vården försvinner varje år minst 4 miljarder kronor som vinster till skatteparadis. För 4 miljarder kronor kan man anställa t ex 10 000 nya sjuksköterskor. Vänsterpartiet säger nej till vinster i välfärden. Nej till rikskkapitalisterna. Men vi säger ja till att varenda krona ska gå till välfärden, till skolan, vården och äldreomsorgen.

Det handlar inte om utförsäljningar för att statskassan behöver det, ekonomin är trots allt rätt OK. Det handlar om ideologiskt drivna utförsäljningar av gemensamt ägd egendom. Vin & Sprit, OMX och den gigantiska utförsäljningen av Apoteket, drygt 600 apotek har sålts ut, är några exempel. Hade vi varit i Stockholm nu hade ni kanske varit bekant med ännu ett exempel på dessa ideologiskt motiverade utförsäljningar. Serafen heter en vårdcentral i centrala Stockholm. 2007 beslutade borgarna i Stockholms läns landsting att sälja ut den till underpris, för knappt 700 000 kronor. För ett tag sedan kunde samma vårdcentral säljas ut till riskkapitalister för ett värde av 20 miljoner kronor. Vilken skandal. Nu säger borgarna att de ska försöka få tillbaka pengarna. Lycka till, de finns säkert redan långt bortom ert räckhåll kanske på en kanalö mellan Frankrike och Storbritannien.

Den senaste av dumheter är att regeringen beslutat att staten inte får öppna fler apotek. Det kan nämligen vara negativt för den stora merparten av privata apotek som finns på marknaden. Se där, statlig reglering för att understödja ett fåtal stora privata bolag. Vad blir nästa steg? Att SJ inte får köra fler tåg? Att Telia inte får teckna fler telefonabonnemang? Vad det här visar oss är att när den borgerliga regeringen talar om en fri marknad, så är det sällan marknaden är så där värst fri. Privatiseringarna är en del av en mycket ideologisk politik där den borgerliga regeringen bestämt sig för att sälja för säljandets skull, inte för att det ska bli bättre för svenska folket.

Ordet privatisering kommer från latinets privare. Privare betyder beröva. Det är exakt vad det handlar om; det stora flertalet berövas sina tillgångar, ett fåtal gynnas. Det är som Robin Hood, men tvärt om. Det är borgerlig politik i ett nötskal. Det är dags att sätta stopp för privatiseringsvågen. En majoritet i riksdagen beslutade faktiskt för ett år sedan att stoppa regeringens planerade utförsäljningar av flera statliga företag. Tack vare vårt agerande kommer inte regeringen att kunna sälja ut Nordea, Telia, SBAB, Posten och Vattenfall. En stor seger för oss som tror på ett gemensamt ägande över strategisk verksamhet.
Vapenexport

Den här regeringen kan triumfera med ett tydligt rekord: Den ökande exporten av krigsmaterial. Vapen exporteras från vårt land i en aldrig tidigare skådad omfattning. I fjol exporterades svenska vapen för 13,9 miljarder kronor.  Aldrig någonsin har det exporterats så mycket vapen från Sverige som nu. Vi exporterar mest per person i hela världen. Den borgerliga regeringen som gick till val på att avskaffa onödiga myndigheter tycker att vapenexporten är så prioriterad att man till och med har inrättat en helt ny myndighet för ändamålet;  Försvarsexportmyndigheten. Vapen hotar. Vapen skadar. Vapen dödar. Ja, svenska vapen hotar, skadar och dödar tusentals människor varje år rumt om i världen. Det är därför vi i Vänsterpartiet säger nej till svensk vapenexport. Låt Sverige växa och bli rikt på sådant vi kan vara stolta över. Raketgevär, granater och minor är inget sådant.

Det finns något annat också med vapenexporten. Inte bara det att den handlar om att sälja produkter som syftar till att skada och döda andra människor. Jag tror också den gör något med oss, åtminstone med ansvariga politikerna och tjänstemännen. Nyligen avslöjades att Sverige ingått avtal med Saudiarabien om byggandet av en vapenfabrik i landet. Ja, ni känner nog till det mesta om detta redan. Men hur går det till när ansvariga politiker ska försvara en sådan verksamhet? Jo, de trasslar in sig i halvsanningar och rena lögner till den grad att de inte längre kan sitta kvar. Jag tänker här på den tidigare försvarsministern Sten Tolgfors. Jag tänker också på den nuvarande handelsministern Ewa Björling, som inte heller kan försvara verksamheten med mindre än halvsanningar och lögner. Därför kräver vi i Vänsterpartiet hennes avgång. Och snart ska vi jaga upp även utrikesminister Carl Bildt på banan och se om han kan ge ett bättre svar. Jag tänker också på Centerpartiets ledare Annie Lööf som i sin iver att försvara vapenexporten inte kan svara på frågan om Kina är en diktatur eller inte. Vi ser här något djupt beklämmande. Vapenexporten må bringa in en och annan miljard till statskassan, men den perverterar de ansvarigas omdömen. Det är också ett gott skäl till att den ska avskaffas.

 

Klimatet

Det finns en utmaning som är större för mänskligheten än allt annat tillsammans. Den globala uppvärmningen av vår planet. Sedan industrialismens genombrott har jordens temperatur stigit med drygt 0,7 grader. Aldrig någonsin har det funnits så mycket koldioxid i atmosfären som det finns idag. Och det är något som ständigt ökar. Det här är inget akademiskt problem. Den globala uppvärmningen är väldigt konkret. Ju varmare det blir, desto mer av översvämningar, stormar, skyfall och andra plötsliga väderfenomen.Det blir svårare att bedriva jordbruk och producera mat. Det blir krig och konflikter. Vi får klimatflyktingar. Det är den fattiga delen av världen som drabbas värst.

Klimatförändringarna beskrivs ofta som något som kan komma att hända någongång i framtiden. Men om vi talar med människor på ögruppen Tuvalu, folk i Bangladesh eller i Botswana så kan de berätta att klimatförändringarna är här och nu. Här och nu i form av höjda havsnivåer till den grad att invånarna i Tuvalu måste lämna sina öar. Aldrig skådade översvämningar till den grad att hundratusentals människor i Bangladesh måste fly för att inte dras med. Här och nu i form av ökad ökenutbredning i Botswana och hela Afrika söder om Sahara.

Vi vet att det är den rika världen som skapat klimatförändringarna och att vi står för nästan 80 procent av de historiska utsläppen av växthusgaser. Att en svensk släpper ut 30 gånger mer än en bangladeshier, en nordamerikan 100 gånger mer. Det är inte så roligt att säga detta, men det är vi i rika Nord som har skapat allt detta. Vi har också ansvaret att se till att det inte blir någon klimatkatastrof. Och det är lika upprörande som och djupt bekymmersamt att de svenska utsläppen nu återigen ökar. Under 2010 ökade de med hela 11 procent.

Men det hoppfulla är att det går att rädda planeten. Vi kan minska våra utsläpp. Vi kan hjälpa de fattiga länderna så att de klarar av att leva med ett förändrat klimat. Det går bara vi vill. Och här har vi i Vänsterpartiet en alldeles unik uppgift, tror jag.

* Vi har föreslagit ett klimatprogram för alla våra kommuner, landsting och småföretag. Med klimatprogrammet skulle till exempel Eskilstuna kunna få hjälp att göra de nödvändiga investeringarna för att bygga ut biogasen ännu mer än nu så att alla bussar och en stor del av bilarna bara rullar på förnybart bränsle. Eskilstuna skulle kunna få hjälp från klimatprogrammet att satsa på mer vegetarisk och mer ekologisk mat på förskolor, skolor och äldreboenden. Med klimatprogrammet skulle Eskilstuna kunna få hjälp att bygga om bostäderna så att de konsumerar mindre energi och blir bättre att bo i.

* Vi kan minska våra utsläpp genom att satsa offensivt på kollektivtrafiken. Det finns inget parti som vill bygga ut bussar, spårvagnar och tåg så mycket som Vänsterpartiet. Med rätt investeringar kan vi se till att tågen i Sörmland och till och från Stockholm går oftare och kommer i tid. Vi vill att antalet kollektivtransporter fördubblas fram till 2020. Vi har pengar till detta. Vi bygger inga nya dyra motorvägar – bara järnväg, vi drar in pengar med en kilometerskatt från de långa lastbilstransporterna och vi höjer koldioxidskatten. Det är det som gör att Vänsterpartiet kan satsa mest på kollektivtransporterna av alla partier.

* Vi vill också ha en strategi för 100 procent förnybar energi. Det handlar om energieffektivisering (den sparade kilowattimmen är den billigaste kilowattimmen) mer bioenergi, vindkraft och solenergi. På tal om solenergin. Visste ni att solen är det energislag som växer starkast i Europa just nu? Visste ni att Tyskland bäst i världen på att bygga ut solenergin? Tyskland har beslutat att all kärnkraft ska vara avvecklad till 2022. Man har också beslutat att det är den förnybara energin som ska ersätta kärnkraften. Och det sker nu en utbyggnad av imponerande hastighet. Tyskland är inte Sahara eller södra Spanien, men det går ändå att producera ny, billig och ren el från solen där. I dagsläget lika mycket som två svenska kärnkraftsverk, om tre år är det dubbelt så mycket. Om tre år till lika mycket igen. Om det går i Tyskland så är det klart att det går även i Sverige att satsa på den renaste och säkraste av energikällor: solen. Det vill vi i Vänsterpartiet göra. Och går det i Tyskland att avveckla kärnkraften så går det i Sverige. Avveckla kärnkraften och satsa på den förnybara rena energin.

De borgerliga säger ju att det är marknaden som ska fixa klimatet. Om vi bara konsumerar rätt och låter företagen få fritt spelrum så ska nog planeten räddas. Ja, hade klimatet varit en bank då hade det varit räddat vid det här laget. Och visst är det viktigt med konsumentmakt. Jag uppmanar alla här att så mycket man bara kan och har råd med att konsumera etiskt. Men det kommer inte att räcka. Den brittiske ekonomen Nicholas Stern menade att klimatförändringarna var ”marknadsekonomins största misslyckande”. Jag tror han har helt rätt. Marknaden bygger inte automatiskt ny järnväg. Marknaden ersätter inte automatiskt smutsig energi med ren förnybar. Det krävs samarbete och planering. Det krävs en vision om ett helt annat samhälle. Jag tror att det är här alla vi här och Vänsterpartiet kommer in. Det är vi som har den visionen.

Jag säger inte att ett socialistiskt samhälle kan lösa allt, men de ger oss iallafall mycket bättre förutsättningar att skapa en planet i balans. Ja, egentligen säger det sig självt: att samarbeta är bättre än att konkurrera, att producera efter behov är bättre än att suga ut planetens resurser. Dagens kapitalistiska tillväxtmodell bygger på tanken om ständig konsumtion. Och vårt samhälle har inrutats noga efter den modellen. Vi får tidigt lära oss att våra tillkortakommanden och existentiella problem ska vi lösa genom att konsumera nya prylar. Så fort du köpt till exempel en ny bil börjar nästa utmaning; vilka tillbehör ska du ha? Extrabelysning, nya högtalare till bilstereon eller kanske en ny ratt. Känner du dig lite nere?,  Kanske dags att köpa en ny tv eller åtminstone en ny dvd-spelare? När vår tvättmaskin gick sönder hemma lyckades vi, trots flera timmars försök, inte att laga den. Att ta hem en reparatör skulle ha blivit dyrt. Rådet alla gav oss: köp en ny. Det där håller inte. Det måste vara billigare att reparera och värna om det vi redan har. Vi måste bygga ett samhälle där vi konsumerar mindre och tär mindre på jordens resurser och släpper ut mindre. Men istället finns det mycket annat som vi kan få.

För några veckor sedan höll jag och vår tidigare partiordförande Lars Ohly i en work-shop: Kan kulturen rädda klimatet?, hette den. Vårt svar var, JA. I ett framtida klimatsmart samhälle må vi konsumera mindre prylar, men vi går mer på teater, lyssnar på fler konserter, för ungdomarna är det gratis att vara med i Kulturskolan och utveckla sin kreativitet där och vi har fri entré på våra museer. Vänsterpartiets politik handlar just om detta: vi sänker inte skatter för över 100 miljarder kronor, något som leder till ökad privatkonsumtion och ökade utsläpp. Istället lägger vi pengarna på sådant som tär mindre på klimatet; fler händer inom äldreomsorgen, fler lärare i skolan, mer resurser till kulturen. I framtiden gör vi mindre av vissa saker. Vi gör mer av andra. I framtiden hoppas jag också att vi har genomfört en arbetstidsförkortning, så att vi arbetar mindre, och att vi får mer tid för varandra. Mer tid för våra barn och de vi tycker om. Det rimmar också väl med ett samhälle som släpper ut mindre.

Hela klimatutmaningen handlar om just detta. Att ta kontroll över de skenande utsläppen. Att ta kontroll över samhällsutvecklingen. Att bestämma oss för vad det är för samhälle vi vill ha. Och sedan agera utifrån detta. Med gemensamma krafter kan alla vi här lägga grunden för ett helt annat samhälle. Ett samhälle där vi släpper ut mindre, men också ett samhälle som är rättvisare och bättre för det stora flertalet.

Idag – 1 maj år 2012 – är det 128 år sedan arbetare i Chicago, USA, strejkade för åttatimmars arbetsdag. De möttes av polis, militär och gevärskulor. Sedan dess har den 1 maj varit arbetarnas högtidsdag över hela världen. Och folklig kamp för grundläggande rättigheter pågår runt om i världen. Och då ska vi finnas där och ge vårt stöd. Det handlar om solidaritet med Palestinas folk, mot USAs krig i Irak och Afghanistan, för arbetarna i Colombia som mördas av paramilitära grupper, västsaharierna som kämpar mot Marockos ockupation av Västsahara, kurderna och andra minoriteters kamp i Turkiet och de tusentals som fortfarande kämpar i Nordafrika och Mellanöstern för frihet och mänskliga rättigheter.

Det är hög tid för en i grunden annorlunda utrikespolitik. En politik som vilar stadigt på solidaritetens grund, där Sverige vågar gå före och ta ställning för de förtryckta. Där Sverige slutar att gå i USAs ledband. Jag är helt övertygad om att om Sverige tydligt solidariserar sig med det palestinska folket, erkänner Västsahara som en stat, stödjer de fattiga länderna i klimatförhandlingarna, upphör med vapenexport, då är jag övertygad om att andra kommer att följa efter.

Tyvärr har vi en regering som är kliniskt befriad från visioner andra än de som heter sälj, privatisera, försämra. Vi kan inte förvänta oss att de ska gå i bräschen för att lösa problemen. Tvärt om, den borgerliga regeringen är en del av problemet. Men vi kan och vi ska råda bot på detta. Vi ska se till att byta ut den här regeringen vid valet 2012.

Men många av oss här vill förändra samhället mer än vad man hinner med under en mandatperiod. Det handlar inte bara om att vinna väljarnas förtroende på valdagen. Vill vi omdana samhället måste vi vara en del av den rörelse både inom och utanför parlamenten som driver på samhället i en bättre riktning, i en riktning mot ett socialistiskt samhälle. Ett samhälle befriat från kapitalism, kvinnoförtryck och miljöförstörning.

Kamrater: Detta är fullt möjligt.
Kamrater: En annan värld är möjlig!
Kamrater: Det är du, jag alla vi tillsammans som kommer att göra en annan värld möjlig.

 Tack.

Jens Holm
www.jensholm.se
tel: 0708-250 889

  • Facebook
  • Twitter

Nyhetsbrev 2012-04-26

Läs gärna mitt senaste nyhetsbrev: Nyhetsbrev2012-04-26

  • Facebook
  • Twitter

Minska utsläppen från maten

Vi har precis lämnat in en motion med anledning av regeringens skrivelse 2011/12: 124 Miljö-, klimat-, och energiinsatser inom jordbruket. Vi vill ha en handlingsplan för att få ned utsläppen från livsmedelskedjan. En stor del av dessa utsläpp kommer från kött- och animaliesektorn. Det finns ju så mycket gott, näringsriktigt och klimatsmart som är vegetariskt. Det borde vi äta mer av, och mindre kött.

Detta är något av en blind fläck för Eskil Erlandsson och regeringen. Därför är denna motion viktig, tycker jag. Motionen finns hos riksdagen eller nedan.

Motion till Sveriges riksdag
Vänsterpartiet, 2012-04-25
Med anledning av skrivelse 2011/12: 124 Miljö-, klimat-, och energiinsatser inom jordbruket

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett handlingsprogram för att minska livsmedelskedjans klimatpåverkan.

Motivering

Skrivelsen är ett komplement till budgetpropositionen för 2012 (Prop. 2011/12:1) i fråga om regeringens övergripande mål att gröna näringarna ska vara miljö- och resurseffektiva och ha en nyckelroll i Sveriges energiproduktion. Det övergripande målet syftar till att nå regeringens vision bruka utan att förbruka. Redovisningen avser perioden 2007-2011 och avgränsas till insatser och resultat inom jordbrukssektorn exklusive förädlingsledet. Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2013 redovisa resultat för hur de gröna näringarna bidrar till en globalt hållbar utveckling.

Handlingsprogram för livsmedelskedjans klimatpåverkan

Vänsterpartiet menar att skrivelsen i flera hänseenden på ett förtjänstfullt sätt redogör för effekter av insatser inom området. Det framstår dock med oönskvärd tydlighet att det under den aktuella perioden saknas brist på styrmedel som innefattar regleringar samt helhetssyn på åtgärderna. I synnerhet gäller detta klimatområdet, övergödningen och kemikalieanvändningen inom näringen.

Vänsterpartiet vill med anledning av denna skrivelse lyfta utsläppen av växthusgaser inom jordbruket. Vi delar regeringens uppfattning att rådgivningsinsatser är viktiga inom detta område för att minska utsläppen. Men det räcker inte när jordbruket står för cirka 18 procent (s. 21 stycke 7.1 Utsläpp av växthusgaser) av de svenska utsläppen av växthusgaser, och klimatåtgärder brådskar. Redan 2008 konstaterade Klimatberedningen (SOU: 2008:24) att styrmedel som är direkt inriktade på att minska utsläppen av växthusgaser inom jordbrukssektorn saknas.

I Jordbruksverkets rapport 2010:10 Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016-förslag till handlingsprogram för jordbruket samt Naturvårdsverkets rapport 6456 Köttkonsumtionens klimatpåverkan-drivkrafter och styrmedel(2011) finns relevanta förslag på hur sektorn genom tydliga styrmedel kan minska sin klimatpåverkan. Då det finns ett nära samband mellan utsläpp av växthusgaser och förluster av växtnäringsämnen finns vinster att göra för både miljö och klimat.

Sverige saknar i dag mål för hur mycket jordbrukets utsläpp av växthusgaser bör minska. Inte heller finns någon strategi för att med helhetssyn minska utsläppen i hela kedjan från jordbrukets produktion till vår dagliga konsumtion. Regeringens satsning på Sverige-det nya matlandet saknar det helhetsgreppet och vi förespråkar i stället en satsning på Sverige- det hållbara matlandet som en del i en sådan strategi.

För att minska utsläppen inom jordbrukssektorn och genom vår livsmedelskonsumtion krävs en handlingsplan. Handlingsplanen ska omfatta mål och åtgärder för att minska hela livsmedelskedjans klimatpåverkan, från jordbrukets produktion till konsumtion av livsmedel. Regeringen bör därför återkomma med förslag om en handlingsplan i enlighet med vad som anförs ovan. Detta bör riksdagen som sin ge regeringen till känna.

Stockholm den 25 april 2012  
Jens Holm (V)  
Torbjörn Björlund (V) Siv Holma (V)
Hans Linde (V) Kent Persson (V)
  • Facebook
  • Twitter